fredag 27 augusti 2010
SPYKER-SAABs AKTIEKAPITAL ÄR SKULD
Tidningarna rapporterar mer eller mindre insiktsfullt om redovisningsproblem för Spyker/Saab Automobile. Enligt notis i Dagens Industri den 27 augusti förhåller det sig så här med SAABs aktiekapital som plötsligt blivit skuld.
GM sköt till 2,4 miljarder kronor till SAAB som preferensaktiekapital. Aktierna ger GM utdelning fr.o.m. 2012 och ska vara återlösta senast den 31 januari 2016. Enligt svensk lag är preferensaktiekapital att jämställa med stamaktiekapital. Att aktierna är preferensaktier innebär bara att ägarna har vissa företräden framför stamaktieägarna. Det kan vara rätt till viss minimiutdelning, företrädesrätt till utdelning eller nyteckning mm. Det kan också som i SAAB-fallet vara att aktiekapitalet ska återbetalas inom viss tid.
Detta innebär att GM står risk som aktieägare att SAAB överlever till 2016. Går SAAB i konkurs dessförinnan finns det ingen att rikta kravet på återbetalning mot. Men överlever SAAB till dess ska SAAB betala tillbaka 2,4 miljarder kr till GM. SAABs ägare verkar inte så stabil. Första halvåret 2010 redovisas en förlust på 1,3 miljarder kr.
Dessa omständigheter gör inte preferensaktiekapitalet till skuld enligt svensk rätt. Men eftersom SAAB är ett dotterbolag till ett börsnoterat moderbolag i ett annat EU-land, och moderbolaget ska upprätta koncernredovisning gäller EU-regler. Dessa tillåter inte att preferensaktiekapitalet, med den utformning det har i SAAB-fallet, redovisas som aktiekapital. Reglerna kräver att de ska redovisas som skuld.
Det förefaller vara en välmotiverad regel. Stamaktieägarna måste ju vara beredda på en vedederlagsfri utbetalning inom 6 år. Om beloppet är så stort att koncernkapitalet blir negativt om åtagandet bokförs som skuld, är kravet på skuldredovisning ännu mer berättigat. Återbetalningen måste alltså ske med framtida vinster. Inte nog med att Spykers stamaktieägare riskerat sina pengar på Spykers affärer. Det blir ingen vinst för dem förrän Spyker/SAAB tjänat in utdelningarna till GM under 5 år + återbetalningsbeloppet 2,4 miljarder kr.
Det ska bli spännande att se om Spyker och SAAB kan tjäna ihop de pengarna på 5 år.
Dessutom har SAAB genom en fullständigt obegriplig, kontraproduktiv och destruktiv skatteregel (40 kap. 16 § Inkomstskattelagen) förlorat rätt till sina avdrag för gamla förluster som beräknats till 26 miljarder kronor på grund av att aktierna i bolaget bytt ägare. De pengar som ska betalas tillbaka till GM ska därför först ha beskattats, vilket innebär att vinsterna måste blir 3,3 mdr kr bara för att betala tillbaka preferensaktiekapitalet.
Till yttermera visso förstärkte Anders Borg regeln genom lagstiftning under 2009. Huruvida den förstärkningen slår mot SAAB är oklart, men förstärkningen ska inte tillämpas om ägarförändringen helt eller delvis har skett genom ett kapitaltillskott och det är uppenbart att förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet.
Om inte bolagsbeskattningen omedelbar avskaffas borde så ske med reglerna som begränsar rätten till underskottsavdrag.
GM sköt till 2,4 miljarder kronor till SAAB som preferensaktiekapital. Aktierna ger GM utdelning fr.o.m. 2012 och ska vara återlösta senast den 31 januari 2016. Enligt svensk lag är preferensaktiekapital att jämställa med stamaktiekapital. Att aktierna är preferensaktier innebär bara att ägarna har vissa företräden framför stamaktieägarna. Det kan vara rätt till viss minimiutdelning, företrädesrätt till utdelning eller nyteckning mm. Det kan också som i SAAB-fallet vara att aktiekapitalet ska återbetalas inom viss tid.
Detta innebär att GM står risk som aktieägare att SAAB överlever till 2016. Går SAAB i konkurs dessförinnan finns det ingen att rikta kravet på återbetalning mot. Men överlever SAAB till dess ska SAAB betala tillbaka 2,4 miljarder kr till GM. SAABs ägare verkar inte så stabil. Första halvåret 2010 redovisas en förlust på 1,3 miljarder kr.
Dessa omständigheter gör inte preferensaktiekapitalet till skuld enligt svensk rätt. Men eftersom SAAB är ett dotterbolag till ett börsnoterat moderbolag i ett annat EU-land, och moderbolaget ska upprätta koncernredovisning gäller EU-regler. Dessa tillåter inte att preferensaktiekapitalet, med den utformning det har i SAAB-fallet, redovisas som aktiekapital. Reglerna kräver att de ska redovisas som skuld.
Det förefaller vara en välmotiverad regel. Stamaktieägarna måste ju vara beredda på en vedederlagsfri utbetalning inom 6 år. Om beloppet är så stort att koncernkapitalet blir negativt om åtagandet bokförs som skuld, är kravet på skuldredovisning ännu mer berättigat. Återbetalningen måste alltså ske med framtida vinster. Inte nog med att Spykers stamaktieägare riskerat sina pengar på Spykers affärer. Det blir ingen vinst för dem förrän Spyker/SAAB tjänat in utdelningarna till GM under 5 år + återbetalningsbeloppet 2,4 miljarder kr.
