FYRA ELEFANTER ÄR STÖRRE ÄN FEM MYROR

Emanuel Örtengren påpekar i SvD den 4 augusti med rätta att politiker vurmar för småföretag, men att det är bristen på nya svenska storföretag som borde oroa. Hans rekommendationer för att komma till rätta  med problemet är att sänka de svenska skatterna på arbete.

Bra, men ännu viktigare för att företag - stora som små - ska växa (och betydligt enklare än genom att ändra på beskattningen av arbete) är att ta bort bolagsbeskattningen. Företagens tillväxt hämmas systematiskt med 20, 6 procent.

Vinstbeskattningen riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som möjliggör materiell välfärd. Den höjer avkastningskraven och motverkar därmed företagens investeringar.  Därmed begränsas sysselsättning och lönebildning, konsumtion och utdelningsbar vinst, dvs. underlagen för individbeskattning. Med bolagsbeskattning kommer skattebeloppen att bekostas av individer genom att skatten övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare – ingen vet hur; allt beroende på tillfälliga elasticiteter på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna. Den skatt, som bolagen i avsaknad av bolagsbeskattning inte betalar, kommer förr eller senare att tas in genom individbeskattning. 

Medan de företag som bidrar till världens välstånd tvingas avstå en del av sina vinster, slipper de som förstör redan befintliga tillgångar och resurser, dvs. gör förlust, betala för sitt skadliga beteende. Bolagsbeskattningen är extremt komplicerad och därmed en rättssäkerhetsrisk. Den internationella miljön gör problemen än större. 

Till den del företag bör bekosta allmänna resurser, bör det ske i relation till företagens i anspråkstagande därav eller, där det är omöjligt, schablonmässigt t.ex. i relation till ägarkapitalet.

Bolagsbeskattningen skapar konkurrenssnedvridningar. Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende. En guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för skatteakademiker. 

Se här

MINIMISKATTESATS FÖR GLOBALA BOLAG. 15 %

 Dessvärre har G7-länderna kommit överens om en minimiskattesats på 15 % för globala bolag, skriver SvD den 5 juni. De länder som insett fördelen att inte beskatta bolagsvinster, eller tillämpar en mycket låg skattesats, lär göra allt för att komma undan. Varför ska man bestraffa företag som nettoinvesterar och höjer landets välstånd? Kanske kan skattebasen manövreras, särskilda investeringsavdrag, forskningsavdrag mm?

Det gäller nu för Estland att få gehör för att deras bolagsskatt räknas som bolagsskatt och inte utdelningsskatt. I praktiken är det detsamma som 0-skatt för bolaget och definitiv källskatt för mottagaren. Två sätt att undvika dubbelbeskattningen.

1.950 MILJARDER DOLLAR GÖMS AV STORFÖRETAGEN

SvD har den 16 juni en artikel om hur de amerikanska företagen undviker bolagsbeskattningen. Underförstått är väl att det är något suspekt som pågår.

Tvärtom! För att  göra amerikanska företag konkurrenskraftiga utomlands ges de samma skattebelastning som lokala företag. De drabbas därför inte av den inhemska (federala) bolagsskatten som ligger på 35 procent. En ganska rimlig princip (territorialprincipen), som många länder tillämpar. Sverige gör det inte, utan svenska företag tvingas konkurrera med utländska företag till svenska skattesatser (domicil- eller world wide-principen). Det gör inte så mycket längre, eftersom den svenska bolagsskattesatsen på 22 procent numera inte ligger särskilt mycket högre än många andra länders. Men för amerikanska företag vore det ett svårt hinder för utländsk verksamhet, om företagen belastades med 35 procent (+ 5-10 procent state tax) skatt på sina utländska vinster. Därav skattefrihet för utländska vinster så länge de inte tas hem till USA. Helt enligt lagstiftarens avsikt.

