torsdag 31 mars 2011
ANDERS BORG OCH BOLAGSSKATT FÖR VÄLFÄRDSFÖRETAG
"Jag tycker att alla företag har en moralisk skyldighet att betala skatt i Sverige och det gäller alldeles särskilt om man har offentliga medel i sin verksamhet", säger Anders Borg som är kritisk till riskkapitalbolagens skatteplanering enligt SvD den 31 mars.
Ett bolag kan inte ha någon moralisk skyldighet att betala skatt; det kan bara ha en legal skyldighet. Bolagen konsumerar inte någon välfärd eller allmänna nyttigheter för egen del utan har endast att skapa nyttigheter för samhällsmedlemmarnas välstånd. Ju effektivare det görs, desto bättre för oss alla. Den bolagsskatt bolaget lyckas undvika (inom lagens råmärken) kan - om den inte behövs för företagets tillväxt så att det ännu bättre kan ge oss nyttigheter - delas ut och då beskattas hos aktieägarna. Det är alltså ingen totalförlust för staten att inte beskatta bolagen. Den högre avkastning som uppnås utan skatteavbränningar är bara önskvärd och förbättrar företagens möjligheter att uppnå sina mål.
I stället för att uppröras över att vissa företag lyckas utnyttja rättsreglerna på så sätt att den skatt du trott de skulle betala inte flyter in, bör du avskaffa bolagsskatten. Då finns det inget skattesvinn att uppröras över.
Ett bolag kan inte ha någon moralisk skyldighet att betala skatt; det kan bara ha en legal skyldighet. Bolagen konsumerar inte någon välfärd eller allmänna nyttigheter för egen del utan har endast att skapa nyttigheter för samhällsmedlemmarnas välstånd. Ju effektivare det görs, desto bättre för oss alla. Den bolagsskatt bolaget lyckas undvika (inom lagens råmärken) kan - om den inte behövs för företagets tillväxt så att det ännu bättre kan ge oss nyttigheter - delas ut och då beskattas hos aktieägarna. Det är alltså ingen totalförlust för staten att inte beskatta bolagen. Den högre avkastning som uppnås utan skatteavbränningar är bara önskvärd och förbättrar företagens möjligheter att uppnå sina mål.
I stället för att uppröras över att vissa företag lyckas utnyttja rättsreglerna på så sätt att den skatt du trott de skulle betala inte flyter in, bör du avskaffa bolagsskatten. Då finns det inget skattesvinn att uppröras över.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
företagsklimat,
vinst,
vinstbeskattning
MOMSENS FRAMTID - ÖPPEN UTFRÅGNING I SKATTEUTSKOTTET
Skatteutskottet höll den 31 mars en öppen utfrågning om mervärdesskattens framtid. Seminariet ingick som ett led i utskottets behandling av EU-kommissionens Grönbok om det nuvarande mervärdesskattesystemets funktion och hur detta system bör gestaltas i framtiden, KOM (2010) 695.
Till utfrågningen hade utskottet bjudit in:
•EU-kommissionens representation i Sverige (Pierre Schellekens, repr. chef)
•Finansdepartementet (statssekreteraren Hans Lindberg)
•Skatteverket (Christina Olsson, rättslig expert)
•Svenskt Näringsliv (Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert)
•Företagarna (Annika Fritsch, skatteexpert)
•Sveriges kommuner och landsting (Jeanette Fored, skatteexpert)
•Professor Björn Westberg, Internationella handelshögskolan, Jönköping
Bakgrund
Moms introducerades i EU för mer än fyrtio år sedan, då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Trots att man under det senaste decenniet successivt moderniserat och förenklat momssystemet anser EU-kommissionen att man nu kommit till vägs ände. Det är därför, menar kommissionen, nu dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet i syfte att göra det mer förenligt med den inre marknaden, stärka dess ställning som en viktig inkomstskälla och minska kostnaderna för efterlevnad och skatteuppbörd. Ett framtida mervärdesskattesystem måste också kunna anpassa sig till ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar samt vara tillräckligt stabilt för att motstå den typ av bedrägeriattacker som förekommit under de senaste åren.
Genom grönboken har EU-kommissionen inlett ett brett offentligt samråd om hur EU:s system för mervärdesskatt (moms) kan stärkas, förenklas och förbättras för att gynna medborgare, företag och medlemsländerna. Syftet är att ge alla intresserade parter tillfälle att lämna sina synpunkter på hur det nuvarande momssystemet fungerar och hur detta lämpligen bör utformas i framtiden. Med utgångspunkt från slutsatserna från samrådet avser kommissionen att före utgången av 2011 lägga fram ett meddelande, där prioritetsområden för vidare åtgärder kommer att anges.
I grönboken ställs först frågan om vilka principer som ska ligga till grund för beskattningen av EU-interna transaktioner i ett system som till fullo anpassats till den inre marknaden. Ska varor och tjänster beskattas i det medlemsland de härrör ifrån eller där de säljs? Därefter följer ett antal specifika frågor som kommissionen menar måste lösas för att skapa ett stabilare, enklare och mera effektivt momssystem (oavsett hur problemet med EU-interna transaktioner löses). Exempelvis om reducerade momsskattesatser fortfarande är relevanta i dag, om reglerna för avdrag är tillräckligt neutrala, om och på vilket sätt momssystemet kan göras mer säkert mot bedrägerier och hur den administrativa bördan för företagen kan minskas. Slutligen ställs frågan om och på vilken sätt uppbörden av moms kan förbättras för att tillsluta momsgapet inom EU på ca 100 miljarder euro.
Jag fick tillfälle att ventilera mina synpunkter på momsens onödiga komplexitet (moms mellan momsare), vilket jag gjort i fackpressen och även flera gånger på denna blogg. Hela utfrågningen filmades och kan ses på Riksdagens hemsida. Mitt inlägg kan höras på filmsekvens 14 vid ca 9 minuter och i början av filmsekvens 15. (Klicka på "sök" under riksmöte 2010/11. Därefter: punkt 9, Offentlig utfrågning: Mervärdesskattens framtid. Därefter: Hela debatten. Därefter: nästa tal, så kommer bl.a. filmsekvenserna 14 och 15 fram.)
Utskrift av förhandlingarna finns här.
Till utfrågningen hade utskottet bjudit in:
•EU-kommissionens representation i Sverige (Pierre Schellekens, repr. chef)
•Finansdepartementet (statssekreteraren Hans Lindberg)
•Skatteverket (Christina Olsson, rättslig expert)
•Svenskt Näringsliv (Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert)
•Företagarna (Annika Fritsch, skatteexpert)
•Sveriges kommuner och landsting (Jeanette Fored, skatteexpert)
•Professor Björn Westberg, Internationella handelshögskolan, Jönköping
Bakgrund
Moms introducerades i EU för mer än fyrtio år sedan, då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Trots att man under det senaste decenniet successivt moderniserat och förenklat momssystemet anser EU-kommissionen att man nu kommit till vägs ände. Det är därför, menar kommissionen, nu dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet i syfte att göra det mer förenligt med den inre marknaden, stärka dess ställning som en viktig inkomstskälla och minska kostnaderna för efterlevnad och skatteuppbörd. Ett framtida mervärdesskattesystem måste också kunna anpassa sig till ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar samt vara tillräckligt stabilt för att motstå den typ av bedrägeriattacker som förekommit under de senaste åren.
Genom grönboken har EU-kommissionen inlett ett brett offentligt samråd om hur EU:s system för mervärdesskatt (moms) kan stärkas, förenklas och förbättras för att gynna medborgare, företag och medlemsländerna. Syftet är att ge alla intresserade parter tillfälle att lämna sina synpunkter på hur det nuvarande momssystemet fungerar och hur detta lämpligen bör utformas i framtiden. Med utgångspunkt från slutsatserna från samrådet avser kommissionen att före utgången av 2011 lägga fram ett meddelande, där prioritetsområden för vidare åtgärder kommer att anges.