Det ska bli spännande att se om Spyker och SAAB kan tjäna ihop de pengarna på 5 år.
Dessutom har SAAB genom en fullständigt obegriplig, kontraproduktiv och destruktiv skatteregel (40 kap. 16 § Inkomstskattelagen) förlorat rätt till sina avdrag för gamla förluster som beräknats till 26 miljarder kronor på grund av att aktierna i bolaget bytt ägare. De pengar som ska betalas tillbaka till GM ska därför först ha beskattats, vilket innebär att vinsterna måste blir 3,3 mdr kr bara för att betala tillbaka preferensaktiekapitalet.
Till yttermera visso förstärkte Anders Borg regeln genom lagstiftning under 2009. Huruvida den förstärkningen slår mot SAAB är oklart, men förstärkningen ska inte tillämpas om ägarförändringen helt eller delvis har skett genom ett kapitaltillskott och det är uppenbart att förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet.
Om inte bolagsbeskattningen omedelbar avskaffas borde så ske med reglerna som begränsar rätten till underskottsavdrag.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
förlustavdrag,
förlustutjämning,
SAAB Automobile,
Spyker,
underskottsavdrag
torsdag 26 augusti 2010
BOLAGSSKATTEN - EN AV DE SKADLIGA SKATTERNA
I Alliansens Valmanifest 2010 - 2014 (sid 10 -11) omnämns bolagsskatten som en av de skadliga skatterna. Trots det förespeglas vi inte någon reduktion av den skatten. Bara om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår anser Alliansen att det är motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten.
Man sannolikt kostar det inte ett dugg att avskaffa bolagsskatten.
Alliansen avser att tillsätta en bred utredning av företagsbeskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas.
Den utredningen är redan gjord.
Man sannolikt kostar det inte ett dugg att avskaffa bolagsskatten.
Alliansen avser att tillsätta en bred utredning av företagsbeskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas.
Den utredningen är redan gjord.
PRICEWATERHOUSE COOPERS SKATTEUNDERSÖKNING
SvD skriver den 26 augusti om en undersökning som revisions- och rådgivningsföretaget PriceWaterhouseCoopers gjort bland 300 skattechefer i större svenska bolag.
Personalbeskattningen, det vill säga inkomstbeskattningen och arbetsgivaravgifterna, toppar skattechefernas lista på viktiga skatteförändringar efter valet.
Skattecheferna ser däremot inte någon ytterligare sänkning av bolagsskatten som en högprioriterad fråga.
Nej, det är väl klart att personbeskattningen spelar störst roll. Inkomstskatter och arbetsgivaravgifter svarar ju för 874 av offentliga sektorns totala skatteintäkter på 1 467 miljarder kr, dvs 60 procent. Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgår till 433 miljarder kr, så sen är det inte mycket över för kapitalskatter, 160 miljarder. Av kapitalskatter är bolagsskatten 82 miljarder, dvs drygt 5 procent av alla skatter och avgifter (se prop. 2009/10:100 sid. 66).
Men bolagsskatten är mycket intressantare än de övriga skatterna med sin anknytning till företagsekonomi, stora affärsbeslut, redovisning, internationella transaktioner mm och erbjuder rikliga tillfällen till skatteplanering och arbetstillfällen för konsulter och skattechefer. Så det är kanske inte så konstigt att skattechefer och konsulter inte framhåller sänkning av bolagsskatten som prioriterad.
Och bolagsskattens problem är roliga att lösa och det ekonomiska utfallet ofta mycket stort, dvs värt mycket pengar. Med lägre bolagsskatt blir vinsterna av skatteplaneringen mindre - och därmed konsultarvodena.
Personalbeskattningen, det vill säga inkomstbeskattningen och arbetsgivaravgifterna, toppar skattechefernas lista på viktiga skatteförändringar efter valet.
Skattecheferna ser däremot inte någon ytterligare sänkning av bolagsskatten som en högprioriterad fråga.
Nej, det är väl klart att personbeskattningen spelar störst roll. Inkomstskatter och arbetsgivaravgifter svarar ju för 874 av offentliga sektorns totala skatteintäkter på 1 467 miljarder kr, dvs 60 procent. Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgår till 433 miljarder kr, så sen är det inte mycket över för kapitalskatter, 160 miljarder. Av kapitalskatter är bolagsskatten 82 miljarder, dvs drygt 5 procent av alla skatter och avgifter (se prop. 2009/10:100 sid. 66).
Men bolagsskatten är mycket intressantare än de övriga skatterna med sin anknytning till företagsekonomi, stora affärsbeslut, redovisning, internationella transaktioner mm och erbjuder rikliga tillfällen till skatteplanering och arbetstillfällen för konsulter och skattechefer. Så det är kanske inte så konstigt att skattechefer och konsulter inte framhåller sänkning av bolagsskatten som prioriterad.
Och bolagsskattens problem är roliga att lösa och det ekonomiska utfallet ofta mycket stort, dvs värt mycket pengar. Med lägre bolagsskatt blir vinsterna av skatteplaneringen mindre - och därmed konsultarvodena.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
skatteplanering,
skatter
onsdag 25 augusti 2010
EN SKATTEUTREDNING FÖR BÄTTRE FÖRETAGSKLIMAT
SvD och tidningarna skriver den 25 augusti om Alliansens förslag till företagspolitik. Momsen på restaurang- och cateringtjänster ska sänkas från 25 till 12 procent, skriver tidningen. Cateringmomsen är dock redan 12 procent, så där blir det ingen förändring. Förutom den förväntade stimulansen till restaurangnäringen uppnås sålunda en förenkling genom att en besvärlig gränsdragningsproblematik försvinner.
