tisdag 30 december 2014

UNDERKÄNT RÄNTEAVDRAG KOSTAR SCA 1,1 MILJARDER KRONOR

SCA har fått ett skattekrav på 1,1 miljarder kr (inkl. skattetillägg) skriver SvD och DI den 30 december.
SvD skriver:
SCA-koncernen sålde för tio år sedan det svenska dotterbolaget SCA Finans till ett av koncernens andra dotterbolag i Holland, SCA Treasury.
För att finansiera affären tog SCA Treasury ett lån inom koncernen. Under minst fem år, 2009–2013, har SCA Treasurys Stockholmsfilial tillgodoräknat sig ränteavdragen för lånen och därmed kunnat betala mindre skatt i Sverige.
Den uteblivna skattesumman uppgår med tillägg till 1,1 miljard under de senaste fem åren, uppger Skatteverket. Myndigheten skriver upp filialens överskott under perioden till totalt 3,3 miljarder kronor.
Beslutet tyder på att Skatteverket flyttar fram positionerna vad det gäller internationell beskattning, säger Anders Hultqvist, professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Enligt honom är rättsläget oklart eftersom Skatteverket åberopar en OECD-rapport om vinstallokering mellan länder som kommit till efter att Sverige slöt sitt skatteavtal med Holland 1994.       – När det kommer till frågor där rättsläget är oklart, där det också finns argument för båda sidor, så är det magstarkt med ett skattetillägg, säger Anders Hultqvist.
Det är enligt Anders Hultqvist en tilltagande trend att myndigheter åberopar rekommendationer som inte är lag eller rättsligt bindande enligt folkrätten.
Björn Erling på Skatteverket menar att myndighetens tolkning av OECD:s rapport är okontroversiell. – Vi har inte använt de bestämmelser som finns kring räntesnurror. Det vi tillämpar är det aktuella dubbelbeskattningsavtalet (mellan Holland och Sverige) och OECD:s rapport om vinstallokering. De hänvisar klart och tydligt att det är de här reglerna som ska användas.


DI skriver:
Stockholmsfilialen av dotterbolaget SCA Treasury har sedan 2004 skött en del av SCA:s finansförvaltning och bland annat dragit av räntor på lån från dotterbolaget SCA Finans.
Enligt Skatteverket har filialen dock inte rätt att dra av räntor på koncerninterna lån som finansierade ett aktieköp 2004.
Därför upptaxerar Skatteverket SCA-bolagets Stockholmsfilial med sammanlagt 3,29 miljarder kronor för åren 2009 till 2013. En 40-procentig straffskatt tillkommer också.
 SCA kommer att överklaga beslutet.
Den svenska skattemyndigheten (Skatteverket) har genom ett beslut om eftertaxering framställt krav på skatt och skattetillägg på cirka 1.100 miljoner kronor. SCA kommer att överklaga beslutet och gör bedömningen att Skatteverkets krav inte kommer att stå sig i en rättslig prövning.
Skatteverket menar att avdragen borde ha gjorts i Holland eftersom en filial inte kan ta över aktier och räntekostnader från sitt huvudsäte.


Såvitt jag kan se föreligger inga hinder att ett utländskt bolag kan äga aktier i ett svenskt bolag via en svensk filial, som är skattskyldig i Sverige som vilket svenskt bolag som helst. Men det krävs att det är filialen som i någon formell mening innehar och förvaltar aktieposten. De kostnader filialen har för innehavet är avdragsgilla i det land där filialen är verksam, dvs. i det här fallet Sverige.


En reflektion som tränger sig på är att ränteinkomsten enligt DIs referat tillfaller ett svensk bolag, SCA Finans. I så fall uppkommer en ränteintäkt motsvarande räntekostnaden i Sverige. Sveriges skattebas skulle i så fall inte ha påverkats av transaktionen, och något skatteflyktssyfte för Skatteverket att angripa föreligger inte.


Men det är kanske så att SCA har velat trissa upp inkomsten i SCA Finans för att få en högre svensk skatt och därmed bättre kunna utnyttja rätten att avräkna bolagets utländska skatter. Utan svensk skatt finns det ju ingen möjlighet att avräkna utländska skatter. Det är en vanlig strategi att betala frikostigt med skatt i det land företaget är "gäst". Det gör företaget välkommet i landet och - om det har stora vinster som också beskattas i Sverige - kostar inte något extra. De svenska avräkningsreglerna är nämligen mycket generösa.


Det lär väl visa sig så småningom vad som legat bakom transaktionerna. Bolaget har aviserat att det kommer att överklaga Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten. Det kan hållas för visst att förlorande part kommer att föra målet vidare till överinstanserna, så det lär dröja många år innan vi vet hur det går. Till dess lär bolaget få ligga ute med en dryg miljard.


Bolaget får kanske begränsa sitt utnyttjande av sitt flygplan för företagsledningens privata behov.









TIO SKÄL ATT AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN

Ett klipp ur Wall Street Journal den 29 december.


Tax complexity disappears, the obsession with after-tax profit vanishes and stock prices climb even higher
by John Steele Gordon.




America’s corporate income tax rate, at 35%, is the highest in the world. A rising chorus would like to bring it more in line with foreign rates, which average around 23%. I have a better idea—abolish the tax. The long-term benefits would greatly outweigh the short-term costs. And revenue from other sources, especially the personal income tax, would quickly make up for it and then some.
The corporate income tax has a curious origin. When Congress tried to tax the incomes of the growing number of wealthy Americans in the 1890s, the Supreme Court threw out the law as unconstitutional, calling it a direct tax. But the political pressure to tax the rich continued to mount. That’s hardly surprising as the rich were, indisputably, undertaxed at the dawn of the 20th century. Most federal revenue came from tariffs and excise taxes on certain commodities, such as liquor. Both are taxes on consumption, but they were also regressive, falling most heavily on the working class.
In 1909 President William Howard Taft, a Republican, called for a constitutional amendment to establish a personal income tax and, meanwhile, persuaded Congress to pass a tax on corporate profits as part of the Payne-Aldrich Tariff Act. Technically an excise tax on the privilege of doing business as a corporation, there was no constitutional impediment to the tax. And since nearly all corporate stock was owned by the rich at that time, it was a way of taxing them indirectly but effectively.
Had the corporate income tax, meant as a temporary measure, been repealed when the 16th Amendment was ratified in 1913 and a personal income tax established, the country would have been spared a great deal of political and economic grief. But it was not, and the interaction of the two taxes has been the main engine driving the ever more complex income-tax system, as lawyers and accountants found ways to play one tax off the other. For instance, when personal income-tax rates soared to 75% during World War I, thousands of wealthy Americans simply incorporated their holdings to pay the far lower corporate tax rate.
What positive effects would abolishing the corporate income tax have? Many. Here’s my Top 10:
First, that engine of tax complexity disappears. And with it disappears an army of lobbyists in Washington working to get favorable tax treatment for corporations.
Second, corporate managers are currently most concerned with after-tax corporate profits, because that is what the stock market cares about. But after-tax profits are largely an artifact of lobbying success in Washington. With no corporate income tax, management would concentrate on what is now pretax profits, an artifact of actual wealth creation.
Third, there would be no reason to tax dividends at lower rates to compensate for the fact that they now are paid out of after-tax profits. They would be taxed at the full rate, removing a perennial tool of leftist demagoguery.
Fourth, with suddenly increased profits, corporations would increase both dividends and investment in plant and equipment, with very positive effects for the economy as a whole and increased revenue to the government through the personal income tax.
Fifth, stock prices, which are a function of perceived future earnings, would rise substantially, inducing a wealth effect as people see their 401(k)s and mutual funds rising in value. That would lead to increased spending and thus increased tax revenues.
Sixth, the distinction between for-profit and nonprofit corporations would disappear. So nonprofit corporations would not have to jump through hoops to qualify for that status. And the IRS would have one less means of corruption available to it.
Seventh, much of the $2 trillion of foreign earnings, now kept abroad to avoid being taxed when repatriated, would flow into this country. That would greatly increase the country’s liquid capital. That, in turn, would cause interest rates to decline and investment in plant and equipment and new technology to go up, boosting the economy as a whole, and thus federal revenues.
Eighth, as the U.S. would now have the lowest corporate income-tax rate (which is to say, zero) instead of the highest, foreign corporations would flock to invest here, especially as they would not have to pay taxes on profits when they brought them back to their home country. Only the U.S. taxes repatriated offshore profits.
Ninth, foreign countries, faced with a huge investment boom in the U.S., would be forced to lower or eliminate their own corporate income taxes, increasing domestic corporate profits and thus domestic investment and personal income, helping to end the economic malaise that has lingered since the world-wide financial crisis of 2008.
Tenth, eliminating the corporate income tax would deal a blow to crony capitalism. Most U.S. government favors to industry are in the form of favorable tax treatment. Most subsidies for politically fashionable but otherwise unprofitable technologies, such as wind and solar power, are also part of the ever-expanding corporate tax code. No corporate tax code, no favorable tax treatment and no subsidies, except direct ones, which would be much easier to hold to political account.
Mr. Gordon is the author of “An Empire of Wealth: The Epic History of American Economic Power” (HarperCollins, 2004).

