tisdag 27 december 2016

EU-KOMMISSISONENS FÖRSLAG OM FÖRETAGSBESKATTNING AVVISAS AV SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet har den 8 december avgivit yttranden över fyra förslag från EU-kommissionen som handlar om företagsbeskattning. Utskottet anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen lämnar motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen biföll utskottets förslag den 14 december.
EU-kommissionens förslag gäller EU-regler om en gemensam bolagsskattebas, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning och ändring av direktivet om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Skatteutskottet har prövat om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Två förslag om gemensam bolagsskattebas 2016/17:SkU16  och 2016/17:SkU17                                                                       

Kommissionen har presenterat en process i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ska införas i ett andra steg. Målen som kommissionen har angett avser båda förslagen. Det gör det svårare för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller förslaget om en gemensam bolagsskattebas konstaterar utskottet att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Vad gäller förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas delar utskottet regeringens bedömning att förslaget i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Ett enigt utskott anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning 2016/17:SkU18  

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Skatteutskottet håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om hybrida missmatchningar med tredjeländer 2016/17:SkU19  

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det gällande direktivet mot skatteundandragande innehåller regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag till ändring av detta direktiv behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Utskottet anser att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med förslaget. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsländernas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt för utskottet att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet är också starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

måndag 12 december 2016

SMICKRANDE LÄSNING OM SKATTEPARADIS

Det tycks finnas en föreställning om en minsta lämpliga skattesats för bolagsvinster. Om ett land har en lägre skattesats är det ett skatteparadis. SvD tycks i en artikel den 12 december anse att det inte är någon smickrande läsning för Europa när hjälporganisationen Oxfam listar världens mest förmånliga skatteparadis.
Skatteparadis hjälper stora företag att suga ut stater på miljarder dollar varje år. De bär upp ett oerhört ojämlikt ekonomiskt system som lämnar miljontals människor utan möjligheter till ett bättre liv.
Bland kriterierna finns nollprocentig bolagsskatt, bristande internationellt samarbete mot skatteflykt och "orättvisa och improduktiva skatteincitament".
Vid vilken skattesats går gränsen för ett skatteparadis? Om bolagsskatter inte togs ut någonstans, är det då skatteparadis överallt? Kanske är det så att vissa stater har insett att bolagsskatter bara är skadliga och försvårar och fördyrar företagsetablering i landet. Vad är viktigast för mänskligheten - företagsvinster eller företagsskatter?
På sin hemsida skriver Oxfam:
Stater runt om i världen sänker sina bolagsskatter i tävlan om investeringar. Den genomsnittliga skattesatsen inom G20-länderna var 40 procent för 25 år sedan - idag är den lägre än 30 procent [2]. Bruket av improduktiva och slösaktiga skatteincitament är också en växande företeelse – särskilt bland fattigare länder. Till exempel kostar Kenyas skatteincitament 1.1 miljarder dollar om året i snitt – nästan dubbelt så mycket som landets sjukvårdsbudget.
Är 30 procent bättre än 20 procent? Tror Oxfam att ländernas bolagsskatteintäkter skulle vara 33 procent högre om den genomsnittliga skattesatsen skulle höjas från 30 till 40 procent? I slutet av 1980-talet hade Sverige en bolagsskatt på över 70 procent inklusive vinstdelningsskatt. Var det ett ideal? Bolagsskatteinkomsterna var inte över tre gånger så höga som idag. I själva verket var deras andel av de totala skatterna  - liksom idag - drygt 5 procent och i förhållande till BNP - liksom idag - 2-3 procent. Kanske Kenyas skatteincitament lockar till sig utländska investerare och stimulerar det inhemska näringslivet så att sysselsättning och välstånd stimuleras. Det är nog meningen. Oxfam får det att låta som att det är ett självändamål att Kenya avstår från skatteinkomster.
Alla företagsskatter - både vinstskatter och omkostnadsskatter (t.ex. energiskatter) - finansieras genom övervältring på kunderna genom prissättning och på de anställda genom lönesättning. Vad gäller omkostnadsskatter kan de undvikas genom effektivare hushållning med beskattade resurser eller användning av alternativa resurser (vilket ofta är meningen med skatten). Kan skatterna inte övervältras går företaget förr eller senare omkull. Kapitalägarna kan klara sig från beskattningseffekten genom att avstå från investeringar om de inte av affärsmässiga skäl är tvungna att vara verksamma i ett visst land eller flytta till ett land med lägre skatt. Det är egendomligt att Oxfam kan tro att bolagen bekostar sina skatter.
Estland är inte nämnt i SvD artikel. Estland har visserligen en skatt på bolagens vinster, men den tas ut först när och in den utsträckning den delas ut. Däremot är mottagen aktieutdelning skattefri. I realiteten är detta samma sak som att ha skattefrihet för bolagsvinst och beskattning av aktieutdelningar. I en värld med bolagsbeskattning är det en genial lösning.
Eftersom inga länder har exakt samma skatteregler och bolagsregler, finns det oändligt många kombinationer för att minimera ett internationellt företags beskattning. Det går inte att hävda att man måste betala så mycket skatt som möjligt, och det går inte att hävda att befintliga regler inte ska följas, bara för att de leder till lägre skatt än om all verksamhet bedrivits inom ett land.
Det enda man kan ge Oxfam rätt i är kritiken mot att länder inte följer sina egna lagar utan ger skattelindringar till vissa företag och dessutom håller detta hemligt.
Bolagsskatten är till sin natur ytterst komplicerad. Den utgör därför en rättssäkerhetsrisk. Risken att lika fall bedöms olika är stor. I storföretagen utgår skatt med höga belopp i absoluta tal. Därför kan den bära höga kostnader. En konsult kan spara miljonbelopp åt ett företag. Därför är bolagsskatten viktig för skattekonsulter och skatteakademiker - inga andra. För lagstiftare, domstolar, skattemyndigheter är den bara en belastning. Den skumraskverksamhet som tycks florera inom den internationella skattehanteringen skulle gå upp i rök om alla länder avskaffade bolagsbeskattningen. Ingen skulle sakna den.
Det finns inga andra än individer (fysiska personer) som kan betala skatt.
Avskaffa bolagsbeskattningen

Dagens Industri hänger på med rubriken Här är EU:s värsta (kurs. här) skatteparadis. Kan ett paradis var värst i negativ mening?

onsdag 7 december 2016

SKRUVEN DRAS ÅT YTTERLIGARE NÅGRA VARV I DEN INTERNATIONELLA FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Under hösten har två propositioner om den internationella företagsbeskattningen lagts. Den 13 oktober kom propositionen om Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, (prop. 2016/17:19) och den 1 december kom propositionen om Dokumentation vid internprissättning och land för-land-rapportering på skatteområdet (prop. 2016/17:47).

I prop. 2016/17:19 lämnas förslag till författningsändringar som krävs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk rätt. Det nya är att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen.

Prop. 2016/17: 47 är den svenska implementeringen i svensk lagstiftning av åtgärd 13 i det internationella BEPS-projektet.

Base Erosion and Profit Shifting, BEPS, är ett internationellt projekt som drivits av OECD på uppdrag av G20-länderna. Syftet är att hindra vinstförflyttningar och erodering av ländernas skattebaser. I juli 2013 presenterades en handlingsplan där femton åtgärder identifierades. En av dessa åtgärder (åtgärd 13) handlade om att ta fram nya regler för internprissättningsdokumentation för att öka transparensen för skattemyndigheterna samtidigt som företagens fullgörandekostnader beaktades. Den 5 oktober 2015 publicerades 13 slutrapporter för de olika åtgärderna, däribland slutrapporten Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting för åtgärd 13.

I båda fallen är det fråga om att lämna upplysningar till utländska skattemyndigheter. I synnerhet beträffande förhandsbeskeden innebär prop. 2016/17:19 en dramatisk reduktion av sekretesskyddet. Beskattningen omfattas enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) av en absolut sekretess, dvs. någon bedömning av skada för utlämnad information finns inte. I synnerhet beträffande förhandsbesked är denna princip särskilt betydelsefull, eftersom företagen där ofta behöver beskriva känsliga affärsmässiga omständigheter.

I propositionen berörs denna fråga på följande sätt (s. 44-45):
[Om] sekretessen avseende de förhandsbesked och prissättningsbesked som ska utbytas samt hur informationen ska hanteras och för vilket ändamål information får användas, kan följande sägas. Av artikel 16 i direktivet framgår vilken sekretess och skydd som upplysningarna som utbyts enligt direktivet åtnjuter. Vidare framgår av samma artikel vad upplysningarna får användas till. Av 16.1 framgår bl.a. att upplysningarna som utväxlas ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten (min kurs.). Vidare framgår att upplysningarna får användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar avseende de skatter som omfattas av direktivet.
 Vem vågar lita på att sekretesslagstiftningen i alla EU-länder är lika rigorös och tillämpas lika rigoröst som den svenska?



fredag 25 november 2016

BOLAGSSKATTERNA SJUNKER PÅ BRED FRONT?

