tisdag 26 juni 2012

LAGRÅDSYTTRANDE OM RÄNTESNURROR

Lagrådet har nu yttrat sig över Regeringens förslag till skärpning av reglerna mot räntesnurror. Lagrådet anser att förslaget är en ren skatteflyktsbestämmelse och därför borde tillämpas på samma sätt som lagen (1995:575) mot skatteflykt, SfL, dvs. att beslut i första instans måste fattas av domstol, inte av Skatteverket.

Det kan man hålla med om.  I sak spelar det nog mindre roll - det är i båda fallen fråga om att ofullkomliga människor ska fatta svåra beslut. Det är knappast lättare för en domstol att bedöma om en transaktion innebär en "väsentlig skatteförmån" och att skuldförhållandet "till övervägande del" uppkommit för att företaget/intressegemenskapen ska uppnå skatteförmånen. Lagrådet föreslår f.ö. att den sistnämnda lokutionen ändras till "det övervägande skälet till att skuldförhållandet har uppkommit".

Principiellt är det dock av stor betydelse. Respekten för beslutet blir större om det kommer från en domstol än från den myndighet som är part i målet. I praktiken innebär det också att något betalningskrav inte uppkommer förrän domstol fattat beslut. Det kanske också kan innebära att Skatteverket koncenterar sig på "grövre" fall och avstår från att driva gränsfall.

Det största problemet är bolagsskatten. Den är skadlig, onödig, dyrbar och ger mycket små - om ens några - skatteinkomster. Avskaffa den i stället för att komplicera reglerna ännu mera!

SvD
SvD

torsdag 21 juni 2012

NUCKAN OCH SKURKEN

Gian Carlo Menottis opera Nuckan och skurken  ges på Årsta teater den 19 - 30 juni i en absurd version med många bottnar av Operagruppen Kamraterna. Missa den inte.

fredag 15 juni 2012

INVESTERINGSSPARKONTOT LÄCKER

Det tog bara några månader innan den första ofullkomligheten med investeringssparkontot upptäcktes. Risken för betydande skattesvinn bedöms så stor att Regeringen den 14 juni skickat en skrivelse till Riksdagen med förslag om omedelbar ändring av lagstiftningen. Proposition kommer så småningom.

Problemet gäller att schablonbeskattningen av innehållet på investeringssparkontot avser enbart tillgångar - inte förpliktelser. Begreppet finansiellt instrument fanns i den  gamla skattelagstiftningen i (lagen 1947:576) om statlig inkomstskatt och det täckte både tillgångar och förpliktelser, men det togs bort i samband med tillkomsten av inkomstskattelagen (1999:1229).  I stället används uttrycken delägarrätter, fordringsrätter, värdepapper och tillgångar. Därmed kom "placeringar" i förpliktelser att hamna utanför lagstiftningen. (Begreppet finansiellt instrument finns dock i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och har också använts i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto.)

Genom förvärv av två spegelvända terminer görs en helt riskfri placering (som  inte kostar någonting utom courtage). En termin saknar initialt värde. När/om den ena terminen får ett värde, uppkommer en förpliktelse för den andra i värde med exakt samma belopp. Den som fått värde bli en tillgång, den andra blir en förpliktelse.

Tillgången schablonbeskattas med en fjärdedel av sitt kapitalvärde. Detta belopp multipliceras med 5 procent. Produkten multipliceras med skattesatsen i inkomstslaget kapital, dvs. 30 procent.  Förpliktelsen ger en avräkningsrätt från schablonbeskattningen och eventuellt annat kapitalbeskattningsunderlag med en effekt av 30 procent. Om kapitalvärdet av terminen med positivt värde är 20.000 kr blir schablonskatten 75 kronor, medan avdraget för den negativa terminen är värt 6.000 kronor.

DI DN

onsdag 13 juni 2012

LÄGRE FÖRETAGSVINSTER SÄNKER STATENS INKOMSTER

Oron i omvärlden med låg efterfrågan på våra export-marknader innebär att vinstutvecklingen i företagen blir svag, framför allt under 2012, skriver Riksgälden i sin Prognos och analys 2012:2.

De preliminära skatteinbetalningarna från företagen under våren har varit lägre än prognos, vilket föranleder en ytterligare nedrevidering av skatteinkomsterna jämfört med i mars. Vi räknar med en liten minskning i vinstnivåerna i år. I takt med att den ekonomiska aktiviteten stiger kommer företagsvinsterna att växa under 2013, men ändå något långsammare än vi räknade med i vår förra prognos. Sammanlagt minskar inkomsterna från företagsskatter med knappt 5 miljarder kronor i år och 9 miljarder kronor nästa år.