Alliansen säger sig verka för att Sverige ska ha ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat. Alliansen ska därför tillsätta en bred utredning, med uppdrag att utforma en mer rättvis och effektiv företagsbeskattning, för att gynna investeringar och sysselsättning i Sverige samt förbättra tillgången till riskvilligt kapital. Utredningen kommer bl.a. att analysera effekterna av de skatteförändringar som kan vara aktuella i en värld med global konkurrens och med behov av robusta skattebaser.
Den analysen är redan gjord. Det enklaste sättet för att ge Sverige ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat är att ta bort bolagsskatten. Det kostar förmodligen ingenting. Det innebär kanske en ren kameral vinst.
Därtill kommer effekten på företagande och risktagande. Och vilken förenkling.
Alliansen säger sig verka för att Sverige ska ha ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat. Alliansen ska därför tillsätta en bred utredning, med uppdrag att utforma en mer rättvis och effektiv företagsbeskattning, för att gynna investeringar och sysselsättning i Sverige samt förbättra tillgången till riskvilligt kapital. Utredningen kommer bl.a. att analysera effekterna av de skatteförändringar som kan vara aktuella i en värld med global konkurrens och med behov av robusta skattebaser.
Den analysen är redan gjord. Det enklaste sättet för att ge Sverige ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat är att ta bort bolagsskatten. Det kostar förmodligen ingenting. Det innebär kanske en ren kameral vinst.
Därtill kommer effekten på företagande och risktagande. Och vilken förenkling.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
företagsklimat,
vinstbeskattning
måndag 23 augusti 2010
VOLVO KÖPS MED BOLAGETS EGNA MEDEL
Aktierna i ett aktiebolag får inte köpas med bolagets egna medel. Ett bolag får därför inte heller låna ut pengar till den som ska köpa aktier i bolaget (21 kap. 5 § ABL). Aktiebolaget får inte ens ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären ska förvärva aktier i bolaget. Denna regel är ganska lätt att tillämpa på små företag, där det är tydligt vad som sker. I synnerhet när köparens ekonomi och resurser är långt ifrån tillräckliga för att köpa aktierna.
I stora företag och i komplicerade koncernstrukturer är det inte lika uppenbart vad som sker.
Dagens Industri har försökt kartlägga förvärvstrukturen i Geely - Volvo och kommer fram till att "det svenska bilbolaget får stå för hälften av köpeskillingen". Det tycks som Geely har skapat ett svenskt förvärvsbolag som tagit över ett lån för aktieförvävet med Volvo PVs tillgångar som säkerhet. Det är sådant som inte är tillåtet - i vart fall om inte köparen på annat sätt ändå är god för förvärvet.
Köpeskillingen betalas med utdelningar av Volvo PVs vinster, står det i artikeln. Jag skulle tro att det blir genom koncernbidrag till förvärvsbolaget, som därigenom får en skattepliktig inkomst som det kan dra sina räntekostnader från. Koncernbidraget eliminerar vinsten i Volvo PV.
Simsalabim.
De vinster som ska betala Geelys skulder till Ford blir därmed inte beskattade i Sverige. Det skulle förvåna om inte Geely hittat en plats för det företag som tar emot räntan där räntan inte beskattas. Några vinster att beskatta i Sverige lär det i alla fall inte bli förrän likviden är slutbetald och lånet amorterat.
Tänk vad mycket enklare det skulle varit om Sverige hade avskaffat bolagsbeskattningen. Då skulle det ackumulerade vinstkapitalet kunna bli kvar i Sverige. Nu föranleder beskattningen att det går ur landet.
I stora företag och i komplicerade koncernstrukturer är det inte lika uppenbart vad som sker.
Dagens Industri har försökt kartlägga förvärvstrukturen i Geely - Volvo och kommer fram till att "det svenska bilbolaget får stå för hälften av köpeskillingen". Det tycks som Geely har skapat ett svenskt förvärvsbolag som tagit över ett lån för aktieförvävet med Volvo PVs tillgångar som säkerhet. Det är sådant som inte är tillåtet - i vart fall om inte köparen på annat sätt ändå är god för förvärvet.
Köpeskillingen betalas med utdelningar av Volvo PVs vinster, står det i artikeln. Jag skulle tro att det blir genom koncernbidrag till förvärvsbolaget, som därigenom får en skattepliktig inkomst som det kan dra sina räntekostnader från. Koncernbidraget eliminerar vinsten i Volvo PV.
Simsalabim.
De vinster som ska betala Geelys skulder till Ford blir därmed inte beskattade i Sverige. Det skulle förvåna om inte Geely hittat en plats för det företag som tar emot räntan där räntan inte beskattas. Några vinster att beskatta i Sverige lär det i alla fall inte bli förrän likviden är slutbetald och lånet amorterat.
Tänk vad mycket enklare det skulle varit om Sverige hade avskaffat bolagsbeskattningen. Då skulle det ackumulerade vinstkapitalet kunna bli kvar i Sverige. Nu föranleder beskattningen att det går ur landet.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
koncernbidrag,
låneförbudet,
skatter,
vinst,
vinstbeskattning,
Volvo-Geely
söndag 22 augusti 2010
ARTHUR C. BROOKS, THE BATTLE
PJ Anders Linder erinrar om Arthur C. Brooks och hans bok The Battle i SvD den 22 aug. Det riktigt stora med fri företagsamhet, menar Brooks, är inte att den ökar tillväxten, utan att den är oöverträffad i att skapa möjligheter att ta initiativ, utvecklas och göra ett gott dagsverke. Att värna företagandet mot byråkrati och överdriven beskattning är inte bara en god affär, det är också att värna om människors värdighet, sammanfattar PJAL.