I grönboken ställs först frågan om vilka principer som ska ligga till grund för beskattningen av EU-interna transaktioner i ett system som till fullo anpassats till den inre marknaden. Ska varor och tjänster beskattas i det medlemsland de härrör ifrån eller där de säljs? Därefter följer ett antal specifika frågor som kommissionen menar måste lösas för att skapa ett stabilare, enklare och mera effektivt momssystem (oavsett hur problemet med EU-interna transaktioner löses). Exempelvis om reducerade momsskattesatser fortfarande är relevanta i dag, om reglerna för avdrag är tillräckligt neutrala, om och på vilket sätt momssystemet kan göras mer säkert mot bedrägerier och hur den administrativa bördan för företagen kan minskas. Slutligen ställs frågan om och på vilken sätt uppbörden av moms kan förbättras för att tillsluta momsgapet inom EU på ca 100 miljarder euro.
Jag fick tillfälle att ventilera mina synpunkter på momsens onödiga komplexitet (moms mellan momsare), vilket jag gjort i fackpressen och även flera gånger på denna blogg. Hela utfrågningen filmades och kan ses på Riksdagens hemsida. Mitt inlägg kan höras på filmsekvens 14 vid ca 9 minuter och i början av filmsekvens 15. (Klicka på "sök" under riksmöte 2010/11. Därefter: punkt 9, Offentlig utfrågning: Mervärdesskattens framtid. Därefter: Hela debatten. Därefter: nästa tal, så kommer bl.a. filmsekvenserna 14 och 15 fram.)
Utskrift av förhandlingarna finns här.
Etiketter:
EU-moms,
Moms,
moms mellan momsare,
omvänd moms,
skatteutskottet
måndag 28 mars 2011
PAGROTSKY OCH BOLAGSSKATTEN
Jag konstaterar med intresse att Leif Pagrotsky vill sänka bolagsskatten.
”När jag var näringsminister yttrade jag mig för en lägre bolagsskattesats, men då sa Svenskt Näringsliv att det inte var prioriterat och därmed ingen idé för mig att driva på det. Jag behöver nu uppdatera mig om hur den internationella skattekonkurrensen ser ut”, säger han till DI den 28 mars.
Särskilt intressant mot bakgrund av att LP antas bli socialdemokraternas ekonomiska talesman.
Rollerna verkar ha blivit omkastade.
PS. Nu blev det inte Pagrotsky utan Tommy Waidelich som blev ekonomisk talesman för S. Juholt och Waidelich har det gemensamt att de varit genuint okända för den breda allmänheten, skriver SvD den 30 mars. TW tycker att sänkt skatt på arbete är ”mycket bra” och återinförd förmögenhetsskatt anser han vara ”ganska dåligt”. Vidare anser han det "mycket dåligt" att behålla RUT-avdraget. Däremot tycker han att höjd skatt för höginkomsttagare samt att lika beskattning för pension och lön är ”mycket bra”, allt enligt DI. Inget om bolagsskatten.
PPS. Men Paggan ska tydligen svara för skattefrågor, så det finns visst hopp.
”När jag var näringsminister yttrade jag mig för en lägre bolagsskattesats, men då sa Svenskt Näringsliv att det inte var prioriterat och därmed ingen idé för mig att driva på det. Jag behöver nu uppdatera mig om hur den internationella skattekonkurrensen ser ut”, säger han till DI den 28 mars.
Särskilt intressant mot bakgrund av att LP antas bli socialdemokraternas ekonomiska talesman.
Rollerna verkar ha blivit omkastade.
PS. Nu blev det inte Pagrotsky utan Tommy Waidelich som blev ekonomisk talesman för S. Juholt och Waidelich har det gemensamt att de varit genuint okända för den breda allmänheten, skriver SvD den 30 mars. TW tycker att sänkt skatt på arbete är ”mycket bra” och återinförd förmögenhetsskatt anser han vara ”ganska dåligt”. Vidare anser han det "mycket dåligt" att behålla RUT-avdraget. Däremot tycker han att höjd skatt för höginkomsttagare samt att lika beskattning för pension och lön är ”mycket bra”, allt enligt DI. Inget om bolagsskatten.
PPS. Men Paggan ska tydligen svara för skattefrågor, så det finns visst hopp.
fredag 25 mars 2011
VÄLFÄRDSFÖRETAG NOLLTAXERAR
Pensioner göder nolltaxerarna. Statliga AP-fonder och privata pensionsjättar har investerat miljardbelopp i de riskkapitalbolag som tjänar pengar på svenska välfärdsföretag och samtidigt nolltaxerar i sina bolag.
Se där en riktigt upphetsande och indignationsväckande rubrik i SvD den 25 mars.
På AP-fonderna har man dock inga synpunkter på att riskkapitalbolagen aktivt minimerar sina skatteinbetalningar. – Det vi bryr oss om är att de följer svensk skattelagstiftning, säger Ulrika Nilsson, informationschef på Andra AP-fonden. – Det viktiga för oss är att de följer de lagar och regler i de länder där de är verksamma.
– Riskkapitalägda bolag i Sverige följer samma skattelagstiftning som alla andra svenska företag. Vi har inga synpunkter på enskilda portföljbolags kapitalstrukturer, säger Adalbjörn Stefansson, ansvarig för riskkapitalinvesteringar på Skandia.
Självklart. Varför skulle de betala mer skatt än lagen kräver? Varför skulle de inte vidta dispositioner i skattebesparande syfte? Företagen bedriver inte välgörenhet och de konkurrerar om kapitalet.
Det ÄR inte upprörande att de inte betalar mer skatt än de gör - om de följer lagen. Vilken skatt ska de annars betala? Beskattningsunderlaget är inte något som är entydigt och som bara ramlar fram ur bokföringen. Det beror i stor utsträckning på tillåtna dispositioner.
Riskkapitalverksamhet, som går ut på att köpa, förädla och sälja företag, innebär enbart finansiella överväganden. Skattekostnaden är en betydande kostnadskomponent. Det riskkapitalföretag som inte försöker minimera skattekostnaden inom lagens råmärken blir utslaget. Genom riskkapitalmarknadens framväxt har det befängda i att beskatta företagsvinster blivit uppenbart för den som vill se det. Anders Borg har kallat den för den farligaste skatten.
Se där en riktigt upphetsande och indignationsväckande rubrik i SvD den 25 mars.
På AP-fonderna har man dock inga synpunkter på att riskkapitalbolagen aktivt minimerar sina skatteinbetalningar. – Det vi bryr oss om är att de följer svensk skattelagstiftning, säger Ulrika Nilsson, informationschef på Andra AP-fonden. – Det viktiga för oss är att de följer de lagar och regler i de länder där de är verksamma.
– Riskkapitalägda bolag i Sverige följer samma skattelagstiftning som alla andra svenska företag. Vi har inga synpunkter på enskilda portföljbolags kapitalstrukturer, säger Adalbjörn Stefansson, ansvarig för riskkapitalinvesteringar på Skandia.
Självklart. Varför skulle de betala mer skatt än lagen kräver? Varför skulle de inte vidta dispositioner i skattebesparande syfte? Företagen bedriver inte välgörenhet och de konkurrerar om kapitalet.
Det ÄR inte upprörande att de inte betalar mer skatt än de gör - om de följer lagen. Vilken skatt ska de annars betala? Beskattningsunderlaget är inte något som är entydigt och som bara ramlar fram ur bokföringen. Det beror i stor utsträckning på tillåtna dispositioner.
Riskkapitalverksamhet, som går ut på att köpa, förädla och sälja företag, innebär enbart finansiella överväganden. Skattekostnaden är en betydande kostnadskomponent. Det riskkapitalföretag som inte försöker minimera skattekostnaden inom lagens råmärken blir utslaget. Genom riskkapitalmarknadens framväxt har det befängda i att beskatta företagsvinster blivit uppenbart för den som vill se det. Anders Borg har kallat den för den farligaste skatten.
VEM BLIR SUGEN PÅ ATT SKÄNKA ETT OPERAHUS?
"Jag vill inte låta gnällig och otacksam", säger Mårten Arndtzén i sitt sällsynt gnälliga och otacksamma reportage i SRs P1 Kulturnytt den 24 mars om byggmästare Harry Karlssons konstmuseum vid Vasaparken i Stockholm. "Lite halvsnålt, mitt i storhetsvansinnet."