Att bolagen inte tar hem sina vinster utan återinvesterar dem utomlands är då ganska självklart. Varför göra sig av med kapital i onödan? Dessvärre leder det till suboptimering på många sätt, bl.a. genom att den räntefria skattekrediten gör det billigare för amerikanska företag att köpa upp  utländska företag än för lokala företag, som måste använda beskattat kapital. Ett tydligt exempel är Pfizers försök att köpa upp AstraZeneca, för att sedan ändra nationalitet på Pfizer för att slippa den höga amerikanska skatten helt. Den här gången lyckades AstraZenecas aktieägare stå emot.

Så det är i och för sig inga skumraskaffärer som Pfizer sysslat med. De följer de amerikanska reglerna. Det är reglerna som är problemet. I synnerhet är problemet att den amerikanska bolagsskattesatsen är så hög, och därför triggar fram beteendet.

Detta är bara ett av många exempel på bolagsskattens skadliga effekter. Tas bolagsskatten bort försvinner detta och en rad problem. Skatteförlusten av avskaffandet av bolagsbeskattningen blir inte blir så stor, eftersom bolagen ändå lyckas undgå beskattning. Vilken "förlust" förresten? På sikt blir det ingen skatteförlust alls. Vem tror att bolagen bekostar sina skatter? Genom att inte betala de skatter som (vem?) tycker att företagen borde betala (jag utgår från att företagen följer lagstiftningen i de länder där de är verksamma), har  företagen vuxit med 1.950 miljarder kronor extra. De beloppen består inte av mynt och sedlar utan av anläggningar som producerar. Vore det bättre om de anläggningarna aldrig kommit till stånd? Vem ska bestämma hur fort ett företag ska få växa och hur stort det ska få bli? Är det bättre att det sker i en takt som bromsas av en skatt på 35 procent?

Om bolagen skulle betalat ytterligare 1.950 miljarder dollar i skatt, skulle medlen hämtats från löner, priser och (på kort sikt) utdelningar. På lång sikt skulle utdelning i relation till vinst återställas, i värsta fall till priset av sjunkande investeringstakt på grund av att skattebetalningarna dämpar företagens tillväxt.

Den lösning som vore bäst är troligen den minst sannolika i USA, att sänka bolagsskatten. Det vore bättre än att försöka lagstifta emot att skicka vinster utomlands

säger en sakkunnig som SvD åberopar. Javisst, men allra bäst vore att avskaffa den helt.

Samma dag rapporterar SvD om att amerikanska Medtronic i en "gigantisk" affär köper irländska Covidien, även det - påstås det - av skatteskäl. Det amerikanska bolaget flyttar sätet till Irland och slipper därmed den amerikanska skatten på ackumulerade vinstmedel. Till den del det sker av skatteskäl och inte av affärsmässiga skäl, innebär det en kapitalförstörelse. Är det en önskvärd effekt av bolagsbeskattningen?

Ingen säger att bolagen bryter mot lagstiftningen. Vems är då felet?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

ASTRAZENECA OCH AMERIKANSK BOLAGSSKATT

Ett paradoxalt exempel på bolagsbeskattningens effekter erbjuder Pfizers bud på aktierna i AstraZeneca. Amerikanska bolag beskattas inte i USA för vinster i utländska bolag som inte tas hem till USA. Eftersom den formella bolagsskatten i USA är hög (över 35 procent) och skattesatserna i många OECD-länder numera kommit ned på nivåer under 25 procent, blir det mer attraktivt för amerikanska företag att göra investeringar utomlands än hemma. De behöver placera sina utomlands intjänade vinster utomlands. De kan därmed erbjuda högre priser än andra investerare.

Länder med låga skattesatser riskerar därmed att få sina företag uppköpta.

Det är visserligen fördelaktigt att ha ett gynnsamt investeringsklimat och dra till sig utländsk kapital, men med något så artificiellt som bolagsbeskattningen kan konkurrensmöjligheterna manipuleras. Så sker också.

Avskaffa bolagbeskattningen, skadlig och onödig

Patricia Hedelius kommenterar Pfizeers bud på AstraZeneca i SvD den 6 maj. Vad är egentligen hennes slutsats?