Att det ska vara så svårt att förstå. Det är det inte, men de som förstår, akademiker och konsulter, har inget intresse av att bolagsbeskattningssystemet avskaffas. Det är alldeles för teoretiskt och juridiskt spännande. Och lukrativt. Och politiker tror att allmänheten tror att bolagen bekostar sina skatter. Antagligen tror politikerna det också.

De tio skäl som J S Gordon anför är delvis betingade av speciellt amerikanska förutsättningar. Här finns flera och mera allmängiltiga skäl.

Tack Krister och Gott Nytt År.

söndag 7 december 2014

NOBELPALATSET

I SvD den 7 dec skriver Gunnar Lindstedt om planerna på det Nobelpalats som planeras på Blasieholmen i Stockholm.
En internationell arkitekttävling utlystes sommaren 2013 och i våras presenterades det vinnande förslaget. Ett gyllene hus, betydligt större och högre än de ursprungliga planerna. En stor kongresshall för 1 400 personer högst upp hade tillkommit, antalet kvadratmeter hade ökat från 16 000 till 25 000, inklusive ett underjordiskt garage. Av den ytan beräknades själva museets utställningsyta till 3 000 kvadratmeter, mindre än en åttondel. Resten var avsett för restauranger, kontor och konferenslokaler. Priset för huset hade höjts till 1,2 miljarder kronor.
Nu verkar det som finansiärerna börjat få kalla fötter, och stark kritik ha - som alltid med nya byggnader - riktats mot projektet. Det är alldeles för stort - ett monsterbygge, säger en kritiker - och konkurrerar med Nationalmuseum om utrymmet både estetiskt och fysiskt. Man måste riva ett hamnmagasin och det gamla tullhuset från 1876 som ritades av slottsarkitekten Axel Fredrik Nyström.
Det tycks allt mindre självklart att Nobelstiftelsen och dess vd Lars Heikensten verkligen kommer att få sitt Hus – åtminstone det guldglänsande hus som nu planeras.
Det låter hugnesamt.
Använd i stället de lediga ytorna på Blasieholmen för en utbyggnad av Nationalmuseum och flytta placeringen av ett Nobelpalats till Stadion, en märkesbyggnad ungefär lika gammal som Nobelpriset och som idag knappast fyller sin funktion. Det finns redan alldeles för många och betydligt större och mer ändamålsenliga arenor runt Stockholm; Globen, Friends Arena, som dessutom är bättre belägna från trafiksynpunkt.
Om inte Stadion kan utnyttjas plats för ett nytt operahus, kunde Nobelpalatset vara ett gott alternativ. Själva stadionbyggnaden skulle förstås vara kvar som värdig inramning till palatset. Utrymmet innanför murarna är mer än tre gånger så stort som utrymmet på Blasieholmen.

lördag 6 december 2014

BOKFÖRINGSBROTT OCH OREDOVISAD INKOMST UTGÖR INTE SAMMA GÄRNING

Sverige fälldes den 27 november 2014 i Europadomstolen, ECHR,  (Application no. 7356/10) för brott mot principen om "ne bis in idem" - det vill säga rätten att inte bli lagförd två gånger för samma gärning. ECHR slog bland annat fast att om beslutet i ett skatteförfarande har vunnit laga kraft måste ett annat förfarande upphöra. En person, som påförts skattetillägg för oredovisad inkomst, dömdes sedermera även för skattebrott och bokföringsbrott. ECHR konstaterade att förfarandet att påföra skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen innebär otillåten dubbelbestraffning. Detta har klarlagts genom tidigare domar från ECHR.




Däremot konstaterade ECHR att det bokföringsbrott som ledde till den felaktiga skatteredovisningen inte kan anses utgöra samma brott som personen påförts skattetillägg för. Domstolen uttalar även att man inte kan säga att det finns ett nära samband - i tid eller rum - mellan skatteförfarandena och bokföringsbrottet, till skillnad från vad som gäller vid beslut om att återkalla körkort och åtal för trafikbrott.

torsdag 4 december 2014

REGLERNA OM BEGRÄNSNING AV AVDRAGSRÄTTEN FÖR RÄNTOR TILL NÄRSTÅENDE FÖRETAG STRIDER MOT EU-RÄTTEN?

EU-kommissionen börjar tröttna på Sveriges obstruktion mot EU-lagstiftningen om fri etableringsrätt. I en formell underrättelse - Överträdelse nummer 2013/4206 anser Kommissionen att den svenska lagstiftningen i 24 kap. 10 b-10 e §§ inkomstskattelagen (1999:1229) om begränsning av avdragsrätten för räntebetalningar till närstående företag kan strida mot EU-rätten.


Den till regeringen ställda skrivelsen avslutas med orden:


Europeiska kommissionen anser följaktligen att genom att anta och behålla bestämmelserna i 24 kap. 10 b—10 e §§ IL har Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med artikel 49 i EUF-fördraget och artikel 28 i EES-avtalet.

I enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt uppmanar kommissionen den svenska regeringen att inkomma med sina synpunkter i ärendet inom två månader från mottagandet av denna skrivelse.

Kommissionen förbehåller sig rätten att, efter att ha tagit del av synpunktema eller om synpunkter inte har kommit in inom utsatt tid, vid behov avge ett motiverat yttrande enligt samma artikel.


Skrivelsen i sin helhet finns här.

onsdag 3 december 2014

MERA INVESTOR OCH BÖRJE EKHOLM

Börje Ekholms famösa avfall har observerats i Filosofisk Tidskrift av professor em, Lars Bergström. Han påpekar helt korrekt att Investors mål tycks vara "rent altruistiskt" och att en
sådan målsättning troligen [är] olaglig. I aktiebolagslagen 3 kap. 3 § sägs det nämligen att ”om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen”. Man kan undra om Investor i sin bolagsordning har angivit några altruistiska eller samhällsnyttiga målsättningar.
Utan att ha läst bolagsordningen vågar jag påstå att något sådant inte står där. Inte heller finns ett ord därom under fliken Affärsidé och strategi på Investors hemsida.


Sälj i tid!




Eller är det bara flummigt munväder för att man inte vågar stå för att man naturligtvis med lagliga medel minimerar skatterna liksom alla andra kostnader.




Avskaffa bolagsbeskattningen så slipper vid sådant vrövl.






 

tisdag 2 december 2014

NORGE SÄNKER BOLAGSSKATTEN

En kommitté avlämnade den 2 december ett betänkande, Kapitalbeskatning i en internasjonal økonomi (NOU 2014:13), till det norska finansdepartementet. Bolagsskattesatsen föreslås sänkt från 27 till 20 procent. Å andra sidan reduceras avskrivningssatserna för framförallt skepp och borrplattformar samt skärps reglerna om avdragsbegränsning för räntor.
I sammandrag föreslås följande:


Skatt på alminnelig inntekt
Redusert skattesats til 20 pst. på alminnelig inntekt for både personer og selskap
Inntektsskattegrunnlaget for selskap
Endringer i rentebegrensningsregelen: Fradragsrammen settes til 45 pst. av EBIT, eksterne renter avskjæres og terskelbeløpet reduseres til 1 mill. kroner i netto rentekostnader
Endringer i avskrivningsreglene:
Startavskrivninger i saldogruppen for maskiner, inventar mv. avvikles
Personbiler skilles ut som ny saldogruppe med en sats på 15 pst. (istedenfor 20 pst.)
Satsen i saldogruppen for skip, rigger mv. reduseres fra 14 til 10 pst.
Hoteller, bevertningssteder og losjihus flyttes til saldogruppen for forretningsbygg med en sats på 2 pst. (istedenfor 4 pst.)
Satsen for husdyrbygg i landbruket i saldogruppen for bygg og anlegg reduseres fra 6 til 4 pst.
Skatteregler ved grenseoverskridende virksomhet
Endre hjemmehørendebegrepet slik at selskap registrert i Norge alltid skal anses hjemmehørende her
Innføre en generell kildeskatt på renter
Innføre en generell kildeskatt på royalty (herunder leiebetalinger for visse fysiske driftsmidler)
Begrense kildeskatt på utbytte til aksjonærer hjemmehørende i lavskatteland
Oppheve krav i fritaksmetoden om eierandel og eiertid for investeringer utenfor EØS
Avskjære bruk av fritaksmetoden dersom det gis fradrag for utdelingen/betalingen i det utdelende selskapet
Heve lavskattelandvilkåret i NOKUS-reglene og fritaksmetoden fra 2/3 til 3/4 av det norske skattenivået
Utbygge ordningen med hvite- og svartelister i NOKUS-reglene
Endringer i informasjonsplikt mv.: Innføring av plikt til å opplyse om eierskap til selskap mv. i utlandet, innføring av hjemmel til å kreve informasjon om andre konsernselskap (med tilhørende sanksjoner ved brudd på slik opplysningsplikt) og innføring av obligatorisk elektronisk selvangivelse
Finansiell sektor
Innføre merverdiavgift på finansielle tjenester som ytes mot konkrete vederlag (gebyrinntekter, provisjoner mv.) og en særskilt avgift på margininntekter som kommer i stedet for ordinær merverdiavgift
Skatt på eierinntekter for personer
Skille ut eierinntekt som et eget skattegrunnlag
I provenynøytralt forslag: Skattesatsen settes til 41 pst.
I forslag med netto skattelettelser: Skattesatsen settes til 37 pst.
Unntaket fra ekstrabeskatning av renteinntekter skal bare gjelde mengdegjeldsbrev som er gjenstand for omsetning i organiserte marked innen 6 måneder etter utstedelsen
Innføre skatteregler om at lån fra selskap til personlige aksjonærer eller deres nærstående skal anses som utbytte
Aksjonærmodellen skal ikke gjelde for inntekter fra aksjer i selskap hjemmehørende utenfor EØS
For å bli skattlagt etter aksjonærmodellen stilles det krav om at selskap i EØS er reelt etablert og driver reell økonomisk aktivitet
Skatt på personinntekt
Innføre ny skatt på personinntekt, som også erstatter dagens toppskatt:
I provenynøytralt forslag: 3 pst. over 140 000 kroner, 6 pst. over 206 000 kroner, 15 pst. over 544 800 kroner og 18 pst. over 885 600 kroner
I forslag med netto skattelettelser: 2 pst. over 140 000 kroner, 5 pst. over 219 000 kroner, 15 pst. over 544 800 kroner
Inntektsskattegrunnlaget for personer
Fjerne fradrag og særordninger i personbeskatningen:
Boligsparing for ungdom (BSU)
Skatteklasse 2
Sjømanns- og fiskerfradraget
Fradrag for gaver til frivillige organisasjoner
Fradrag for fagforeningskontingent
Fradrag for daglig arbeidsreise og besøksreise til hjemmet for pendlere
Fradrag for merutgifter til kost og losji for pendlere
Foreldrefradrag
Særskilte skatteregler i Nord-Troms og Finnmark (særskilt inntektsfradrag, lavere skattesats på alminnelig inntekt og lavere sats i trinn 1 i toppskatten)
Skatt på formue og eiendom
Mer ensartet formuesskatt (provenynøytral omlegging):
Ligningsverdiene av bolig og næringseiendom økes til 80 pst. av anslått markedsverdi, ligningsverdiene av fritidseiendom dobles, alle andre eiendeler og gjeld verdsettes til 80 pst. av dagens verdi, og bunnfradraget økes til 2 130 000 kroner
Oppheve skattefritak ved utleie av inntil 50 pst. av markedsverdien av egen bolig
Merverdiavgift
Dagens nullsatser og laveste sats økes til 15 pst. tilsvarende dagens sats på matvarer. Generell sats bevares på 25 pst.