Vad skulle det göra om HK av ren fåfänga skapat sitt museum, och vad gör det om han blir ihågkommen för det? Bedöm resultatet. Och varför skulle han behöva göra det tillsammans med andra mecenater eller tillsammans med kommunala intressenter, som Arndtzén tycker? Det är väl bra att de som varit framgångsrika ger tillbaka till det samhälle de verkat inom. Och gör det utan att kräva avdragsrätt vid beskattningen för sina gåvor.
Heder åt HK.
Att bygga ett nytt operahus klarar nog bara familjerna Kamprad, Persson och Rausing av på egen hand. Men vem blir sugen på att skänka ett sådant i detta kulturklimat?
Här ett tips om var den nya operan kan byggas.
Vad skulle det göra om HK av ren fåfänga skapat sitt museum, och vad gör det om han blir ihågkommen för det? Bedöm resultatet. Och varför skulle han behöva göra det tillsammans med andra mecenater eller tillsammans med kommunala intressenter, som Arndtzén tycker? Det är väl bra att de som varit framgångsrika ger tillbaka till det samhälle de verkat inom. Och gör det utan att kräva avdragsrätt vid beskattningen för sina gåvor.
Heder åt HK.
Att bygga ett nytt operahus klarar nog bara familjerna Kamprad, Persson och Rausing av på egen hand. Men vem blir sugen på att skänka ett sådant i detta kulturklimat?
Här ett tips om var den nya operan kan byggas.
Etiketter:
donationer,
gåvor,
mecenater,
Nya Stockholmsoperan
torsdag 24 mars 2011
BETÄNKANDE OM SÄNKT RESTAURANG- OCH CATERINGMOMS
Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster har lagt fram ett delbetänkande om sänkt restaurang- och cateringmoms (SOU 2011:24). Utredningen föreslår att skattesatsen för omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del som avser spritdrycker, vin och starköl, ska sänkas från 25 procent till 12 procent.
Etiketter:
Moms,
restaurang- och cateringmoms,
restaurangmoms
RÄMNAR S?
Sätt punkt för debatten om vinster i välfärden och låt kapitalisterna göra jobbet. Det skriver Robert Noord (S) och Magnus Sundberg, tankesmedjan Urban(S) i SvD den 24 mars.
Thomas Östros petas ur Socialdemokraternas partitopp, i vad som beskrivs som en ren utrensning av personer med högerstämpel. Juholt tycker att Domus ska heta Domus, och inte en massa andra namn!
Den nye partiledaren kan skaffa sig en helt ny stab av medarbetare: talskrivare, politiska rådgivare och pressekreterare. Valförlusten dränerade partikassan, men nästan hälften av medarbetarna antog erbjudanden om att få sluta och mycket kunskap gick förlorad.
Rämnar partiet nu?
Thomas Östros petas ur Socialdemokraternas partitopp, i vad som beskrivs som en ren utrensning av personer med högerstämpel. Juholt tycker att Domus ska heta Domus, och inte en massa andra namn!
Den nye partiledaren kan skaffa sig en helt ny stab av medarbetare: talskrivare, politiska rådgivare och pressekreterare. Valförlusten dränerade partikassan, men nästan hälften av medarbetarna antog erbjudanden om att få sluta och mycket kunskap gick förlorad.
Rämnar partiet nu?
SÄNKT BOLAGSSKATT I STORBRITANNIEN 2
Storbritannien ökar farten på sänkningen av bolagsskatten. Den tidigare beslutade sänkningen med 1 procentenhet per år ska bli 2, till 26 procent, enligt finansminister George Osbornes budgetförslag som presenterades igår. Då blir det 23 procent år 2013 om inte de planerade årliga reduktionerna ökas även för kommande år. Då blir det 20 procent år 2015.
Storbritannien går nu om Sverige om inte Anders Borg skyndar på.
Storbritannien går nu om Sverige om inte Anders Borg skyndar på.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
företagsklimat,
vinstbeskattning
onsdag 23 mars 2011
LUNDINREGLERNA AVSKAFFAS
Finansdepartementet föreslår i en promemoria att de s.k. Lundinreglerna avskaffas. Reglerna infördes 1966 för att stävja vissa förfaranden som medförde att dubbelbeskattningen av aktiebolagsvinster kunde undgås. Sedan länge har andra skatteregler ändrats så att Lundinreglerna blivit onödiga. Tillämpningen av Lundinreglerna torde också i normalfallet ha kunna undvikas, men inneburit att skattesystemet innehåller regler som på grund av okunskap eller förbiseende kan leda till en trippelbeskattning av företagsvinster.
Reglerna föreslås upphävda fr.o.m. 2012.
På tiden.
Reglerna föreslås upphävda fr.o.m. 2012.
På tiden.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
Lundinreglerna
torsdag 17 mars 2011
FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN ÄNTLIGEN TILLSATT
Det tog drygt två månader att tillsätta företagsskattekommittén. Ordförande är H G Wessberg, tidigare vice vd för Svenskt Näringsliv (och tidigare Industriförbundet), generaldirektör för Bolagsverket, statssekreterare på Statsrådsberedningen och Försvarsdepartementet. Övriga ledamöter finns här.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
Företagsskattekommittén
onsdag 16 mars 2011
IRLAND OCH BOLAGSSKATTEN
Gunnar Johnsson skriver insiktsfullt i DN den 16 mars om Irland och bolagsskatten. "Att kväva [det irländska] företagsklimatet genom att höja bolagsskatten vore idiotiskt."
Irlands bolagsskatteinkomster utgör mindre än tio procent av de totala skatteinkomsterna motsvarande drygt 2 procent av BNP. Frankrike med 33 procent bolagsskatt har bolagsskatteinkomster på ca 5 procent av de totala skatteinkomsterna motsvarande 2,5 procent av BNP. I Tyskland med en nominell skattesats på sammalagt knappt 30 procent utgör bolagsskatterna ca 2 procent av de totala skatteinkomsterna motsvarande 0,5 procent av BNP.
SvD
Irlands bolagsskatteinkomster utgör mindre än tio procent av de totala skatteinkomsterna motsvarande drygt 2 procent av BNP. Frankrike med 33 procent bolagsskatt har bolagsskatteinkomster på ca 5 procent av de totala skatteinkomsterna motsvarande 2,5 procent av BNP. I Tyskland med en nominell skattesats på sammalagt knappt 30 procent utgör bolagsskatterna ca 2 procent av de totala skatteinkomsterna motsvarande 0,5 procent av BNP.
SvD
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
företagsklimat
BOLAGSSKATTEN ÄR DEN FARLIGASTE SKATTEN
"Bolagsskatten är förmodligen den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter", sade finansminister Anders Borg i en kommentar till det förslag till gemensam EU-bolagsskattebas kallad CCCTB, som äntligen presenterats.
Anders Borg har uttryckt oro för att en gemensam skattebas i själva verket kan vara ett sätt att höja bolagsskatten, eftersom de ivrigaste påhejarna har haft en sådan uttalad ambition. "Jag tror inte att vi ska hitta sätt att höja bolagsskatten i Europa."
– Det här är inte första steget mot en gemensam bolagsskatt, sade EU:s skattekommissionär Algirdas Semeta på en pressträff i Bryssel.
Det kan man nog dessvärre anta att det i själva verket är. I värsta fall är det ett steg mot att införa en särskild EU-skatt.
Svenskt Näringsliv verkar vara positiv till förslaget, men det är för att det ska vara frivilligt. Kravet från deras håll har varit att det ska vara frivilligt för företagen att använda sig av EU-reglerna, att det ska gå att kvitta förluster i ett land mot vinster i ett annat, att det bara ska behövas en deklaration och att EU inte ska lägga sig i vilken skattenivå länderna har.
- Alla fyra kriterierna har uppfyllts, så det är självklart bra, säger SN:s skattechef Krister Andersson om förslaget.
- Men det är så komplicerat att vi nu måste sätta oss ner och räkna på vad det innebär.
En redan extremt komplicerad skatteform skulle alltså bli ännu mer komplicerad.
Stå på dig Anders Borg. Det är mycket bättre att avskaffa denna den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det finns dessutom en rad andra nackdelar.