Det är nu som de svenska politikerna kan göra en insats. Skattelagstiftningen är inget som går att förändra över en natt. En attraktiv skattelagstiftning hjälper att säkerställa att morgondagens arbetstillfällen stannar i Sverige. Istället för att som nu offras på grund av ett ineffektivt amerikanskt skattesystem.

Det amerikanska skattesystemet är väl knappast ineffektivt - om det är för att bygga upp amerikanska världsföretag. Och hon vill väl inte att den svenska bolagsskatten ska höjas för att göra utländska förvärv mindre lönsamma? Ska vi ha andra skatteregler för forskare än andra?

Per Lindwall spinner vidare på samma tema i SvD den 7 maj.

Nej, det som går att räkna på är i första hand skattefördelarna, där Pfizer dels kan nyttja sina obeskattade vinster som de parkerat på konton i skatteparadis och dels den lägre brittiska bolagsskatten, samt att Storbritannien har börjat konkurrera med Holland i lågskatteklubben för patent- och licensintäkter.

Ja bolagsbeskattningen ställer verkligen till det.

I USA slåss olika intressen för en förändring av bolagsbeskattningen. Hemmaföretagen missgynnas och de internationella gynnas. Alla är medvetna om behovet av en sänkning av skatten, men eftersom en sänkning måste finansieras med borttagande av de internationella företagens fördelar är motståndet starkt.  

Om den amerikanska skattesatsen reducerades rejält, skulle stimulansen till köp av europeiska (framför allt brittiska och irlänska) företag minska. Skillnaden mellan inhemska och internationella företag skulle minska, i sht om de kunde ta hem sina utländska vinster utan beskattning. Så har de flesta utvecklade länder.

Allra bäst vore om både USA och EUs länder avskaffade bolagsskatten helt. Tänk så mycket bättre världen vore utan den.

Tänk så mycket bättre världen vore utan den.

FÖRETAGENS REGELBÖRDA

Regelbördan för företag är fortfarande mycket stor, trots ambitioner och flera hundra genomförda regelförbättringar av den sittande regeringen och EU, skriver Jens Hedström, vd för Näringslivets Regelnämnd i SvD den 15 april. Frågar vi svenska företagare så anger de komplexa skatte- och momssystem och en hög skattenivå som mest problematiskt ur konkurrenssynpunkt.

Två enkla med effektiva förändringar:
Avskaffa bolagsbeskattningen
Ta bort moms mellan momsare.

GALLRA I DJUNGELN

En djungel av olika stöd lyfter inte företagandet, skriver Olle Wästberg, bl.a. statssekreterare (FP) i finansdepartementet 1991–93, i SvD den 25 januari.

Borgerliga partier har inför tre regeringsskiften gått till val på att politiker inte ska sköta företag utan skapa bra förutsättningar för nystart av företag och för näringslivet.

I praktiken har det blivit annorlunda.

De icke-socialistiska partierna har en principiell hållning som är skeptisk till statens möjligheter vad gäller företagande, skriver han.

Ändå har de valt selektiva åtgärder av olika slag.

Ska det generella företagsklimatet förbättras kräver det en helt ny inriktning från både alliansen och Socialdemokraterna.

Avskaffa t.ex. beskattningen av bolagens vinster. Och ta bort moms mellan momsare.

SKATTESYSTEMET - ETT LAPPVERK

Två tidigare finansministrar (S) och nio andra experter presenterade den 22 januari debattboken  En skattereform för 2000-talet där de kräver en ny stor skattereform. Presentationen skedde vid ett seminarium på IVA. Jag var inte där och jag har (ännu) inte läst boken.

Av referat i tidningar och en debattartikel i DN framgår innehållet i stora drag.