Ska Norge gå om Sverige och få lägre bolagsskattesats?
Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 29 november 2014

UPPDRAG GRANSKNING - SKANSKA OCH NYA KAROLINSKA

Uppdrag granskning den 26 november behandlade finansieringen av sjukhusbygget i Solna. Men för att försätta tittaren i den rätta indignerade stämningen, började programmet med en stackars ambulansförare som inte hann med alla sina uppdrag och hur sjuka och skadade led av att ambulansen inte hann fram i tid. Någon antogs ha tagit ifrån dem deras rättmätiga resurser.






Det bollades med siffror och konstiga transaktioner, och miljoner eller miljarder tycktes ha försvunnit genom fiffiga skatteupplägg. Nya Karolinska angavs kosta 53 miljarder kr att bygga, efter det att Ilija Batljan, f. d. oppositionslandstingsråd i Stockholm, lyckats pressa ner anbudet med några miljarder. I finansieringskonstruktionen ligger att två bolag i Luxemburg lånar ut en halv miljard till 2038 och på det lånet betingar sig en ränta med 9 procent. Sammanlagt ska 1,3 miljarder betalas i ränta. Ränta på ett lån till ett närstående bolag på 9 procent förefaller anmärkningsvärt hög, men åtminstone svenska skattedomstolar har godtagit avdragsrätt för högre räntor än så. Och ca 50 milj. kr. i drygt 25 år blir ca 1,3 miljarder. Nuvärdet är dock betydligt lägre, drygt 700 miljoner kr med en diskonteringsränta på 5 procent.  Det är för all del en del pengar det också, men det är bara 1,3 procent av byggnadskostnaderna. Om bolagsskatten antas vara 22 procent som idag, ger avdraget för räntan en skatteminskning av 290 miljoner kr. 0,5 procent av byggkostnaderna! Det var för detta man skulle uppröras av TV-programmet.  Batljans insats var kanske värd 10 gånger så mycket.


Sen kan man fundera på varför ett företag, som får pengar från stat/landsting/kommuner för ett uppdrag och utför det så effektivt att det blir pengar över, ska betala tillbaka 22 procent av  överskottet. Slarvar det eller slösar på resurserna så det inte blir någon vinst, slipper det.
Tänk om beskattningen av bolagsvinster avskaffades. Då sluppe vi alla komplicerade skattestyrda finansieringsupplägg. Bygget kostar vad det ska kosta. Inga kostnader för skattekonsulter och inga svårbegripliga skattelindringar. Inga upphetsade och upphetsande TV-journalister. Och inga upprörda TV-tittare.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 25 november 2014

FÅNIGT OM BOLAGSSKATTEN

Per Lindvall tycker i SvD den 25 november att Krister Andersson är fånig när han försvarar varje lands rätt att självt bestämma sina skatteregler. Den enda kritik man kan rikta mot Anderssons inlägg är att han inte framhöll bolagsbeskattningens skadlighet, onödighet och ringa ekonomiska betydelse och rekommenderade att länderna avskaffar beskattningsformen.


Det är inte skatteplaneringen som är skadlig för konkurrensen, som Lindvall skriver. Det är bolagsbeskattningen som är skadlig. Skatter är förvisso, som Lindvall skriver, en nödvändighetsvara, men inte bolagsskatter.


I nätupplagan har artikeln rubriken  Luxemburg förtjänar en hel del kritik; i papperstidningen Fånigt inlägg om skattesatser.

torsdag 20 november 2014

VARNING! VINST ÄR INTE INVESTORS ÖVERGRIPANDE MÅL

Som reaktion på Börje Ekholms debattinlägg i Dagens Industri den 18 november med anledning av diskussionerna om skattedrivna Luxemburg-upplägg, där han  skriver att "vinst inte kan vara det övergripande målet för ett framgångsrikt företag", skriver PM Nilsson en riktigt dräpande ledare i DI dagen därpå under rubriken INVESTOR FINNS INTE FÖR ATT BETALA SKATT.


Vem vågar anförtro sina pengar till Börje Ekholm och Investor efter detta?




PM Nilsson skriver:


Varför finns Investor? För att berika sina ägare, lyder det kallhamrade svaret från vänster och aktieägarvärdeideologer. För att generera skatteintäkter, tycktes vd:n Börje Ekholm mena i går när han på Di Debatt skrev om skatteuppläggen i Luxemburg som Investor dragit sig ur.


Att inte vilja minimera skatten via utlandet ska självklart respekteras för vad det är. Svensk verksamhet bör beskattas i Sverige. Men de argument som Börje Ekholm använder har spritt sig som en sjuka i direktörsleden. Överallt låter man som om man jobbade åt Skatteverket och att företagens existensberättigande är att rulla in skattekronor till vård, skola och omsorg. Även Moderaterna under Fredrik Reinfeldt började låta likadant.
Det finns tre problem med en sådan retorik.
Det första är att den  inte riktigt stämmer.
Alla som har startat företag har känt förhoppningen om vinst. Någon gång i framtiden kan eget kapital och eget arbete och egen risk ge utdelning i reda pengar. Det händer långt ifrån alltid, men man hoppas alltid.
Alla som har startat företag har också känt kärleken till det man skapat eller varit med om att skapa. Den är förunderligt stark och får folk att nästan offra sina liv. Utan den känslan skulle få företag startas, än mindre lyckas generera vinster.
Alla som har startat företag vet hur en ökad efterfrågan känns. Att vara med och skapa något andra vill ha och till och med betala för är fantastiskt.
Alla som har startat företag och lyckats med att göra det större har också känt och sett företagets roll i samhället. Folk får sina arbetsliv där. Man är med och bygger landet och framtiden och gör livet bättre för fler.
Men ingen som har startat företag har någonsin känt att syftet är att betala skatt. Det gäller rimligen även familjen Wallenberg. Om man läser den rikliga litteraturen om dynastin tycks de starkaste drivkrafterna vara en stillsam patriotism, ett distinkt intresse för de bolag man äger och är med och bygger och att vinstmarginalen står sig över tid. Men inte att betala skatt.
Det andra problemet är att man bekräftar en syn på företagandet som gör det lättare för regeringar att slarva med företagandets drivkrafter. Om man talar om sig själv som en skattebetalare blir det lättare för politiker att skaffa sig fogdens mer mekaniska syn på företag och därmed bli kapabel att slå sönder vilka livsverk som helst för att komma åt skattepengar. Om skatt alltid egentligen är det viktigaste med verksamheten behöver man ju inte ta så stor hänsyn till vilka incitament som skattesystemet skapar.
Det tredje problemet är att direktörerna i sin skatteentusiasm även börjat prata om de anställdas skatt som om den också genererades av företaget för att påvisa att företagets bidrag till vård, skola och omsorg är ännu större än bolagsskatten. På kontot kanske det ser ut så, men i moralisk mening äger inte arbetsgivaren den anställdes lön och inte heller den anställdes skatt. Det är och ska vara skillnad på mina och dina pengar.
Man kan organisera vård, skola och omsorg utan en enda skattekrona. Allt kan vara privatfinansierat. Orsaken till att vi inte organiserar välfärden så är en bred övertygelse om att alla ska kunna ta del av den. Det är ett demokratiskt fattat beslut av fria medborgare som anslår sina pengar till det allmänna, inte arbetsgivarens pengar.
Bolagsskatten var från början en slags förmögenhetsskatt, en skatt på bolagets värde. I början av 1900-talet omvandlades den till skatt på vinst och steg från mycket låga nivåer till drygt 50 procent i slutet av 1980-talet. Under 100 år har den varit föremål för skatteplanering och för skattekonkurrens mellan länder, varför den successivt sjunker i takt med internationaliseringen av ekonomin. Betala den gärna, skäms inte i onödan för att hålla den kort och säg aldrig någonsin att den är meningen med livet.


