lördag 25 maj 2013

APPLE

Apple har sparat många miljarder dollar på att flytta vinster till dotterbolag på Irland, med betydligt lägre skatt än i USA, skriver SvD den 22 maj i en rapport från en utfrågning som i dagarna hållits i den amerikanska senaten. Applechefen Tim Cook betonade att bolaget inte gjort något olagligt. Säkerligen inte. Om jag inte minns fel var Apple ett av de företag som fick den första APAn (Advance Price Agreement) med den federala skattemyndigheten Internal Revenue Service, IRS.  Internprissättning (transfer pricing) är ingen vetenskap, även om företeelsen ofta hanteras som om det vore det. Det är ett fascinerande arbetsfält och sysselsätter arméer av de skickligaste skatteekonomerna och skattejuristerna. Det är lönsamt att göra rätt och ruinerande att göra fel. Möjligheterna är oändliga.

Att Apple må ha "sparat" miljarder i bolagsskatter beror på det extremt komplicerade amerikanska skattesystemet med specialregler för skatteuppskov för utländska investeringar tillskapade efter påtryckningar från starka lobbyorganisationer i förening med USAs internationellt höga bolagsskattesats (ca 35 procent). Klart att Apple och andra i motsvarande situation ser till att vinsterna - inom  lagens råmärken - hamnar i länder som förstått att höga bolagsskattesatser hindrar investeringar och sysselsättning. Vem tror att avkastningskraven sänks därför att staten vill ha en del av vinsten? Irland är ett föredöme med sina 12,5 procent.

En annan sak är om företag inte följer spelreglerna och än värre om den döljer sina förehavanden med transaktoner genom länder med sekretessregler som föhindrar insyn. Dessbättre har de allra flesta sekretessparadisen på senare år tvingats till avtal om informationsutbyte med OECD-länderna.

Ett bättre sätt att komma åt problemet är att ta bort bolagsskatten.

lördag 11 maj 2013

GENUSSKATT I GRÖNKÖPING

Grönköpings damer taga blott alltför sällan sina säten i härvarande bolagsstyrelser, konstaterar hr skattechefen Elon Ramstedt i senaste numret av Grönköpings Veckoblad. Lösningen är dock inte kvotering utan beskattning, då herrar bolagsdirektörer alltid anpassa sig snabbare till skattelagstiftningen än till annan lagstiftning. Sålunda skall bolagsskatten i Grönköping m.o. vara omvänt proportionell mot andelen damer i resp. bolags styrelse.

Sålunda blir skatten för F:a Låsar och Tänger med blott 24 procent damer i styrelsen hela 76 procent, medan föredömliga Engla Sjödins Bag- & Conditori AB - där styrelsen utgörs av frkn Sjödin ensam - beskattas med 0 procent, klargör hr R.

Nima Sanandaji verkar vara inne på liknande tankegångar i SvD den 12 maj.

Full panik har utbrutit hos snickerigiganten Gårdberg & Söner Snickerifabrik AB, vars styrelse består av hr snickeridirektör  Petrus Gårdberg själv med 4 söner. Härigenom skulle bolagsskatten stiga till fulla 100 proc., varför alla  tillgängliga skattekonsulter tillkallats. "Ett uppkast är att byta ut allt manfolk mot mina 5 brorsdöttrar", säger hr Gårdberg.

Se där ytterligare ett exempel på bolagsskattens fördärvlighet och fiffigheter för att undgå densamma.

AVDRAGSRÄTT FÖR GÅVOR

Att ge ska inte skattesubventioneras, skriver Ellis Wohlner tidigare styrelseledamot i föreningen Humanisterna  i SvD den 11 maj.

Sant. Och om det ska ske, borde det inte vara en taxeringsfråga. Det finns enklare sätt.

torsdag 9 maj 2013

AVSKAFFA RÄNTEBESKATTNINGEN

”Man är beredd att dö med miljoner i skuld”


Günther Mårder, sparekonom på Nordnet och före detta vd för Aktiespararna, anser att det är alldeles för billigt att låna pengar, skriver SvD den 9 maj. Mårder vill se ett slopat ränteavdrag:
 Vi måste straffa, eller i alla fall sluta gynna, lånande. Fler måste stimuleras att bygga upp en buffert för inkomstbortfall och inför återgången till ett normaltillstånd i ekonomin.
 
Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, resonerar i liknande termer. Han menar att de låga räntorna gynnar bankerna snarare än bolånekunderna.
Räntan måste bli mer verklig. I dag är den dopad. Bankernas marginaler har aldrig varit så höga som nu. Det är hyckleri att staten tillåter avdrag som innebär att vi som skattebetalare betalar bankernas vinster.
 