TABELL 3 SKATTEINKOMSTER, FÖRÄNDRING FRÅN FÖREGÅENDE PROGNOS Förändringar i lånebehovstermer 1
Miljarder kronor 2012 2013
Löneskatter 2 -1 -3
Konsumtionsskatter 3 5
Företag 5 9
Kompletterande skatt 11 7
Övrig skatt 0 3
Totalt 17 21
1 Plus betyder att inkomsterna minskar och nettolånebehovet ökar.
2 Uppskattad siffra på grund av brist på korrekt underlag.


En stor olägenhet med bolagsskatterna är att de är svåra att prognostisera. För närvarande uppgår bolagsskatterna normalt till c:a 80 - 100 miljarder kronor.  En förändring på 5 - 10 miljarder kronor motsvarar närmare 10 procent av förväntade bolagsskatter.

En anledning så god som någon att avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 12 juni 2012

DUBBELBESTRAFFNING I EU-DOMSTOLEN

I ett yttrande till EU-domstolen har generaladvokaten anfört att EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna enligt hans mening inte hindrar "att någon straffas för en gärning som redan lett till ett lagakraftvunnet avgörande avseende påförande av administrativa sanktioner".

Dessutom anser han att EU-domstolen inte är behörig att uttala sig om de svenska bestämmelserna om skattetillägg.

Målet gäller en löjromsfiskare i Tornedalen som inte deklarerat all sin försäljning och därför påförts skattetillägg. Han anser därför att han inte kan dömas för skattebrott för samma förseelse.

Det är den omständigheten att han fiskat och sålt i både Sverige och Finland som gjort ärendet till ett EU-domstolsmål, men det förefaller alltså som generaladvokaten ifrågasätter det. Annars är flera mål anhängiggjorda vid Europadomstolen i Strasbourg. I morgon ska den svenska regeringen ha inkommit med yttrande till den domstolen.

SvD DI  DN

Se även kommentar av  Martin Sunnqvist på Juridikbloggen

lördag 9 juni 2012

LAGRÅDSREMISS OM RÄNTESNURROR

Regeringen överlämnade sitt förslag om skärpning av reglerna om avdrag för räntekostnader till Lagrådet den 7 juni. I förhållande till departementspromemorian har vissa justeringar gjorts.

I korthet innebär lagrådsremissen följande.


1. De befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en intressegemenskap. De befintliga reglerna omfattar endast skuldsättning i samband med interna aktieförvärv.

Företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget eller om företagen står under i huvudsak gemensam ledning. Nuvarande regler innebär att företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra om 1. ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i det andra företaget, eller 2. om företagen står under i huvudsak gemensam ledning.


2. Nuvarande regler innehåller ett undantag om mottagaren av räntan beskattas för den med minst 10 procent.  Den regeln kompletteras så att det gäller även om mottagaren är skattskyldig till avkastningsskatt (en särskild skatt på pensionskapital). Enligt bestämmelsen ska ränteutgifterna kunna dras av om den som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften är skattskyldig till avkastningsskatt och om den ränta som under ett beskattningsår har belöpt på skulden inte överstiger den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år med mer än hälften. Bestämmelsen är även tillämplig på utländska företag som i den stat där de hör hemma beskattas på ett likartat sätt under förutsättning att den skatt som företaget ska betala tas ut på en nivå som motsvarar avkastningsskatten.

3. Ett undantag införs från tioprocentsregeln. Undantaget innebär att ränteutgifterna inte får dras av om skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. (Undantagsregeln ska också gälla för komplementet till tioprocentsregeln för företag som beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt.)

I promemorian hade Finansdepartementet föreslagit en generell omvänd ventil innebärande att avdrag inte ska göras, trots att förutsättningarna i tioprocentregeln är uppfyllda, om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Den kritiserades häftigt av remissinstanserna som rättsosäker och oförutsebar.

På grund av den omfattande skatteplanering med stöd av tioprocentregeln som Skatteverket uppmärksammat i sina rapporter anser Regeringen i lagrådsremissen, att det inte är rimligt eller försvarbart att behålla tioprocentsregeln i sin nuvarande utformning. En begränsning av tioprocentsregeln är således nödvändig för att den ska kunna behållas.
Begränsningen konstrueras som ett undantag från tioprocentsregeln, i vilket det anges att avdrag inte får göras om syftet med skuldförhållandet till övervägande del har varit att uppnå en väsentlig skatteförmån. Till skillnad från den omvända ventilen innebär det att det i stället är företaget som ska visa att skuldförhållandet inte till övervägande del har uppkommit av skatteskäl. Därmed gäller samma regler som vid andra avdragsyrkanden. Med en sådan reglering ges företagen – om de är osäkra på om förutsättningarna för avdrag föreligger – en möjlighet att göra ett s.k. öppet yrkande om avdraget och skuldförhållandet i inkomstdeklarationen.

