tisdag 27 december 2016

EU-KOMMISSISONENS FÖRSLAG OM FÖRETAGSBESKATTNING AVVISAS AV SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet har den 8 december avgivit yttranden över fyra förslag från EU-kommissionen som handlar om företagsbeskattning. Utskottet anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen lämnar motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen biföll utskottets förslag den 14 december.
EU-kommissionens förslag gäller EU-regler om en gemensam bolagsskattebas, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning och ändring av direktivet om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Skatteutskottet har prövat om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Två förslag om gemensam bolagsskattebas 2016/17:SkU16  och 2016/17:SkU17                                                                       

Kommissionen har presenterat en process i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ska införas i ett andra steg. Målen som kommissionen har angett avser båda förslagen. Det gör det svårare för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller förslaget om en gemensam bolagsskattebas konstaterar utskottet att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Vad gäller förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas delar utskottet regeringens bedömning att förslaget i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Ett enigt utskott anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning 2016/17:SkU18  

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Skatteutskottet håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om hybrida missmatchningar med tredjeländer 2016/17:SkU19  

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det gällande direktivet mot skatteundandragande innehåller regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag till ändring av detta direktiv behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Utskottet anser att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med förslaget. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsländernas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt för utskottet att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet är också starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

måndag 12 december 2016

SMICKRANDE LÄSNING OM SKATTEPARADIS

Det tycks finnas en föreställning om en minsta lämpliga skattesats för bolagsvinster. Om ett land har en lägre skattesats är det ett skatteparadis. SvD tycks i en artikel den 12 december anse att det inte är någon smickrande läsning för Europa när hjälporganisationen Oxfam listar världens mest förmånliga skatteparadis.
Skatteparadis hjälper stora företag att suga ut stater på miljarder dollar varje år. De bär upp ett oerhört ojämlikt ekonomiskt system som lämnar miljontals människor utan möjligheter till ett bättre liv.
Bland kriterierna finns nollprocentig bolagsskatt, bristande internationellt samarbete mot skatteflykt och "orättvisa och improduktiva skatteincitament".
Vid vilken skattesats går gränsen för ett skatteparadis? Om bolagsskatter inte togs ut någonstans, är det då skatteparadis överallt? Kanske är det så att vissa stater har insett att bolagsskatter bara är skadliga och försvårar och fördyrar företagsetablering i landet. Vad är viktigast för mänskligheten - företagsvinster eller företagsskatter?
På sin hemsida skriver Oxfam:
Stater runt om i världen sänker sina bolagsskatter i tävlan om investeringar. Den genomsnittliga skattesatsen inom G20-länderna var 40 procent för 25 år sedan - idag är den lägre än 30 procent [2]. Bruket av improduktiva och slösaktiga skatteincitament är också en växande företeelse – särskilt bland fattigare länder. Till exempel kostar Kenyas skatteincitament 1.1 miljarder dollar om året i snitt – nästan dubbelt så mycket som landets sjukvårdsbudget.
Är 30 procent bättre än 20 procent? Tror Oxfam att ländernas bolagsskatteintäkter skulle vara 33 procent högre om den genomsnittliga skattesatsen skulle höjas från 30 till 40 procent? I slutet av 1980-talet hade Sverige en bolagsskatt på över 70 procent inklusive vinstdelningsskatt. Var det ett ideal? Bolagsskatteinkomsterna var inte över tre gånger så höga som idag. I själva verket var deras andel av de totala skatterna  - liksom idag - drygt 5 procent och i förhållande till BNP - liksom idag - 2-3 procent. Kanske Kenyas skatteincitament lockar till sig utländska investerare och stimulerar det inhemska näringslivet så att sysselsättning och välstånd stimuleras. Det är nog meningen. Oxfam får det att låta som att det är ett självändamål att Kenya avstår från skatteinkomster.
Alla företagsskatter - både vinstskatter och omkostnadsskatter (t.ex. energiskatter) - finansieras genom övervältring på kunderna genom prissättning och på de anställda genom lönesättning. Vad gäller omkostnadsskatter kan de undvikas genom effektivare hushållning med beskattade resurser eller användning av alternativa resurser (vilket ofta är meningen med skatten). Kan skatterna inte övervältras går företaget förr eller senare omkull. Kapitalägarna kan klara sig från beskattningseffekten genom att avstå från investeringar om de inte av affärsmässiga skäl är tvungna att vara verksamma i ett visst land eller flytta till ett land med lägre skatt. Det är egendomligt att Oxfam kan tro att bolagen bekostar sina skatter.
Estland är inte nämnt i SvD artikel. Estland har visserligen en skatt på bolagens vinster, men den tas ut först när och in den utsträckning den delas ut. Däremot är mottagen aktieutdelning skattefri. I realiteten är detta samma sak som att ha skattefrihet för bolagsvinst och beskattning av aktieutdelningar. I en värld med bolagsbeskattning är det en genial lösning.
Eftersom inga länder har exakt samma skatteregler och bolagsregler, finns det oändligt många kombinationer för att minimera ett internationellt företags beskattning. Det går inte att hävda att man måste betala så mycket skatt som möjligt, och det går inte att hävda att befintliga regler inte ska följas, bara för att de leder till lägre skatt än om all verksamhet bedrivits inom ett land.
Det enda man kan ge Oxfam rätt i är kritiken mot att länder inte följer sina egna lagar utan ger skattelindringar till vissa företag och dessutom håller detta hemligt.
Bolagsskatten är till sin natur ytterst komplicerad. Den utgör därför en rättssäkerhetsrisk. Risken att lika fall bedöms olika är stor. I storföretagen utgår skatt med höga belopp i absoluta tal. Därför kan den bära höga kostnader. En konsult kan spara miljonbelopp åt ett företag. Därför är bolagsskatten viktig för skattekonsulter och skatteakademiker - inga andra. För lagstiftare, domstolar, skattemyndigheter är den bara en belastning. Den skumraskverksamhet som tycks florera inom den internationella skattehanteringen skulle gå upp i rök om alla länder avskaffade bolagsbeskattningen. Ingen skulle sakna den.
Det finns inga andra än individer (fysiska personer) som kan betala skatt.
Avskaffa bolagsbeskattningen