PM Nilsson kunde gärna ha lagt till att bolagsskatten dessutom är destruktiv, tillväxtfientlig, påverkar investeringsbeslut, är konkurrenssnedvridande och extremt krånglig och därför en rättssäkerhetsrisk. Den är helt onödig och dessutom av obetydlig statsfinansiell betydelse; den svarar inte för mer än drygt 5 procent av de totala skatterna i de flesta industriländerna.


Se även


Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 19 november 2014

MISSTROENDEOMRÖSTNING MOT JUNCKER

SD tillsammans med bl.a. UKIP och Front National har skrapat ihop tillräckligt med röster i EU-parlamentet för en misstroende omröstning mot kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker från Luxemburg, skriver SvD den 19 november.


Varför är det bara dessa partier som inte tror på att Juncker inte förstått Luxemburgs roll för företagens internationella skatteplanering?


Inget fel att följa reglerna och inte betala mer bolagsskatt än lagen kräver, men anser man att internationell skatteplanering är något fult och leder man kampen mot den, Base Erosion, Profit Shifting (BEPS), så kan man inte vara högsta ansvarig för den kampen.


Utan bolagsbeskattning skulle problemet vara ur världen.

fredag 14 november 2014

Kapitalrabatt

Kapitalrabatt
Illustration till redogörelse för kapitalrabatt i min artikel Konvertibel- och optionslån. En skatterättslig tankevurpa. i vänboken till Magnus Carlsson Blandade fång

måndag 10 november 2014

TACK, TOVE LIFVENDAHL OCH KRISTER ANDERSSON

Tove Lifvendahl ironiserar på SvDs ledarsida den 10 november om upprördheten kring bl.a. IKEAs metoder att med hjälp av Luxemburgs lagstiftare och myndigheter lagligen reducera sina kostnader för bolagsskatt. Hon frågar:
Säg mig, har du handlat taxfree, kanske i samband med en 24 timmarskryssning eller charterresa? Va? Trots att samma inköp på Systembolaget hade givit mer skatteintäkter till den svenska välfärden?


Hon hämtar sitt argument från en artikel i Dagens Industri den 8 november av Krister Andersson på Svenskt Näringsliv. Det är väl närmast självklart att  folk utnyttjar sin rätt att köpa tax free. Hur många kan låta bli? Man kan ju tjäna flera hundra kronor!


Ändå har alkohol- och tobaksskatt folkhälsomotivering, alltså ett vällovligt syfte utanför det fiskala. Man inte bara smiter från skatten. Man motverkar statens strävan till folknykterhet och lunghälsa och belastar så småningom den allmänna sjukvården och sjukförsäkringen.


Bolagsbeskattningen är bara negativ. Hindrar tillväxt, stör konkurrens, skapar rättsosäkerhet, binder stora värdefulla resurser i skatteförvaltning, polis, domstolar och konsult- och advokatvärlden. Skatten är obetydlig, ger endast ca 5 procent av de totala skatteintäkterna i de flesta utvecklade länder men är extremt krånglig. Dessutom kompenseras ett borttagande av bolagsskatten av ökade skattebaser för  löneinkomst-, lönekostnads-, konsumtions- och utdelningsskatter, varför skatten egentligen är helt meningslös. Bolagsskatten har inga positiva egenskaper - för andra än skattekonsulter och akademiker. Det är intressant att syssla med bolagsbeskattning - inte minst internationell bolagsbeskattning.


Avskaffa bolagsbeskattningen


Synd bara att Krister Andersson inte drog den slutsatsen av sin artikel - helst som han i Svenskt Näringlivs remissvar (s. 4 längst ned) på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) faktiskt antyder en sådan tanke.

torsdag 6 november 2014

NORDIC CAPITAL VANN ROND TRE, SEGULAH OCH BRANSCHEN FÖRLORADE

 Medierna rapporterar den 5 november att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) inte beviljat Skatteverket (SkV) prövningstillstånd i skattemålet mot riskkapitalbolaget Nordic Capital. Frågan gällde främst hur ersättningen till vissa intressenter skulle beskattas - som utdelning eller lön. Kammarrätten i Stockholm ändrade Förvaltningsrättens dom i för bolaget positiv riktning och SkV ville återställa Förvaltningsrättens dom, som stod i överensstämmelse med SkVs ursprungliga beslut.




Att HFD inte beviljade prövningstillstånd innebär inte att domstolen instämmer med Kammarättens bedömning. Det gjorde domstolen inte. Vad ingen verkar ha observerat är nämligen att i ett samtidigt avdömt mål, mål nr 5169-13, rörande förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) för ett annat riskkapitalbolag, Segulah, har domstolen delat SRNs beslut att carried interest inte är kapitalvinst utan vanlig skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Förhandsbesked kräver inte prövningstillstånd.




Någon prövning av Nordic Capital behövdes därmed inte.




För Skatteverket (SkV) framställs i SvD utgången av målet mot Nordic Capital som ett fiasko i kampen mot riskkapitalbolagen. Patricia Hedelius skriver:
Det korkas nog upp ett antal flaskor champagne hos de svenska riskkapitalbolagen just nu. Skatteverkets korståg mot branschen ser ut att bli ett fullbordat fiasko. Myndighetens skattjakt har under senare år fått allt mer populistiska drag, vilket kan tyda på bristande omdöme. 
Nej, det görs nog bara hos Nordic Capital. För branschen i övrigt innebär förhandsbeskedet en motgång.


Mot Nordic Capital förlorade verket visserligen. Men genom målet mot Segulah vann SkV principfrågan om att carried interest utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Det däremot svarande belopp som delägarna tillgodogjort sig torde därför utgöra lön och därmed belastas med sociala avgifter.




SkV vann i principfrågan och Segulah och branschen förlorade. Nordic Capital vann, därför att Kammarrätten visade sig ha gjort fel och HFD inte brydde sig om att pröva målet.


Målen finns kommenterade här.







ICIJ AVSLÖJAR INTERNATIONELLA STORFÖRETAGS SKATTEPLANERING

 Det internationella journalistnätverket The International Consortium of Investigative Journalists, ICIJ, har läckt ut ett antal uppgörelser mellan internationella storföretag och skattemyndigheterna i Luxemburg ägnade att kringgå skatter för flera hundra miljarder dollar. 550 uppgörelser har eller kommer att redovisas. Luxemburg hävdar att det är fullt i enlighet med Luxemburgs lagstiftning, och det är det säkert också. Det blir en delikat fråga för EU-kommissionens nytillträdde ordförande Jean-Claude Juncker, som var Luxemburgs premiärminister 1995 - 2013 och även landets finansminister från 1989 - 2009. Man får nog ta för givet att han känt, eller t.o.m. initierat trafiken.


Det förefaller som Luxemburg accepterat att luxemburgska koncernföretag får ta emot royalty- och räntebetalningar från utlänska koncernföretag utan eller till endast låg beskattning. Det är ingenting att uppröras över. Varje land har suverän rätt över sitt skattesystem, och en låg företagsbeskattning, som drar till sig utländska investeringar, är naturligtvis ekonomiskt värdefullt för ett land utan särskilda naturliga företräden. Det är bara det att enligt EU-fördraget får ett EU-land inte ha gynnsammare regler för utländska än för inhemska företag. En kommissionsordförande med en bakgrund som Junckers, i en organisation som förbjuder sådan illojal konkurrens, förefaller olämplig för sin uppgift.


Därtill kommer att räntor och royalties kan bestämmas inom mycket vida ramar utan att kunna angripas som felaktiga av skattemyndigheterna i betalarstaterna.


Om Luxemburg hade 1 procent bolagsskatt generellt vore inget att invända; alla har lika villkor och bolagsskatten är både onödig, skadlig, extremt krånglig och finansiellt obetydlig. I de flesta ekonomiskt utvecklade länder svarar bolagsskatten för endast 3 - 5 procent av de totala skatterna i landet. Nu har de företag som haft tillräckligt inflytande och dyrbara rådgivare kunnat förhandla sig till lägre kostnader än andra och därmed rubbat konkurrensförhållandena, vilket är den stora skadan med Luxemburgs arrangemang.