Jag undrar om detta är så mycket bättre. Det är ju inte så att Skatteverket självsvåldigt skulle bestämma om skuldförhållandet uppkommit för att åstadkomma en väsentlig skatteförmån. Skatteverket skulle inför domstolen ha bevisbördan för att så är fallet och företaget ha möjlighet att  bemöta detta. Nu införs en regel där företaget ska visa att skuldförhållandet inte till övervägande del har uppkommit av skatteskäl. Hur ska det gå till? Företaget har under straffansvar i sin deklaration påstått att det följer lagen. Därmed har företaget redan förklarat att  skuldförhållandet inte till övervägande del har uppkommit av skatteskäl och saken borde vara klar. Det är då Skatteverkets sak att visa att så inte är fallet.

4. Vissa andra justeringar görs för att göra lagen effektivare.

Man kan fråga sig varför så stor möda läggs ned på att försvara en basen för en skatteform som kameralt ger så obetydligt skattebelopp och som materiellt är närmast destruktiv och - som Anders Borg själv hävat - är den farligaste skatten för tillväxt och investeringar. Genom att försvara skattebasen tror finansdepartementet att skatteintäkterna för 2013 kan öka med 6,29 miljarder kr. (vilken precision!!), vilket skulle ge utrymme för sänkning av bolagsskattesatsen. Varför inte sänka skattesatsen rejält så räntesnurror inte blir effektiva? Samtidigt underlättas företagens tillväxt genom att de inte behöver skatta bort det som utgör själva tillväxten, dvs. vinsten.















måndag 4 juni 2012

BOLAGSSKATTEN SÄNKS - MED 1 PROCENTENHET

I en lagrådsremiss föreslås att bolagsskattesatsen ska sänkas till 25,3 procent. Sänkningen kommer att föreslås i budgetpropositionen för 2013 och avses träda i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.



I motiveringen finns inga argument mot en sänkning av bolagsskatten. Varför då sänka med endast ynka 1 procentenhet? Med 25,3 procent ligger Sverige fortfarande högt över genomsnittet i EU.

I lagrådsremissen finns följande sammanställning om bolagsskattesatserna i EU.



Förändringar av bolagsskattesatser i EU:s medlemsländer

mellan åren 2000-2012
Belgien 40,2 till 34,25 till 35,5 (för vinster upp till 322 500 euro)  2003 -6,2

Bulgarien 32,5 till 10 (fem steg) 2007                                                      -22,5

Cypern 29 till 10 (tre steg) 2005                                                               -19,0

Danmark 32 till 25 (tre steg) 2007                                                             -7,0

Estland 26 till 21 (fyra steg) 2008  (endast på utdelad vinst)                    -5,0

Finland 29 till 24,5 (två steg) 2005, 2012                                                  -4,5

Frankrike 37,8 till 34,4 (två steg) 2006                                                      -3,4

Grekland 40 till 20 (sju steg) 2012                                                           -20,0

Irland 24 till 12,5 (tre steg) 2003                                                              -11,5

Italien 41,3 till 31,4 (fyra steg) 2008                                                          -9,9

Lettland 25 till 15 (tre steg) 2004                                                              -10,0

Litauen 24 till 15 i ett steg, därefter upp till som mest 20, sedan
åter ner till 15 2002, höjningar och sänkningar 2006-2009.
Senaste ändring 2010.                                                                                 -9,0

Luxemburg 37,5 till 28,6 (tre steg) därefter upp till 28,8 2011                  -8,7

Malta 35 Uppgift saknas                                                                         +/- 0,0

Nederländerna 35 till 25,0 (20 för vinster upp till 200000
euro) (fem steg) 2011                                                                                -10,0

Polen 30 till 19 (tre steg) 2004                                                                  -11,0

Portugal* 35,2 till 26,5 (tre steg), därefter upp till 29,0
2000-2007, höjning 2010                                                                            -6,2

Rumänien 25 till 16 2005                                                                            -9,0

lördag 2 juni 2012

BESKATTNING AV FASTIGHETER

Peter Benson, som kallar sig börsexpert, har begått vad som i rubriken betecknas som en analys av bolagsskatt i SvD den 2 juni.

Analysen är dock snarast ett tyckande.

Han gläds åt att vissa fastighetsbolag - Hufvudstaden och Fastpartner - låter sig beskattas hårdare än andra. Annat är det med bolag som Castellum och Wihlborgs med flera. Här är det oftare fingerfärdigheter i skatteplanering i den högre skolan som gör att bolagen är så snubblande nära den skattemässiga nollvisionen, skriver han.

Jag vet inte vad Castellum och Wihlborgs haft för sig, men varför skulle de betala mer skatt än lagen föreskriver? Jag utgår ifrån att de följt lagens regler.  Vill verkligen Aktiespararna, i vilkens samarbete publiceringen av artikeln i SvD sker, att bolagen ska betala en skatt de inte är skyldiga att betala?