SvD
Anders Borg har uttryckt oro för att en gemensam skattebas i själva verket kan vara ett sätt att höja bolagsskatten, eftersom de ivrigaste påhejarna har haft en sådan uttalad ambition. "Jag tror inte att vi ska hitta sätt att höja bolagsskatten i Europa."
– Det här är inte första steget mot en gemensam bolagsskatt, sade EU:s skattekommissionär Algirdas Semeta på en pressträff i Bryssel.
Det kan man nog dessvärre anta att det i själva verket är. I värsta fall är det ett steg mot att införa en särskild EU-skatt.
Svenskt Näringsliv verkar vara positiv till förslaget, men det är för att det ska vara frivilligt. Kravet från deras håll har varit att det ska vara frivilligt för företagen att använda sig av EU-reglerna, att det ska gå att kvitta förluster i ett land mot vinster i ett annat, att det bara ska behövas en deklaration och att EU inte ska lägga sig i vilken skattenivå länderna har.
- Alla fyra kriterierna har uppfyllts, så det är självklart bra, säger SN:s skattechef Krister Andersson om förslaget.
- Men det är så komplicerat att vi nu måste sätta oss ner och räkna på vad det innebär.
En redan extremt komplicerad skatteform skulle alltså bli ännu mer komplicerad.
Stå på dig Anders Borg. Det är mycket bättre att avskaffa denna den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det finns dessutom en rad andra nackdelar.
SvD
Etiketter:
Anders Borg,
Bolagsbeskattning,
CCCTB,
EU-skatter,
företagsbeskattning,
företagsklimat,
vinstbeskattning
tisdag 15 mars 2011
SKATTESMÄLL FÖR BOSTADSRÄTTER?
Dagens Industri hade den 14 mars en artikel om en befarad skattesmäll för bostadsrättsföreningar, om inte lagstiftningen ändras före den 31 december 2011. Vid årsskiftet 2011/2012 ska, enligt artikeln, tillfälliga lättnadsregler löpa ut, och regeringen har inga besked om vare sig ny lösning eller en någon eventuell förlängning av lättnaderna.
Den 23 mars kom besked från finansdepartementet att skattelättnaderna förlängs ytterligare några år för att ge mer tid att utreda frågan.
Den 23 mars kom besked från finansdepartementet att skattelättnaderna förlängs ytterligare några år för att ge mer tid att utreda frågan.
SNEDVRIDNA GÅVOAVDRAG
Hanna Hallin på något som kallar sig tankesmedjan Sektor3 argumenterar på SvD Brännpunkt den 14 mars för en närmast obegränsad avdragsrätt för gåvor och bidrag, ja till och med för medlemsavgifter till föreningar. Bara ändamålet är allmännyttigt. Snedvridning hotar civilsamhället med det förslag som regeringen antytt, hävdar hon.
Hon argumenterar för det ”civila samhället” där själva staten skall vara bortkopplad, men för att bli fri från samhället kräver hon skattesystemets hjälp! Det går liksom inte ihop.
Stöd gärna allmännyttiga (vad det nu är) ändamål, men gör det med egna pengar. Framför allt: belasta inte Skatteverket med uppgiften.
Om allmännyttig verksamhet skall stödjas med allmänna medel, föreslår jag att att alla organisationer som anser sig bedriva allmännyttiga verksamheter må redovisa erhållna bidrag och rekvirera en summa i relation därtill från en särskild myndighet som får avgöra om organisationens ändamål är tillräckligt ändamålsenligt.
SvD
SvD
Hon argumenterar för det ”civila samhället” där själva staten skall vara bortkopplad, men för att bli fri från samhället kräver hon skattesystemets hjälp! Det går liksom inte ihop.
Stöd gärna allmännyttiga (vad det nu är) ändamål, men gör det med egna pengar. Framför allt: belasta inte Skatteverket med uppgiften.
Om allmännyttig verksamhet skall stödjas med allmänna medel, föreslår jag att att alla organisationer som anser sig bedriva allmännyttiga verksamheter må redovisa erhållna bidrag och rekvirera en summa i relation därtill från en särskild myndighet som får avgöra om organisationens ändamål är tillräckligt ändamålsenligt.
SvD
SvD
lördag 12 mars 2011
SARKOZY OCH MERKEL ÄR GALNA
Hur skulle Irlands konkurrenskraft kunna förbättras genom höjd bolagsskatt. Sänk bolagsskatten i Frankrike och Tyskland i stället.
fredag 11 mars 2011
RISKKAPITALBOLAG, RÄNTOR OCH SKATTER - IGEN
SvD tar den 9, 10 och 11 mars upp den kampanj mot riskkaptitalbolagen som tidigare bedrivits i Dagens Industri. Det framställs som något oseriöst att företagen begränsar sina skattekostnader. Det förfarande som tillämpas - i regel upplåning från utländska koncernföretag eller samarbetande företag, som ger räntekostnader för svenska företag och ränteintäkter i utländska - är tillåtet och något annat påstås inte heller i artikeln.
Men artiklarna andas indignation.
"Pensionären som fått sitt ben omlagt på närskjukhuset tänker förmodligen inte så mycket på att de skattepengar som betalar hans vård ytterst hamnar hos Caremas ägare." Fel! Pengarna hamnar först och till allra största delen hos företagens anställda och leverantörer, precis som hos landstingen. Vinsten, dvs måttet på företagets effektivitet går till investeringar och - i den mån den inte behövs för företagets konsolidering och förväntade behov - till företagets aktieägare.
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V) hänger på med ett debattinlägg i SvD.
Att det blir stora vinster kan man upphetsas över. Vad beror det på? Har riskkapitalisterna lurat skjortan av landstingen vid köpet av verksamheten? Utför de privata företagen sin uppgift mycket mer effektivt än landstingen? Fuskar företagen och fungerar inte kontrollen av hur företagen utför sina uppdrag? Har vi fått ett mått på ineffektivitet i offentligt produktion?
Med så stora rörelsevinster som företag inom vård, skola och omsorg gör (på skattebetalarnas bekostnad, vill tidningen antyda) borde företagen betala skatt, tycks undermeningen vara. Varför skriver man annars?
Tja,kan man tycka.
Men beskattning ska ske enligt lag, och skattelagen är ingen naturrätt. Den är en konstruktion av icke ofelbara människor. Reglerna för beskattningen av löner - löneinkomster för löntagarna och lönekostnader (sociala avgifter) för företagen är relativt enkla. Företagsbeskattningslagstiftningen däremot är extremt komplicerad. Ju mer detaljerad och snårig lagstiftning är, desto fler brottytor, glapprum och dubbeltäcknnigar uppstår i systemet, och därmed också spelrum för fiffiga upplägg som ger skattefavörer som inte är förbjudna. När de tillämpas i stor och industriell skala blir de synliga och föranleder - i vissa fall - ingrepp av lagstiftaren. Så blir det ännu mer komplicerat och snart upptäcker företagen och skattekonsulterna nya sprickor, osv.
Att allmänheten kan upphetsas av dessa upplägg bottnar i föreställningen att bolagsbeskattning är något nödvändigt och självklart. Det är det inte. Bolagsbeskattningen baseras på en vanföreställning om jämförbarhet mellan vinst och inkomst (arbetsinkomst och vinstutdelning). Detta gör att det aldrig kan undvikas att det blir systematiska felaktigheter i bolagsbeskattningen som skapar utrymme för skatteplanering och andra åtgärder för att minska skatten. Beskattningen är rentav skadlig, och genom sin komplexitet är den en rättssäkerhetsrisk och skapar konkurrenssnedvridning.
Bolagsbeskattningen kan också stå i strid med den associationsrättsliga lagstiftningen av aktiebolag. Bolaget antas maximera resultatet av aktieägarnas insatser i bolaget och får inte göra något som strider mot bolagsordningen. Det åligger därför bolagsledningen att - självklart inom lagarnas ramar - minimera bolagets kostnader, bl.a. skatterna.
I själva verket är SvDs artiklar en utmärkt illustration till varför bolagsbeskattningen bör avskaffas.
Men artiklarna andas indignation.