1 Minska skillnaderna i skatt mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Skillnaderna i skattenivå mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital skapar osunda drivkrafter för skatteplanering och bör därför minska väsentligt. Det bör i ett första steg ske genom att den extra statsskatten på de allra högsta inkomsterna, värnskatten, avskaffas. Ett annat starkt skäl för att ta bort värnskatten är att den förmodligen har stora negativa effekter på arbetsutbudet och drivkrafterna för utbildning, liksom på möjligheterna att konkurrera internationellt om nyckelpersoner. Det är också tveksamt om den ger några ökade skatteinkomster. I den mån en skattereform av fördelningspolitiska skäl kompletteras med åtgärder på transfereringssidan bör dessa inte innebära ökade marginaleffekter.
2 Gör momsen enhetlig. Skattebasen för momsen breddades betydligt vid den förra skattereformen. Den behöver inte nödvändigtvis breddas ytterligare. Men en enhetlig momsnivå bör åter införas. Eftersom det inte utgår någon moms på finansiella tjänster, bör det övervägas om inte finanssektorn kan beskattas hårdare på andra sätt.
3 Inför en effektiv fastighetsbeskattning. Ett bra skattesystem bör innehålla en effektiv fastighetsbeskattning, eftersom sådana skatter har mindre skadeverkningar än de flesta andra. Den exakta utformningen – liksom alternativet att begränsa ränteavdragen – kan diskuteras, men det är orimligt att som i dag låta skattesystemet styra både investeringar och konsumtion i rikting mot eget boende.
4 Sänk skatterna för investeringar i nystartade företag. Företags- och bolagsbeskattningen är en annan del som bör ingå i en reform. På kapitalinkomstsidan finns skattesatser som med rimliga antaganden kan hamna från nedåt tio procent (till exempel investeringssparkonton) upp till 57 procent (de som äger under fyra procent i så kallade 3:12-bolag). De flesta nystartade företag, som huvudsakligen måste finansieras med eget kapital, missgynnas av att räntor är avdragsgilla medan eget kapital dubbelbeskattas. Därför bör skatteneutralitet mellan eget och lånat kapital eftersträvas. Någon form av schablonavdrag för finansieringskostnader, som blir oberoende av hur mycket lån man har i företaget, skulle exempelvis kunna införas.
Att aktivt finansiellt engagemang beskattas mycket hårdare än passivt sparande är också problematiskt. Om en person köper en noterad obligation till sex procents ränta blir skatten på ett investeringssparkonto i dag cirka tio procent. Om samma person i stället lånar ut motsvarande belopp till en närståendes företag blir skatten 30 procent.
5 Informera tydligare om skatterna.

Förslagen har framförts många gånger och verkar ekonomiskt och tekniskt närmast självklara och kräver - med enstaka undantag - ingen kommentar.

P2  Momsen. 
Skulle kunna förenklas dramatiskt om moms avskaffades mellan momspliktiga subjekt. För närvarande betalas ca 1 600 miljarder kr om året in till Skatteverket som omedelbart betalar ut 1 300 miljarder kr.  En enorm betalningskarusell helt i onödan som skapar juridiska problem och inte minst fusk- och felutrymme. Avskaffa moms mellan momsare.

P3 Fastighetsskatten
Egendomligt att denna den mest fundamentala skatten och som funnits sedan tidernas morgon kommit i sådant vanrykte att den nästan är avskaffad.

P4 Företagsbeskattning
Skälet till att nystartade företag, som måste finansieras med eget kapital, är missgynnade är att bolagsvinst beskattas (och kapital placerat i aktiebolag dubbelbeskattas).  Det finns ett komplicerat och ett enkelt sätt att eliminera denna effekt och att komma till rätta med den bristande skatteneutraliteten mellan eget och lånat kapital. Det komplicerade sättet är att, som Företagsskattekommittén just nu funderar på, införa ett avdrag för normalavkastning på eget kapital. Det enkla sättet är att avskaffa bolagsbeskattningen. Eller snarare - som i Estland - beskatta bolagsvinsten först när den delas ut till ägarna (vilket är det samma som att beskatta utdelningsinkomster.

Företagsskattekommittén borde i stället fråga sig vad det är som gör det oundgängligen nödvändigt att beskatta bolagsvinster trots de negativa ekonomiska effekter skatten har och trots de oändliga praktiska och juridiska problem den vållar och trots de obetydliga inkomster skatten ger. Kameralt, budgettekniskt, ger den ca 5 procent av samtliga skatter och avgifter. Reelt i ett längre perspektiv ger den ingenting - skatten är bara ett förtida uttag av skatter som i sinom tid ändå kommer att tas ut i form av skatter och avgifter på löner, utdelningar och konsumtion.