Läsarna av ICIJs rapport avses naturligtvis bli upprörda genom att bibringas uppfattningen att hundratals miljarder dollar i skatter undanhållits länderna. Det är nog snarast tvärt om. De företag som lyckats förhandla sig till gynnsamma villkor i Luxemburg har vuxit sig starkare än de skulle gjort annars och skapat arbetstillfällen och betalat löner som annars inte kunnat betalas eller sänkt sina priser till förmån för alla konsumenter (men till skada för konkurrenterna). Andra skattebaser har på olika sätt kompenserat för bortfallet av bolagsskatter. Varifrån skulle bolagen få pengar till sina skatter om inte från löner och andra skattebaser?


Utan bolagsskatt försvinner bolagsskatteflykten, konkurrensförhållandena likställs, komplicerade skattebetingade företagsstrukturer löses upp och dyrbara konsulter kan ägna sina krafter till något nyttigt. Skattebaserna stannar i de länder där löntagare och konsumenter är bosatta eller "skattskrivna".


Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 1 november 2014

DAGS FASA UT RÄNTEAVDAGET?


Ränteavdraget innebär en kostnad för staten på drygt 30 miljarder kronor, och har ökat med 40 procent sedan år 2000, skriver BENJAMIN DOUSA, riksordförande för Moderata Studenter på SvD.se den 1 novmeber.
Två av Sveriges mest välkända professorer i fastighetsekonomi, Hans Lind och Stellan Lundström från KTH, har båda påpekat att den finansiella obalansen på bostadsmarknaden ytterligare förstärktes när fastighetsskatten avskaffades. Då kunde åtminstone priserna delvis stävjas genom att när de steg ökade både ränteavdraget och fastighetsskatten. Det innebär att ränteavdraget nu är skadligare än någonsin tidigare, och användandet har stadigt ökat de senaste åren.
Felet är inte ränteavdraget, utan att en rimlig beskattning av fastighetsinnehav har tagits bort. Det är bättre med heltäckande generella system än stympade och styckade system. I ett system med beskattning av räntor kan man inte avskaffa avdragsrätt för räntekostnader utan att problem uppkommer. Och varför ska inte en av hushållens stora och stabila kapitalplaceringar, boendet, beskattas i ett system med generell kapitalbeskattning.  Det är där felet ligger.

FÖRSVAR AV FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN

Rune Andersson och Sven-Olof Lodin, ledamot resp. sakkunnig  i Företagsskattekommittén försvarar kommitténs förslag till ändrad bolagsbeskattning i Dagens Industri den 31 oktober. Responsen från näringslivet har varit ljum.
En snabbgenomgång av svaren från några viktiga remissinstanser – främst från näringslivet – visar märkligt nog att få av dem som är negativa till förslaget över huvud taget har berört eller närmare diskuterat huvudsyftet med bolagsskattereformen och dess effekter – nämligen att i enlighet med direktivet sträva efter största möjliga likabehandling av eget och främmande kapital för att därigenom åstadkomma en effektivare kapitalanvändning,
skriver de.

Företagen kanske inte tycker att det är ett problem. Det är kanske bara fiskaler och skatteteoretiker som tycker det. Företagen ser kanske större problem i att inte få avdrag för sina räntekostnader och befarar krångel och dyrbara processer rörande begreppet finansiella kostnader. Att vinsten beskattas är de vana vid.

De påstår också (med stöd av utredningen) att genom
den effekt som hög belåning och avdragsrätten för räntor medför, nöjer sig företag ofta med att gå in i trygga lågavkastande i stället för i investeringar med högre avkastning men större risk, eftersom detta med dagens system, delvis tack vare avdragsrätten för räntor, ändå ger förhållandevis god avkastning på det egna kapitalet. Detta leder till ineffektiv kapitalanvändning, vilket är samhällsekonomiskt skadligt.
Vad finns det för belägg för det? Erbjuder inte tillgången till kredit- och lånemarknaderna en fantastisk finansieringsmöjlighet? Vad skulle Sverige varit utan dessa? Ska företagen avstå från befintliga lånefinansieringsmöjligheter inför risken att kanske inte göra den allra mest högavkastande investeringen? Blotta tanken att järnvägar och industrier under Sveriges industrialisering under 1800-talet skulle finansierats med enbart svenskt riskkapital svindlar!! Hur skulle någon komma på idén att kräva att fastighetsanläggningar och andra investeringar med hundraårsperspektiv måste finansieras med enbart riskkapital.

 Det må vara att sökprocessen för det allra bästa investeringsalternativet kanske är särskilt intensiv om företaget bara har tillgång till eget kapital. Men med lån kan en investering göras större, och vinsten i absoluta tal högre även om den inte är den allra mest högavkastande. Och de allra flesta företag startas och drivs nog inte efter principen bästa tänkbara avkastning, utan i förhoppning om att företagarens kunskap och färdighet ska ge honom försörjning och företaget vinst och tillväxt. Och - framför allt - ingen vet i förväg vilken investering som faktiskt blir mest lönsam. Har någon hört företagarna böna: "Snälla finansministern, ta ifrån oss avdragsrätten för finansieringskostnader så att vi skärper oss vid valet av investeringsalternativ!"

Det må vara att lånekapital är skattemässigt gynnat, men det gör inte lånefinansiering olämplig eller samhällsekonomiskt skadlig. Det är gynnat i förhållande till eget kapital, ja,  men det beror på att eget kapital är missgynnat genom att vinst beskattas/egetkapitalkostnaden inte är avdragsgill.

Behandla gärna egetkapital och lånekapital lika, men gör det genom att avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 27 oktober 2014

ERIK ÅSBRINK OCH BOLAGBESKATTNING

EÅs anförande på Entreprenörskapsforums seminarium den 15 oktober publiceras på SvD Brännpunkt den 27 oktober. EÅ ser ett problem i den tilltagande skillnaden i beskattningen av bolagsvinster och kapital å ena sidan och löner å den andra. Han gillar därför inte Företagsskattekommitténs förslag till sänkt bolagsskattesats. Dessutom har 3:12-reglerna, som ursprungligen kom till för att säkerställa en rimlig beskattning av fåmansföretagares arbetsinkomst, ändrats så att de blivit alltför generösa.

Han vill se en kapitalbeskattning på 30 procent och en bolagsskattesats och en skattesats på arbetsinkomster på ungefär samma nivå.

Han tycks tro att den skatt bolaget inte skulle behöva betala efter en tänkt sänkning av skattesatsen ökar bolagets vinst. Egendomligt.

TILLVÄXTANALYS OCH VINNOVA

Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova ger hundratals miljoner till små och medelstora företag helt i onödan. Satsningarna har ingen effekt på vare sig sysselsättning eller tillväxt i bolagen. Det är slutsatsen i en granskning från den statliga myndigheten Tillväxtanalys skriver SvD Näringsliv den 27 oktober.

Är det någon som är förvånad?

Utan Vinnova behövs kanske inte heller Tillväxtanalys.

onsdag 22 oktober 2014

LIKABEHANDLING AV EGET OCH LÅNAT KAPITAL

Professor Sven-Olof Lodin kritiserar i en artikel den 22 oktober på Brännpunkt SvD professor Hans Linds försök i en artikel den 16 oktober på Brännpunkt SvD.se att med exempel visa att investeringar med lånade medel inte är gynnsammare behandlade än investeringar gjorda med eget kapital.

Det är väl fullkomligt klart att investeringar med lånat kapital är lindrigare beskattade än investeringar med eget kapital. Men det beror inte på att lånekapitalet är gynnat. Det beror på att egetkapitalet är missgynnat genom att bolagsvinst beskattas.

Företagsskattekommittén tycks mera ha bekymrat sig över företagens förment osunda skuldsättning än ha försökt skapa gynnsamma villkor för företagen. Ränteavdrag ska enligt kommitténs förslag vägras för "nettoräntor". Dessutom har kommittén försökt ersätta de särskilda reglerna för begränsning av ränteavdragsrätten för koncernlån med generella regler. Det blir nya krångliga regler dels för att avgöra vad som ska betraktas som ränta och lånekostnader, dels för att bestämma när de är avdragsgilla och när de inte ska vara avdragsgilla. Var det det som Sveriges näringsliv behövde?

På aggregerad nivå utökas skattebasen genom att de icke avdragsgilla räntorna är skattepliktiga hos långivarna, särskilt bankerna. Dessutom ska en särskild bankskatt införas, baserad på bankernas skulder.

I stället för att eliminera de påtalade asymmetrierna genom att ta bort beskattningen av bolagens vinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

REMISSTIDEN FÖR YTTRANDEN ÖVER FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE GÅR UT

Den 24 oktober går remisstiden ut för yttranden över Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40).


Här är mitt bidrag.

tisdag 14 oktober 2014

INTE HELLER IKEA FÅR AVDRAG FÖR VÄLGÖRENHET

Ikea nekas avdrag för välgörenhet enligt en dom av Kammarrätten i Göteborg skriver SvD den 14 oktober. Helt enligt reglerna såvitt man kan se. Avdragsrätt föreligger inte för gåvor. Hade kostnaden rubricerats på annat sätt och kunnat motiveras som goodwillskapande, hade den kanske blivit avdragsgill.


Att inte ens en bra motivering räcker visade dock fallet med klimatkompensation, där Saltå Kvarn AB nyligen nekades avdrag av Högsta förvaltningsdomstolen.