"Pensionären som fått sitt ben omlagt på närskjukhuset tänker förmodligen inte så mycket på att de skattepengar som betalar hans vård ytterst hamnar hos Caremas ägare." Fel! Pengarna hamnar först och till allra största delen hos företagens anställda och leverantörer, precis som hos landstingen. Vinsten, dvs måttet på företagets effektivitet går till investeringar och - i den mån den inte behövs för företagets konsolidering och förväntade behov - till företagets aktieägare.
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V) hänger på med ett debattinlägg i SvD.
Att det blir stora vinster kan man upphetsas över. Vad beror det på? Har riskkapitalisterna lurat skjortan av landstingen vid köpet av verksamheten? Utför de privata företagen sin uppgift mycket mer effektivt än landstingen? Fuskar företagen och fungerar inte kontrollen av hur företagen utför sina uppdrag? Har vi fått ett mått på ineffektivitet i offentligt produktion?
Med så stora rörelsevinster som företag inom vård, skola och omsorg gör (på skattebetalarnas bekostnad, vill tidningen antyda) borde företagen betala skatt, tycks undermeningen vara. Varför skriver man annars?
Tja,kan man tycka.
Men beskattning ska ske enligt lag, och skattelagen är ingen naturrätt. Den är en konstruktion av icke ofelbara människor. Reglerna för beskattningen av löner - löneinkomster för löntagarna och lönekostnader (sociala avgifter) för företagen är relativt enkla. Företagsbeskattningslagstiftningen däremot är extremt komplicerad. Ju mer detaljerad och snårig lagstiftning är, desto fler brottytor, glapprum och dubbeltäcknnigar uppstår i systemet, och därmed också spelrum för fiffiga upplägg som ger skattefavörer som inte är förbjudna. När de tillämpas i stor och industriell skala blir de synliga och föranleder - i vissa fall - ingrepp av lagstiftaren. Så blir det ännu mer komplicerat och snart upptäcker företagen och skattekonsulterna nya sprickor, osv.
Att allmänheten kan upphetsas av dessa upplägg bottnar i föreställningen att bolagsbeskattning är något nödvändigt och självklart. Det är det inte. Bolagsbeskattningen baseras på en vanföreställning om jämförbarhet mellan vinst och inkomst (arbetsinkomst och vinstutdelning). Detta gör att det aldrig kan undvikas att det blir systematiska felaktigheter i bolagsbeskattningen som skapar utrymme för skatteplanering och andra åtgärder för att minska skatten. Beskattningen är rentav skadlig, och genom sin komplexitet är den en rättssäkerhetsrisk och skapar konkurrenssnedvridning.
Bolagsbeskattningen kan också stå i strid med den associationsrättsliga lagstiftningen av aktiebolag. Bolaget antas maximera resultatet av aktieägarnas insatser i bolaget och får inte göra något som strider mot bolagsordningen. Det åligger därför bolagsledningen att - självklart inom lagarnas ramar - minimera bolagets kostnader, bl.a. skatterna.
I själva verket är SvDs artiklar en utmärkt illustration till varför bolagsbeskattningen bör avskaffas.
torsdag 10 mars 2011
NYSTARTZONER
Nu ska alliansens förslag om Nystartzoner utredas. Direktiven till utredningen om nystartszoner i stadsdelar med utbrett utanförskap finns här.
ANDERS BORG (M),finansminister, MAUD OLOFSSON (C),näringsminister, och ERIK ULLENHAG (FP), integrationsminister, presenterar idén i SvD den 10 mars och på finansdepartementets hemsida.
Utredaren ska utses i dag, torsdag.
Är detta ett förslag från en borgerlig, liberal, icke-socialistik regering?
Att förslaget spelar Sverigedemokraterna rakt i handen borde de väl insett. De anonyma inläggen i Dagens Industri är ingen lustig läsning. Jimmy Åkesson bemöter åtminstone förslaget öppet i SvD.
Och är förslaget förenligt med EUs förbud mot statsstöd?
Skatteverket kommer nog inte att bli lyckligt när gränsdragningen för zonerna ska kontrolleras. Ett härligt område för både fuskare och konsulter.
Om nu insikten finns att
Och varför tillsätts aldrig den beslutade företagsskatteutredningen. Det är nu snart två månader sedan som direktiven beslutades.
GP
SvD
ANDERS BORG (M),finansminister, MAUD OLOFSSON (C),näringsminister, och ERIK ULLENHAG (FP), integrationsminister, presenterar idén i SvD den 10 mars och på finansdepartementets hemsida.
Nystartszonerna ska syfta till att öka sysselsättningen i områden som i dag har markant högre arbetslöshet än andra. Utredaren ska lämna förslag på hur sådana områden ska kunna väljas ut och hur olika avgränsningar ska se ut. Företagande och jobb är en nyckel till integration och tillväxt. Därför är det vår förhoppning att lägre kostnader för att verka och anställa i nystartszonerna ska leda till att fler får jobb och att fler företag startas. De förbättrade villkoren för företag i nystartszonerna ska vara likvärdiga oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. Det är genom sänkta skattekostnader, i form av nedsatt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkt fastighetsskatt, som drivkrafterna för att driva företag och anställa ska öka.
Utredaren ska utses i dag, torsdag.
Är detta ett förslag från en borgerlig, liberal, icke-socialistik regering?
Att förslaget spelar Sverigedemokraterna rakt i handen borde de väl insett. De anonyma inläggen i Dagens Industri är ingen lustig läsning. Jimmy Åkesson bemöter åtminstone förslaget öppet i SvD.
Och är förslaget förenligt med EUs förbud mot statsstöd?
Skatteverket kommer nog inte att bli lyckligt när gränsdragningen för zonerna ska kontrolleras. Ett härligt område för både fuskare och konsulter.
Om nu insikten finns att
[d]et är genom sänkta skattekostnader, i form av nedsatt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkt fastighetsskatt, som drivkrafterna för att driva företag och anställa ska öka, tag då och sänk eller avskaffa den skatt som bäst tjänar det ändamålet och ger obetydliga skatteintäkter, skapar oerhörda rättsliga och praktiska problem, är ekonomiskt skadlig och helt onödig. Avskaffa bolagsskatten. Gör det generellt och inte bara för vissa geografiska områden. Vaför är det viktigt att ha en beskattning av bolagens vinster? En beskattning av tillväxt!
Och varför tillsätts aldrig den beslutade företagsskatteutredningen. Det är nu snart två månader sedan som direktiven beslutades.
GP
SvD
tisdag 8 mars 2011
VOLVO VANN I FÖRVALTNINGSRÄTTEN
Skatteverket eftertaxerade AB Volvo för 2003 och 2004 med 825 miljoner kronor. Eftertaxeringen undanröjdes den 11 februari av Förvaltningsrätten i Göteborg. Skattemyndigheten har två månader ifrån den dagen på sig att överklaga. Med hänsyn till beloppets storlek och den synnerligen oklara rättsfrågan samt till det betydande arbete Skatteverket får antas ha nedlagt i ärendet, får man utgå från att Skatteverket överklagar till Kammarrätten i Göteborg. Innan Kammarrätten orkat ta ställning till frågan och Högsta Förvaltningsdomstolen gjort sin prövning, kan man anta att det förlöper ytterligare ett antal år. Den rättsfråga målet gäller - ett avtal från 2001 och som ekonomiskt omfattar ett skattebelopp om ca 220 miljoner kronor - kommer inte att bli slutgiltigt avgjord förrän framemot 2015.
Är detta rimligt?
Naturligtvis inte.
Rättsfrågan är om Volvo har rätt till avdrag för att täcka upp kostnader i det amerikanska bolaget Mack som Volvo förvärvade 2001 för omstrukturering (nedläggning av en fabrik), avsättning för kostnader för tidigare garantiåtaganden samt kostnader avseende asbestskador. Dessa kostnader var enligt Skatteverket inte hänförliga till de tjänster Volvo enligt avtalet köpt från Mack, och eftersom det saknas koncernbidragsrätt mellan bolagen är den av Volvo erlagda kostnadstäckningen för dessa kostnader inte avdragsgill.
Tja, kanske, kanske inte.
