lördag 24 juli 2021

VARFÖR MÅSTE MÖLNLYCKES TILLVÄXT BEGRÄNSAS?

 

Benjamin Dousa skriver i en ledarartikel i SvD den 24 juli.

 


Eftersom bolaget (Mölnlycke) räddades så beskattas nu vinsterna i Sverige.

Vackert så. Men tänk så mycket bättre om vinsterna inte beskattats. Då skulle Mölnlycke växt och kunnat nettoinvestera 33 procent snabbare. Anställningarna och lönesumman skulle ha ökats (och beskattats med både inkomstskatt och sociala avgifter), produktionen och försäljningen skulle ha ökats (och beskattats med moms och andra konsumtionsskatter) och i den mån bolaget inte hade investeringsbehov och/eller aktieägarna krävde utdelning skulle ökade aktieutdelningar ha beskattats. De uteblivna bolagsskatterna skulle med råge ha ersatts med andra skatter.

I stället fick anställda, konsumenter och aktieägare bekosta bolagets skatter (vem skulle annars göra det?); vem som fick betala och hur mycket berodde på tillfälliga elasticitetsförhållanden på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna.

Företagsbeskattningen kräver med nödvändighet extremt komplicerade regler. Ständigt kompletteras reglerna när nya luckor och bristfälligheter upptäcks; senast ränteavdragsbegränsningarna, som inte ens Högsta förvaltningsdomstolen tycks kunna bemästra (läs t.ex. Stockholms tingsrätts dom stockholms-tr-t-17795-18-dom-2021-07-16.pdf (jk.se) ) i ett mål (Fortum Sweden AB) om skadestånd för påstådd underlåtelse av Högsta Förvaltningsdomstolen att inhämta yttrande från EU-domstolen. Målet belyser på ett tragikomiskt sätt svårigheterna att hantera både skattereglerna och de konsekvenser reglerna ger. Resurserna hos skattemyndigheter, domstolar, skattekonsulter och skatteakademiker förbrukas på något helt onödigt och sterilt.

Varför har vi en skatt på nettoinvesteringar? En skatt på den bas som utgör fundamentet för mänsklighetens stigande välfärd! Varför slipper företag som förstör det som redan finns betala för den skada de vållar?

Bolagsskatten är ett resursslukande självskadebeteende; konsulternas guldgruva och akademikernas lekstuga. 

lördag 10 juli 2021

INTERNATIONELLT AVTAL OM BOLAGSBESKATTNING RYCKER NÄRMARE.

 Katastrofen är kanske bara några år borta. 

Samtliga G20-medlemmar stöder förslaget till ett nytt globalt regelverk för hur stora multinationella bolag ska beskattas

skriver SvD den 10 juli.


Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende till glädje endast för konsulter och akademiker. Det är en skatt på företagens nettoinvesteringar - en skatt på tillväxten - och dämpar därmed tillväxten. Företag som förstör det som redan finns behöver inte betala skatt. Bolagsskatten övervältras till 100 procent på löntagare, konsumenter och aktieägare och är endast en förtida beskattning av de inkomster som skulle tillfallit dem utan bolagsskatten. Hur och när övervältringen sker beror på tillfälliga och svårbedömda elasticiteter på varu-, tjänste-, löne- och och kapitalmarknaderna. Bolagsbeskattningen sänker dessutom avkastningen av investeringar och höjer avkastningskraven och dämpar därför investeringarna. Några ytterligare skatteinkomster tillför därför inte bolagsbeskattningen samhället. Bolagsbeskattning är extremt komplicerad och är därmed en rättssäkerhetsrisk. Se http://niclasvirin.com/varforbeskattassvskt.shtml

måndag 5 juli 2021

KONTAMINATION 24

 På måndag går deadline ut för Stefan Löfvens sonderingsrunda, skriver SvD den 2 juli. 

Vart ska den gå?