Dagens Industri skriver den 22 november om sjunkande bolagsskatter.
Storbritanniens premiärminister Theresa May, som redan tidigare har sagt att målet är att sänka bolagsskatten till 17 procent, utesluter inte att bolagsskatten på sikt ska sänkas till nivåer under 15 procent. Det är också den nivå som Donald Trump har sagt sig sikta på för amerikanska bolag. Men hon har en bit kvar till Irlands 12 procent.
Med sänkta bolagsskattesatser för USA-bolag skulle gigantiska belopp kunna återföras till USA. I valkampanjen föreslog Trump en sänkning från 35 till 10 procent för återförda vinster. Enligt analysfirman Capital Economics antas amerikanska bolag ha ansamlat 2 500 miljarder dollar (Sveriges BNP motsvarar knappt 400 miljarder dollar) utanför USA.
I Ungern har Victor Orban flaggat för en sänkning av bolagsskattesatsen till 9 procent fr.o.m. 2017.

Man kan bara undra varför de stannar vid procentsatser över 0.

Den 23 november hade Institutet för Skatter och Rättssäkerhet ett stort seminarium under rubriken Skatt och Rättssäkerhet i en globaliserad värld. En stor del av diskussionen kom att kretsa kring omvärldens inverkan på det svenska rättssystemet och de utländska rättsregler som svenska domstolar, myndigheter och företag måste beakta. Naturligtvis diskuterades också BEPS påverkan. I den diskussionsgrupp jag tillhörde fick vi anledning att diskutera bolagsskattens betydelse och komplexitet och vilken risk för rättssäkerheten den utgör. När gruppledaren redovisade vår diskussion och antydde att lösningen kunde vara att avskaffa bolagsskatten, var reaktionen gapflabb. Så självklar uppfattas bolagsskatten och så otänkbar är föreställningen om att avskaffa bolagsskatten och så illa förberedd är landets ekonomiska och juridiska elit på den trend som nu tycks ta fart.

Avskaffa bolagsskatten.

fredag 11 november 2016

SKATT PÅ FINANSIELL VERKSAMHET

Utredningen om skatt på finanssektorn har avlämnat sitt betänkande, Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76).
Av praktiska skäl har de mervärden som skapas i den finansiella sektorn undantagits från moms. Företagen i branschen får ta den moms, som de betalar till sina leverantörer, som omkostnad i den egna verksamheten. Det kompenserar företagen sig för, om det går, genom sin pris- och lönesättning.
För värdet av finansföretagens egna produktion - lönekostnader och vinst - behöver deras köpare inte betala moms. Det är för att åtgärda denna "skattefördel" som utredningen tillsattes.
Den metod utredningen föreslår är helt enkelt att belägga de företag som är undantagna från moms med en avgift på 15 % på lönekostnaderna.
För att helt eliminera skattefördelen av mervärdesskatteundantaget krävs en skattesats om i vart fall drygt 40 procent av beskattningsunderlaget. På grund av de olika snedvridningseffekter som skatten för med sig är det uteslutet att bestämma skattesatsen så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget helt elimineras. Skattesatsen bör i stället bestämmas så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget i skälig utsträckning minskar.  Skatten föreslås därför tas ut med 15 procent av beskattningsunderlaget.

ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN


Välfärdsutredningen har avlämnat ett delbetänkande kallat Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Syftet med utredningen är att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.

Utredningen tar det originella greppet att, för att förhindra att ägare av skattefinansierad verksamhet skor sig, kräva att medlen måste förbrukas. Utredningen har även övervägt andra regleringar, bl.a. en utdelningsbegränsning.
En fördel med att begränsa rörelseresultatet är att en sådan reglering, till skillnad från en utdelningsbegränsning, förhindrar att stora överskott som inte används i verksamheten byggs upp i företaget eller organisationen. Möjligheterna att kringgå en rörelseresultatsbegränsning är också mindre än vid en utdelningsbegränsning.
Den lagtext som ska reglera denna ordning föreslås få följande utseende:
 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
--- 
Högsta tillåtna rörelseresultat 

 23 e § För en juridisk person med tillstånd att motta offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 23 f–23 h §§. 

 23 f §  Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång.  Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång ökad med sju procentenheter.

 23 g § Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder. Vid beräkningen av rörelsetillgångarna ska det bortses från finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar och likviditet som inte motiveras av verksamhetens behov.

 23 h §  Det högsta tillåtna rörelseresultatet beräknas som tillåtet rörelseresultat enligt vad som anges i 23 f § ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresultatet under de tre senaste räkenskapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period.

 Värdeöverföringar 

 23 i § Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet.
Likalydande paragrafer finns i 7 a kap. 3-7 §§ i förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), i 2 a kap. 3-7 §§ i förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) och i 14 a kap. 3-7 §§ i förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:000). 

Det är fantastiskt att se en regel om att förbjuda ett beteende som i andra sammanhang ses som exemplariskt. Gör slut på pengarna!

Ett nytt område för skatteplanering. Konstruktioner för att företagen belastar företagen med kostnader för ägarintresset maskerade till verksamhetskostnader, som tas ut som inkomst i andra jurisdiktioner med låg beskattning. Ett nytt område för skattekontrollen att bevaka att så inte sker. Man ser konsulterna redan vässa sina pennor.

söndag 6 november 2016

FÅMANSBOLAGENS BESKATTNING JUSTERAS - UPPÅT

De s.k. 3:12-reglerna, har utretts på nytt. Ett betänkande, SOU 2016:75 Översyn av skattereglerna  för delägare i fåmansföretag, har avlämnats. Som framgår av titeln avses alltså inte beskattningen av fåmansbolagen utan av deras ägare. Skälet till reglerna är att utdelningar och kapitalvinster beskattas enligt proportionella principer med (enligt huvudregeln) 30 procent, medan arbetsinkomster beskattas progressivt genom att (för beskattningsåret 2016) för en årsinkomst på 430 200 kr - utöver den kommunala inkomstskatten på genomsnittligt 32 procent - en statlig inkomstskatt utgår med 20 procent. Om årsinkomsten överstiger 625 800 kr utgår statlig inkomstskatt med ytterligare 5 procent på överskjutande belopp.

Denna skillnad i skatteuttag mellan arbetsinkomst (på maximalt ca 57 procent) och kapitalinkomst (på 30 procent) kräver regler som förhindrar att företagsägare kan omrubricera sina inkomster från arbetsinkomst till kapitalinkomst. Vad som är vad har ingen vetenskaplig motivering, men politiskt ter det sig utmanande att höginkomsttagare kan hävda att den höga inkomsten skulle utgöra avkastning av ett kapital och inte av arbetsinsats. Därför finns det regler som begränsar hur stor del av uttaget ur ett fåmansföretag som får beskattas enligt kapitalinkomstprincip. Reglerna har justerats ett stort antal gånger, men den nu avslutade utredningen har haft som förutsättning att skärpa reglerna för att de inte ska missbrukas och dessutom att skapa nya skatteintäkter. De regelförändringar som föreslås antas ge höjda skatteinkomster på 4,8 miljarder kr.

Den statliga inkomstskatten uppgår totalt till ca 56 miljarder kronor (prop. 2016/17:1 s. 469). Det motsvarar knappt 3 procent av totala skatter och avgifter. Att avskaffa den statliga skatten skulle således knappast märkas kameralt. Ekonomer brukar hävda att dess effekt på arbetskraftsutbudet är sådant, att avskaffandet av skatten skulle leda till ökade skatteintäkter. Samtidigt har vi en fastighetsbeskattning som för varje fastighet är begränsad till 0,75 % av högst 988 267 kr, dvs. 7 412 kr. Nyttjandevärdet av fastigheter överstigande knappt en miljon kronor beskattas således inte alls. Och 0,75 procent av värdet därunder motsvarar knappast marknadsmässig avkastning.
En rimlig beskattning av fastigheter skulle kunna kompensera avskaffandet av den statliga inkomstbeskattningen.