Volvo hävdade att Volvo vid omstruktureringen övertog alla immateriella rättigheter i Mack för en symbolisk summa. Beaktar man perioden 2002-2006, så har dessutom Volvo fått en nettoersättning från Mack om 2,7 miljarder kronor, vilket väl avspeglar den faktiska riskfördelningen mellan bolagen.
Förvaltningsrätten svalde Volvos argument. Dessutom ankom det på Skatteverket (eftersom det gällde eftertaxering, dvs. rättelse i efterhand) att visa att det förelåg felaktigheter i prissättningen. Det tyckte domstolen inte att Skatteverket lyckats med. Man kan undra hur det gått om det skulle gällt "vanlig" taxering; då ankommer det på bolaget att visa att man har rätt.
Vad som är rätt och fel i den här typen av frågor (s.k. transfer pricing) har inget självklart svar. Vad är marknadsmässigt pris i transaktioner mellan närstående företag? Det finns ingen jämförelsenorm. Inget företag skulle ta på sig ett annat företags ovissa förlustrisker om det inte vore för att det är ett dotterföretag.
Jag kan väl tänka mig att Kammarrätten kan komma till en annan bedömning, såvida den inte som Förvaltningsrätten kan krypa bakom kravet på att Skatteverket ska visa att priset är fel, eftersom det är fråga om eftertaxering. Oavsett utgången i Kammarrätten kan Högsta Förvaltningsdomstolen, som säkerligen får ta ställning till ärendet, smita i från genom att inte bevilja prövningstillstånd. Det är ju en utredningsfråga och inte en principfråga av prejudicerande karaktär.
Varför ska domstolar, skattemyndigheter och företag behöva belastas med sådana frågor?
Är detta rimligt?
Naturligtvis inte.
Rättsfrågan är om Volvo har rätt till avdrag för att täcka upp kostnader i det amerikanska bolaget Mack som Volvo förvärvade 2001 för omstrukturering (nedläggning av en fabrik), avsättning för kostnader för tidigare garantiåtaganden samt kostnader avseende asbestskador. Dessa kostnader var enligt Skatteverket inte hänförliga till de tjänster Volvo enligt avtalet köpt från Mack, och eftersom det saknas koncernbidragsrätt mellan bolagen är den av Volvo erlagda kostnadstäckningen för dessa kostnader inte avdragsgill.
Tja, kanske, kanske inte.
Volvo hävdade att Volvo vid omstruktureringen övertog alla immateriella rättigheter i Mack för en symbolisk summa. Beaktar man perioden 2002-2006, så har dessutom Volvo fått en nettoersättning från Mack om 2,7 miljarder kronor, vilket väl avspeglar den faktiska riskfördelningen mellan bolagen.
Förvaltningsrätten svalde Volvos argument. Dessutom ankom det på Skatteverket (eftersom det gällde eftertaxering, dvs. rättelse i efterhand) att visa att det förelåg felaktigheter i prissättningen. Det tyckte domstolen inte att Skatteverket lyckats med. Man kan undra hur det gått om det skulle gällt "vanlig" taxering; då ankommer det på bolaget att visa att man har rätt.
Vad som är rätt och fel i den här typen av frågor (s.k. transfer pricing) har inget självklart svar. Vad är marknadsmässigt pris i transaktioner mellan närstående företag? Det finns ingen jämförelsenorm. Inget företag skulle ta på sig ett annat företags ovissa förlustrisker om det inte vore för att det är ett dotterföretag.
Jag kan väl tänka mig att Kammarrätten kan komma till en annan bedömning, såvida den inte som Förvaltningsrätten kan krypa bakom kravet på att Skatteverket ska visa att priset är fel, eftersom det är fråga om eftertaxering. Oavsett utgången i Kammarrätten kan Högsta Förvaltningsdomstolen, som säkerligen får ta ställning till ärendet, smita i från genom att inte bevilja prövningstillstånd. Det är ju en utredningsfråga och inte en principfråga av prejudicerande karaktär.
Varför ska domstolar, skattemyndigheter och företag behöva belastas med sådana frågor?
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
transfer pricing,
vinstbeskattning,
Volvo
måndag 7 mars 2011
SAMARBETE MELLAN SKATTEVERKET OCH STORFÖRETAGEN
Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson och chefen för verkets storföretagsregion Anette Landén presenterar i en debattartikel i Dagens Industri den 7 mars ett nytt arbetssätt: fördjupad samverkan. Skatteverket ska utse en särskild koncernansvarig tjänsteman till kontaktperson och underlätta företagets dialog med Skatteverket. Skatteverket ska öppet redovisa sin bedömning av företagets skatterisker och lämna förslag till hur riskerna ska minska. Företaget förväntas ta upp svårbedömda skattefrågor till diskussion på ett tidigt stadium. Tillsammans med Skatteverket görs en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem för att säkerställa att korrekta uppgifter lämnas till Skatteverket.
Målet är att samarbetet ska vara långsiktigt och inledas med en skriftlig avsiktsförklaring.
Ja, man kan ju tycka att det är bättre att företagen gör rätt från början. Företagsbeskattningen är så extremt komplicerad att ingen kan vara säker på de rättsliga bedömningar som kan behöva göras. Och företagens verklighet kan inte förenklas för att undvika skatterättsliga komplikationer.
Men vem ska avgöra vad som är rätt eller fel? Rättsprocessen är visserligen oacceptabelt långsam, men resulterar så småningom i offentliga domar. L M Ericsson fick vänta i över tio år innan Högsta Förvaltningsdomstolen slutligen gav bolaget rätt mot Skatteverket. Vem kontrollerar och bedömer överenskommelser mellan Skatteverket och företagen?
Om skattelagstiftningen kräver det slags samröre mellan företag och myndighet som nu föreslås - liknar det inte ett slags korporativism - borde man i stället fundera på om lagstiftningen är rimlig.
Är bolagsbeskattningen nödvändig? Hur mycket ger den? Hur mycket kostar den?
Vad händer om man tar bort den?
Se på Estland, som beskattar bolagets vinster först när och i den mån de delas ut. Det kallas bolagsbeskattning men är snarast en ägarbeskattning.
Målet är att samarbetet ska vara långsiktigt och inledas med en skriftlig avsiktsförklaring.
Ja, man kan ju tycka att det är bättre att företagen gör rätt från början. Företagsbeskattningen är så extremt komplicerad att ingen kan vara säker på de rättsliga bedömningar som kan behöva göras. Och företagens verklighet kan inte förenklas för att undvika skatterättsliga komplikationer.
Men vem ska avgöra vad som är rätt eller fel? Rättsprocessen är visserligen oacceptabelt långsam, men resulterar så småningom i offentliga domar. L M Ericsson fick vänta i över tio år innan Högsta Förvaltningsdomstolen slutligen gav bolaget rätt mot Skatteverket. Vem kontrollerar och bedömer överenskommelser mellan Skatteverket och företagen?
Om skattelagstiftningen kräver det slags samröre mellan företag och myndighet som nu föreslås - liknar det inte ett slags korporativism - borde man i stället fundera på om lagstiftningen är rimlig.
Är bolagsbeskattningen nödvändig? Hur mycket ger den? Hur mycket kostar den?
Vad händer om man tar bort den?
Se på Estland, som beskattar bolagets vinster först när och i den mån de delas ut. Det kallas bolagsbeskattning men är snarast en ägarbeskattning.
SKATTEFÖRDEL FÖR TALLINK
Dagens Industri jämför den 7 mars Tallink med Viking Line.
För ett år och tre måndader sedan såg det riktigt mörkt ut för Tallink. "Tallink i bankernas våld - kan inte betala jätteskulden", skrev DI den 16 februari 2009. Omstruktureringen av Tallink efter finanskrisen medförde strängare krav från bankerna på bättre resultat och att företaget inte kan lämna utdelning utan bankernas tillåtelse. Det gör å andra sidan att bolaget inte behöver betala någon skatt. Återhämtningen och tillväxten går därför snabbare. Skatteförmånen för Tallink är betydande jämfört med Viking Line som måste betala 26 procent i skatt på vinsten.
Vad var bäst? Att Tallink överlevde och bankerna fick betalt eller att Estland skulle ha fått bolagsskatt?
Varför inser inte flera skadan av den onödiga bolagsskatten?