Free enterprise is not simply an economic alternative. Free enterprise is about who we are as a people and who we want to be. It embodies our power as individuals and our independence from the government. In short, enterprise is an act of self-expression—a declaration of what we truly value—and a social issue for Americans.
When we reduce the idea of work to nothing more than a means of economic support, we strip it of its transcendental meaning in our lives. When we talk about business only as an economic engine, we forget that it can and should represent our values and give us a way to improve our world. And when we talk about entrepreneurship as nothing more than a method to attain economic growth, we miss what truly drives entrepreneurs and what (for the time being at least) makes America culturally different from the other nations of the world.
Varför bestraffas detta med beskattning? Varje beskattning är överdriven beskattning.
Free enterprise is not simply an economic alternative. Free enterprise is about who we are as a people and who we want to be. It embodies our power as individuals and our independence from the government. In short, enterprise is an act of self-expression—a declaration of what we truly value—and a social issue for Americans.
When we reduce the idea of work to nothing more than a means of economic support, we strip it of its transcendental meaning in our lives. When we talk about business only as an economic engine, we forget that it can and should represent our values and give us a way to improve our world. And when we talk about entrepreneurship as nothing more than a method to attain economic growth, we miss what truly drives entrepreneurs and what (for the time being at least) makes America culturally different from the other nations of the world.
Varför bestraffas detta med beskattning? Varje beskattning är överdriven beskattning.
Etiketter:
Arthur C. Brooks,
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
vinstbeskattning
BETONA INTE VARTENDA ORD, 2
Se min tidigare blogpost.
Nästa exempel på outhärdlig betoning är Lotten Collin. Här ett exempel ur Godmorgon Världen den 22 augusti. Lyssna t.ex. från 34.18 minuter in i programmet. Löjligt nog hör man Lotten Collin några sekunder tidigare tala helt naturligt med den hon ska intervjua.
Men varför byter hon talsätt när hon läser sitt manus? Det är ju dessutom hennes eget manus hon läser ur, inte något som någon annan skrivit och som hon läser för första gången och inte förstår vilka ord som är viktiga.
Ytterligare ett exempel är Karin Winther (om det nu är hon. Hon presenteras som redaktör) som prestenterar Kulturnyheterna i SVT2. Lyssna och lid.
Här är en till med Karin Winther. Jag behöver en betablockerare när jag hör henne.
Nästa exempel på outhärdlig betoning är Lotten Collin. Här ett exempel ur Godmorgon Världen den 22 augusti. Lyssna t.ex. från 34.18 minuter in i programmet. Löjligt nog hör man Lotten Collin några sekunder tidigare tala helt naturligt med den hon ska intervjua.
Men varför byter hon talsätt när hon läser sitt manus? Det är ju dessutom hennes eget manus hon läser ur, inte något som någon annan skrivit och som hon läser för första gången och inte förstår vilka ord som är viktiga.
Ytterligare ett exempel är Karin Winther (om det nu är hon. Hon presenteras som redaktör) som prestenterar Kulturnyheterna i SVT2. Lyssna och lid.
Här är en till med Karin Winther. Jag behöver en betablockerare när jag hör henne.
fredag 20 augusti 2010
SKATT PÅ LÖN OCH SKATT PÅ PENSION
Nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström har genom en artikel i DN den 18 augusti skapat en smula uppståndelse i debatten om pensionärernas beskattning. Enligt deras rapport skulle pensionärerna i själva verket inte beskattas hårdare än löntagare, vilket ju hävdats och bl.a. gett upphov till påståendet om att det införts "straffbeskattning" av pensionärer.
Det sistnämnda påståendet är naturligtvis alldeles felaktigt och bara uttryck för politisk demagogi. Någon särskild skatt på pensioner har varken införts eller höjts. Tvärtom har pensionärerna fått vissa skattereduceringar (SFS 2008:1306 och 2009:1490). Men det har införts skattelättnader för arbetsinkomster genom jobbskatteavdragen, vilka inte kommit pensionärerna till del. Så en relativ förskjutning i skattetrycket till pensionärernas nackdel har det varit.
Enligt Svaleryd/Waldenström har man i den allmänna debatten förbisett att löneinkomster belastas med en särskild skatt, den allmänna löneavgiften (SFS 1994:1920), på 7,49 procent (numera 6,03 procent). Enligt deras beräkningar betalar en löntagare med 14 000 kr i månadslön via sin arbetsgivare en löneavgift på ca 1 250 kr, knappt nio procent av lönen (varför inte 7,49 eller 6,03?). Beloppet är större än de 954 kr som samma löntagare får tillbaka i form av jobbskatteavdrag. Skillnaden syns också på nationell nivå, framhåller de. 2009 var löneavgifterna 87 mdr kr medan jobbskatteavdraget var 66.
Ska man vara noga bör man nog beakta att löneavgiften på 1 250 kr varit avdragsgill för arbetsgivaren, varför kostnaden ska reduceras kraftigt (med 26,3 procent i aktiebolag och ca 50 procent i enskilda företag). Då blir skattebelastningen på pensionsinkomster lite högre än på arbetsinkomster. (På nationell nivå tillkommer en inkomstskatteminskning på kanske 30 mdr kr.)