Om det uppfattas som orättvist att vissa bolag kommer lindrigare undan beskattningen än andra, är det bara ett gott exempel på det oberättigade med bolagsbeskattningen.

Förresten, är inte Fastpartner det bolag som missköter sitt ägande av Rinkleby Centrum? Värre än Boultbee enligt en artikel i samma nummer av SvD.

FASTIGHETSFÖRSÄLJNING MED HANDELSBOLAG HAR BEDÖMTS SOM SKATTEFLYKT

Ett beprövat sätt för att undgå beskattning av fastighetsavyttring genom överlåtelse till handelsbolag, varefter andelarna i handelsbolaget avyttras har underkänts av Högsta förvaltningsdomstolen. I det aktuella fallet ägde säljaren alla andelar i ett cypriotiskt aktiebolag som ägde 99,9 procent av andelarna i ett handelsbolag. Resterande 0,1 procent ägde säljaren direkt.

Avsikten var att först internt överlåta fastigheten till bokfört värde (underprisöverlåtelse) till handelsbolaget utan beskattning. Därefter skulle delägarena sälja sina andelar i handelsbolaget till extern köpare för marknadspris, vilket skulle framkalla vinst för dessa. Eftersom handelsbolaget 99,9 procent ägdes av det cypriotiska bolaget, som inte var skattskyldigt i Sverige, skulle endast 0,1 procent av vinst beskattas i det svenka bolaget.

Metoden tillämpades i stor omfattning tills lagen ändrades den 17 april 2008. Underprisreglerna skulle inte längre tillämpas vid överlåtese till eller från handelsbolag.

Innan lagen ändrades ansökte ett företag om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN). Företaget frågade 1. om underprisöverlåtelsen till handelsbolaget skulle uttagsbeskattas, 2. om det cypriotiska bolaget skulle beskattas i Sverige för sin andel av vinsten på andelarna i handelsbolaget, 3. om skatteflyktslagen (SfL) skulle tillämpas på förfarandet och 4. om rättshandlingarna på annan grund kunde utlösa svensk inkomstbeskattning hos aktiebolaget eller det cypriotiska bolaget.

SRN ansåg att underprisreglerna gällde och att det cypriotiska bolaget inte skulle beskattas. Nämnden underkände dock fördelningen av 0,1 procent av vinsten till det svenska företaget och ansåg att det skulle beskattas för skälig del av vinsten (fråga 4). Därför behövde frågan om tillämpning av SfL (fråga 3) inte besvaras.

Målet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som liksom SRN fann att underprisreglerna gällde och att det cypriotiska bolaget inte kunde beskattas i Sverige. Fråga 4 kunde dock enligt HFD inte besvaras på grund av bristande utredning, varför förhandsbeskedet undanröjdes i den delen. Det blev då aktuellt att besvara frågan om SfL, men det krävde att SRN först tagit ställning till den frågan. Ärendet återförvisades därför till SRN, som ansåg att SfL var tillämplig. Det är det beslutet som nu HFD prövat. HFD instämde i SRNs bedömning och ansåg att SfL är tillämplig.

Som nämnts ändrades lagen 2008, varför HFDs utslag saknar betydelse för liknande transaktioner idag. Men det har betydelse för bedömningen av ett stort antal mål som ligger och väntar i domstolarna och som gäller liknande transaktioner före den 17 april 2008.

På gund av processrättsliga omständigheter har utgången blivit att förfarandet bedömdes med SfL. Det hade varit önskvärt att  fråga 4 hade kunna komma upp till förnyad prövning. Nu blev aldrig frågan om den koncerninterna skattebesparande konstruktionen prövad, eftersom HFD underkände förhandsbeskedet i den delen och återförvisade målet för prövning av fråga 3. Den prejudicerande effekten av domen kan dock rimligen inte vara att dylika transaktioner inte ska bedömas efter sina egna förutsättningar, utan generellt förhindras med tillämpning av SfL. Varför skulle den ej närvarande parten (staten) behöva respektera  den egendomliga överenskomelsen att utan ersättning tillgodoföra det cypriotiska bolaget 99,9 procent av handelsbolagets värde?

I Dagens Industri den 18 juni rapporteras att  Nordea, Coop och Sandvik har gjort liknande transaktioner. I Nordea och Coop gäller transaktionerna fastigheter, men Sandviksfallet avser patent och varumärken bokförda till 34 miljoner kr. som överförts för 18 miljarder kr.

SvD

Jag ser i DN den 4 juni att Fortum Sweden och Fortum Nordic upptaxeras med sammanlagt 425 miljoner kronor och hamnar därmed på andra och fjärde plats i listan på mest upptaxerade bolag 2011. Bolaget ägs till drygt 50 procent av finska staten.

SvD   SvD
DN Kungsleden