För ett år och tre måndader sedan såg det riktigt mörkt ut för Tallink. "Tallink i bankernas våld - kan inte betala jätteskulden", skrev DI den 16 februari 2009. Omstruktureringen av Tallink efter finanskrisen medförde strängare krav från bankerna på bättre resultat och att företaget inte kan lämna utdelning utan bankernas tillåtelse. Det gör å andra sidan att bolaget inte behöver betala någon skatt. Återhämtningen och tillväxten går därför snabbare. Skatteförmånen för Tallink är betydande jämfört med Viking Line som måste betala 26 procent i skatt på vinsten.
Vad var bäst? Att Tallink överlevde och bankerna fick betalt eller att Estland skulle ha fått bolagsskatt?
Varför inser inte flera skadan av den onödiga bolagsskatten?
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
Estland,
vinstbeskattning
TRÖTTSAMT RUBRIKVITSANDE
Rättstavat, var den vitsiga rubriken till en bild från starten i Vasaloppet i SvD den 7 mars sid. 6, omedelbart följt av Jören Brink segrade.... Han heter förstås Jörgen.
I Dagens Industri samma dag rapporteras om Börsflyt för pressat Tallink.
Suck.
I Dagens Industri samma dag rapporteras om Börsflyt för pressat Tallink.
Suck.
lördag 5 mars 2011
FAST ELLER BUNDET. EVIGA FRÅGOR MED EVIGA SVAR
Frågan om fast eller bunden ränta kommer och går. Förståsigpåare och krönikörer uttalar sig kryptiskt, självsäkert och med reservation för det ena eller det andra - allt på en gång.
Leif Petersen avslutar sin krönika i SvD den 5 mars med orden:
Snygg formulering.
Just nu binder allt fler räntan på sina bolån, enligt bolåneföretaget SBAB skriver SvD. Säkerligen för att det talas om stigande räntekurvor. Men då är det för sent - om inte räntekurvan stiger kraftigare än förväntat. Bankerna, som nog sitter inne med större sakkunskap och bedömningsförmåga än villa- och bostadsrättsägare i allmänhet, har givetvis redan prissatt sina långa räntor efter förväntan om stigande räntor.
Dagens Industri varnar den 5 mars för att bindas av bankernas argument (å detta ständiga vitsande i rubriker). Gunnar Örn har en klargörande artikel på sid. 42 om varför det rörliga alternativet är bäst. (Fortfarande, enligt rubriken, precis som om det inte alltid är så enligt artikelns slutsatser.) Vilket inte hindrar att den som har tur kan tjäna på bunden ränta, nämligen om ränteutvecklingen dramatiskt ändrar riktning.
Gunnar Örns skäl är följande:
1. En låntagare som kommer i trångmål kan bli en belastning för banken. En kredittagare som klarar sina räntor och amorteringar ger banken ingen extra inkomst. På lång sikt är sannolikheten därför större för kreditförluster än på kort sikt. Det måste banken ta betalt för.
2. Med korta lån kan man skifta mellan banker och utnyttja detta för att pressa lånevillkoren.
3. Med korta lån blir man flexibel och kan lösa lånen om man vill sälja bostaden.
4. Hans fjärde skäl - ett slags försäkringsargument - är mera osäkert men kan vara giltigt. Sjunker konjunkturen sänks räntan, men stiger konjunkturen pareras stigande räntor med stigande inkomster och fastighetsvärden.
Annars är - precis som GÖ skriver - försäkringsmomentet ett argument för fasta räntor. Den - normalt - högre räntan på bundna lån är en försäkringspremie mot obehagliga överraskningar för dem som inte har råd att klara hur höga räntor som helst. Man vet - åtminstone på 5 års sikt - hur stora utbetalningar man måste kunna klara av för att få bo kvar. Det kan vara värt en del, för den som är överbelånad och egentligen försöker leva över sina inkomster.
På sid 41 hävdar Gunnar Örn att experterna är splittrade.
SBABs Thomas Pousette tror att boräntan kommer att stiga långsammare än Riksbankens reporänta. Nordeas Annika Winsth tror att hushållen kan tjäna på att binda - men bara på kortare tid (sic!).
Om de nya beräkningarna från Anders Borgs tjänstemän stämmer, vilket finansministern verkar mycket säker på, har den långsiktiga spelplanen för Riksbanken ändrats. Räntan kan, allt annat lika, hållas på en lägre nivå än vad som annars varit möjligt. Det i sin tur betyder lägre boräntor, skriver ett annat DI-orakel, Viktor Munkhammar.
Fast egenligen är det snarast banken som kommer att tjäna på den bundna räntan. Och varför ska man tro bankernas ekonomer? Vems intresse företräder de? Bankens eller kundernas?
Leif Petersen avslutar sin krönika i SvD den 5 mars med orden:
Bundet ska den välja som säkert vill veta vad räntekostnaden blir. Rörligt ska den välja som har råd att välja det som till sist har visat sig vara bäst.
Snygg formulering.
Just nu binder allt fler räntan på sina bolån, enligt bolåneföretaget SBAB skriver SvD. Säkerligen för att det talas om stigande räntekurvor. Men då är det för sent - om inte räntekurvan stiger kraftigare än förväntat. Bankerna, som nog sitter inne med större sakkunskap och bedömningsförmåga än villa- och bostadsrättsägare i allmänhet, har givetvis redan prissatt sina långa räntor efter förväntan om stigande räntor.
Dagens Industri varnar den 5 mars för att bindas av bankernas argument (å detta ständiga vitsande i rubriker). Gunnar Örn har en klargörande artikel på sid. 42 om varför det rörliga alternativet är bäst. (Fortfarande, enligt rubriken, precis som om det inte alltid är så enligt artikelns slutsatser.) Vilket inte hindrar att den som har tur kan tjäna på bunden ränta, nämligen om ränteutvecklingen dramatiskt ändrar riktning.
Gunnar Örns skäl är följande:
1. En låntagare som kommer i trångmål kan bli en belastning för banken. En kredittagare som klarar sina räntor och amorteringar ger banken ingen extra inkomst. På lång sikt är sannolikheten därför större för kreditförluster än på kort sikt. Det måste banken ta betalt för.
2. Med korta lån kan man skifta mellan banker och utnyttja detta för att pressa lånevillkoren.
3. Med korta lån blir man flexibel och kan lösa lånen om man vill sälja bostaden.
4. Hans fjärde skäl - ett slags försäkringsargument - är mera osäkert men kan vara giltigt. Sjunker konjunkturen sänks räntan, men stiger konjunkturen pareras stigande räntor med stigande inkomster och fastighetsvärden.
Annars är - precis som GÖ skriver - försäkringsmomentet ett argument för fasta räntor. Den - normalt - högre räntan på bundna lån är en försäkringspremie mot obehagliga överraskningar för dem som inte har råd att klara hur höga räntor som helst. Man vet - åtminstone på 5 års sikt - hur stora utbetalningar man måste kunna klara av för att få bo kvar. Det kan vara värt en del, för den som är överbelånad och egentligen försöker leva över sina inkomster.
På sid 41 hävdar Gunnar Örn att experterna är splittrade.
SBABs Thomas Pousette tror att boräntan kommer att stiga långsammare än Riksbankens reporänta. Nordeas Annika Winsth tror att hushållen kan tjäna på att binda - men bara på kortare tid (sic!).
Om de nya beräkningarna från Anders Borgs tjänstemän stämmer, vilket finansministern verkar mycket säker på, har den långsiktiga spelplanen för Riksbanken ändrats. Räntan kan, allt annat lika, hållas på en lägre nivå än vad som annars varit möjligt. Det i sin tur betyder lägre boräntor, skriver ett annat DI-orakel, Viktor Munkhammar.
Fast egenligen är det snarast banken som kommer att tjäna på den bundna räntan. Och varför ska man tro bankernas ekonomer? Vems intresse företräder de? Bankens eller kundernas?
fredag 4 mars 2011
SNOPET FÖR ICA
ICA hade inte framgång med avdragsrätten för sina räntekostnader i Högsta Förvaltningsdomstolen.
Det var trots allt inte så överraskande, eftersom lagen numera ändrats och hindrar avdragsrätt för den typ av transaktioner som ICA gjort. Det finns då inte längre något prejudikatsintresse, varför prövningstillstånd nekats.