Om bolagsbeskattningen avskaffas är det enkelt att också avskaffa räntan som beskattningsunderlag. Varje räntekostnad är någon annans ränteinkomst, varför räntan inte utgör någon skattebas. De flesta räntekostnader torde erläggas av skattesubjekt som har avdragsrätt (om inte vissa begränsningar slår till) medan motsvarande ränteintäkter tillfaller skattefria subjekt och utländska fordringsägare i stor utstäckning. Räntan är alltså en stor NEGATIV skattebas, borttagandet av ränteintäkter och räntekostnader från beskattningssystemet skulle medföra höjda skatteinkomster för staten.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

SKATTEFÖRSLAG FRÅN KATALYS

Daniel Suhonen, chef för Tankesmedjan Katalys, presenterar den 10 november ett skattereformförslag i DN, Hälften kvar & Hela framtiden. I vissa delar förefaller det förnuftigt, t.ex. enhetlig moms, platt skatt på alla inkomster och fastighetsskatt för hushåll (bostadsfastigheter, får man anta) samt punktskatter på miljö och klimat.

Men vad menas med skatt "på transfereringar utomlands som syftar till att undvika beskattning"? Skatt på näringslivets fastighetsinnehav förefaller inte särskilt välbetänkt. Varför  reducera näringslivets konkurrenskraft med en skatt på dess anläggningar?

Alldeles rätt tänkt är förslaget att avskaffa bolagsskatten. Då behövs inte någon skatt på transfereringar utomlands.

Räntor relaterade till inkomstens förvärvande föreslås bli fortsatt avdragsgilla. Kunde inte istället både ränteinkomster och ränteutgifter tas bort ur beskattningssystemet? Varje ränteinkomst har en lika stor räntekostnad. En stor del av ränteinkomsterna tillfaller skattefria subjekt eller utlänningar som Sverige inte beskattar. Ett avskaffande av räntor vid beskattningen skulle därför medföra en förstärkning för statsbudgeten. Och en förenkling av skattesystemet. Ett borttagande av räntebeskattningen underlättas om bolagsbeskattningen avskaffas.

I SvD den 11 november säger Kjell-Olof Feldt i en kommentar att det då och då kommer fram sådana här lite vildvuxna förslag och det är bra, det leder till debatt, men det är tyst från de etablerade partierna. Om förslaget att avskaffa bolagsskatten säger han:

Att avskaffa bolagsskatten är en avancerad idé, men jag tror inte att företagen skulle gilla det. De vill ha något att dra av sina kostnader mot.

Ovanligt korkat av en f.d. finansminister? För så kan det väl inte vara? Är det bra att ha en skatt, så att man kan få göra avdrag? Det värsta är att jag ofta möter den reaktionen när jag argumenterar för bolagsskattens avskaffande.

SvD

FÖRHANDSBESKED I SKATTEFRÅGOR

Regeringen har den 22 augusti beslutat om direktiv (Dir. 2013:80) till en utredning om hur möjligheterna till förhandsbesked i skattefrågor kan förbättras. En särskild utredare ska se över lagen om förhandsbesked i skattefrågor och lämna förslag på förbättringar. Utredaren ska också analysera om det behövs någon kompletterande form av bindande besked i förväg i skattefrågor. Syftet är att öka förutsägbarheten och stärka rättssäkerheten ytterligare för enskilda på skatteområdet.  Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2014.

Nuvarande ordning har gällt utan större förändringar sedan 1950-talet. Enligt regeringens mening finns det därför anledning att göra en översyn av institutet.

 

I direktiven anförs bl.a:

Med hänsyn till den globaliserade omvärlden och det svenska EU-medlemskapet har den materiella skatterätten med tiden blivit alltmer komplex. Detta gäller särskilt de regler som berör företagsbeskattningen och koncernbeskattningen, men också mervärdesskattesystemet.