Om bolagsbeskattningen avskaffas slipper domstolarna befatta sig med detta idiotiska problem, och bolagen kan lägga sina kostnader på vad de själva bedömer som affärsmässigt lämpligt och bolagsordningen tillåter.

BEHÖVER FÖRSLAGET TILL FÖRETAGSBESKATTNING RÄDDAS?

Remisstiden för Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) går ut den 24 oktober. De reaktioner som hittills observerats är negativa. Peter Malmqvist betraktar förslaget som en bomb. Fastighetsbranschen drabbas (men det var kanske meningen). Representanter för sju bostadsföretag påpekar att förslaget diskriminerar hyresrätter. Det finns också flera kritiska reservationer och särskilda yttranden i betänkandet, bl.a. av nationalekonomen Magnus Henrekson som skriver:

Vad gäller själva förslagen kan först konstateras att de är komplicerade och det är näst intill omöjligt att överblicka vilka konsekvenserna blir och vilka beteendeanpassningar som kommer att utlösas. Sverige är heller inte ensamt om att införa ränteavdragsbegränsningar. Sådana system har införts i flera länder och det finns redan erfarenheter av för- och nackdelar med de olika system som används. Med tanke på hur starkt integrerad svensk ekonomi är med resten av världen hade det varit naturligt att snarare välja ett huvudalternativ som ligger nära något av de system som visat sig fungera väl i de stora ekonomierna, exempelvis Tyskland. I stället väljer utredningen att föreslå ett komplicerat, ”hemmasnickrat” system med få likheter med existerande system i de ledande länderna. Detta innebär i sig ett stort risktagande.
Fyra experter, Hans Peter Larsson, skatteexpert och partner PwC, Arvid Malm, forskare Entreprenörskapsforum och KTH, Erik Norrman, skatteforskare Lunds universitet, och Mikael Stenkula, fil dr Institutet för näringslivsforskning, vill dock i en artikel i SvD den 14 oktober ge förslaget en chans. De verkar instämma i att nuvarande skatteregler stimulerar till skuldsättning och att finansiering genom eget kapital "rent samhällsekonomiskt är att föredra" men rekommenderar att man ska gå försiktigt fram och fasa in de nya reglerna så företagen hinner anpassa sig. De konstaterar dock att för bostadbyggandet  är förslaget politiskt omöjligt.


Det är konstigt att lånefinansiering kommit i sådant vanrykte att företagsskattesystemet måste ändras för att stävja den. Om lånefinansiering är skadligt borde det regleras direkt - ingen kan veta vad bolagsskattesystemet och en radikal förändring av det kan ha för indirekta effekter på lånefinansiering. Och varför skulle finansiering med eget kapital vara sundare? Tvärtom har en effektiv kredit- och obligationsmarknad haft en fantastisk effekt för Sveriges och andra länders ekonomiska tillväxt under de senaste 200 åren. Det är fullkomligt otänkbart att den utvecklingen skulle uppkommit med enbart riskkapital. Och vad ska sparandet användas till? Sparare är sällan risktagare. Vad som stört är de på senare åren förekommande koncernlånen som kunnat utnyttjas för att överföra vinster till länder med låg eller obefintlig beskattning. Om det är ett problem är särskilda skatteflyktsregler bättre än att revolutionera hela bolagsbeskattningssystemet.


Nej bättre är att avskaffa bolagsbeskattningen. Då försvinner problemen och bolagen kan anpassa sin finansiering till vad som är affärsmässigt lämpligt och utan sidoblickar på skatteeffekterna.


De fyra experterna bebådar en skuggutredning från Entreprenörskapsforum i morgon. Ska bli spännande att se vad den kommer fram till.



























söndag 12 oktober 2014

EN SKATTEREFORM FÖR 2000-TALET

Ekonomistas kommenterar Daniel Waldenström boken En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem. Han beklagar att det idag finns så få akademiskt verksamma nationalekonomer som kan matcha företagsledaren Rune Andersson och juristen Sven-Olof Lodin i att analysera bolagsskattens struktur och verkningar.
För egen del tror jag inte att det behövs akademiskt verksamma nationalekonomer att matcha Andersson och Lodin. Det behövs snarare lite sunt förnuft och ifrågasättande. Varför är det – med tanke på de enorma praktiska och juridiska problemen – nödvändigt med en beskattning av bolagens vinster? En skatt som i inget land inbringar mer än 5-7 procent av alla skatter. En skatt på tillväxt!!
Ett antal argument mot bolagsskatten finns här.

lördag 11 oktober 2014

UPPGÖRELSE OM SKATTER

Fem doktorander i nationalekonomi, samtliga medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben, vid Handelshögskolan resp. Stockholms universitet ser behovet av en blocköverskridande skattereform. I en artikel i SvD den 10 oktober föreslår de en rad åtgärder som det är lätt att instämma i.


Till skillnad mot andra förslagsställare tycker de även att bolagsskatten ska avskaffas eller sänkas. Underbart att höra att ett sådant förslag över huvud taget förs fram. Av någon anledning föreslår de att sänkningen ska växlas direkt mot en motsvarande höjning av kapitalskatten.



fredag 26 september 2014

KLIMATKOMPENSATION ÄR INTE AVDRAGSGILL

Högsta förvaltningsdomstolen har i dagarna nedkommit med en dom (mål nr 2735-14) om ett företags avdragsrätt för s.k. klimatkompensation.


Man tar sig för pannan.


Saltå Kvarn AB är ett företag som bedriver verksamhet avseende ekologiska jordbruksprodukter. Skatteverket vägrade bolaget avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för vad som avsågs vara klimatkompensation. Frågan har därefter prövats av Skatterättsnämnden, som i ett förhandsbesked fann att bolaget var berättigat till avdrag för såväl utgifter för ersättning till ett konsultföretag för analys och beräkning av klimatpåverkan av bolagets transporter som för förvärv av s.k. utsläppskrediter. Den ersättning som bolaget betalar skapar förutsättningar för att, inom ramen för ett privat projekt, plantera träd i Uganda.


Allmänna Ombudet hos Skatteverket, som uppenbarligen delade bolagets och Skatterättsnämndens uppfattning, yrkade hos Högsta Förvaltningsdomstolen att förhandsbeskedet skulle fastställas.


Högsta Förvaltningsdomstolen ansåg dock att endast konsultationskostnaderna var avdragsgilla. I fråga om klimatkompensationen fann domstolen att någon direkt motprestation inte kom bolaget till del. Det fanns inte heller någon egentlig anknytning mellan bolagets verksamhet avseende ekologiska produkter och trädplanteringen. Kostnaden ansågs därför inte avdragsgill.


HFDs hänvisning till rättsläget förtjänar att återges.


Rätten till avdrag för de aktuella utgifterna ska prövas mot bestämmelserna i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet och de allmänna bestämmelserna i 9 kap. 2 § om avdragsförbud för gåvor m.m.


Av regleringen följer att utgifterna är avdragsgilla om de syftar till att förvärva och bibehålla inkomster och avdragsförbudet inte är tillämpligt. Avdrag kan komma i fråga även om det inte förekommer någon direkt motprestation men däremot en stark anknytning mellan den egna verksamheten och den verksamhet som stöds (RÅ 1976 ref. 127 I och II samt RÅ 2000 ref. 31 II). Den omständigheten att företaget kan få förbättrad goodwill och utgifterna således kan vara kommersiellt motiverade hindrar inte att avdragsförbudet kan vara tillämpligt (RÅ 2000 ref. 31 I).


Alltså: Avdragsrätt föreligger för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster (16 kap. 1 § IL). Om så inte direkt är fallet kan avdrag ändå medges vid "stark anknytning". Dock inte om kostnaden är en gåva (9 kap. 2 §). Inte ens om gåvan ger förbättrad goodwill och alltså kan vara kommersiellt motiverad.


De åberopade rättsfallen från år 1976 avser företags avdragsrätt för bidrag till kampanjer mot nedskräpning. Avdrag medgavs ett företag (PLM) som tillverkade engångsförpackningar (I) men vägrades ett företag (KF) som använde sådana förpackningar för sina produkter (II). Fallen från år 2000 avsåg Procordias/Pharmacias sponsring av Kungliga Operan (avdrag vägrades) resp. Falcon bryggeriers bidrag (avdrag medgavs) till Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Göteborgs ornitologiska Förening (GOF). Enligt träffad överenskommelse mellan Falcon och SNF respektive GOF skulle Falcon bidra ekonomiskt till projekt Pilgrimsfalk. Falcon fick rätt att i sin marknadsföring av drycker framhålla att företaget stödde arbetet med att rädda pilgrimsfalken.


Som alla förstår är gränsdragningen mellan rätt till och förbud mot avdrag glasklar. Är gåvan en gåva är den inte avdragsgill, även om den är kommersiellt motiverad.


Suck. Avskaffa bolagsbeskattningen.

















tisdag 23 september 2014

USA SKÄRPER LAGSTIFTNINGEN MOT SKATTEBETINGADE FÖRETAGSKÖP

President Barack Obama har nu börjat dra åt snaran för att komma åt de skattemässiga kryphål som gör det gynnsamt för amerikanska bolag att köpa utländska konkurrenter och på det sättet minimera skatt, skriver SvD den 23 september. Igår meddelade finansdepartementet i USA att regler nu införts, med omedelbar verkan, för att mota i grind dessa av skatteskäl betingade utlandsköp.