Därmed skulle 3:12-problematiken och den progressiva inkomstbeskattningens skadliga inverkan på arbetskraftsutbudet (ofta beskrivet som beskattningen av utbildning) upphöra, och en rimligare beskattning av fastighetsinnehav införas. Eftersom de stora fastighetsinnehaven i stort sett motsvarar de stora inkomsterna, skulle en sådan reform troligen inte medföra någon större förändring av skattebördornas fördelning.

fredag 14 oktober 2016

MATS PERSSON (L) OM SÄNKT BOLAGSSKATT

Mats Persson skiver i en debattartikel i SvD den 14 oktober att Sverige måste genomföra ett antal reformer för att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Som första punkt nämner han Mer attraktiva bolagsskatter.
Irland som det tydligaste exemplet, bedriver idag en aktiv politik för att attrahera utländska företags­etableringar genom attraktiva bolagsskatter. I somras aviserade Storbritannien, som en konsekvens av brexit, att man avser att sänka bolagsskatten från 20 till 15 procent. 
Jag tror det är första gången som en svensk politiker föreslår detta.
Så självklart, men så politiskt omöjligt. Tills nu!!!

Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 5 oktober 2016

IFA OCH BEPS

International Fiscal Association (IFA) är en internationell organisation som verkar för att med vetenskaplig inriktning studera och vidareutveckla internationell och komparativ skatterätt. Det är den enda fristående (non-governmental) och generella  (non-sectoral) internationella organisationen som sysslar med skattefrågor. Organisationen har ca 11 000 medlemmar från ca 90 länder. Medlemmarna tillhör alla kategorier professionellt verksamma skatteexperter från departement, skattemyndigheter, domstolar, akademier, affärs- och industrivärlden och konsult- och advokatvärlden m.m. I 50 länder har underföreningar (Branches) etablerats. Medlemmarna samlas årligen till en kongress. Varje medlemsland bidrar därvid med en nationalrapport över två givna ämnen, som sammanfattas i en generalrapport, vilken presenteras och diskuteras i paneler. Därutöver ordnas ett antal seminarier över olika aktuella ämnen.

Igår presenterades och diskuterades i den svenska IFA-föreningen de svenska bidragen till IFA-kongressen i Rio nästa år. Det ena bidraget, Assessing BEPS: Origins, standards, and responses, är skrivet av professorerna Bertil Wiman och Anders Hultqvist; det andra, The Future of Transfer Pricing, av Anders Alvin från Volvo och  från Skatteverket.

Det första ämnet handlar om genomförandet av en gigantisk pågående aktivitet som sammanfattas i akronymen BEPS, uttytt Base Erosion and Profit Shifting. Det är ett förslag till åtgärdsplan, framlagt av OECD i februari 2013, med syfte att förhindra att länders skattebaser eroderas genom att internationella bolag utnyttjar olika länders nationella skattelagstiftningar och därmed kan allokera intäkter och kostnader till länder med låg eller ingen beskattning alls. Åtgärdsförslaget lades fram på förfrågan av G20-länderna och det godkändes av G20-ländernas finansministrar under deras möte i Moskva i juli 2013.För att motverka att de olika nationella lagstiftningarna öppnar för internationell skatteplanering, föreslår OECD en åtgärdsplan (actions) med 15 fokusområden, vilka OECD har identifierat som särskilt problematiska. Dessutom föreslås omfattande informationslämnande för företagen och informationsutbyte mellan ländernas skattemyndigheter. Risken för läckor är uppenbar. Det är lätt att föreställa sig konsekvenserna av att hemlig information från strategiskt viktiga företag läcker ut till allmänheten eller främmande länders myndigheter. I själva verket kan föreställningen att det går likrikta alla länders företagsbeskattningssystem liknas vid ett stort Babelstornsbygge.

Det andra ämnet är mera traditionellt i den meningen att det behandlar ett rättsområde, Transfer Pricing. Transfer pricing omfattar föreställningen att det går att fastställa korrekta avräkningsvärden vid transaktioner mellan närstående företag. Principen är att prissättningen ska ske som mellan oberoende parter (armlängdsprincipen). OECD har i decennier utarbetat "manualer", Transfer Pricing Guidelines, för vilka metoder att fastställa priser som är godtagbara för beskattningsändamål. Att det går konstruera korrekta priser är naturligtvis en illusion, och tvisterna mellan företag och skattemyndigheter och mellan olika länders skattemyndigheter är legio. Ämnet är följaktligen från olika utgångspunkter och i någon form återkommande på så gott som varje IFA-kongress. På den nyss avslutade kongressen för 2016 i Madrid var sålunda BEPS ett framträdande ämne. Ett huvudämne hade rubriken Corporate Tax Officers Respond to BEPS, där ett antal företrädare för internationella företag deltog och redovisade hur anpassningen till BEPS fortskred och vilka problem som uppkom. Därtill kom även de traditionella seminarieseanserna om IFA/EU och IFA/OECD att till stor del handla om olika aspekter av BEPS. Entusiasmen inom OECD för BEPS var inte att ta fel på. En av OECD-representanterna i panelen såg tom. den kommande utvecklingen på det internationella beskattningsområde efter BEPS som "a brave new world". Aldous Huxleys dystopiska roman med den titeln förespeglar dock knappast någon lyckosam framtid för mänskligheten. För att hålla människorna på plats och medgörliga tilldelas de dagligen en ranson av den ultimata drogen soma. Månne har alla entusiastiska BEPS-anhängare redan fått en dos av soma?

De båda ämnena för kongressen i Rio tangerar varandra, eftersom transfer pricing är en viktig del i BEPS. Det föreslås dels ett omfattande dokumentationsarbete, så att företagen ska kunna motivera de använda priserna, dels regler om hur immaterialrätter, risk och kapital ska allokeras och prissättas samt hur koncernunika transaktioner kan värderas.

Genomförandet av BEPS-projektets olika delar pågår f.n. världen över och dragkampen om beskattningsunderlagen kommer att tillta. I det momentum som BEPS skapat, kommer staterna att aktualisera aspekter som gynnar dem och söka förhindra konsekvenser som  missgynnar dem. Det innebär en förändring i synen på var vinster ska anses ha uppstått. Brasilien, Indien, Indonesien och Kina och andra folkrika stater kommer att utnyttja den diskussion om fördelningsnycklar som kommer att uppkomma. De hävdar att värdet av etablerade varumärken är beroende av försäljning på deras marknader. I kraft av sin ekonomiska styrka kan de kräva att få beskatta en större andel av de multinationella företagens vinster.

Vad gäller BEPS genomförande i Sverige, varom ytterst få är  medvetna, påtalades i rapporten svårigheterna att överhuvudtaget kartlägga och beskriva arbetet. Vad som sker utförs helt och hållet i finansdepartementet och Skatteverket. Akademiska forskare, organisationen Svenskt Näringsliv och riksdagsmän, som har begärt att få ta del av finansdepartementets analyser och beräkning av utfallet, har nekats insyn. Finansministern har i ett anförande i riksdagen den 16 juni 2016 hävdat att Sverige skulle vara en vinnare. Andra hävdar att Sverige som ett lite land har mycket litet att sätta emot när de stora länderna flyttar fram positionerna. Det är ju fråga om att mäta något så efemärt som en företagskoncerns verkliga resultat - vilket till stor del innefattar framtidsbedömningar - och hur stor del därav som rätteligen tillkommer ett land där företaget (i någon svårdefinierbar mening) är verksamt. Den som skriker högst kommer att få rätt!

Det är faktiskt ganska enfaldigt att tro att just Sverige skulle gå vinnande genom processen. Finansministerns argument tycks vara att om skattereglerna likriktas över hela världen så att konkurrensvillkoren utjämnas, kommer Sverige att bli en vinnare, eftersom vi redan har en restriktiv lagstiftning mot skatteflykt och internationell skatteplanering.

Vinsten kommer dock inte att bestå i att få aktuella och förväntade intressen tillgodosedda i förhandlingarna om formuleringarna i BEPS-dokumenten, utan i om Sveriges företag i framtiden kommer att med stöd av dokumenten kunna hävda rätt till större andel av koncernvinsterna än idag. Det förefaller osannolikt. Regeringen har inte heller berett marken för en sådan utveckling. Snarare lär det bli så att Sverige får en mindre del av kakan, dvs. lägre svensk skatt. Därtill kommer att Sverige kommer att få reducera sin (lägre) skatt med den skatt som betalas till andra länder, dvs ett skattebelopp som blir högre pga. att dessa får större andel av vinsten. Två negativa effekter som gör att det kanske inte blir någon skatt alls till Sverige.

Egentligen är det egendomligt att arbetet med något så väsentligt, som att göra landet till en attraktiv plats för företagsetablering genom en gynnsam skattelagstiftning, inte görs i samverkan med dem som ska göra jobbet. Ingen frågar näringslivet vad det vill ha; ja, regeringen till om med nekar insyn i de bedömningar den gör.

Nu kan man ju undra hur en beskattning av företagsvinst kan göras gynnsam för företagen.