Efter några inlägg på Ekonomistas blogg under rubriken Myt att pensionärer straffbeskattas (se inläggen fr.o.m. 21 augusti) har Waldenström insett vissa felberäkningar. Dels, förstås, att de inte observerat effekten av avdragsrätten, dels att de beräknat avgiften på ett underlag motsvarande lön + avgift. Det är därför de angivit avgiftskostnaden till knappt 9 procent. Rubriken på deras rapport är därför inte så lyckad. Skattekostnaden för löntagare är inte högre än för pensionärer. (Därmed inte sagt att pensionärer straffbeskattas.)
Sen kan man fråga sig hur fint man kan göra sådana här beräkningar. Kameralt ser det riktigt ut, men vilka effekter har regelskillnaderna i den ekonomiska verkligheten? Man talar ofta om att stimulera näringsverksamhet och företagande genom att sänka arbetsgivaravgifter, men det resonemanget förutsätter att arbetsgivarnas totala lönekostnader går ned, eftersom löntagarna inte omedelbart fyller ut skillnaden genom ökade lönekrav. Men är det någon som tror att löntagarna generellt har avstått från löneökningar, därför att det införts en allmän löneavgift? Det är en kamp om fördelningen av produktionsresultatet, där resultatet i det långa loppet är kulturellt betingat - 20 procent till kapitalet och 80 procent till arbetskraften. Det pendlar fram och tillbaka under skiftande konjunkturbetingelser. Olika elasticiteter påverkar förändringarnas riktning och hastighet.
Men visst. Det finns nog fog för att beakta arbetsgivarens kostnad för den allmänna löneavgiften som en skatt på lönen, även om den inte syns lika tydligt för arbetstagaren som den vanliga löneskatten. Men kostnaden för arbetsgivaren är mindre eftersom den är avdragsgill.
Sen kan man fundera på om det är rimligt att pensionärer (om så är fallet) betalar mer skatt än löntagare. Men det är en politisk fråga. Min ekonomiska övertygelse är att i det läge som rått har det varit nyttigt att öka arbetsutbudet genom skattereduktioner som riktat sig direkt och uteslutande mot den arbetande befolkningen.
Det sistnämnda påståendet är naturligtvis alldeles felaktigt och bara uttryck för politisk demagogi. Någon särskild skatt på pensioner har varken införts eller höjts. Tvärtom har pensionärerna fått vissa skattereduceringar (SFS 2008:1306 och 2009:1490). Men det har införts skattelättnader för arbetsinkomster genom jobbskatteavdragen, vilka inte kommit pensionärerna till del. Så en relativ förskjutning i skattetrycket till pensionärernas nackdel har det varit.
Enligt Svaleryd/Waldenström har man i den allmänna debatten förbisett att löneinkomster belastas med en särskild skatt, den allmänna löneavgiften (SFS 1994:1920), på 7,49 procent (numera 6,03 procent). Enligt deras beräkningar betalar en löntagare med 14 000 kr i månadslön via sin arbetsgivare en löneavgift på ca 1 250 kr, knappt nio procent av lönen (varför inte 7,49 eller 6,03?). Beloppet är större än de 954 kr som samma löntagare får tillbaka i form av jobbskatteavdrag. Skillnaden syns också på nationell nivå, framhåller de. 2009 var löneavgifterna 87 mdr kr medan jobbskatteavdraget var 66.
Ska man vara noga bör man nog beakta att löneavgiften på 1 250 kr varit avdragsgill för arbetsgivaren, varför kostnaden ska reduceras kraftigt (med 26,3 procent i aktiebolag och ca 50 procent i enskilda företag). Då blir skattebelastningen på pensionsinkomster lite högre än på arbetsinkomster. (På nationell nivå tillkommer en inkomstskatteminskning på kanske 30 mdr kr.)
Efter några inlägg på Ekonomistas blogg under rubriken Myt att pensionärer straffbeskattas (se inläggen fr.o.m. 21 augusti) har Waldenström insett vissa felberäkningar. Dels, förstås, att de inte observerat effekten av avdragsrätten, dels att de beräknat avgiften på ett underlag motsvarande lön + avgift. Det är därför de angivit avgiftskostnaden till knappt 9 procent. Rubriken på deras rapport är därför inte så lyckad. Skattekostnaden för löntagare är inte högre än för pensionärer. (Därmed inte sagt att pensionärer straffbeskattas.)
Sen kan man fråga sig hur fint man kan göra sådana här beräkningar. Kameralt ser det riktigt ut, men vilka effekter har regelskillnaderna i den ekonomiska verkligheten? Man talar ofta om att stimulera näringsverksamhet och företagande genom att sänka arbetsgivaravgifter, men det resonemanget förutsätter att arbetsgivarnas totala lönekostnader går ned, eftersom löntagarna inte omedelbart fyller ut skillnaden genom ökade lönekrav. Men är det någon som tror att löntagarna generellt har avstått från löneökningar, därför att det införts en allmän löneavgift? Det är en kamp om fördelningen av produktionsresultatet, där resultatet i det långa loppet är kulturellt betingat - 20 procent till kapitalet och 80 procent till arbetskraften. Det pendlar fram och tillbaka under skiftande konjunkturbetingelser. Olika elasticiteter påverkar förändringarnas riktning och hastighet.
Men visst. Det finns nog fog för att beakta arbetsgivarens kostnad för den allmänna löneavgiften som en skatt på lönen, även om den inte syns lika tydligt för arbetstagaren som den vanliga löneskatten. Men kostnaden för arbetsgivaren är mindre eftersom den är avdragsgill.