Ja, det är kanske en god idé att slopa avdragsrätten för räntor. Men det förusätter att ränteinkomster inte beskattas.

För staten skulle detta vara fördelaktigt, eftersom de skattepliktiga ränteintäkterna är mycket lägre än de avdragsgilla räntekostnaderna. Räntebeskattningen borde rensas bort helt ur skattesystemet.

Men det förutsätter också att bolagsbeskattningen avskaffas

Så bra. En angelägen reform som förutsätter en ännu mer angelägen.

Nu när räntorna är låga skulle räntebeskattningen kunna ändras. Men med bara ett drygt år kvar till valet vill varken Peter Norman eller Magdalena Andersson öppna för det, tvärtom.

– Vi har inga förslag på ändrade ränteavdrag, säger Magdalena Andersson.

– Det är långt kvar till valet. Jag har inga kommentarer till det, säger Peter Norman.
SvD


 
 

måndag 6 maj 2013

NORGE HAKAR PÅ

Norge hakar på trenden och planerar en sänkning av den generella bolagsskatten med en procentenhet till 27 procent, skriver Dagens Industri den 6 maj. Inte mycket och fortfarande ganska hög procentsats. Men alltid något.

Oljebolagen får höjd skatt.

torsdag 2 maj 2013

SKATTEFEJD I EUROPA

Tävlingen om lägst bolagsskatt är i gång i Europa, skriver Dagens Industri den 2 maj.

”Det ser ut så. Och det gynnar ju ingen", säger Åsa Hansson, medlem i Anders Borgs företagsskattekommitté och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Ack hur fel har hon icke. De enda som inte gynnas är skattekonsulter och skatteakademiker, sådana som hon själv. Förargligt om bolagsskatten skulle försvinna. Då försvinner ett eteriskt och svårgenomträngligt forskningsområde. Då försvinner en synnerligen lukrativ konsultmarknad.

Men då försvinner också ett otroligt komplicerat och helt onödigt och skadligt skattesystem. En beskattning som motverkar tillväxten. Företagens tillväxt, vinsten, begränsas. Anders Borg borde vara glad om skatten försvinner.

onsdag 1 maj 2013

FUSK MED ROT

Uppdrag granskning den 1 maj handlade om hur rotsystemet missbrukas. Rotavdrag medges endast för arbetskostnader - inte för kostnader för material eller maskiner. Många hantverkare tycks utnyttja detta system genom att höja arbetsersättningen och sänka materialkostnaden. I ett exempel med installation av värmepump angavs den normala ersättningen till 28 tkr för arbetet och 80 tkr för värmepumpen. Vissa installatörer tar i stället 64 tkr för arbetet och endast 48 tkr för pumpen, vilket t.o.m. understeg hantverkarens inköpskostnad. Arbetskostnadsersättning tas ut med  tusen kronor i timmen eller mer mot normala 500-800 kr.

Skatteverkets representanter ansåg sig sakna möjligheter att ifrågasätta prissättningen. Det ger lagen inte utrymme för, enligt dem. 

Programmets viktigaste poäng var nog ifrågasättandet av detta ställningstagande, men Skatteverkets representanter vidhöll. Så är det. Vi kan inget göra. Vi har framhållit detta för finansdepartementet.

Reportrarna pressade bl.a. statssekreteraren i Finansdepartementet, Mikael Lundholm, som nog menade att Skatteverket inte uttömt alla möjligheter att ifrågasätta prissättningen. Verket har möjlighet att begära specifikation av kostnaderna. Vad var arbetskostnader? Var det rimliga arbetskostnader? Det gjordes också ett visst nummer av att det var så enkelt för företag att få ut pengarna från Skatteverket. Man kunde rekvirera pengarna utan någon detaljerad specifikation av kostnaderna. Statssekreteraren framhöll att det är Skatteverkets sak att formulera blanketter och utreda krav på ersättningar. Ingenting hindrar Skatteverket att begära in underlag för ersättningskraven.

Som gammal skatteverkare häpnar man över verkets flathet. Det må vara att det är svårt att få företagen fällda för skattebrott vid allmän domstol. Men ingenting hindrar Skatteverket att bedöma vad som är rimlig arbetsersättning och vad som är ersättning för material. I synnerhet när materialet är dyrare för företaget än vad det tar ut i ersättning av kunden, samtidigt som arbetsersättningen med råge överskrider vad som är normalt.

En grundläggande princip som då och då åberopas i domar (t.ex. Högsta förvaltningsdomstolen dom den 14 februari 2013, mål nr 941-12) och processinlagor är
att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning avtalen åsatts (se RÅ 2010 ref. 51 och där anmärkta rättsfall). En sådan bedömning kan avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar.


Saker och ting ska hanteras efter vad de är och inte efter vad de påstås vara. Självklart.