torsdag 26 februari 2015

INGEN BEGÄRAN OM FÖRHANDSAVGÖRANDE FRÅN EU-DOMSTOLEN OM RÄNTESNURREREGLERNA

Som jag skrivit om tidigare ifrågasätter EU-kommissionen Sveriges regler för att förhindra räntesnurror. Ett företag, vars ränteavdrag ska prövas av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD),  har begärt att HFD ska inhämta EU-domstolens förhandsavgörande angående lagregelns förenlighet med EU-rätten. Enligt uppgift har HFD avslagit företagets begäran.

tisdag 24 februari 2015

INGA FÖRHANDSBESKED OM RÄNTESNURROR

Högsta förvaltningsdomstolen har den 23 februari i ytterligare fem fall undanröjt Skatterättsnämndens förhandsbesked om tillämpning av reglerna om räntesnurror. Samtliga med negativ utgång för sökandebolagen, dvs. den s.k. ventilregeln som medger ränteavdrag 

om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat
ansågs inte tillämplig. Motiveringen är densamma som i de första två avgjorda målen: Det är omöjligt för en domstol att ta alla omständigheter i beaktande på förhand.


Nu återstår två mål där Skatterättsnämnden ansett ventilregeln tillämplig. Det ska bli spännande att se om även de förhandsbeskeden kommer att undanröjas av Högsta förvaltningsdomstolen.


Ett rejält misslyckande av lagstiftaren.
Bolagsbeskattningen har nu nått en punkt i komplexitet som gör att företagen inte kan veta om deras beslut är lagliga. Kan rättssäkerheten nå en lägre nivå?


Avskaffa bolagsbeskattningen.





 


fredag 20 februari 2015

BESKATTNING AV SECOND HAND-BUTIKER

Skatteverkets uppmaning till second hand-butiker att registrera sig för moms kommenteras bl.a. i SvD den 18 och 19 februari. Bakgrunden är en dom i Högsta förvaltningsdomstolen den 16 september 2013 (mål nr 2988-13) där en idrottsförening förklarades skattskyldig till inkomstskatt för sin försäljning av second hand-varor till stöd för föreningens verksamhet. Som konsekvens inträder då beskattning till  även momsbeskattning.


Näringsverksamhet till stöd för vissa ideella föreningar är skattefria, men om  verksamheten bedrivs i större skala än som loppmarknad eller basar och liknande och med avlönade anställda kan skattefriheten förloras.


I rättsfallet skedde försäljningen i en förhyrd lokal i samhällets utkant varje tisdag kl. 17–19. Verksamheten sköttes av ideellt arbetande medlemmar samt genom deltidsarbete av en anställd kanslist. Intäkterna av försäljningen uppgavs till 600 000 kr per år.


Den försäljningsverksamhet som idrottsföreningen stod för

 är således av begränsad omfattning, men den sker regelmässigt och i permanent förhyrda lokaler. Som framgår av de uppgifter föreningen lämnat är numera försäljning av skänkta varor en vanlig finansieringskälla för idrottsföreningar och andra ideella föreningar. Verksamheten torde av vissa föreningar bedrivas i betydligt större skala, i butikslokaler och med butikstider liknande de som är vanliga i kommersiell handel, helt eller delvis med anställd personal och, i vissa fall, med specialiserat sortiment.


HFD anförde vidare bl.a.

Det bör vara möjligt att göra skillnad mellan försäljning i butiker som är öppna dagligen och i vilka även anställd personal är verksam, å ena sidan, och försäljning i en lokal som håller öppet endast vid något enstaka tillfälle per vecka och som i allt väsentligt sköts av ideella krafter, å den andra. Det senare slaget av verksamhet kan närmast jämställas med regelbundet anordnade basarer eller loppmarknader och kan, med [EUs]mervärdesskattedirektivets terminologi, betraktas som återkommande penninginsamlingsevenemang. Det förhållandet att den lokal som används för ändamålet är en och densamma och möjliggör förvaring av skänkta föremål mellan försäljningstillfällena medför inte någon annan bedömning.


Skälet till att skattefriheten förloras är  verksamheten bedrivs i konkurrens med annan verksamhet.


Man kan tycka att i ett avgörande hänseende skiljer sig föreningens försäljning från normal butiksverksamhet i det avseendet att överskottet tillfaller en kvalificerad ideell verksamhet. Man skulle ju kunna hävda att överlämnandet av vinsten till föreningen är en kostnad för verksamheten eller att verksamheten endast materialiserar värdet av till föreningen skänkta varor.


Såvitt gäller inkomstbeskattningen anses second hand-företagen ha förvärvat sina varor till nettovärdet vid gåvotillfället. Den bokföringsmässiga vinsten kan därför vara tämligen beskedlig. Vid momsbeskattningen ska moms läggas på med 25 procent (eller 20 procent av vad kunden betalar är moms) som ska betalas in till Skatteverket. Något avdrag för ingående moms, dvs 20 procent av vad butiken betalat, blir det emellertid inte - butiken har ju inte betalat något. Om butikens bidrag till föreningen kunde betraktas som en kostnad för försäljningsverksamheten - butiken får ju inte behålla någon del av vinsten - skulle 20 procent av bidraget kunnat likställas med moms och problemet försvinna.



Alternativt kunde den förening som uppfyller kravet att överskottet går till det kvalificerande föreningsändamålet slippa momsplikten. Resultatet blir det samma.