Sen kan man fundera på om det är rimligt att pensionärer (om så är fallet) betalar mer skatt än löntagare. Men det är en politisk fråga. Min ekonomiska övertygelse är att i det läge som rått har det varit nyttigt att öka arbetsutbudet genom skattereduktioner som riktat sig direkt och uteslutande mot den arbetande befolkningen.
lördag 14 augusti 2010
fredag 13 augusti 2010
MARGARETA WINBERGS SKATTER
Tidningarna rapporterar om Margareta Winberg och hennes skatter. Hon tror att befattningen som ordförande i en bolagsstyrelse är ett bolagsuppdrag. I skattepraxis har det faktiskt accepterats i sällsynta fall, men då har det varit fråga om personer som i egenskap av företagskonsult gått in i bolagsstyrelser. Att vara ordförande är ett personligt uppdrag som troligen aldrig kan anförtros ett aktiebolag.
Det finns en utmärkt sammanställning av rättsfall i boken Avdragslexikon av John Larsson och Anders Andersson.
Det finns säkert många fiffikusar som ordnat till det så och som inte mött några reaktioner från skattemyndigheter eller bolagsverk. Att ett f.d. statsråd ens funderar över möjligheten är minst sagt förvånande. Förr eller senare upptäcks det av en politisk motståndare, som naturligvis inte lägger fingrarna emellan. Så har tydligen skett nu.
Tidningarna skriver att hon sluppit betala inkomstskatt med 40 procent och i stället får betala moms med 25 procent. Fel, fel, fel. Hon har sluppit betala ca 58 procent inkomstskatt (kommunalskatt plus 25 procent statsskatt). I stället har hennes bolag fått en inkomst som den förr eller senare ska betala bolagsskatt för med 26,3 procent. Sedan hon skattat av vinsten i bolaget kan hon ta ut resterande del av vinsten i form av utdelning, och då blir det personlig skatt med (cirka) 20 procent. Totalt ca 40 procent (26,3 + 20%*73,7).
Men hon har inte själv bekostat någon moms. Den momsen har hon rimligen lagt på sin faktura för arvodet och fått från Svenska Spel. Det bekymrar dock inte Svenska Spel som ju fått tillbaka samma belopp från staten som ingående moms. Här är åter ett lysande exempel på hur onödig momsen är i affärer mellan momspliktiga subjekt.
Summa summarum. Margareta Winberg har sluppit betala inkomstskatt med ca 58 procent och får i stället en skatt på ca 40 procent. Det är illa nog av en politiker.
Dessutom slipper Svenska Spel sociala avgifter med drygt 30 procent på arvodesbeloppet (före moms).
Än värre är det om/att hon sluppit reduktion av sin statsrådspension genom att fakturera sitt styrelseorförandearvode genom sitt aktiebolag.
Det är jättetråkigt när det blir så här, säger MW en vecka senare. Jojo.
Det finns en utmärkt sammanställning av rättsfall i boken Avdragslexikon av John Larsson och Anders Andersson.
Det finns säkert många fiffikusar som ordnat till det så och som inte mött några reaktioner från skattemyndigheter eller bolagsverk. Att ett f.d. statsråd ens funderar över möjligheten är minst sagt förvånande. Förr eller senare upptäcks det av en politisk motståndare, som naturligvis inte lägger fingrarna emellan. Så har tydligen skett nu.
Tidningarna skriver att hon sluppit betala inkomstskatt med 40 procent och i stället får betala moms med 25 procent. Fel, fel, fel. Hon har sluppit betala ca 58 procent inkomstskatt (kommunalskatt plus 25 procent statsskatt). I stället har hennes bolag fått en inkomst som den förr eller senare ska betala bolagsskatt för med 26,3 procent. Sedan hon skattat av vinsten i bolaget kan hon ta ut resterande del av vinsten i form av utdelning, och då blir det personlig skatt med (cirka) 20 procent. Totalt ca 40 procent (26,3 + 20%*73,7).
Men hon har inte själv bekostat någon moms. Den momsen har hon rimligen lagt på sin faktura för arvodet och fått från Svenska Spel. Det bekymrar dock inte Svenska Spel som ju fått tillbaka samma belopp från staten som ingående moms. Här är åter ett lysande exempel på hur onödig momsen är i affärer mellan momspliktiga subjekt.
Summa summarum. Margareta Winberg har sluppit betala inkomstskatt med ca 58 procent och får i stället en skatt på ca 40 procent. Det är illa nog av en politiker.
Dessutom slipper Svenska Spel sociala avgifter med drygt 30 procent på arvodesbeloppet (före moms).
Än värre är det om/att hon sluppit reduktion av sin statsrådspension genom att fakturera sitt styrelseorförandearvode genom sitt aktiebolag.
Det är jättetråkigt när det blir så här, säger MW en vecka senare. Jojo.
söndag 8 augusti 2010
ÄR SKOLAN EN SEDELPRESS FÖR AGGRESSIVA AKTIEBOLAG?
Vänsterpartiets Lars Ohly och Rossana Dinamarca påstår det på DN Debatt den 8 augusti. Skolföretagen har tydligen drivits med vinst, dvs producerat värden som värderas högre än insatta resurser. Normal är det något bra. Det ska alla företag göra. Därmed skapas välstånd. De som inte gör det fördärvar något som redan finns.
Att det blir vinst visar sig efteråt, när kostnaderna för insatta resurser jämförs med värdet av produktionen.
Att skolföretagen går med vinst är alltså något bra.
Allt under förutsättning att värdet av insatta resurser och erhållna resultat värderas rätt. Därom säger Ohly/Dinamarca ingenting. Endast att ägarna tycks gödas med vinster. De berikar sig på lärarnas och elevernas bekostnad, påstår de. De låter som de tror att vinsten är något som kommunerna betalar till skolorna och som ägarna direkt tar hand om. Förmodligen tror de inte det själva, men då är de oärliga i sina försök att lura i allmänheten det. Och Aftonbladet hänger på.