Med tanke på det enorma arbete som lagts ned på BEPS och som pågår runt om i världen att implementera reglerna, måste man tro att bolagsskatterna är av fundamental betydelse för länderna. Det är de inte. I de allra flesta länderna svarar bolagsskatterna för omkring 5 procent av samtliga skatter.

Genom beskattningen omfördelas ett lands produktionsresultat. Något annat finns inte att dela på. Produktionsresultatet (bruttonationalprodukten, BNP) beräknas till summan av konsumtion och bruttoinvesteringar. Spegelbilden av BNP är bruttonationalinkomsten (BNI), som består av löner och sparande. Den stora skattebasen, lönekostnaderna, som också motsvarar konsumtionen, utgör ca 75 procent av BNP/BNI. Bruttoinvesteringarna, dvs den del av produktionen som inte konsumeras, motsvarar ca 25 procent. Om avskrivningarna beräknas till 30 procent, utgör nettoinvesteringarna, dvs. företagsvinsterna, 17,5 procent. Investeringarna/företagsvinster utgörs här inte bara av vinster in privata företag utan också av offentliga investeringar och investeringar i organisationer som inte är skattesubjekt. Om drygt hälften av alla vinster uppkommer i skattesubjekt utgör bolagsskattebasen kanske 10 procent av BNP. BNP uppgår till ca 4 tusen miljarder kronor. Med en skattesats på 22 procent skulle totala skatten bli ca 88 miljarder kronor. Enligt budgetpropositionen för 2017 s. 469 beräknas företagsskatterna för år 2016 till 105,5 miljarder kronor.

Skattebasen är kanske 10 procent av BNP, vilket innebär att staternas inkomst från bolagsskatten av ofrånkomliga rent strukturella skäl aldrig kan bli stor. Dessutom är bolagsskattebasen mycket känsligare är löne- och konsumtionsskattebaserna, eftersom investeringsbeslut baseras på avkastning efter skatt. Vidare finansieras bolagsskatten av företagens kunder, anställda och delägare, varför bolagsskatten endast är kameral. Den skatt som bolagen betalar kan ses som en förskottsbetalning av de skatter på löneinkomster, lönekostnader, räntor, utdelningar och konsumtion som i sinom tid ändå skulle komma att betalas. I det långa loppet är det bara individer som betalar skatt.

Avskaffa bolagsbeskattningen

fredag 23 september 2016

ETT KOMPLICERAT SKATTESYSTEM

Riksrevisionen har granskat hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera några delar av den komplexitet som finns i det svenska skattesystemet. Resultatet av granskningen redovisas I granskningsrapporten Att hantera ett komplicerat skattesystem – Arbetet med att förenkla för företagen.

Riksrevisionens slutsats
Riksrevisionens övergripande slutsats rörande regeringens regelförenklingsarbete är att det sker i låg takt och att de förändringar som föreslås ofta är av begränsad omfattning. För att det ska bli större märkbara förenklingar för företagen krävs att regeringen intensifierar sitt arbete med regelförenkling på skatteområdet, i syfte att skapa fler och mer långtgående förenklingar.

Suck.
Bolagsskatten är onödig, skadlig och med nödvändighet extremt komplicerad. Kameralt ger den - och kan endast ge - begränsade skatteinkomster; ca 5 procent av totala skatter och avgifter. Reellt ger den ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 19 september 2016

KAROLINSKAS SKATTESNURRA

Inte nog med att Nya Karolinska Sjukhuset blir dyrare och dyrare, nu tillstöter skatteproblem, enligt en artikel i SvD den 19 september. Skatteverket har underkänt ränteavdrag på drygt 25 milj. kr för det samägda bolaget Swedish Hospital Partners holding, SHP.  I tidens fullbordan - lånet löper med 9 procents ränta till 2043 - blir det mycket mer.

Bolaget ägs till lika delar av det brittiska riskkapitalbolaget Innisfree och det svenska byggbolaget Skanska.

Sedan 2013 är det så att enligt 24 kap. 10 b § inkomstskattelagen (1999:1229) får
ett företag som ingår i en intressegemenskap [normalt] inte dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskap.
Härifrån finns det undantag i 10 d §.              
Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.  
Eftersom Skanska är ett svenskt företag som beskattas med 22 procent, är räntebetalningar till Skanska avdragsgilla för SHP.

I 10 a § finns definitionen på intressegemenskap.
Företag ska vid tillämpning av 10 b - 10 f §§ anses vara i intressegemenskap med varandra om
  • 1. ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller
  • 2. företagen står under i huvudsak gemensam ledning.  

Ägandet via Innisfree tycks ske genom två fonder som administreras av Innisfree, dvs ägandet SHP är fördelat på ett stort antal investorer i respektive fond. Det tycks vara så att räntan inte beskattas hos Innisfrees fonder - i vart fall inte med mer än 10 procent.

Enligt tidningsartikeln äger den ena fonden 37,5 och den  andra 12,5 procent, dvs mindre än 40 procent, som i förarbetena till lagen anges som gräns för "väsentligt inflytande". Därför gäller inte begränsningsregeln enligt SHP. Fråga torde därför om tolkningen av innebörden av "på annat sätt" eller "står under huvudsak gemensam ledning".

En lång och dyrbar skatteprocess kan förutses. Till vilken nytta?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD



GENERAL ELECTRIC INVESTERAR I IRLAND

SvD skriver den 19 september att General Electric avser att bygga fyra läkemedelsfabriker i Irland för 150 milj. euro. I Irland är bolagsskattesatsen 12,5 procent, vilket kan jämföras med drygt 35 procent i USA. Verksamheten väntas generera 500 arbetstillfällen.
Om man tänker sig att investeringen ger mediokra 15 procent avkastning på eget kapital, dvs drygt 20 milj. euro och lönesumman uppgår 50 milj. euro (500*100.000 euro) att beskattas med t.ex. 30 procent, avstår den irländska staten från bolagsskatteinkomster på 12,5 procent (om "normal bolagsskattesats antas vara 25 procent) av 20 milj. euro, dvs 2,5 milj. euro och drar in 15 milj. euro i löneskatter. Först om avkastningen på eget kapital vore 90 procent, skulle rabatten "kosta" mer än tillskottet av löneskatter (dvs 135 milj. *skatterabatten 12,5 % = 17).

I USA skulle bolagsskatten varit motsvarande ca 7 milj. euro vid en avkastning på 15 procent. USA förlorar både arbetstillfällen och bolagsskatteinkomster.

Undra på att företagen investerar i Irland.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 9 september 2016

VAD INNEBÄR BEPS OCH VAD INNEBÄR DET FÖR SVERIGE

Krister Andersson, näringslivets skattesakkunnige, har skrivit en synnerligen läsvärd artikel under ovanstående rubrik i tidskriften Skattenytt nr 9 2016 sid. 639.
Anbefalles till läsning.
Det enda som saknas är den självklara slutsatsen: avskaffa bolagsbeskattningen.

SKATTEDUMPNING - PROBLEM ELLER LÖSNING

Jörgen Hellman (S) och Rasmus Ling (MP), båda ledamöter av skatteutskottet, skriver i SvD den 9 september under rubriken Skattedumping, ett reellt problem. De påstår att "det är så illa (sic!) att multinationella företag i genomsnitt betalar 30 procent lägre skatt än bolag verksamma i bara ett land".
Det är säkerligen så att internationellt verksamma företag har möjlighet att reducera sin skattebelastning genom att utnyttja olika länders skilda skatteregler, t.ex. genom att förlägga verksamhetsgrenar och aktiviteter i länder med lindrigare beskattning. Men hur skattereduktionen kan mätas till just 30 procent kan ifrågasättas, och än mer att detta skulle vara "illa". Illa är det om ett land ger förmåner i form av subventioner och skattelindringar åt vissa företag i landet. Så tycks det ha varit i Irland i den aktuella Apple-affären. Däremot måste det stå varje land fritt att locka till sig investerare eller avstå från att i onödan störa sitt näringsliv genom att avskaffa en skadlig skatt som bolagsskatten eller att åtminstone ha en låg beskattning, t.ex. 12,5 procent som Irland har.

Bolagsskatten gläder och göder bara skattekonsulter och skatteakademiker.