SvD DN
Det var trots allt inte så överraskande, eftersom lagen numera ändrats och hindrar avdragsrätt för den typ av transaktioner som ICA gjort. Det finns då inte längre något prejudikatsintresse, varför prövningstillstånd nekats.
SvD DN
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
Ica,
prövningstillstånd,
ränteavdrag,
vinstbeskattning
INTE BARA JOBBSKATTEAVDRAG
Per Gudmundsson manar på Anders Borg i SvD den 4 mars:
Per, du glömde bolagsskatten.
Gunnar Jonsson skriver samma dag i DN:
Både regelförenklingar och skattenivåer har betydelse för företagandet. Den största förenklingen och den billigaste stimulansen vore att avskaffa bolagsbeskattningen.
Alliansens skrev i sitt valmanifest från augusti 2010 (p5.2):
Bolagsskatten först.
Varför kommer aldrig företagsskatteutredningen igång?
Snart mister reformpaketet från förra mandatperioden sin effekt. Nya steg måste till. Fler jobbskatteavdrag, som ju i början ger hög utväxling per krona men med tiden blir mindre vassa, kan inte vara det enda verktyget.
Skrota värnskatten. Höj brytpunkten för statlig skatt. Sänk arbetsgivaravgifterna. Gör tjänster billigare. Skäms inte för den borgerliga politik som fungerar.
Per, du glömde bolagsskatten.
Gunnar Jonsson skriver samma dag i DN:
Om incitament fungerar för arbetssökande borde drivkrafter vara bra även i andra led av ekonomin. Regelförenklingar är av nöden, men det är svårt att tro att skattenivåer inte skulle ha betydelse för företagandet.
Både regelförenklingar och skattenivåer har betydelse för företagandet. Den största förenklingen och den billigaste stimulansen vore att avskaffa bolagsbeskattningen.
Alliansens skrev i sitt valmanifest från augusti 2010 (p5.2):
Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatten, arbetsgivaravgifter, värnskatten, risk- kapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt.
Bolagsskatten först.
Varför kommer aldrig företagsskatteutredningen igång?
torsdag 3 mars 2011
AVDRAGSGILLT PENSIONSSPARANDE
Det är med pensionssparandet som med sponsring och gåvor till allmännyttiga ändamål: avdragsrätten tycks vara det viktiga.
Spiltans vd Per H Börjesson uttalar sig i Dagens Industri den 3 mars:
"Många unga människor lockas att spara med skatteavdrag, vilket är huvudlöst. De har låg marginalskatt i dag och riskerar att få dubbelt så hög skatt när pengarna tas ut”, säger han och pekar på att de i stället bör spara till bostadsköp och andra kostnader som uppstår under livet.
”Det är jättebra att börja spara tidigt, en ränta-på-ränta-effekt gör att kapitalet växer sig stort med åren. Men det ska inte ske i en pensionsförsäkring. Pensionssparande till personer under 50 år bör förbjudas.”
Redan i juli 2008 hävdade Anders Borg att det var fel med avdragsrätt för pensionssparande.
Det är obegripligt att försäkringsbolagen under decennier lyckats dupera allmänheten med argumentet avdragsrätt.
Spiltans vd Per H Börjesson uttalar sig i Dagens Industri den 3 mars:
"Många unga människor lockas att spara med skatteavdrag, vilket är huvudlöst. De har låg marginalskatt i dag och riskerar att få dubbelt så hög skatt när pengarna tas ut”, säger han och pekar på att de i stället bör spara till bostadsköp och andra kostnader som uppstår under livet.
”Det är jättebra att börja spara tidigt, en ränta-på-ränta-effekt gör att kapitalet växer sig stort med åren. Men det ska inte ske i en pensionsförsäkring. Pensionssparande till personer under 50 år bör förbjudas.”
Redan i juli 2008 hävdade Anders Borg att det var fel med avdragsrätt för pensionssparande.
Det är obegripligt att försäkringsbolagen under decennier lyckats dupera allmänheten med argumentet avdragsrätt.
Etiketter:
avdragsrätt,
avdragsrätt för gåvor,
pensionssparande
EU-FÖRSLAG OM BOLAGSSKATTER
Det beryktade förslaget från EU-kommissionen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) kommer snart att presenteras, skriver Mats Hallgren i SvD den 3 mars.
I dag finns lika många olika skattebaser som det finns medlemsländer, det vill säga 27. För ett bolag med verksamhet i flera EU-länder innebär detta en extra kostnad. Företag måste räkna fram en separat skattebas för varje land. Den vilda floran av bolagsskatter blir därmed ett allvarligt hinder mot en fungerande inre marknad.
Ja, och helt i onödan.
Sannolikt föreslås en sammanräknad skattebas för en koncerns hela verksamhet i EU. En sådan så kallad konsoliderad skattebas (CCCTB) innebär att moderbolaget i en gränsöverskridande koncern skattar för hela verksamheten i moderbolagets hemland. Troligtvis innehåller förslaget också någon form av fördelningsnyckel så att alla berörda EU-länder kan tillgodogöra sig sin del av den inbetalade skatten.
Bevare oss väl. Det blir politiskt slagsmål om fördelningsnyckeln. Och vilket guldläge för konsulterna.
Kommissionen har under många år försökt få medlemsländerna med på en harmoniserad skattebas. Försöken har dock hittills misslyckats eftersom det inte har gått att nå den enhällighet som EU-fördraget kräver i den gemensamma skattelagstiftningen (varje land har vetorätt). Länderna kan själva bestämma sina bolagsskatter, både hur skattebasen ska räknas fram och på vilka procentnivåer skatterna ska ligga.
Anders Borg har tidigare signalerat att han är emot. Bra, stå på dig.
En källa i EU-kommissionen uppger att tolv länder i dag är positiva, däribland Tyskland och Frankrike. Möjligheten finns då att de positiva går före med ett beslut enligt den beslutsmetod som fördraget numera tillåter, som kallas fördjupat samarbete.
Det finns en bättre väg.
I dag finns lika många olika skattebaser som det finns medlemsländer, det vill säga 27. För ett bolag med verksamhet i flera EU-länder innebär detta en extra kostnad. Företag måste räkna fram en separat skattebas för varje land. Den vilda floran av bolagsskatter blir därmed ett allvarligt hinder mot en fungerande inre marknad.
Ja, och helt i onödan.
Sannolikt föreslås en sammanräknad skattebas för en koncerns hela verksamhet i EU. En sådan så kallad konsoliderad skattebas (CCCTB) innebär att moderbolaget i en gränsöverskridande koncern skattar för hela verksamheten i moderbolagets hemland. Troligtvis innehåller förslaget också någon form av fördelningsnyckel så att alla berörda EU-länder kan tillgodogöra sig sin del av den inbetalade skatten.
Bevare oss väl. Det blir politiskt slagsmål om fördelningsnyckeln. Och vilket guldläge för konsulterna.
Kommissionen har under många år försökt få medlemsländerna med på en harmoniserad skattebas. Försöken har dock hittills misslyckats eftersom det inte har gått att nå den enhällighet som EU-fördraget kräver i den gemensamma skattelagstiftningen (varje land har vetorätt). Länderna kan själva bestämma sina bolagsskatter, både hur skattebasen ska räknas fram och på vilka procentnivåer skatterna ska ligga.
Anders Borg har tidigare signalerat att han är emot. Bra, stå på dig.
En källa i EU-kommissionen uppger att tolv länder i dag är positiva, däribland Tyskland och Frankrike. Möjligheten finns då att de positiva går före med ett beslut enligt den beslutsmetod som fördraget numera tillåter, som kallas fördjupat samarbete.
Det finns en bättre väg.
SKATTEVERKET FNATTEVERKET
Allt - eller åtminstone det mesta - rörande handläggningen på Skatteverket har fått sin förklaring. Kalle Anka och hans brorsöner verkar jobba där. Om man skickar ett mail till en handläggare på Skatteverket och skriver fel, får man följande meddelande:
This is the mail system at host fnatte.skatteverket.se. I'm sorry to have to inform you that your message could not be delivered to one or more recipients.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)