torsdag 10 juni 2021

MINIMISKATTESATS FÖR GLOBALA BOLAG. 15 %

 Dessvärre har G7-länderna kommit överens om en minimiskattesats på 15 % för globala bolag, skriver SvD den 5 juni. De länder som insett fördelen att inte beskatta bolagsvinster, eller tillämpar en mycket låg skattesats, lär göra allt för att komma undan. Varför ska man bestraffa företag som nettoinvesterar och höjer landets välstånd? Kanske kan skattebasen manövreras, särskilda investeringsavdrag, forskningsavdrag mm?

Det gäller nu för Estland att få gehör för att deras bolagsskatt räknas som bolagsskatt och inte utdelningsskatt. I praktiken är det detsamma som 0-skatt för bolaget och definitiv källskatt för mottagaren. Två sätt att undvika dubbelbeskattningen.


måndag 24 maj 2021

BANKSKATT

I ett utkast till lagrådsremiss föreslår Regeringen en bankskatt med 0,05 % (senare 0,06 %) av bankens (i förekommandefall bankkoncernens) skulder. För svenska banker omfattas utländska koncernbolags skulder. För utländska banker omfattas endast skulder hänförliga till verksamhet i Sverige.

Det är alltså inte fråga om en inkomst-/vinstskatt utan närmast en objektskatt. Som alla företagsskatter bekostas skatten ytterst av kunder, anställda och aktieägare beroende på elasticiteter på  arbets- och kapitalmarknaderna. Till skillnad mot andra objektskatter (energi- och miljöskatter mm) ger skatten inte något incitament till önskat beteende. Möjligen tvärtom, om ett svenskt eller svenskägt företag tar upp lån i utländsk bank.

söndag 16 maj 2021

MARKBESKATTNING I STÄLLET FÖR INKOMSTBESKATTNING

 Professorerna Lars Marcus och Holger Wallbaum vid Chalmers tekniska högskola föreslår i en artikel på DN Debatt den 15 maj en beskattning av mark snarare än fastighet och att inkomstbeskattningen avskaffas. 

Tanken är inte så dum. Det vore skönt att bli av med inkomstbeskattningen med dess effekter på arbetskraftsutbudet och försök till kringgående. Inget hindrar att preliminärskatt ändå dras på lön och andra inkomstkällor motsvarande den beräknade fastighetsskatten. 

Det är framför allt markvärdena som varierar med samhällsplanering och samhällsservice. Kvadratmeterpriser och lägesvärden kan relativt enkelt bestämmas områdesvis. Skatten skulle kunna tas ut på all mark för bostadsändamål, dvs. för såväl villor som bostadsrätter och hyresfastigheter. Byggnadsvärdena kan variera individuellt beroende på byggnadens storlek och standard och vara svåra att beräkna. En beskattning av bostadsmark speglar väl en persons levnadsstandard och skatteförmåga. Jag kan också tänka mig att byggnadsvärden överstigande t. ex. 10 miljoner kronor skulle beskattas. Därigenom skulle beskattningen få en progressiv profil och kompensera den borttagna inkomstskatten.  Effekten av inkomstskattens progressivitet är synnerligen svårbedömd. En sådan progressivitet vid fastighetsbeskattningen skulle kunna dämpa kraven på återinförande av  förmögenhetsskatt och arvsskatt.

Genom att beskattningen av löner och andra arbetsinkomster tas bort försvinner också det olösliga problemet med 3:12-beskattningen.

lördag 10 april 2021

VILL USA SKÄNKA BORT BESKATTNINGSUNDERLAG?

Knappt har diskussionen om harmoniering av bolagsbeskattningen eller förbud mot för låga bolagsskatter startat förrän Biden föreslår att de stora tech-bolagen ska betala skatt i konsumtionsländerna, rapporterar SvD den 9 april. Varför vill Biden skänka bort beskattningsunderlag? Vad vill han ha i stället? Hans finansminister Janet Yellen har ju just föreslagit ett golv för bolagsskattesatser, så var ligger hans dolda avsikt.

torsdag 8 april 2021

KOMMER USA ATT HÖJA BOLAGSSKATTEN?

SvD skriver den 6 april om att USA behöver höja sin bolagsskatt för att finansiera stimulanspaketet efter Corona. Janet Yellen argumenterar för en global minimiskatt. Magdalena Andersson tycker det verkar intressant.