Antydandet att staten gått miste om 16 miljarder kronor i bolagsskatteinkomster genom den borgerliga regeringens nedsättningen av bolagsskattesatsen 2013 stöds knappast av verkligheten: skatten på företagsvinster beräknas i budgetpropositionen för 2016 (tabell 7.3 sid 361) under åren 2012 - 2019 till  89,5,  89,0,  91,5,   97,1,  101,3,  105,1, 110,3 och 114,8 mdr kr.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 30 augusti 2016

APPLES SKATT

Dagens stora nyhet på skatteområdet är EUs krav på Apple på motsvarande 123 miljarder kronor för att Irland givit bolaget skattelättnad i strid med EUs regler om förbud mot statsstöd. Om det är fråga om statsstöd och det finns regler om förbud mot det, är det naturligtvis förkastligt av Irland att ge sådant. Överenskommelser skall hållas. Alla ska betala skatt, säger EUs konkurrenskommissionär Margrethe Vestager myndigt.
Nu tycks det vara olika åsikter om huruvida det är fråga om statsstöd och Irland avser att överklaga, vilket även bolaget ska göra. USAs finansdepartement beklagar beslutet, så sista ordet är väl inte sagt.
Man kan bara undra varför Irland, som förstått vikten av låg eller ingen bolagsskatt (den generella bolagsskatten är 12,5 procent) inte avskaffat bolagsbeskattningen helt och hållet. Som det nu förefaller att vara, är det vissa utländska bolag som favoriseras.
Är det någon som tror att Apple skulle nöjt sig med 123 miljarder kr lägre avkastning om de måst betala skatten? 123 miljarder kr är mycket pengar, men Irlands nytta av att avstå från beloppet har säkerligen varit ännu större.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD SvD SvD

måndag 29 augusti 2016

BOSTADSBRIST?

– I Sverige har vi bland de största bostadsytorna per person i hela världen. Det går att göra förändringar för att gynna uthyrning av delar av bostäder.
Så säger bostadsministern Peter Eriksson i en artikel i SvD den 28 augusti. Bra att det sägs, men presentera gärna den statistik som stöder påståendet. Det sades redan under 1960-talet i undervisningen på Handelshögskolan i Stockholm och mycket kan ha hänt sen dess. Men skälet att det är så är detsamma nu som då.
Den s.k. bostadsbristen är bara ett resultat av en välmenande med missriktad politik för att ge alla en dräglig bosättning. Men det går inte att trolla.

tisdag 16 augusti 2016

BOKRISEN KAN INTE BYGGAS BORT

Christer Jansson, f.d. vd för Fastighetsägarna i Stockholm debatterar i en artikel i SvD den 16 augusti problemen på bostadsmarknaden, och framhåller att "ingen tror på allvar att det kommer att byggas  700 000 bostäder under tio år".
Nej, varför skulle man göra det, när det redan finns bostäder för åtminstone 12,5 miljoner människor och det inte bor fler än 10 miljoner människor i Sverige.
Förklaringarna till rådande situation anger Jansson: Flyttskatten för ägda bostäder och hyresreglering under mer än 60 år för hyrda bostäder.
Till detta har i senare tid tillkommit amorteringskrav och lånetak, vilka båda anses ha en hämmande effekt på rörligheten. Det ironiska är att dessa regler har tillkommit för att dämpa prisutvecklingen på ägda bostäder, vars snabba uppgång är ett logiskt resultat av ett fundamentalt efterfrågeöverskott som till del beror på låg rörlighet.

lördag 13 augusti 2016

VINNER ELLER FÖRLORAR SVERIGE PÅ BEPS?

Krister Andersson, skattechef på Sveriges Näringsliv, kritiserar i ett inlägg i SvD den 13 augusti finansminister Magdalena Andersson för att hon inte lämnar ut finansdepartementets beräkningar av hur Sverige skulle vinna på de förändringar av de internationella skattereglerna för företag som successivt genomförs inom ramen för BEPS-projektet. BEPS uttyds Base Erosion Profit Shifting, dvs åtgärder som företag verksamma inom flera länder vidtar för att  minimera sina skattekostnader. Genom de regler och principer som genomförs genom BEPS-projektet är det meningen att det ska bli svårare för företagen att själva råda över hur vinsterna fördelas.
Själv menar Krister Andersson att  genomförandet av BEPS tvärtom kommer att minska den svenska skattebasen.
BEPS-processen har väckt förhoppningar hos många länder att de ska kunna dra till sig beskattningsunderlag, som de hittills anser tillförts industriländer. Det kan därför antas att länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika (BRICS-staterna) kommer att hävda att större andelar av företagens vinster ska hänföras och beskattas i deras länder. Den här typen av regler är inte objektivt fastställbara, utan inom ramen för regelverket kan vitt skilda meningar föreligga om vilken vinstfördelning som är den riktiga. Ytterst blir det en förhandlingsfråga mellan staternas skattemyndigheter. Små länder som Sverige kommer inte att ha mycket att sätta emot.
Även om BEPS-processen leder till större informationsutbyte mellan länderna och därmed till ökade svårigheter för företagen att dölja var vinsterna uppkommer, är det knappast troligt att Sverige skulle bli vinnare. Kanske kommer hela den svenska skattebasen från internationellt verksamma svenska företag att försvinna utomlands. Om så blir fallet är det lika bra att avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle innebära att svenska företag befrias från det gissel som bolagsbeskattningen innebär. Attraktionen för utländska företag och utländskt kapital att etablera sig i Sverige skulle öka.
Är det så som Magdalena Andersson motiverar att Sverige skulle bli vinnare på BEPS?
Troligen inte.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 9 augusti 2016

ÄVEN EN BLIND HÖNA .... TRUMP

Republikanernas presidentkandidat Donald Trump föreslår att den federala amerikanska bolagsskatten sänks från 35 till 15 procent. I ett slag skulle problemen med de olösliga tvisterna om den amerikanska bolagsbeskattningen lindras.
Tänk att denna politiska pajas är så klarsynt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 15 juli 2016

SVERIGE KAN TJÄNA PÅ BREXIT

Maria Rankka och Andreas Hatzigeorgiou vid Stockholms Handelskammare skriver på SvD Näringsliv Debatt den 15 juli om olika sätt för Sverige att dra fördel av Brexit.
Ett självklart sätt är att sänka bolagsskatten. Det aviserade t.o.m. den tidigare brittiske finansministern George Osborne som en självklar åtgärd för Storbritannien för att kompensera de egna förlusterna av marknadsföreträden som medlemskapet gav.

Men helst skulle bolagsskatten avvecklas helt.

AVDRAGSRÄTT FÖR KLIMATKOMPENSATION

Juristerna Kristina Forsbacka och Victor Stålblad vid advokatbyrån Bird & Bird kritiserar i en artikel i SvD den 14 juli den lagrådsremiss om avdragsrätt för klimatkompensation som beslutades den 2 juni. Deras kritik avser framför allt att förslaget begränsas till utsläppsrätter i EUs utsläppshandelssystem och endast avser utsläpp i ett företags egna verksamhet och inte utsläpp hos underleverantörer.
I lagrådsremissen beskrivs gällande rätt så att avdrag inte medges
för klimatkompensation i form av inköp och borttagning av utsläppsrätter, i de fall dessa är kapitaltillgångar hos innehavaren, men väl i övriga fall.  Innehavda utsläppsrätter utgör kapitaltillgångar (jfr 25 kap. 3 § andra stycket IL) för alla andra innehavare än sådana som antingen  1. bedriver handel med utsläppsrätter i sådan omfattning att innehavda utsläppsrätter utgör lagertillgångar (jfr 17 kap. 3 § IL), dvs. bedriver värdepappershandel, eller 2. är berättigade till tilldelning av utsläppsrätter enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, dvs. bedriver verksamhet som kräver tillstånd för utsläpp av växthusgaser, i vilket fall utsläppsrätterna också utgör lagertillgångar (jfr 17 kap. 22 a § IL).
Regeringen föreslår att avdragsrätt införs även när utsläppsrätter är kapitaltillgångar.  Borttagning av utsläppsrätter ur unionsregistret likställs med avyttring.

Man kan dela KFs och VSs kritik att förslaget är för snävt och att praxis är otidsenlig i den meningen att klimatkompensation borde ha kunnat anses som en kostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande, och alltså vara avdragsgilla även utan en lagändring. Lagförslaget riskerar att cementera Högsta förvaltningsdomstolens bedömning i målet HFD 2014 ref. 62 (Saltå Kvarn-domen).

Jag kommenterade den domen här. Man kan häpna över att problemet tillåts anta sådana proportioner att denna struntfråga föranleder ett särskilt lagstiftningsärende. I lagrådsremissen görs vissa beräkningar av skattebortfallet, vilket uppskattas till som mest några tiotal miljoner kronor. Lagstiftningen kompliceras ytterligare, nya gränsdragningsproblem uppstår och den tidigare praxisen cementeras.