Det finns ett enklare sätt.

måndag 22 september 2014

SVEN-OLOF LODIN OCH BOLAGSBESKATTNINGEN

S-O L kommenterar den 21 september Peter Malmqvists kritik i SvD av Företagsskattekommitténs förslag Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40).
Uppgiften för kommittén var inte, som PM antog, att komma till rätta med räntesnurrorna, utan att  åstadkomma största möjliga neutralitet i skattebehandlingen av eget och främmande kapital och stärka det egna kapitalets ställning.
Och visst kan man hålla med S-O L om att det samhällsekonomiskt är
fördelaktigare med mer högavkastande investeringar i stället för investeringar i högbelånade lågavkastande investeringar där hävstångseffekten av den höga belåningsgraden ger en bra avkastning på den begränsade insatsen av eget kapital.
Det är ju självklart. Det följer av ett system där vinsten beskattas. Men remediet är väl inte att införa en särskild kostnad för finansiering av lånekapital! Fråga i stället varför det är så nödvändigt att beskatta vinsten! Bolagets vinst är basen för bolagets fortsatta tillväxt och ökande förmåga att generera nya varor och tjänster. Till den del vinsten behålls i företaget kan den inte konsumeras eller disponeras för privata intressen och behov. Det är närmast idiotiskt att hämma företagens och därmed hela ekonomins tillväxt genom en beskattning av själva tillväxten.


S-O L försöker med enkla matematiska resonemang visa att förslaget egentligen inte påverkar företagen särskilt mycket. Det vissa förlorar får de delvis igen genom den sänkta skattesatsen. Varför då göra om företagsbeskattningen på ett fundamentalt sätt som skapar nya komplicerade rättsfrågor och svåra praktiska bedömningar? Och de som förlorar särskilt mycket - fastighetsförvaltande företag - har ändå  under ett antal år kunnat undgå beskattning, så det är inte mer än rätt att de får betala igen, förefaller argumentet vara. I vissa kanske det blev en icke avsedd merbeskattning, men dem får man försöka kompensera med specialregler, som kommittén glömde att fundera på.


När det är så mycket enklare att likställa lånat och eget kapital - genom att avskaffa bolagsbeskattningen och endast beskatta utdelade vinster.

torsdag 18 september 2014

PENSIONÄRSSKATT

 Janerik Larsson konstaterade i ett inlägg i SvD den 18 september att det inte finns någon särskild pensionärsskatt, vilken ju är alldeles korrekt. Han hävdade att
valrörelsens förmodligen största enskilda lögn var pensionärsskatten. Det var inte bara Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som drev denna myt. Pensionärsorganisationernas ohederlighet nådde oanade höjder och även andra organisationer som borde veta bättre, t ex Skattebetalarna, hängde på.


Samma dag infördes i  SvD på nätet ett genmäle från Sveriges Pensionärsförbund (SPF), där det hävdas att pensionärerna är hårdare beskattade än löntagare, vilket också är riktigt. Men det har ju inte JEL förnekat. Han har bara sagt att det inte finns någon särskild pensionsbeskattning. Genom jobbskatteavdragen hoppades alliansregeringen att stimulera arbetskraftsutbudet, och då är det klart att sådant avdrag inte kan ges för inkomst som inte förutsätter arbetskraftsutbudet. Sen är det en helt annan sak vad man tycker om att pensionärerna beskattas hårdare. För arbetsinkomster har de f.ö. fått förhöjt grundavdrag. Och jobbskatteavdraget är större för pensionärer än för yngre - allt för att stimulera till arbete.
Jag kan förstå att JEL inte gitter svara på genmälet.






Nu är skillnaden inte så stor på grund av att arbetslöner beskattas även hos arbetsgivare i form av allmän löneavgift. Eftersom avgiften är avdragsgill hos arbetsgivaren blir dock den sammanlagda effekten att pensionsinkomst beskattas aningen hårdare än löneinkomst, se här.

PETER MALMQVIST KOMMENTERAR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE

PM kommenterar Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) i SvD den 18 september. Hans synpunkter på förslagets konsekvenser är det lätt att dela - en till ytterlighet komplicerad lagstiftning blir ännu mer komplicerad. Är detta rimlig för en löjligt liten skatt som inbringar endast drygt 5 procent av alla skatter och avgifter, och som egentligen är endast en förskottsbetalning av skatter som (utan bolagsskatt) ändå skulle flyta in i form av skatter på lön, utdelning och konsumtion? Som PM påpekar hamnar kommittén i mängder av definitions- och avgränsningsproblem.
Men PM tycks ha uppfattat kommitténs uppdrag som att den skulle komma till rätta med räntesnurrorna. Uppdraget var dock större än så. I själva verket fanns frågan om räntesnurror över huvud taget inte i direktiven till kommittén. Det är därför inte att förvåna att kommittén inte fokuserat på dem. Men genom sitt förslag tycker sig kommittén kunna föreslå att reglerna mot räntesnurror tas bort.
Det är inte för "att stoppa internlånen" som kommittén "stoppar avdragsrätten för räntor i alla skattepliktiga företag", som PM skriver. Kommitténs huvuduppdrag har varit att komma tillrätta med den "dubbla asymmetri" som kommer sig av att kostnaden för lånat kapital, räntan, är avdragsgill, medan detsamma inte gäller för eget kapital. Det är därför kommittén föreslår en ny begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Denna begränsning är dock inte så omfattande som man kan få intryck av när man läser PMs debattinlägg. Avdragsrätten för "räntor i alla skattepliktiga företag" avskaffas inte. Däremot avskaffas rätten till avdrag för negativt finansiellt netto, dvs. avdrag för finansiella kostnader, bl.a. räntor, ska medges endast från finansiella intäkter. Men de definitions- och avgränsningsproblem som PM pekar på uppkommer förvisso och det är illa nog.
Den neutralitet som kommittén eftersträvar skulle, som PM riktigt påpekar, kunna undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Det är ju på grund av att vinsten beskattas (och avdrag inte medges med samma belopp) som den dubbla asymmetrin uppkommer. Dessutom uppkommer ett otal andra problem. Men konsekvensen av det behöver inte bli att, som PM säger, beskattningen av löneinkomster då också måste tas bort. Risken för att "massor av  anställda skulle starta aktiebolag och börja fakturera sina arbetsgivare och därmed sänka sin skatt markant", är obetydlig. För det första kan ett anställningsförhållande inte vare sig praktiskt eller juridiskt utan vidare omvandlas till ett kund-/leverantörsförhållande. Och reglerna skulle kunna skräpas om så vore nödvändigt. För det andra måste bolagsägaren förr eller senare ta ut medel ur bolaget, och då blir vinsten beskattad som lön. Det kan visserligen ses som en förmån att uppskjuta beskattningen av den vinst som sparats i bolaget, men att det är en förmån beror på att Sverige beskattar pensionskapital. Utan denna beskattningsform skulle den uppskjutna beskattningen närmast vara något enbart positivt - en stimulans till privat sparande. Så länge den sparade vinsten ligger kvar i bolaget är den oåtkomlig för konsumtion, varför en beskattning är obefogad. För att hindra att sparandet i bolaget utnyttjas som säkerhet för en lånefinansierad konsumtion, är det enkelt att införa lönebeskattning av pantsättningen.
Ett annat av kommitténs förslag är att endast 75 procent av den skattepliktiga vinsten beskattas. Med nuvarande skattesats, 22 procent, är det ett sensationellt komplicerat sätt att införa en skattesats på 16,5 procent. Dessutom föreslås en särskild skatt på banker, som enligt kommittén skulle komma alltför lindrigt undan med en skattesats på 16,5 procent. De har ju typisk sett aldrig något negativt finansiellt netto.
Så nog blir det komplikationer alltid. Vid ett skatteseminarium för en tid sen fick skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, frågan om förslaget kan komma att genomföras. "Ja, här har en elit av landets ekonomer och skattejurister funderat i flera år. Det är klart att vi politiker måste tro att det är tekniskt och juridiskt genomförbart."
Gör om och gör rätt, som PM skriver. Fokusera på det som är problemet, och det är inte att förändra näringslivets generella kapitalstruktur.







torsdag 28 augusti 2014

SKEPPSBRODAGEN

Skeppsbron Skatt arrangerade sin årliga skattedag i Stockholm den 26 augusti. Två ämnen diskuterades.
Vid det ena seminariet beskrevs Företagsskattekommitténs förslag till ny bolagsbeskattning fr.o.m. 2016 och analyserades effekterna därav.  En panel med företrädare från kommittén och olika branscher diskuterade därefter förslagen utifrån respektives utgångspunkt.


Vid det andra seminariet diskuterades effekterna i närtid av de åtgärder som inom ramen för OECD:s projekt Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) ska vara sjösatta i september i år.




Man kan bara undra när bolagsbeskattningssystemet imploderar under sin egen tyngd. En skatt som endast undantagsvis motsvarar med än 5-6 procent av ländernas totala skatteinkomster, men som kräver oändliga resurser i form av världens yppersta expertis inom skatterätt, redovisning och bolagsrätt. Och som egentligen bara är ett förtida intag av skatt som förr eller senare skulle uppburits genom löneskatter, lönekostnadsskatter, skatt på utdelningar och konsumtionsskatter.