Kontamination 23

torsdag 10 juni 2021

MINIMISKATTESATS FÖR GLOBALA BOLAG. 15 %

 Dessvärre har G7-länderna kommit överens om en minimiskattesats på 15 % för globala bolag, skriver SvD den 5 juni. De länder som insett fördelen att inte beskatta bolagsvinster, eller tillämpar en mycket låg skattesats, lär göra allt för att komma undan. Varför ska man bestraffa företag som nettoinvesterar och höjer landets välstånd? Kanske kan skattebasen manövreras, särskilda investeringsavdrag, forskningsavdrag mm?

Det gäller nu för Estland att få gehör för att deras bolagsskatt räknas som bolagsskatt och inte utdelningsskatt. I praktiken är det detsamma som 0-skatt för bolaget och definitiv källskatt för mottagaren. Två sätt att undvika dubbelbeskattningen.


måndag 24 maj 2021

BANKSKATT

I ett utkast till lagrådsremiss föreslår Regeringen en bankskatt med 0,05 % (senare 0,06 %) av bankens (i förekommandefall bankkoncernens) skulder. För svenska banker omfattas utländska koncernbolags skulder. För utländska banker omfattas endast skulder hänförliga till verksamhet i Sverige.

Det är alltså inte fråga om en inkomst-/vinstskatt utan närmast en objektskatt. Som alla företagsskatter bekostas skatten ytterst av kunder, anställda och aktieägare beroende på elasticiteter på  arbets- och kapitalmarknaderna. Till skillnad mot andra objektskatter (energi- och miljöskatter mm) ger skatten inte något incitament till önskat beteende. Möjligen tvärtom, om ett svenskt eller svenskägt företag tar upp lån i utländsk bank.

söndag 16 maj 2021

MARKBESKATTNING I STÄLLET FÖR INKOMSTBESKATTNING

 Professorerna Lars Marcus och Holger Wallbaum vid Chalmers tekniska högskola föreslår i en artikel på DN Debatt den 15 maj en beskattning av mark snarare än fastighet och att inkomstbeskattningen avskaffas. 

Tanken är inte så dum. Det vore skönt att bli av med inkomstbeskattningen med dess effekter på arbetskraftsutbudet och försök till kringgående. Inget hindrar att preliminärskatt ändå dras på lön och andra inkomstkällor motsvarande den beräknade fastighetsskatten. 

Det är framför allt markvärdena som varierar med samhällsplanering och samhällsservice. Kvadratmeterpriser och lägesvärden kan relativt enkelt bestämmas områdesvis. Skatten skulle kunna tas ut på all mark för bostadsändamål, dvs. för såväl villor som bostadsrätter och hyresfastigheter. Byggnadsvärdena kan variera individuellt beroende på byggnadens storlek och standard och vara svåra att beräkna. En beskattning av bostadsmark speglar väl en persons levnadsstandard och skatteförmåga. Jag kan också tänka mig att byggnadsvärden överstigande t. ex. 10 miljoner kronor skulle beskattas. Därigenom skulle beskattningen få en progressiv profil och kompensera den borttagna inkomstskatten.  Effekten av inkomstskattens progressivitet är synnerligen svårbedömd. En sådan progressivitet vid fastighetsbeskattningen skulle kunna dämpa kraven på återinförande av  förmögenhetsskatt och arvsskatt.

Genom att beskattningen av löner och andra arbetsinkomster tas bort försvinner också det olösliga problemet med 3:12-beskattningen.

lördag 10 april 2021

VILL USA SKÄNKA BORT BESKATTNINGSUNDERLAG?

Knappt har diskussionen om harmoniering av bolagsbeskattningen eller förbud mot för låga bolagsskatter startat förrän Biden föreslår att de stora tech-bolagen ska betala skatt i konsumtionsländerna, rapporterar SvD den 9 april. Varför vill Biden skänka bort beskattningsunderlag? Vad vill han ha i stället? Hans finansminister Janet Yellen har ju just föreslagit ett golv för bolagsskattesatser, så var ligger hans dolda avsikt.