Saltå Kvarn blir inte hjäpt. Det var nog oklokt att alls blanda in utsläppshandelsproblematiken i det målet. Kanske skulle bolaget inte ha ansökt om förhandsbesked, utan tagit risken att få avdraget vägrat vid den ordinarie taxeringen. Risken var inte stor; Allmänna Ombudet hos Skatteverket tillstyrkte bifall till Skatterättsnämndens förhandsbesked om rätt till avdrag. Om bolaget kunnat visa på marknadseffekter av sitt engagement för Ugandas beskogning, hade frågan kanske aldrig nått HFD. Kännedomen om Saltå Kvarns avdragsyrkande och att det inte ifrågasatts av Skatteverket skulle ha spritt sig, och flera företag skulle ha insett det kommersiella värdet i att stödja klimatfrämjande åtgärder. Ett sådant beteende skulle komma att uppfattas som normalt.

Hela frågan kunde också enkelt undvikas genom att avskaffa bolagsbeskattningen.


onsdag 13 juli 2016

MAKALÖST LYFT FÖR IRLANDS EKONOMI

SvD rapporterar den 13 juli att Irlands ekonomi vuxit med 26,5 procent under 2015. En förklaring till tillväxtlyftet är att många multinationella företag flockas till Irland av skatteskäl, hävdar landets finansdepartement. Bolagsskattesatsen är 12,5 procent. Även om tillväxten inte behöver resultera i en motsvarande ökning av sysselsättning, menar landets finansminister Michael Noonan att det är "riktig tillväxt" och att den förklaras av en rekordartad jobbtillväxt sedan landets kris vid 2010. Noonan är en stark försvarare av Irlands företagsskattesats på 12,5 procent.

Tänk att det ska vara så svårt att förstå. En som tycks göra det är Storbritanniens finansminister George Osborne som aviserat att han avsett att sänka den brittiska bolagsskattesatsen från ca 20 till ca 15 procent för att uppväga den nackdel som brittiska företag får av att stå utanför EU. Tyvärr ersätts han i den nya regeringen under Theresa May av den förre utrikesministern Philip Hammond. Man får hoppas att han är lika klarsynt som Osborne.

Avskaffa bolagsbeskattningen.




onsdag 6 juli 2016

BREXIT KAN LEDA TILL SKATTERACE

Carl B Hamilton, nationalekonom och tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, fruktar i en artikel i SvD den 6 juli att Brexit kan leda till ett skatterace (to the bottom) för bolagsbeskattningen. Storbritanniens finansminister George Osborne har nämligen aviserat att han avser att sänka den brittiska bolagsskatten från ca 20 till ca 15 procent för att uppväga den nackdel som brittiska företag får av att stå utanför EU. Den brittiska finansindustrin sneglar mot att flytta till Irland till följd av dess bolagsskattesats på bara 12,5 procent som alternativ till flyttning till Frankfurt, Paris eller Luxemburg.

Hamilton ser det som en risk.

Det är tvärtom.
Hur kan en nationalekonom tro att bolagsskatten genererar några skatteinkomster netto. Han säger i artikeln att det "enkelt statiskt räknat" kostar statskassan 20 miljarder, och så långt är det riktigt - 20 % skattesats ger drygt 100 miljarder kr. Det motsvarar endast knappt 5 procent av samtliga skatter. Men bolagens skatter bekostas av fysiska personer, på vilka bolagens skatter övervältras helt och hållet. Vem annars skulle bekosta företagens skatter? Den enda realekonomiska effekt bolagsskatten har är att den föranleder en resurskrävande skatteplanering och administration av skatten. Genom att en del av vinsten går till skatt höjer den avkastningskraven och hindar de investeringar som inte når upp till dem och dämpar därmed efterfrågan på arbetskraft. Utan skatt på vinsten ökar investeringar, sysselsättning och lönesumma och därmed skattebaser för löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter som tillsammans svarar för 90 procent av samtliga skatter.

Om något positivt kan komma ut av Brexit är det att det kunde bli ett race to the bottom av bolagsskattesatserna. Det land som kommer sist, kommer under tiden inte att få någon konkurrensfördel. Det land som leder, kan åtminstone temporärt dra till sig investeringar. När skatten är borta överallt, kan företagen helhjärtat koncentrera sig på sin kärnuppgift - att på effektivaste sätt producera varor och tjänster - i stället för att låta skatteeffekter påverka beslut och förorsaka myndigheter och domstolar meningslöst och resurskrävande arbete.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 25 maj 2016

O & B 7

– Folk har belånat sig upp till tänderna, och nu riskerar avgifterna att höjas kraftigt. Då blir det värdefall som kan få allvarliga konsekvenser, berättar en bostadsrättsförenings kassör i ett reportage i SvD den 24 maj om höjning av tomträttsavgälder i Stockholm.


Skorstenen! Man tänder visserligen i spisen så det ryker i skorstenen. Annars brukar man beväpna sig till tänderna.


O & B 6


En svala gör ingen sommar, heter det ju. Men redan den 26 maj skriver SvD i en kolumn om kraven på den nya bostadsministern:
De som råkar värst i kläm är unga och nya som ska stanna. Vissa belånar sig upp till tänderna – andra bor kvar i orter utan jobb.


Sommarn är här

HYRESREGLERINGENS UPPLÖSNING?

I SvD har det under maj varit en artikelserie om hur ekonomer och jurister ha börjat städa upp i det bostadsträsk som politiker skapat i största välmening men inte orkar avskaffa trots att bristerna är uppenbara. När marknaden för bostadsrätter och villor visar vad marken är värd, kräver markägarna marknadsmässig avkastning. Både staten genom Statens Fastighetsverk och kommuner aviserar hisnande avgiftsökningar - tiotalstusen kronor per år för 3-4-rumsbostäder talas det om. 333 bostadsrättsföreningar inom Stockholms tullar hyr marken av staden.
De som hittills sluppit betala kanske börjar inse vilka subventioner de hittills haft.
Det blir smärtsamt för många. Det lär bli tätare bosättning på många håll med fler personer per bostad. Det är inte hållbart att vi i genomsnitt (såväl på nationell nivå, som på länsnivå och A-regionnivå i Stockholm, Göteborg och Malmö) bor färre än 4 personer i en villa och 2 personer i en lägenhet. Det kommer att bli många omflyttningar. Flyttbranschen får goda tider. Men social katastrof för många pensionärer och andra utan ekonomiska marginaler. Det är påfrestande både ekonomiskt och mentalt att flytta.
Pressen på omflyttingar och realisation av fastighets- och bostadsrättsvinster, kanske driver fram en opinion för lindrigare vinstbeskattning eller åtminstone att uppskovsbelopp inte räntebeskattas.
När marknaden återställt prissättningen på bostäder - inklusive hyresrätter - till det som allmänheten uppfattar som rimligt, upphör motivet för hyresreglering.
SvD SvD SvD SvD SvD SvD SvD

FINANSMINISTERMÖTE OM SKATTEFLYKT

EU:s finansministrar tvistar om hur omfattande EU:s regler mot skatteflykt för företag ska vara, skriver den SvD den 24 maj. De ska mötas den 25 i Brüssel. Sverige och sju andra EU-länder kämpar för att stryka en regel om överflyttning av beskattning (switch-over) från andra länder.


En helt onödig tvist om ett helt onödigt förslag, som kommer att komplicera företagsbeskattningen ytterligare till höga kostnader. En beskattningsform som ger små inkomster. Som inte kan ge stora inkomster, eftersom skattebasen för företagsvinster är så liten i förhållande till löner och konsumtion.


En onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskerande, resurskrävande skatt.


Avskaffa bolagsbeskattningen.


Mötet slutade i oenighet, förstås. Nästa möte blir den 17 juni i Luxemburg.

NOBEL CENTER

Arkitekten David Chipperfield, som ritat det tilltänkta Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm, tycker att det blivit för mycket fokus på husets utseende.


Konstigt med en arkitekt som inte inser att folk reagerar på att en jättekoloss, en kub i plåt, ska placeras i ett av Stockholms känsligaste lägen. Vilket dessutom kräver att ett kulturmärkt tullhus och hamnmagasin - de sista resterna av minnet av Stockholm som hamnstad - måste rivas. Och som överflyglar Nationalmuseum och hindrar välbehövlig utbyggnad av museet som legat på platsen i 150 år.


Behövs huset hör det hemma i forskarvärlden i Frescati eller Hagastaden.


Tack Statens Fastighetsverk för att ni överklagat beslutet. Det är ovanligt att verket överklagar kommunala detaljplaner; i Stockholm har det inte hänt sedan 1994 då Fastighetsverket överklagade kommunens detaljplan för tredje spåret över Riddarholmen, som sedan stoppades.


FÖR STORT, FÖR DYRT OCH PÅ FEL PLATS.

KONTAMINATION 16

Vill man på allvar komma till bukt med den laglöshet som råder så krävs inte bara mer resurser, utan också förändrade attityder från både staten och samhället, tror Aleksandra Boscanin i SvD den 25 maj. Och då hänvisar hon ändå till åtgärder för  att komma till rätta med kriminaliteten i meningen dessförinnan.


