måndag 27 oktober 2014

ERIK ÅSBRINK OCH BOLAGBESKATTNING

EÅs anförande på Entreprenörskapsforums seminarium den 15 oktober publiceras på SvD Brännpunkt den 27 oktober. EÅ ser ett problem i den tilltagande skillnaden i beskattningen av bolagsvinster och kapital å ena sidan och löner å den andra. Han gillar därför inte Företagsskattekommitténs förslag till sänkt bolagsskattesats. Dessutom har 3:12-reglerna, som ursprungligen kom till för att säkerställa en rimlig beskattning av fåmansföretagares arbetsinkomst, ändrats så att de blivit alltför generösa.

Han vill se en kapitalbeskattning på 30 procent och en bolagsskattesats och en skattesats på arbetsinkomster på ungefär samma nivå.

Han tycks tro att den skatt bolaget inte skulle behöva betala efter en tänkt sänkning av skattesatsen ökar bolagets vinst. Egendomligt.

TILLVÄXTANALYS OCH VINNOVA

Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova ger hundratals miljoner till små och medelstora företag helt i onödan. Satsningarna har ingen effekt på vare sig sysselsättning eller tillväxt i bolagen. Det är slutsatsen i en granskning från den statliga myndigheten Tillväxtanalys skriver SvD Näringsliv den 27 oktober.

Är det någon som är förvånad?

Utan Vinnova behövs kanske inte heller Tillväxtanalys.

onsdag 22 oktober 2014

LIKABEHANDLING AV EGET OCH LÅNAT KAPITAL

Professor Sven-Olof Lodin kritiserar i en artikel den 22 oktober på Brännpunkt SvD professor Hans Linds försök i en artikel den 16 oktober på Brännpunkt SvD.se att med exempel visa att investeringar med lånade medel inte är gynnsammare behandlade än investeringar gjorda med eget kapital.

Det är väl fullkomligt klart att investeringar med lånat kapital är lindrigare beskattade än investeringar med eget kapital. Men det beror inte på att lånekapitalet är gynnat. Det beror på att egetkapitalet är missgynnat genom att bolagsvinst beskattas.

Företagsskattekommittén tycks mera ha bekymrat sig över företagens förment osunda skuldsättning än ha försökt skapa gynnsamma villkor för företagen. Ränteavdrag ska enligt kommitténs förslag vägras för "nettoräntor". Dessutom har kommittén försökt ersätta de särskilda reglerna för begränsning av ränteavdragsrätten för koncernlån med generella regler. Det blir nya krångliga regler dels för att avgöra vad som ska betraktas som ränta och lånekostnader, dels för att bestämma när de är avdragsgilla och när de inte ska vara avdragsgilla. Var det det som Sveriges näringsliv behövde?

På aggregerad nivå utökas skattebasen genom att de icke avdragsgilla räntorna är skattepliktiga hos långivarna, särskilt bankerna. Dessutom ska en särskild bankskatt införas, baserad på bankernas skulder.

I stället för att eliminera de påtalade asymmetrierna genom att ta bort beskattningen av bolagens vinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

REMISSTIDEN FÖR YTTRANDEN ÖVER FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE GÅR UT

Den 24 oktober går remisstiden ut för yttranden över Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40).


Här är mitt bidrag.

tisdag 14 oktober 2014

INTE HELLER IKEA FÅR AVDRAG FÖR VÄLGÖRENHET

Ikea nekas avdrag för välgörenhet enligt en dom av Kammarrätten i Göteborg skriver SvD den 14 oktober. Helt enligt reglerna såvitt man kan se. Avdragsrätt föreligger inte för gåvor. Hade kostnaden rubricerats på annat sätt och kunnat motiveras som goodwillskapande, hade den kanske blivit avdragsgill.


Att inte ens en bra motivering räcker visade dock fallet med klimatkompensation, där Saltå Kvarn AB nyligen nekades avdrag av Högsta förvaltningsdomstolen.


Om bolagsbeskattningen avskaffas slipper domstolarna befatta sig med detta idiotiska problem, och bolagen kan lägga sina kostnader på vad de själva bedömer som affärsmässigt lämpligt och bolagsordningen tillåter.

BEHÖVER FÖRSLAGET TILL FÖRETAGSBESKATTNING RÄDDAS?