Katastrof

torsdag 4 mars 2021

HÖJD BOLAGSSKATT I UK. BEDRÖVLIGT

 SvD skriver den 4 mars att Storbritannien planerar att höja bolagsskatten från 19 till 25 procent. Visserligen bara för de mest lönsamma (hur det nu ska bestämmas). Min förhoppning hade varit att premiärministern Boris Jonson skulle överraska med att sänka eller t.o.m. avskaffa bolagsskatten för att  kompensera det brittiska näringslivets utestängning från EU.

Kanske räknar de med att Londons betydelse för finansmarknadens är så stor att företagen stannar trots en höjda skatten.

Näringslivet protesterar förstås, men marknaden stärks för konsulter och akademiker. Den höjda skatten ska  kompenseras med investeringsavdrag.

tisdag 2 mars 2021

CECILIA MALMSTRÖM, OECD OCH BESKATTNING AV DIGITALA TJÄNSTER

Cecilia Malmström uttalar sig i SvD den 3 mars i anledning av ett förväntat tillträde som generalsekreterare för OECD:


Men i fokus står samtidigt en laddad global fråga: beskattning av digitala tjänster. Ett internationellt avtal om en så kallad digitalskatt på främst hi-tech-bjässarna GAFAM (Google, Apple, Facebook, Amazon, Microsoft med flera) har varit OECD:s stora uppgift under senare år och tidsgränsen har satts till sommaren 2021.

USA har stretat emot avtalet under president Trump, men Joe Biden har gjort klart att en sådan digitalskatt nu är prioritet. Förra veckan förklarade USA:s nya finansminister Janet Yellen att man nu släpper motståndet.

– Hon var mycket tydlig med att USA vill komma överens och hitta kompromisser. Denna signal inger hopp, säger Cecilia Malmström och tillägger:

– Här måste den nya generalsekreteraren kavla upp ärmarna och försöka hitta en kompromiss.

Hon anser att det är helt fel att stora digitalföretag gör storvinster utan att betala skatt.

– Det handlar inte om att straffa Google, utan om att det är helt orimligt att stora globala företag som generar vinst i massa länder inte betalar skatt.

Malmström framhåller att G-20-länderna enhälligt sagt att digital­jättarnas skatte­agerande är fel. Det krävs en modern arkitektur på denna typ av super­globaliserade företag som inte existerade för 10-20 år sedan, menar hon.

– Det vore historiskt om vi får med 140 länder i världen på detta, inklusive stora ekonomier som Kina, USA, Japan och alla EU-länderna. Det betyder enormt mycket för att sätta nya globala spelregler. Och det vore ett jättelyft för att visa att multilateralt samarbete faktiskt lönar sig.

Sverige har klandrats för att bromsa skatteförslaget och åtgärder mot skatteflykt. Hur ser du på det?

– Det finns små superexportberoende ekonomier som Sverige som är rädda för att dessa skatter skulle bli en hämsko för handeln. Det är sant att man varit något bromsande. 

– Om jag blir generalsekreterare blir jag ju inte Sveriges röst där. Men     det är viktigt att även få med Sverige på detta avtal. Det är en             förkrossande majoritet inom OECD som vill få detta gjort.  

                       

Tänk att det ska vara så svårt att förstå. 

Inte ens Cecilia Malmström.

Bolagsskatten ger inte ett öre på lång sikt. Det är konsumenter, löntagare och aktieägare som i det långa loppet bekostar bolagens skatter. Och det är endast de bolag som gör vinst - dvs det som är i hela mänsklighetens intresse - som behöver vidarebefordra deras bidrag. Bolag som gör förlust, dvs förstör något som redan finns, behöver inte ens betala för den skada de förorsakar.

Den möjliga bolagsskattebasen är liten i förhållande till bruttonationalprodukten, varför skatten ger endast enstaka procent av totalt inflytande skatter.

Internationellt förorsakar skatten monumentala problem, som inte behöver ha att göra med företagens vilja att betala skatt, utan är en kamp mellan olika länders skattemyndigheter om skattebasen. Innan staterna kommer överens (vilket de inte behöver göra) kan företagen behöva ligga ute med pengar till flera länder för samma vinst.

Skatten försörjer arméer av skattekonsulter och akademiker, för vilka skatten är en guldgruva resp. lekstuga. Bolagsbeskattning är ett resursslukande självskadebeteende.