Dagens Industri hänger på med rubriken Här är EU:s värsta (kurs. här) skatteparadis. Kan ett paradis var värst i negativ mening?

onsdag 7 december 2016

SKRUVEN DRAS ÅT YTTERLIGARE NÅGRA VARV I DEN INTERNATIONELLA FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Under hösten har två propositioner om den internationella företagsbeskattningen lagts. Den 13 oktober kom propositionen om Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, (prop. 2016/17:19) och den 1 december kom propositionen om Dokumentation vid internprissättning och land för-land-rapportering på skatteområdet (prop. 2016/17:47).

I prop. 2016/17:19 lämnas förslag till författningsändringar som krävs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk rätt. Det nya är att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen.

Prop. 2016/17: 47 är den svenska implementeringen i svensk lagstiftning av åtgärd 13 i det internationella BEPS-projektet.

Base Erosion and Profit Shifting, BEPS, är ett internationellt projekt som drivits av OECD på uppdrag av G20-länderna. Syftet är att hindra vinstförflyttningar och erodering av ländernas skattebaser. I juli 2013 presenterades en handlingsplan där femton åtgärder identifierades. En av dessa åtgärder (åtgärd 13) handlade om att ta fram nya regler för internprissättningsdokumentation för att öka transparensen för skattemyndigheterna samtidigt som företagens fullgörandekostnader beaktades. Den 5 oktober 2015 publicerades 13 slutrapporter för de olika åtgärderna, däribland slutrapporten Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting för åtgärd 13.

I båda fallen är det fråga om att lämna upplysningar till utländska skattemyndigheter. I synnerhet beträffande förhandsbeskeden innebär prop. 2016/17:19 en dramatisk reduktion av sekretesskyddet. Beskattningen omfattas enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) av en absolut sekretess, dvs. någon bedömning av skada för utlämnad information finns inte. I synnerhet beträffande förhandsbesked är denna princip särskilt betydelsefull, eftersom företagen där ofta behöver beskriva känsliga affärsmässiga omständigheter.

I propositionen berörs denna fråga på följande sätt (s. 44-45):
[Om] sekretessen avseende de förhandsbesked och prissättningsbesked som ska utbytas samt hur informationen ska hanteras och för vilket ändamål information får användas, kan följande sägas. Av artikel 16 i direktivet framgår vilken sekretess och skydd som upplysningarna som utbyts enligt direktivet åtnjuter. Vidare framgår av samma artikel vad upplysningarna får användas till. Av 16.1 framgår bl.a. att upplysningarna som utväxlas ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten (min kurs.). Vidare framgår att upplysningarna får användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar avseende de skatter som omfattas av direktivet.
 Vem vågar lita på att sekretesslagstiftningen i alla EU-länder är lika rigorös och tillämpas lika rigoröst som den svenska?