De mest tidskrävande och rättsligt komplicerade och svårutredda fallen gäller företagsbeskattningen. Utan beskattning av företagsvinst skulle förhandsbeskedsinstitutet förmodligen kunna fortleva utan förändring i 50 år till. Såvitt gäller mervärdesskatten (momsen) skulle en avsevärd del av de rättsliga och tekniska problemen bortfalla om  momsplikt avskaffades vid transaktioner mellan momspliktiga.

SvD



 

PORTUGAL SÄNKER BOLAGSSKATTESATSEN REJÄLT

Wall Street Journal den 26 juli skriver att Portugal vill sänka bolagsskatten från nuvarande 31,5 procent till 19 procent 2018. Portugal har nyligen fått en ny finansminister, Maria Luís Albuquerque.

Lycka till, Portugal.

TÄPP TILL HÅLEN - VILKA DÅ?

Det finns ingen annan rimlig princip än den att skatteplikt ska knytas till platsen där den reella ekonomiska aktiviteten äger rum,

skriver DN i en ovanligt naiv ledarartikel den 23 juli.

Det är den gällande principen. Vad som är den reella ekonomiska aktiviteten är dock det som är så svårt - för att inte säga omöjligt - att definiera. "Fast driftställe/Permanent establishment" är ett begrepp som är universellt erkänt, men som ingen kan säga vad det egentligen är. Det är många som blivit doktorer på begreppet.

Tänk att det ska vara så svårt att inse att beskattning av företagens vinster år både onödigt och skadligt. Vem tror att bolagen bekostar sina skatter? Och relativt sett är det fråga om struntbelopp. Under långliga tider har bolagsskatten inte svarat för mer än enstaka procent av ländernas skatteinkomster.

Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner det problem som DN tycks tycka ska lösas med  - vad då?

.

HÄFTIGT, SA SCHLINGMANN

"Det är häftigt att betala skatt", tycker Per Schlingmann i Mona Sahlins efterföljd i en kolumn i SvD den 23 juli. "Häftigt" i den nya innebörd ordet numera har sedan 25 - 30 år vid sidan av häftig som i häftigt åskväder, häftigt humör, häftig vindby, häftig inbromsning osv. Se nedanstående utdrag ur Svenska Akademiens ordbok.

Om uttrycket har lett till lojalare inställning till skyldigheten att betala den skatt Riksdagen beslutat om, är det väl inget att kritisera. Och för den som betalar skatt med sina egna pengar må det väl vara tillåtet att betala mer än lagen föreskriver, även om principen "nullum tributum sine lege" (ingen skatt utan lag) sedan länge karaktäriserar en rättsstat. Men det kan aldrig få gälla för skatt som betalas med andras pengar, t.ex. bolagsskatten.

Schlingmann prisar den norske hotellentreprenören Petter Stordalen. Schlingmann tillskriver honom uttrycket "skatt är civilisationens kostnad". Det uttrycket är dock betydligt äldre än Stordalen. Det brukar tillskrivas en av USAs högsta domstols främsta domare, Oliver Wendell Holmes, Jr, men är kanske äldre än så. Adam Smith formulerade satsen på följande sätt:

Every tax, however, is, to the person who pays it, a badge, not of slavery, but of liberty.

Schlingmann nämner att Stordalen "även berört den känsliga frågan om företagens utflyttning av skatteskäl och menar att detta är fel eftersom det annars bara blir medarbetarna som betalar skatt".  (En aning pikant är att Stordalens svenska dotterbolag Home Properties AB enligt DI fått sina deklarationer för 2004 och 2005 underkända och dragit på sig en extra skattekostnad på 510 Mkr i resultaträkningen för 2012. I verksamhetsberättelsen påpekar Home Properties ledning att Högsta Förvaltningsdomstolen i ett liknande fall tidigare ansett att det handlat om skatteflykt.)

 

Det är ytterst alltid endast medarbertare (och konsumenter och kapitalister) som betalar skatt. Bolagen må göra skatteinbetalningar till Skatteverkets konton, men för dessa kostnader tar de betalt. Och vad gäller internationell beskattning är det fråga om kamp mellan olika länder om beskattningsunderlaget -  inte bara en kamp mellan företaget och varje skattemyndighet.