Men det är väl för enkelt.


onsdag 11 februari 2015

KAPITIALSKATTER PÅ EKONOMISTAS

Daniel Waldenström och Jonas Vlachos har startat var sin diskussion på Ekonomistas, Behöver kapitalbeskattningen reformeras resp. Utan skatt, inget avdrag.

lördag 7 februari 2015

ONÖDIG LAGSTIFTNING, ONÖDIG BELASTNING AV DOMSTOLARANA

Även om man tycker att bolagsbeskattning är en lämplig beskattningsform finns det i bolagsbeskattningen ett rent destruktivt moment - begränsningar i rätten till avdrag för tidigare års underskott, det som tidigare kallades avdrag för förlustutjämning.


Begränsningarna slår till när aktierna i bolaget bytt ägare i sådan utsträckning att nya aktieägare fått "det väsentliga inflytandet" i företaget. När reglerna ursprungligen infördes motiverades de på följande sätt (SOU 1958:35 s. 102):


Vad som däremot i görligaste mån bör förhindras är att likvidations- eller konkursmässiga företag av detta slag börjar gå i handeln och utbjudes till nya aktieägare, som avser att igångsätta eller till företaget överföra vinstbringande verksamhet. Att i dylika fall fog helt saknas för en rätt att utnyttja företagets tidigare förlust är utan vidare uppenbart.


Hur kan det vara "utan vidare uppenbart"?  Läs här.




Nu har vi emellertid regler mot förlustutjämning efter ägarskifte.  Självklart finns det fiffikusar som försöker kringgå reglerna. Den 20 januari  nekade Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i ett mål (4593-14), där försöket stävjades av Skatteverket och underinstanserna med hjälp av skatteflyktslagen.


Målet refereras i dagensjuridik.se men på ett sätt som är obegripligt.




Först en redogörelse för den tillämpliga regeln: Om någon förvärvar det väsentliga inflytandet i ett företag, försvinner rätten till avdrag för tidigare års förluster till ett belopp motsvarande vad som överstiger dubbla köpeskillingen för aktierna. Det underskottsavdrag som får behållas får alltså  motsvara högst 200 procent av köpeskillingen. Därigenom minskas incitamentet för förvärv som betingas av att förvärva underskottsavdrag. Sen finns en bestämmelse om kapitaltillskott som syftar till att göra beloppsspärren effektiv. Om den tidigare ägaren gjorde ett kapitaltillskott skulle han kunna öka värdet av företaget och höja köpeskillingen för aktierna och därmed höja rätten till förlustavdrag. Därför ska aktielikviden minskas med tillskott gjorda under de senaste två åren.
Ett förvärv genom riktad nyemission ska inte anses som ett sådant tillskott.




Så här låg det till:
Ett företag hade underskott på 52 miljoner kr. Bolaget riktade en nyemission till ett utomstående aktiebolag (vars ägare sannolikt var ute efter förlustavdraget) på 40 miljoner kr och förvärvade därigenom "det bestämmande inflytandet" i företaget. Beloppet inbetalades kontant, men lånades omedelbart ut till köparbolaget. Några månader senare köpte köparbolaget säljarens aktier för 6 miljoner kr. Eftersom köparen redan genom nyemissionen hade det bestämmande inflytandet påverkade det förvärvet inte rätten till underskottsavdrag.
Domstolarna genomskådade upplägget och underkände underskottsavdragen med stöd av skatteflyktslagen. 


Gällande lag skall givetvis följas - även skatteflyktslagen. Men varför skulle säljaren av aktierna inte få kunna tillgodogöra sig värdet av förlustavdaget? Eller rättare sagt. Varför ska den genomsnittliga beskattningen av näringslivet vara högre än den beslutade skattenivån, bara för att företagen skiftar ägare? Om emissionslikviden inte lånats ut till köparbolaget utan placerats på ett mera sofistikerat sätt, torde skatteflyktslagen knappast varit tillämplig.


Onödiga hårklyverier, onödig belastning av rättssystemet. Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 3 februari 2015

EU SKATTEGRANSKAR BELGIEN

"Belgiens skattesystem verkar ge omfattande skatterabatter endast till vissa multinationella bolag", säger konkurrenskommissionären Margrethe Vestager. "Om vår oro bekräftas utgör det här systemet ett allvarligt snedvridande av konkurrensen”.


Javisst, om olika företag behandlas olika snedvrids förstås konkurrensen.


Behandla alla likadant. Ta bort bolagsskatten helt för alla.


SvD

måndag 2 februari 2015

OBAMA OCH AMERIKANSK BOLAGSSKATT

Enligt läckor till amerikanska medier inför budgetpresentationen på måndagen har Obama radikala planer för företagsbeskattningen. Den löpande skatten för vinster inom USA sänks till som högst 28 procent, från tidigare upp till 35 procent. Vinster i utlandet kan beskattas med upp till 19 procent, om de inte beskattats där de intjänats.
Men det mest uppseendeväckande förslaget är en engångsskatt på 14 procent för de ackumulerade vinster som amerikanska företag i många år behållit utomlands. Vinsterna beräknas uppgå till 2 biljoner dollar (16 000 miljarder kronor).
Enligt The Wall Street Journal den värsta av alla världar.
NYT

SKATTEVERKET HANTERAR NE BIS IN IDEM

Dubbel lagföring, ne bis in idem, är inte tillåtet enligt Europakonventionen och de svenska reglerna om skattetgillägg och lagföring för skattebrott har underkänts av EU-domstolen. För att inte bryta mot de överordnade rättsordningarna påför numera Skatteverket skattetillägg bara om den undanhållna skatten är mindre än tio prisbasbelopp, alltså mindre än cirka 450 000 kronor. Har större skatt undanhållits görs i stället en anmälan till ekobrottsmyndigheten. På så vis ska det bara bli ett enda straff och inte två.


Nu tycks somliga hävda att man har rätt att få skattetillägg för att slippa bli lagförd och straffad för skattebrott.