Varför gör skolföretagen vinst?
- De kan ha fått förvärva skolorna till alldeles för lågt pris. Säljarna (kommunerna) har inte förstått vilka värden skolorna har.
- De får alldeles för bra betalt av köparna (kommunerna). Kommunerna betalar kanske i nivå med vad deras egna skolor kostar, dvs kommunernas skolor drivs ineffektivt.
- De har alldeles för få och alldeles för underbetalda lärare. Antagligen inte. I varje fall inte på längre sikt.
- Eleverna nöjer sig med alldeles för dåliga villkor. Antagligen inte. I varje fall inte på längre sikt.
- Kommuner och skolverk övervakar inte verksamheten tillräcklig och kräver inte erforderliga förbättringar. Har det gjorts gällande att undervisningen är sämre i företagsägda skolor?
Om skolorna ger samma resultat med samma insatser, har varken lärare eller elever blivit ekonomiskt lidande, dvs skolornas ägare har inte berikat sig på deras bekostnad.
Att skolföretagen gör vinst beror kanske på att de kommunala skolorna bedrivs ineffektivt. Inte förrän det blivit möjligt med privatisering har det gått att visa att det går att bedriva skolundervisning effektivare.
Ska de som upptäckt detta och därför gör vinst kritiseras för det? Är det mer klandervärt att bedriva lönsam kunskapsproduktion än tillverkning av pappermassa eller maskiner?
Att det blir vinst visar sig efteråt, när kostnaderna för insatta resurser jämförs med värdet av produktionen.
Att skolföretagen går med vinst är alltså något bra.
Allt under förutsättning att värdet av insatta resurser och erhållna resultat värderas rätt. Därom säger Ohly/Dinamarca ingenting. Endast att ägarna tycks gödas med vinster. De berikar sig på lärarnas och elevernas bekostnad, påstår de. De låter som de tror att vinsten är något som kommunerna betalar till skolorna och som ägarna direkt tar hand om. Förmodligen tror de inte det själva, men då är de oärliga i sina försök att lura i allmänheten det. Och Aftonbladet hänger på.
Varför gör skolföretagen vinst?
- De kan ha fått förvärva skolorna till alldeles för lågt pris. Säljarna (kommunerna) har inte förstått vilka värden skolorna har.
- De får alldeles för bra betalt av köparna (kommunerna). Kommunerna betalar kanske i nivå med vad deras egna skolor kostar, dvs kommunernas skolor drivs ineffektivt.
- De har alldeles för få och alldeles för underbetalda lärare. Antagligen inte. I varje fall inte på längre sikt.
- Eleverna nöjer sig med alldeles för dåliga villkor. Antagligen inte. I varje fall inte på längre sikt.
- Kommuner och skolverk övervakar inte verksamheten tillräcklig och kräver inte erforderliga förbättringar. Har det gjorts gällande att undervisningen är sämre i företagsägda skolor?
Om skolorna ger samma resultat med samma insatser, har varken lärare eller elever blivit ekonomiskt lidande, dvs skolornas ägare har inte berikat sig på deras bekostnad.
Att skolföretagen gör vinst beror kanske på att de kommunala skolorna bedrivs ineffektivt. Inte förrän det blivit möjligt med privatisering har det gått att visa att det går att bedriva skolundervisning effektivare.
Ska de som upptäckt detta och därför gör vinst kritiseras för det? Är det mer klandervärt att bedriva lönsam kunskapsproduktion än tillverkning av pappermassa eller maskiner?
lördag 7 augusti 2010
GÅVOR OCH MERA JOBB
Tänk om vi alla kunde göra som Bill Gates, önskar Per Gudmundson i SvD den 6 augusti. Privat bistånd har en enorm potential, anser han. Säkert.
Så mycket som Bill Gates kan ge blir dock svårt för de flesta. Men ge till det du tycker behöver stöd med så mycket du kan. Men ge inte med andras pengar. Alla kan hjälpa till utan avdragsrätt.
På samma sida i SvD refereras regeringens sommarfika-träff med pressen. När sänks reklamskatten, frågade en journalist. Anders Borg tyckte inte att det fanns för lite reklam. Sänker vi skatten på arbete, arbetar människor mer. Sänker vi skatten på reklam, tja, då får vi nog mer reklam. Resonemanget är detsamma som när Borg pratar om tobaks- eller alkoholskatt, resonerar Maria Eriksson.
Varför inte när det gäller bolagsskatt?
Så mycket som Bill Gates kan ge blir dock svårt för de flesta. Men ge till det du tycker behöver stöd med så mycket du kan. Men ge inte med andras pengar. Alla kan hjälpa till utan avdragsrätt.
På samma sida i SvD refereras regeringens sommarfika-träff med pressen. När sänks reklamskatten, frågade en journalist. Anders Borg tyckte inte att det fanns för lite reklam. Sänker vi skatten på arbete, arbetar människor mer. Sänker vi skatten på reklam, tja, då får vi nog mer reklam. Resonemanget är detsamma som när Borg pratar om tobaks- eller alkoholskatt, resonerar Maria Eriksson.
Varför inte när det gäller bolagsskatt?
