fredag 31 mars 2017

FASTIGHETSPAKETERINGSUTREDNINGEN

Utredningen om beskattning vid försäljning av paketerade fastigheter, Utredningen om vissa frågor  inom fastighets- och stämpelskatteområdet, har avlämnat sitt betänkande Vissa frågor inom fastighets-  och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). I SvD presenteras förslaget den 31 mars under rubriken Chockbesked för fastighetsbranschen. Staten kan komma att beskatta fastighetsbranschen med ytterligare 17 miljarder kronor. Siffran har hämtats ur betänkandet, där det sägs:
På kort sikt bedöms förslagen förstärka de offentliga finanserna med mellan 7,7 och 16,6 miljarder kronor. Den varaktiga effekten för de offentliga finanserna bedöms till ett lägre intervall mellan 5,9 och 13,1 miljarder kronor.
Anledningen till utredningen är att vinsterna i fastighetsbranschen i stor utsträckning i legala former kan undgå beskattning. Skälet till detta är att det typiska produkten i fastighetsbranschen, fastigheten, praktiskt kan inneslutas i ett aktiebolag, och aktier i helägda bolag kan säljas skattefritt av aktiebolag. Genom paketeringen kan också stämpelskatten på fastighetsöverlåtelser undvikas.

Nu kommer nog inte förslaget som någon större överraskning för branschen, eftersom uppgiften för utredningen var just att  ändra på reglerna, så att paketerade försäljningar av fastigheter inte undgår beskattning.

Om skattesvinnet antas vara 10 mdr och skattesatsen 22 procent, skulle de obeskattade vinsterna alltså vara 50 mdr kr.
För fastighetsbranschen kommer förslagen om avskattning vid transaktioner med paketerade fastigheter att ha störst påverkan för företag som har en hög transaktionstakt, omfattande projektutveckling och där objekten har en stark värdeutveckling. Det föreligger också en risk för vissa inlåsningseffekter, särskilt i ett initialt skede. Utbudet av fastigheter ur det befintliga beståndet på marknaden för kommersiella fastigheter kan då komma att krympa avsevärt. Sänkningen av stämpelskatten kan dock mildra de negativa effekterna.
Låter inte som något som just nu efterfrågas.

Utredningen föreslår också en generell skatteplikt för stämpelskatt vid fastighetsbildning. För att inte onödigt försvåra användandet av fastighetsbildningsinstitutet föreslås dock att de avgifter som betalas till lantmäterimyndigheterna för fastighetsbildningen ska få räknas av från stämpelskatten. Å andra sidan föreslås att stämpelskatt inte längre ska utgå vid koncerninterna fastighetsöverlåtelser, samt att skattesatsen för juridiska personer ska sänkas från 4,25 procent till 2 procent.

Är det någon som tror att byggbranschen kommer att stå för den tillkommande skatten? Det blir högre priser och/eller lägre löner beroende på elasticiteter och/eller minskade investeringar beroende på räntabilitetseffekten, dvs. konsumenter, löntagare och aktieägare bekostar skatten. Den skatt som tas ut i bolagsledet minskar basen för inkomst- och konsumtionsskatter.

Och så lite nya skatterättsliga problem, bl.a. ska det avgöras om tillgångarna i det överlåtna bolaget huvudsakligen, dvs. till minst 75 procent, består av värdet av fastigheter. Vidare ska vid överlåtelsen  det överlåtna aktiebolaget beskattas som om fastigheten sålts. Bolaget anses ha återförvärvat fastigheten till samma pris. Ett företag som ska anses ha avyttrat och åter förvärvat en fastighet ska också ta upp ett belopp som motsvarar 7,09 procent av det högsta av marknadsvärdet på fastigheten och taxeringsvärdet året närmast före det år då fastigheten anses avyttrad. Detta ger en skattekostnad som motsvarar kostnaden för den stämpelskatt på två procent av köpeskillingen som skulle utgått vid en direktavyttring av en fastighet.

Tänk så mycket enklare det vore om bolagsbeskattningen avskaffades.

I SvD den 4 april skriver tidningen om den negativa reaktionen av betänkandet för börsens fastighetsbolag. Den Norske Bank bedömer att de nya skatterna minskar likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden. Swedbank och Nordea räknar med prisfall på 6 - 8 procent.

Vem kan vara förvånad? Nu är det fråga om regler för en begränsad bransch. Men detsamma gäller ALL privat näringsverksamhet. Beskattning av vinst har bara negativa effekter för det som alla eftersträvar - drägligare tillvaro.

fredag 24 mars 2017

BEPS ELLER DBCFT

I tidskriften Skattenytts nr 4 2017 s. 187 finns en initierad artikel av Torsten Fensby, Kommer BEPS-projektet att överleva Trump-administrationen, om chansen/risken för att BEPS-projektet (base erosion profit shifting) faller samman om Trump-regimen drar sig ur.