Remisstiden för Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) går ut den 24 oktober. De reaktioner som hittills observerats är negativa. Peter Malmqvist betraktar förslaget som en bomb. Fastighetsbranschen drabbas (men det var kanske meningen). Representanter för sju bostadsföretag påpekar att förslaget diskriminerar hyresrätter. Det finns också flera kritiska reservationer och särskilda yttranden i betänkandet, bl.a. av nationalekonomen Magnus Henrekson som skriver:

Vad gäller själva förslagen kan först konstateras att de är komplicerade och det är näst intill omöjligt att överblicka vilka konsekvenserna blir och vilka beteendeanpassningar som kommer att utlösas. Sverige är heller inte ensamt om att införa ränteavdragsbegränsningar. Sådana system har införts i flera länder och det finns redan erfarenheter av för- och nackdelar med de olika system som används. Med tanke på hur starkt integrerad svensk ekonomi är med resten av världen hade det varit naturligt att snarare välja ett huvudalternativ som ligger nära något av de system som visat sig fungera väl i de stora ekonomierna, exempelvis Tyskland. I stället väljer utredningen att föreslå ett komplicerat, ”hemmasnickrat” system med få likheter med existerande system i de ledande länderna. Detta innebär i sig ett stort risktagande.
Fyra experter, Hans Peter Larsson, skatteexpert och partner PwC, Arvid Malm, forskare Entreprenörskapsforum och KTH, Erik Norrman, skatteforskare Lunds universitet, och Mikael Stenkula, fil dr Institutet för näringslivsforskning, vill dock i en artikel i SvD den 14 oktober ge förslaget en chans. De verkar instämma i att nuvarande skatteregler stimulerar till skuldsättning och att finansiering genom eget kapital "rent samhällsekonomiskt är att föredra" men rekommenderar att man ska gå försiktigt fram och fasa in de nya reglerna så företagen hinner anpassa sig. De konstaterar dock att för bostadbyggandet  är förslaget politiskt omöjligt.


Det är konstigt att lånefinansiering kommit i sådant vanrykte att företagsskattesystemet måste ändras för att stävja den. Om lånefinansiering är skadligt borde det regleras direkt - ingen kan veta vad bolagsskattesystemet och en radikal förändring av det kan ha för indirekta effekter på lånefinansiering. Och varför skulle finansiering med eget kapital vara sundare? Tvärtom har en effektiv kredit- och obligationsmarknad haft en fantastisk effekt för Sveriges och andra länders ekonomiska tillväxt under de senaste 200 åren. Det är fullkomligt otänkbart att den utvecklingen skulle uppkommit med enbart riskkapital. Och vad ska sparandet användas till? Sparare är sällan risktagare. Vad som stört är de på senare åren förekommande koncernlånen som kunnat utnyttjas för att överföra vinster till länder med låg eller obefintlig beskattning. Om det är ett problem är särskilda skatteflyktsregler bättre än att revolutionera hela bolagsbeskattningssystemet.


Nej bättre är att avskaffa bolagsbeskattningen. Då försvinner problemen och bolagen kan anpassa sin finansiering till vad som är affärsmässigt lämpligt och utan sidoblickar på skatteeffekterna.


De fyra experterna bebådar en skuggutredning från Entreprenörskapsforum i morgon. Ska bli spännande att se vad den kommer fram till.



























söndag 12 oktober 2014

EN SKATTEREFORM FÖR 2000-TALET

Ekonomistas kommenterar Daniel Waldenström boken En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem. Han beklagar att det idag finns så få akademiskt verksamma nationalekonomer som kan matcha företagsledaren Rune Andersson och juristen Sven-Olof Lodin i att analysera bolagsskattens struktur och verkningar.
För egen del tror jag inte att det behövs akademiskt verksamma nationalekonomer att matcha Andersson och Lodin. Det behövs snarare lite sunt förnuft och ifrågasättande. Varför är det – med tanke på de enorma praktiska och juridiska problemen – nödvändigt med en beskattning av bolagens vinster? En skatt som i inget land inbringar mer än 5-7 procent av alla skatter. En skatt på tillväxt!!
Ett antal argument mot bolagsskatten finns här.

lördag 11 oktober 2014

UPPGÖRELSE OM SKATTER

Fem doktorander i nationalekonomi, samtliga medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben, vid Handelshögskolan resp. Stockholms universitet ser behovet av en blocköverskridande skattereform. I en artikel i SvD den 10 oktober föreslår de en rad åtgärder som det är lätt att instämma i.


Till skillnad mot andra förslagsställare tycker de även att bolagsskatten ska avskaffas eller sänkas. Underbart att höra att ett sådant förslag över huvud taget förs fram. Av någon anledning föreslår de att sänkningen ska växlas direkt mot en motsvarande höjning av kapitalskatten.