Varför skulle ett land som insett bolagsbeskattningens nackdelar och skadeverkningar beskatta bolagsvinster? Hur kan ett företag som flyttar sin verksamhet dit kritiseras? Det gäller ju att inte dra på sig onödiga kostnader. DI rapporterar den 30 juli om Googles metod att undvika skatt i kundstaterna genom att fakturera från sitt dotterbolag i Irland. Inget konstigt i det. Export vinstbeskattas alltid i försäljningslandet.

Såvida inte en extrabeskattning kan motiveras av affärsmässiga skäl, därför att opinionsbildare har inbillat folk att bolagen betalar sina egna skatter och därmed "gör rätt för sig".

Avskaffa bolagsbeskattningen.



HÄFTIG häf³tig², adj. -are ((†) superl. -ist G1R 29: 741 (1560), BOLAVI A 6 b (1578); -st SCHRODERUS JMCr. 51 (1620), LejonkDr. 101 (1689)). adv. -T (LUDVIGSSON Norman 19 (c. 1550) osv.). ( heft- (-ff-) 1548–1769. häft- (-ff-) c. 1550 osv. – -tich 1638 (: -ticht, adv.). -tig (-gh) 1548 osv. -tiig 1563. -tugh 1582)

[liksom d. heflig av mnt. l. t. heflig, i t. lånat från mnt. o. motsvarande ett icke anträffat mht. heiflich, avledn. av mht. heifte, våldsam, liksom isl. heipt, fiendskap, av en germ. stam haift- med sidoformerna haifst-, haist- föreliggande i got. haifsts, strid, resp. ffris. hăst, feng. hæst (se HAST)]

[HÄFTIG 1]

1) om sak, tillstånd, värksamhet o. d.: som äger l. sker l. göres l. värkar med våldsam kraft l. intensitet; våldsam, mycket kraftig l. stark; äv. (i sht i fråga om rörelse l. förflyttning) med mer l. mindre starkt bibegrepp av hastighet, förr stundom övergående i bet.: bråd, rask; numera fullt brukligt bl. i den mån begreppet av våldsamhet l. intensitet framträder för medvetandet. Häftig gråt, gråta häftigt. Häftiga strider. Patienten kom i häftig svettning. Hjärtat slog häftigt. Dricka, springa häftigt. Tetta ware nogh sagt om Himmelens .. häftiga lop som sker aff Öster och in til Wester. Luth Astr. 8 a (1584). (Guds hand skall) låta komma öffwer them (dvs. de kristsa) .. en häfftigh hädanfärd. PHRYGIUS Föret. 36 (1620). Om färska Såår skulle blöda hefftigt. ROBERG Beynon 64 (1897). Stadsens invånare .. skola under påstående vinterföre .. vackta sig för häftigt körande. PH 6: 3650 (1755). En så lång och häftig nattvandring. ATTERBOM Minn. 20 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Hon rodnade häftigt. BREMER Pres. 155 (1834). Lyckas han (dvs. lon) att under sina häftiga språng ertappa sitt byte. NILSSON Fauna 1: 134 (1847). Häftig fart. CAVALLIN (1875). Snart hörde jag borta i smedjan / Hans släggas häftiga slag. BÅÅTH GrStig. 141 (1889). En häftig beskjutning af samtliga .. (fästnings-)verk. IllMilRevy 1898, s. 156. Svanorna .. summo nu om varandra i häftigaste vimmel. LAGERLÖF Holg. 2: 174 (1907). Skutan börjar slänga i häftiga sjöar. NYBLOM Österut 19 (1908). – särsk.

[HÄFTIG 1.a]

a) om naturföreteelse: våldsam, mycket stark; om rägn: strid; numera i sht om storm, vind, haglande, rägn(skur), snöfall, åskväder. Rägna, hagla häftigt. Häftiga regaskurar. BÆLTER Christen 12 (1743, 1748) Från korinthiska viken blåste en häftig sunnan in i dalen. RYDBERG Ath. 41 (1859). Det häftiga snöfallet natten förut. FrÅdalFjäll 1928, s. 8. – särsk.