Kontamination 15

lördag 14 maj 2016

SKATTEOPTIMERING

Europaparlamentarikern Jytte Guteland kritiserar EU-förslaget om privata enmansbolag. Det blir alltför enkelt att med en insats av endast 1 euro bilda bolag, "vars enda syfte är att skatteoptimera", skriver hon i SvD den 14 maj.
Optimering betyder att man försöker finna den bästa, "optimala", lösningen på ett problem utifrån givna förutsättningar. Inom nationalekonomin avses med paretooptimal en situation då ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre (Wikipedia).
Vad betyder då skatteoptimering?
Är det fult att betala optimal skatt?


Det borde anses fult att lagstifta om bolagsskatt. Det är i alla fall skadligt, onödigt, rättsäkerhetsriskabelt och i grunden helt feltänkt.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 10 maj 2016

INVESTORS SKATTEPLANERING - IGEN

SvD rapporterar den 10 maj om Investors skatteplanering. Det förefaller vara en fortsättning av vad som rapporterades 2013, men eftersom skärpta regler mot s.k. räntesnurror infördes fr.o.m. inkomståret 2013 tycks Skatteverket gå vidare trots tidigare motgångar.
Självklart ska lagen tillämpas. Här är de aktuella bestämmelserna (mina kommentarer i kursiv; subjektiva kriterier i fetstil):

Huvudregler


10 b § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får inte - om inte annat följer av 10 d eller 10 e § - dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen. Lag (2012:757).
Ej avdrag för ränta till närstående företag.   

   


10 c § Bestämmelsen i 10 b § tillämpas också - om inte annat följer av 10 f § - på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen. Lag (2012:757).
Kompletteringsregel om skulden kan anses ha samband för att förhindra att ränta betalas till utomståendekrets, som betalar tillbaka ett motsvarande belopp.     


Kompletteringsregler

10 d § Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.
Avdragsrätt om ränteinkomsten beskattas hos mottagaren med lägst 10 procent.
     
         Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska också dras av om
  • 1. det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften antingen är skattskyldigt till avkastningsskatt enligt 2 § 1-3 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel eller, om det är ett utländskt företag som inte är skattskyldigt till avkastningsskatt, beskattas på ett likartat sätt och ska betala skatt som minst motsvarar avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
  • 2. den ränta som under beskattningsåret har belöpt på skulden i genomsnitt inte överstiger 250 procent av den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret.
Avdragsrätt om mottagaren är skattskyldig till avkastningsskatt (pensionskapitalbeskattning) eller liknande och räntan inte är 2,5 gånger högre än statslåneräntan.
   

         Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av enligt första eller andra stycket. Lag (2012:757).
Undantag: Om huvudsakliga skälet är väsentlig skatteförmån medges inte avdrag.     


10 e § Även om förutsättningarna i  10 d § första eller andra stycket inte är uppfyllda ska ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Detta gäller dock bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.
För räntor till företag i EES eller stater, med vilka Sverige har skatteavtal, föreligger avdragsrätt även om mottagaren beskattas enligt 10 d § om skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad.    
         Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen, ska första stycket bara tillämpas om även förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.
         Vid bedömningen enligt första stycket av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska det särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller från ett företag som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget. Lag (2012:757).
Den affärsmässiga bedömningen inkluderar alternativa finansieringsformer.
     


10 f § Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 c § ska dras av om någon av följande förutsättningar är uppfyllda.
  • 1. Ett företag som har en sådan fordran som avses i  10 c § beskattas för den inkomst som har samband med denna fordran i enlighet med vad som sägs i 10 d § första eller andra  stycket, och det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
  • 2. Både förvärvet och det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Detta gäller dock bara om det företag som har en sådan fordran som avses i 10 c § hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2012:757).
Avdragsrätt om skälet till skuldförhållandet inte är väsentlig skatteförmån eller om bakomliggande transaktion är huvudsakligen affärsmässigt motiverad.





                                                   -o-



Ett företags ändamål är att skapa vinst till aktieägarna (om inget annat sägs i bolagsordningen). Finansiering kan ske på ett oändligt antal olika sätt. Det är väl ganska självklart att företag och skattemyndigheter har skilda uppfattningar om vad som är bästa metod - eget eller lånat kapital eller lämplig blandning. För företagen är avvägningen kanske avgörande för avkastningen - för skattemyndigheten är det ekonomiskt likgiltigt; den varken vinner eller förlorar. Ändå tillåts skatteverket diktera vad som inte är affärsmässigt och företaget försvara sig. Bedömningen avser huruvida något "kan anses ha samband", "om huvudsakliga skälet är väsentlig skatteförmån", om det uppkommer en "väsentlig skatteförmån", eller en transaktion är "huvudsakligen affärsmässigt motiverad".
Uttrycket "affärsmässigt" ska enligt lagens förarbeten ses i ljuset av det sammanhang som det används i, dvs. för att motverka skattedrivna transaktioner. Det ligger därför "i sakens natur att skatteeffekter inte ska beaktas när man bedömer om en åtgärd är huvudsakligen affärsmässigt motiverad".
Det är väl närmast självklart att den typen av gränsdragningar och kriterier ger utrymme - för att inte säga framkallar - rättstvister.
Allt är helt onödigt, men skapar rättsosäkerhet och binder resurser i företag, myndigheter och domstolar. Bara skattekonsulter och akademiker gläds.

lördag 7 maj 2016

O&B 6

Nytt ord! Talepunkt.


Linda Nordlund skriver om Vs vittrande regeringsunderlag i SvDs underledare den 7 maj.
Jonas Sjöstedts ljumma försvar av samarbetet (DN 4/5) – att budgeten skulle ha blivit “betydligt sämre utan oss” – är nästan ordagrant samma talepunkt som språkrören använde för att lugna sina partimedlemmar.
Uttryckssätt?


O&B 5

lördag 30 april 2016

TELIA I NEPAL (forts)

Telia-Nepal-affären rullar vidare.
Telia tycks ha ägt sitt nepalesiska dotterbolag Ncell via en rad bolag. I en artikel i SvD den 29 april nämns att mellan Telia och operatören Ncell fanns det sex ägarbolag. Ncell som är Nepals största bolag kontrolleras av ett bolag på St Kitts och Nevis i Västindien. St Kitts-bolaget ägs i sin tur av ett norskt ägarbolag som är nyckeln till att Telia inte anser sig behöva betala reavinstskatt i Nepal. Det norska bolaget kontrolleras i sin tur av av ett ägarbolag i Nederländerna som i ytterligare två led ägs av ägarbolag i Nederländerna för att sedan kontrolleras av ett finskt bolag och till slut kontrolleras av moderbolaget Telia i Sverige.


Eftersom Nepal hävdar rätt att beskatta den kapitalvinst som uppkommit vid avyttring av aktierna i ett nepalesiskt bolag, får man anta att det finns bestämmelser om det i nepalesisk lag. Om "kontrollen" av  bolaget av ett bolag på St Kitts och Nevis innebär att det ägs av detta, torde ingen annan än Nepal hävda beskattningsrätt. Hur det norska bolaget kan vara nyckeln till att Telia inte anser sig behöva betala reavinstskatt (skatt på kapitalvinst) är då oklart.


Annorlunda kan det vara om Ncell ägdes av det norska bolaget. Till skillnad från Sverige tycks Norge ha ett skatteavtal med Nepal. Jag har inte sett det, men om det följer normala principer har säljarens hemviststat beskattningsrätten till kapitalvinster vid aktieförsäljning (ofta dock inte aktier i fastighetsbolag) även om aktiebolaget är hemmahörande i den andra staten. Ibland förekommer det dock att källstaten (i det här fallet Nepal) har kvar sin beskattningsrätt om hemviststaten (Norge) inte utövar sin beskattningsrätt. Finns det en sådan bestämmelse i det norsk-nepalesiska skatteavtalet har Nepal fog för sina beskattningsanspråk.


Hade bolaget ägts direkt av ett svenskt bolag, skulle Nepal ha kvar sin beskattningsrätt (om den har en sådan enligt sin interna lagstiftning).  Med tanke på de nepalesiska skatteanspråk som nu görs gällande är det knappast överraskande att investeringen inte gjorts direkt från Sverige. Utan att försäkra sig mot de skatteanspråk som nu görs gällande, skulle investeringen då kanske inte blivit gjord alls - till nackdel för den nepalesiska allmänheten. Eller så skulle ett annat företag hemmahörande i ett land med lämpligt skatteavtal fått koncessionen;  något att tänka på för de moralister som nu kritiserar Telia för "aggressiv skatteplanering".