En skatt på tillväxt.




Avskaffa bolagsbeskattningen.




Men seminariet och det efterföljande minglet med bubbel och snittar var  mycket intressant och lysande genomfört.







lördag 23 augusti 2014

FEL OM BANKSEKTORNS MOMS

Vid regeringens möte på Harpsund den 23 augusti presenterade finansminister Anders Borg en plan för att stärka Sveriges offentliga finanser. Målet är ett överskott på en procent av BNP 2018. Det är, enligt Borg, viktigt för att ha pengar vid framtida ekonomiska kriser.




På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas, sade Borg.
Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Idag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet.
Det är alldeles fel. Det är inte alls så att den finansiella sektorn är undantagen från moms. Det är precis tvärt om.


Huvudregeln är att ALLA företag är undantagna från att belastas med moms som en kostnad.  Det är just det som är poängen med momsen. Skatten påverkar inte företagen och belastar inte deras resultat. Endast konsumenter/privatpersoner får bära momsen som en kostnad.  Tekniskt sett slussas momsbetalningarna genom näringslivet, men den slutliga kostnaden bär endast konsumenterna. ALL moms som företag betalar (till sina leverantörer) får de tillbaka "krona för krona" (Borgs favoritmantra) från staten.


Vad nu sagts gäller dock inte banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltande företag. De är inte  undantagna från moms. Banker mm får därför bära momsen som en kostnad precis som du och jag och andra fysiska personer. Den måste de förstås kompensera sig för; genom prishöjningar, kostnadsreduktioner och/eller vinstminskning. Vad gäller fastighetsförvaltning kan företag ansöka om frivillig skattskyldighet (den i skattesystemet inte hemmastadde måste tro att det är ett skämt) och därmed slippa drabbas av momsen som kostnad.


Ett undantag gäller bankernas och försäkringsföretagens konsultationsverksamhet, bankfacksuthyrning, corporate finance, mm. För sådan verksamhet gäller att de är skattskyldiga, vilket innebär att de liksom andra konsultföretag -  i den delen - inte drabbas av momsen som en kostnad. Att "vara undantagen från mervärdesskatt" innebär i själva verket en merkostnad.  Det låter konstigt, men så är det. Systematiken och terminologin spelar här politikerna i händerna på ett sätt som gör det möjligt att vilseleda opinionen.








Det är alltså inte så att finansiella företag är underbeskattade på grund av att de är undantagna från moms. Man kanske kan tycka att banker är underbeskattade (vad det nu är), men det är inte på grund av momssystemet. Det är obegripligt att finansdepartementets jurister tillåter Anders Borg att säga så.










I stället förhåller det sig så här.


Genom att bankerna måste ta momsen på sina inköp som kostnad, vältrar de - i den mån de kan - över kostnaden på sina kunder genom att räntemarginalen ökas. Kunderna får därmed ta över bankens kostnad. I vanliga företag skulle momsen övervältrats som moms, vilken affärskunder - men inte privatkunder - skulle få tillbaka från staten. (Dessutom borde den arbetsersättning och vinst som bankerna bakar in i räntemarginalen bli föremål för momsbeskattning. Det är just för att detta är praktiskt omöjligt att beräkna, som banker ställts utanför momssystemet i fråga om sin kreditförmedlingsverksamhet.) I den mån banken lyckas övervältra momskostnaden på affärskunderna, innebär det att överbeskattningen av affärsbankerna delvis rullas över på företagskunderna. Privatkunder får bära den moms som banken fått betala, dvs precis så som vid köp i vanliga butiker.  MEN eftersom bankerna står utanför momssystemet och arbetsprestationen i samband med bankernas kreditförmedling inte prissätts, blir det ingen moms för privatpersoner på det mervärde (huvudsakligen lönekostnaderna) som skapas i bankerna. Bankerna och företagskunderna i en bank blir därmed överbeskattade till moms och privatkunderna blir underbeskattade.




Men banker och försäkringbolag är inte underbeskattade. Det är däremot hushållen.


Borg säger:
En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn.


Banker och andra finansiella företag ska alltså få högre lönekostnader än andra branscher. Är det någon som tror att bankerna inte övervältrar denna merkostnad på sina kunder, leverantörer och anställda om de kan? Eftersom bank och försäkring gäller alla individer är det kanske en tekniskt praktisk metod att sprida ut en ny skatt på hela befolkningen. Att banker och försäkringsbolag själva skulle stå för skattebördan är mindre troligt. Var skulle de få pengarna ifrån?






Man kan vara glad för att Borg föreslår en  höjd lönebeskattning och inte höjd bolagsbeskattning, vilket skulle försvåra möjligheterna att genomföra Företagsskattekommitténs förslag att sänka bolagsskatten till 16,5 procent.






Riktigt glad blir jag inte förrän bolagsskattesatsen är 0 procent.







torsdag 31 juli 2014

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOMAR UNDER FÖRSTA HALVÅRET 2014

Ni som läser mina kommentarer till skattedomar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) på min hemsida niclasvirin.com kan observera att jag bara refererat ett enda mål hittills i år. Normalt brukar det bli något eller några tiotal. Det beror inte på slöhet från min sida utan på att HFD blockerats av mål rörande moms inom tryckeribranschen, som jag kommenterat här.


Hur många angelägna mål har inte prövats för att HFD har måst syssla med denna egentligen helt onödiga fråga?

KONTAMINATION 11

Emmylou Tuvhag heter en skribent i SvD med lust till ett yvigt bildspråk och en penna okynnigare än Povel Ramels.




Den 30 juli skriver hon på sid. 8 i ekonomidelen om Argentinas obligationsskulder: "Han anser att Argentina har försatt sig i ett ofördelaktigt hörn." Det är visserligen ord lagda i munnen på intervjupersonen, men det hade hon väl kunnat redigera.




I samma nummer av SvD skriver hon på sista sidan i en artikel om Michail Chodorkovski:
"När han dessutom visade sig ha politiska ambitioner blev det droppen som fick honom att gripas, anklagad för korruption."




Inga solklara kontaminationer kanske med halsbrytande/komiska möten mellan två tankefigurer.




På nätet har artikeln rubriken: "Chodorkovski gäckar ännu  makten" och samma bruk av ordet "gäckar finns i texten i papperstidningen. Förmodligen menar hon "driver gäck med". Men någon annan betydelse än "svika", exemplifierat med "gäckade förhoppningar", finns inte i min upplaga av SAOL.


Och vad såg Putin mellan fingrarna i den här meningen i samma artikel?
"De kontroversiella försäljningarna hade president Vladimir Putin visat sig vara beredd att se mellan fingrarna när det gällde andra oligarker..."




Jag ser fram mot flera krumelurer.


Kontamination 10

fredag 18 juli 2014

STATENS UTLÅNGINGSRÄNTA TILL NYFÖRETAGANDE

Lars Oxelheim och Pontus Engström föreslår i en artikel i SvD den 18 att staten skall låna ut till nyföretagande till lägre ränta än banker och andra privata aktörer. Inte för att subventionera utan för att staten själv har glädje av nyföretagande och växande småföretag som har svårt att finna finansiering. Arbetslöshet och utanförskap är en stor belastning för både samhälle och individ, säger de.

Kanske det. Men det är att gå över ån efter vatten. Det vore bättre om företagens tillväxt inte systematiskt hindrades genom en vinstbeskattning. Tillväxt uppkommer inte på något annat sätt än att företagen levererar varor och tjänster som marknaden värderar högre än insatta och förbrukade resurser, dvs skapar vinst.

Varför är detta eftersträvade beteende utsatt för hinder genom beskattning? Allra helst som det sker genom ett ohyggligt komplicerat regelverk och ger ytterst begränsade statsinkomster, 5-6 % av de totala skatteinomsterna. Skatten är endast en förskottsbetalning av vad som utan bolagsskatt skulle inflyta som arbetsinkomstskatter, lönekostnadsskatter och kapitalinkomstskatter, varför bolagsskatten på sikt egentligen inte ger något alls.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

ERNST JÜNGER

Läser i Axess nr 4 2014 s. 46:

Också Ernst Jünger ser individens mognad som åtråvärt mål för både henne själv och mänsklighetens samfällighet, uppfattar bildning som instrumentet till självförverkligande och som grund för individens konstruktiva bidrag till offentlighet och samhälle. Åskådligt heter det hos honom att den som genom läsning varje dag lägger en tegelsten till sitt bildningsbygge vid framskriden ålder kommer att upptäcka att hon bor i ett slott, det vill säga någon helt annanstans än i de mentala kåkstäder som den så kallade populärkulturen, som egentligen inte är någon kultur över huvud taget, i alltmer uppskruvad produktionstakt frambringar. Bildning ger tillgång till andra idoler än schlagersångare och tatuerade fotbollsspelare, vilka har gjort de gatukriminella till stilmönster och som dväljs i en fattig Lamborghinirikedom, figurer vilkas påvra och inexakta språk av svassande kitschjournalister vanemässigt beskrivs som charmigt.