Etiketter:
avdragsrätt för gåvor,
Bolagsbeskattning,
vinstbeskattning
torsdag 5 augusti 2010
PEGGY BRUZELIUS VILL HÖJA BOLAGSSKATTEN
Jag läser med besvikelse i en artikel i E24, SvD Näringsliv, den 2 mars 2010 att Peggy Bruzelius tycker att man borde höja bolagsskatten. 2,5 procent skulle ge 4,8 miljarder, dvs. ungefär lika mycket som "värnskatten" drar in. "Vi kunde åtminstone lägga oss i en europeisk mittfåra eller i överkant. USA har klarat sig ganska bra med en betydligt högre bolagsskatt", säger hon.
Nu ligger vi i mittfåran, och sedan Japan, England, Tyskland och Frankrike successivt sänker sina bolagsskatter ligger vi snart i överkant. Och ändå har de stora länderna lättare att hålla sig med en hög bolagsskattesats än små. Vill man vara på den amerikanska marknaden får man betala priset av en hög bolagsskatt.
"En låg bolagsskatt är aldrig avgörande för ett etableringsbeslut", säger hon vidare. Precis så säger också Rune Andersson i en artikel i tidskriften Skattenytt nr 7-8 2010 under rubriken Mer eller mindre "skadliga" skatter. I en kommentar till den artikeln som kommer att införas i nummer 9 säger jag, att det är klart att de naturliga förutsättningarna för en verksamhet är avgörande för en etablering, men i valet mellan flera länder betyder givetvis också skatteavbränningarna en del. Varför ska ett land avsiktligt försämra sina konkurrensförutsättningar?
Rune Andersson hävdar att bolagsskatter framför har allt betydelse när man väl byggt upp strukturen. "Skattetänkandet existerar inte förrän etableringen är gjord", skriver han. Så dags då, kan man tycka, men Andersson är obekymrad och pekar på att man begränsar vinsterna i högskatteländer "genom högre lokal belåning, interna transferpriser, management fees, royalty mm". Det är sällan man hör sådan frispråkighet. Gör Peggy Bruzelius likadant i de företag där hon är verksam?
PBs räkneexempel är statiskt och kameralt. Tas bolagsskatten bort ökar företagens avkastning med 35 procent, vilket minskar risktagandet och ökar investeringarna (inte minst från utlandet), vilket ökar lönesumman och vinsterna, vilket ökar skattebaser och skatteintäkter. Ingen tror väl att statens skatteintäkter minskar med 75 miljarder om bolagsskatten avskaffas, bara för att bolagsskatten ger ungefär så mycket idag.
Det är skönt att se att Anders Borg i E24-artikeln säger att bolagsskatten gradvis måste justeras nedåt för att Sverige inte ska halka efter. Jo, men då hinner vi inte dra någon nytta av de utländska investeringar som de länder får som går i bräschen.
Avskaffa bolagsskatten. Då slipper vi också sådant resurskrävande strunt som Dagens Industri rapporterar om idag: Skatteverket har vägrat ett företag avdrag för prenumeration på Slitz. Vi slipper också det gigantiska och olösliga problem som åtgärder av den typ Rune Andersson rekommenderar föranleder. Det spelar ingen roll att han må hålla sig inom lagens råmärken - probelmen föreligger ändå.
Nu ligger vi i mittfåran, och sedan Japan, England, Tyskland och Frankrike successivt sänker sina bolagsskatter ligger vi snart i överkant. Och ändå har de stora länderna lättare att hålla sig med en hög bolagsskattesats än små. Vill man vara på den amerikanska marknaden får man betala priset av en hög bolagsskatt.
"En låg bolagsskatt är aldrig avgörande för ett etableringsbeslut", säger hon vidare. Precis så säger också Rune Andersson i en artikel i tidskriften Skattenytt nr 7-8 2010 under rubriken Mer eller mindre "skadliga" skatter. I en kommentar till den artikeln som kommer att införas i nummer 9 säger jag, att det är klart att de naturliga förutsättningarna för en verksamhet är avgörande för en etablering, men i valet mellan flera länder betyder givetvis också skatteavbränningarna en del. Varför ska ett land avsiktligt försämra sina konkurrensförutsättningar?
Rune Andersson hävdar att bolagsskatter framför har allt betydelse när man väl byggt upp strukturen. "Skattetänkandet existerar inte förrän etableringen är gjord", skriver han. Så dags då, kan man tycka, men Andersson är obekymrad och pekar på att man begränsar vinsterna i högskatteländer "genom högre lokal belåning, interna transferpriser, management fees, royalty mm". Det är sällan man hör sådan frispråkighet. Gör Peggy Bruzelius likadant i de företag där hon är verksam?
PBs räkneexempel är statiskt och kameralt. Tas bolagsskatten bort ökar företagens avkastning med 35 procent, vilket minskar risktagandet och ökar investeringarna (inte minst från utlandet), vilket ökar lönesumman och vinsterna, vilket ökar skattebaser och skatteintäkter. Ingen tror väl att statens skatteintäkter minskar med 75 miljarder om bolagsskatten avskaffas, bara för att bolagsskatten ger ungefär så mycket idag.
Det är skönt att se att Anders Borg i E24-artikeln säger att bolagsskatten gradvis måste justeras nedåt för att Sverige inte ska halka efter. Jo, men då hinner vi inte dra någon nytta av de utländska investeringar som de länder får som går i bräschen.
Avskaffa bolagsskatten. Då slipper vi också sådant resurskrävande strunt som Dagens Industri rapporterar om idag: Skatteverket har vägrat ett företag avdrag för prenumeration på Slitz. Vi slipper också det gigantiska och olösliga problem som åtgärder av den typ Rune Andersson rekommenderar föranleder. Det spelar ingen roll att han må hålla sig inom lagens råmärken - probelmen föreligger ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)