Det är knappast blygsamma krav Nepal ställer. Ca 2 miljarder kr för en försäljning på ca 8 miljarder kr. Vad anskaffningskostnaden uppgår till är oklart. Telia har fått en tidsfrist till den 7 maj att betala skatten. Den svenske näringsministern Mikael Damberg viftar bort Nepals skattekrav.


Bolagsbeskattningen är ett gissel.


Ägandet via St Kitts och Nevis torde inte påverka bedömningen.

torsdag 21 april 2016

TELIA I NEPAL

Telia har sålt sina aktier i Ncell, ett bolag i Nepal för 8 miljarder kronor, berättar SvD den 21 april. Aktierna anges vara sålda av Telias dotterbolag i Norge och Nederländerna. Nu kräver Nepal skatt på 2 miljarder kr för transaktionen.
Enligt gängse tillämpad praxis sker beskattning av aktieförsäljning där vinsten uppkommit, vilket i det här fallet verkar vara Norge och Nederländerna. Det står givetvis Nepal fritt att beskatta transaktioner som på ett eller annat sätt berör landet, och det kan kanske tänkas att det
under skattelagstiftningen akt 2002, framgår --- att det utgår skatt på den vinst som gjorts genom försäljningen av ägandet i Ncell
som en tjänsteman från skattemyndigheten i Nepal skriver, enligt tidningen.  Det kanske är så att Nepal enligt sin interna skattelag beskattar vinster vid försäljning av nepalesiska bolag var än i världen det sker och av vem det vara månde.  Det är förvånande med tanke på transaktionens storlek att bolaget i så fall inte haft kunskap eller upplysts om detta. Och en sådan beskattningsrätt är svår att hävda.


Action Aid, en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som bekämpar fattigdom runt om i världen, är som vanligt snabbt ute och fördömer Telias beteende, men man är inte förvånad över att Telia försöker undvika att betala skatt på sin affär. Upplägget beskrivs  som aggressivt av generalsekreteraren Christine von Sydow.


Tja, man ska kanske inte uttala sig om sånt man inte vet något om, men särskilt aggressivt ser upplägget inte ut. I vart fall inte om det är ägandet via Norge och Nederländerna som avses. Troligen är vinsten skattefri i dessa länder, men det hade den varit också om aktierna sålts av ett svenskt bolag.
Om däremot något av dessa bolag ägt ett nepalesiskt bolag som i sin tur ägt de nu sålda aktierna, vore det en annan sak. Då hade ju vinsten uppkommit i ett nepalesiskt bolag. Men varför skulle Telia ha ägt aktierna i Ncell via ett extra nepalesiskt bolag? Det vore ju verkligen att skapa en komplicerad struktur utan affärsmässigt syfte.
De nyligen avslöjade Panamadokumenten visar hur enormt vanligt det är med alla former av aggressiv skatteflykt. Detta gäller också svenska företag. Att det finns lagliga möjligheter betyder vi måste förändra det globala skattesystemet
påpekar von Sydow.


Där fick Telia en släng av sleven.


Men den sista meningen i citatet är alldeles sann.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 16 april 2016

SCA, SANDVIK OCH ASSA ABLOY

Carolina Neurath upprörs i SvD den 16 april över storföretagens skattedribblande.
Ja, nog kan man fundera över att det går att göra som de gör. Dels på den moraliserande grund på vilken artikeln vilar, och dels - och framför allt - för att lagstiftningen ger utrymme för det.


Lagstiftningen baseras bl.a. på den villfarelsen att ett företag i inkomstskattehänseende kan jämställas med en människa; att en skatt skulle inskränka företagets ekonomiska handlingsfrihet på samma sätt som en  människas. Ett företag förvärvar inte inkomster för att konsumera; det förvärvar inkomst för att finansiera sin verksamhet att skapa nya värden i ett "evigt" kretslopp. Ett företag minskar inte sin förbrukning på grund av skatten - det kompenserar sig (om det går) för den genom ökade inkomster (genom prishöjning), minskade utgifter (genom lönereduktioner) och rullar över skatten på konsumenter och löntagare. Går det inte har företaget (eller snarare dess ägare) alternativet att dra ner verksamheten om näringsklimatet blir alltför ogynnsamt. Det har "privilegiet" att avgöra om, var och när det ska bedriva verksamhet och skapa värden och sysselsättning åt människor.


Varför ska företag hindras i det de till allas båtnad är till för: att effektivt skapa nya resurser? Varför ska bara de som gör det betala skatt; varför slipper ekomiska parasiter, de som förstör befintliga resurser, dvs bedriver verksamhet med förlust, betala skatt? Varför har vi en skatt på tillväxt?
Till det fullständigt befängda i att beskatta produktiv aktivitet kommer den extrema komplexiteten i företagsskattelagstiftningen och förbrukningen av resurser för att upprätthålla och kontrollera den. Genom att olika stater har skilda regler uppkommer också arbitragemöjligheter mellan staternas skattesystem. I en sammanflätad ekonomisk värld är det omöjligt att detta inte utnyttjas.


Bolagsbeskattningsbasen är dessutom obetydlig i relation till den bas som löner utgör och som möjliggör uttag av inkomstskatt, lönekostnadsskatt (sociala avgifter) och moms och andra konsumtionsskatter.  I inget land svarar bolagsskatterna för mer än ca 4-7 procent av landets totala skatteinkomster.


Med den insikten är det mer upprörande att bolagsbeskattningen inte avskaffas, än att företagen gör vad det kan för att minimera skatten och öka sin egen överlevnadsförmåga.


Utan bolagsskatt skulle bolagen naturligtvis inte ha anledning att anpassa sig till olika skattesystem utan endast bekymra sig om hur de av affärsmässiga skäl på bästa sätt ska formera sig.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 13 april 2016

KONTAMINATION 15

Sveriges pensionärer tillhör några av världens rikaste, skriver Petter AhlströmSvD Näringslivs debattsida den 13 april.
Jaså, vilka äger oss?


Kontamination 14


Artikeln handlar i övrigt om den s.k. bostadsbristen. Det är förvisso nästan omöjligt att få tag på bostäder på sina håll, det finns det otaliga vittnesbörd om. Men det finns faktiskt bostäder i Sverige  som rimligen borde kunna hysa 13 miljoner personer.

fredag 8 april 2016

EUs BEPSinspirerade förslag NEDRÖSTAT I RIKSDAGEN

Den 28 januari 2016 presenterade EU-kommissionen ett paket med åtgärder för att motverka skattefusk. Genom förslaget införs bl.a. ett obligatoriskt årligt utbyte mellan medlemsländer av information om multinationella företagsgruppers inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt, betald och upplupen inkomstskatt, antalet anställda, aktiekapital, outdelad vinst och materiella anläggningstillgångar.
Medan finansministern hälsade förlaget välkommet, har Riksdagens skatteutskott i ett utlåtande(2015/16:SkU) nu satt sig på tvären. Det förefaller dock mest vara kritik mot hur förslaget hastats fram och att det föregripit de parlamentariska processerna i medlemsländerna. Storbritannien har lämnat en parlamentarisk reservation mot överenskommelsen.
Tobias Wikström kritiserar förslaget i Dagens Industri den 6 april på både principiella och praktiska grunder. Han avslutar sin artikel med orden:
Det är som om bolagsskatt vore den viktigaste inkomsten för världens länder. Så är det inte och så ska det inte heller vara. Det bästa skattebiståndet den rika världen kan ge är att bygga upp fattiga länders skatteförvältning så att det blir bättre på att ta in normala skatter, alltså inkomstskatt, fastighetsskatt och moms.


Han kunde skrivit att det inte heller kan vara så. Bolagsskatten omfattar i princip endast den del av nettonationalinkomsten som inte utgörs av löner; närmare bestämt kanske hälften därav, dvs. nettoinvesteringarna i privat (dvs skattepliktig) sektor. Det rör sig om en skattebas på enstaka procent av totala NNP.


Hela det gigantiska projekt, som under beteckningen BEPS (base erosion, profit shifting) drivits av OECD och som också anammats av EU, kan komma att leda till fundamentalt förändrade förutsättningar med nya beskattningskrav från olika håll. De svenska företagen kommer att möta högre utländska skattekrav, vilket inte behöver bekomma dem särskilt mycket, eftersom den utländska skatten kan avräknas mot den svenska. Men för Sverige blir det totalt lägre bolagsskatteinkomster. Det kanske inte blir någon svensk skatt alls från svenska internationella företag; bara från de inhemska, vilket leder till konkurrenssnedvridning.
Om det inte blir någon skatt, varför då inte avskaffa skatten. Den bara krånglar till det.


Avskaffa bolagsskatten.