Den kan gärna läsas tillsammans med en kommentar från Tax Policy Center, Understanding the Republicans’ corporate tax reform proposals, av William G.Gale om funderingarna att ersätta den amerikanska bolagsskatten med en DBCFT (destination-based cash-flow tax).

tisdag 21 mars 2017

SVERIGE SÄNKER BOLAGSSKATTEN

SvD skriver på nätet den 21 mars att regeringen överväger att sänka bolagsskattesatsen från 22 till 20 procent. Alltid något! Sänk lite till, så vi inte kommer på efterkälken. Då behövs inte heller Företagsskattekommitténs tokerier med 25 procents "finansieringsavdrag" av företagets hela skattemässiga resultat, som bara är ett krångligare sätt att åstadkomma samma sak, och avdragsförbud för negativa finansnetton.
Men helst, avskaffa bolagsskatten helt.

måndag 20 mars 2017

(L) VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Dagens Industri skriver i helgnumret 18-19 mars att Liberalerna gör klart för sänkt bolagsskatt. Flera länder med Irland i spetsen driver en aggressiv skattepolitik och i Storbritannien finns planer på att sänka bolagsskatten till under 15 procent, skriver tidningen. Då blir det i längden omöjligt för Sverige att hålla fast vid dagens nivå på 22 procent, anser Liberalerna. "Gör Storbritannien som de ha sagt, så måste Sverige följa efter", säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesman Mats Persson.

Varför vänta på irländare och engelsmän? Gå före, så underlättar vi för både svenskt och utländsk kapital att skapa värden i Sverige, innan kapitalet drar till Irland och Storbritannien. Det är inte för att irländare och engelsmän sänker bolagsskatten som vi ska göra det, utan för att det är bra i sig att avskaffa en hyperkomplicerad, skadlig, dyrbar, rättsosäker och helt onödig skatt.
Och varför skulle det anses "aggressivt" att ha en låg - eller helst ingen - bolagsskatt? 

Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 17 mars 2017

GULDREGN ÖVER AKTIEÄGARNA!??

"Guldregn över aktieägarna", "utdelningsfest" brukar tidningarna förmedla med jätterubriker så här i bolagsstämmotider. Men SvD citerar i år en sakkunnig som påpekar att
utdelningar är egentligen att flytta aktieägarnas pengar från en ficka till en annan. En typisk kursreaktion på en utdelning är en nedgång samma dag med exakt samma belopp, men som bekant är ju aldrig allt annat lika utan en viss avvikelse från denna norm förekommer i princip alltid.

En annan sagesman anser att
aktiesparare har för mycket fokus på att jaga utdelningar. Det är inga gratispengar som regnar ned från himlen. Man glömmer lätt att det är pengar som försvinner från bolagen.
Självklarheter. Skönt att det sägs, men sorgligt att det behövs.

måndag 13 mars 2017

MERA OM BESKATTNING AV BOSTADSRÄTTER

Skatteverkets ställningstagande om beskattning vid förändring av bostadsrättsupplåtelse som jag skrev om här har vållat berättigad uppståndelse. Enligt SvD den 10 mars visar Magdalena Andersson förståelse för den oro berörda bostadsrättshavare kan känna, men enligt tidningen har Skatteverket kompletterat sin tolkning av lagstiftningen och gjort ett förtydligande. "Skatteverket kompletterar det rättsliga ställningstagandet och förtydligar att det inte kommer att jobba med ärenden som har ägt rum eller kommer att äga rum före 1 januari 2018. De som redan har gjort förändringen kan pusta ut", säger finansministern till SvD.

Detta föranleder åtminstone två funderingar.

För det första. Har finansministern lagt sig i Skatteverkets myndighetsutövning. Ministerstyre är inte tillåtet i Sverige. Enligt 12 kap. 2 § regeringsformen (RF) får
ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.
För det andra. Ska inte lika fall dömas lika? Om gällande rätt är den som Skatteverket hävdar, varför ska de slippa betala skatt som redan hunnit göra det som verket hävdar enligt lag ska utlösa beskattning? Enligt 1 kap 9 § RF ska              
domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Enligt artikeln i SvD ska några privatpersoner har redan begärt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Antag att Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen efter ett överklagande går på Skatteverkets linje. Vad ska då gälla?  Någon rättslig grund för att inte tillämpa gällande rätt föreligger inte. Kan de berörda då åberopa finansministerns tröstande besked eller Skatteverkets hemsnickrade amnesti? För övrigt har, såvitt jag kan se, Skatteverket ännu inte kompletterat sitt ställningstagande med amnestilöftet.