[HÄFTIG 1.a.α]

α) (utom i vissa trakter, vard., numera föga br.) om hetta, köld, torka: (mycket) stark, skarp; jfr 2. En häfftigh tårcka påkom. ConsAcAboP 5: 41 (1680). I Juli .. är hettan ännu häftigare (än i juni). ÖDMANN StrFörs. 1: 364 (1799). WESTE 1807.

[HÄFTIG 1.a.β]

β) (†) i uttr. häftigt väder, (väderlek med) stark vind, hårdt väder, oväder. Alm. 1641, s. 18. SCHULTZE Ordb. 1856 (c. 1755).

[HÄFTIG 1.b]

b) om fors, ström: mycket stark, strid; förr äv. dels om vattendrag (flod, bäck o. d.): som har stridt lopp, dels om källa: som har stark åder. En klar och häftig källa. DALIN Hist. 2: 69 (1750). Häftig flod. LINDFORS (1815). De foro utför den häftiga och långa Muhosforsen. WIRSÉN i 3SAH 2: 159 (1887).

[HÄFTIG 1.c]

c) (numera i sht kok.) om eld: som brinner med kraftig låga, stark. En hefftigh brinnande eld. SCHRODERUS JMCr. 61 (1620). När tu ser en hefftig eld, eller råkar illa brenna tig, ah kom ihog helwetis eld. SWEDBERG Cat. 796 (1709). Det enda sylt, som tål häftig eld är lingon och tranbär. LANGLET Husm. 643 (1884).

[HÄFTIG 1.d]

d) tekn. om sprängämne: som exploderar med så stark gasutveckling att plötslig stöt uppstår, brisant; motsatt: vek. TSjöv. 1890, s. 41. TT 1898, Allm. s. 312.

[HÄFTIG 1.e]

e) (†) om läkemedel: som värkar kraftigt. LINDESTOLPE Frans. 64 (1713). jfr: Euphorbium .. är thet allerhefftigiste och hetaste stycke som purgerer. BOLAVI A 6 b (1578).

[HÄFTIG 1.f]

f) om sjukdom l. smärta o. d.: intensiv, våldsam, svår; äv. i uttr. gå häftigt, förr äv. vara häftig någonstädes, om sjukdom: härja l. grassera l. rasa ngnstädes. Häftiga hostanfall. Häftig huvudvärk. Een häfftigh snuffua. BALCK Es. 158 (1603). Laga förfall .. ähr swår och heftig siukdom. Lagförsl. 555 (1604). Thenne Biskopen bleff dödh aff Pästilentie, som tå war häfftigh vthi Saxen. SCHRODERUS Os. 2: 559 (1635). En häftig smärta. OSCAR I Straff 20 (1840). Häftig näsblod. TjReglArm. 1858, 1: 179. Koleran gick då häftigt i Norrköping. DE GEER Minn. 1: 134 (1892). ODENIUS 1Celsus 20 (1898).

[HÄFTIG 1.g]

g) om ljud, förr äv. lukt: mycket stark, skarp. MARKLIN Illiger 100 (1818). De skarpa, häftiga åskknallarne. CARLÉN Repr. 216 (1839). Den häftigt brusande skogsströmmen. ENGLUND Ged. 13 (1853).

[HÄFTIG 1.h]

h) (†) om inbillningskraft: utomordentligt stark o. livlig. En Läsare med häftig inbillningskraft. 2VittAH 2: 543 (1787, 1791)

[HÄFTIG 1.i]

i) (†) om sluttning o. d.: som stupar l. stiger upp tvärt, brant. MEURMAN (1846).

[HÄFTIG 1.j]

j) bildl., om höjning l. sänkning av pris o. d.: stor o. hastig, (med) "brant" (kurva). FAHLBECK Ad. 1: 411 (1898). På spanmålsmarknaden förnimmes en stark, för att icke säga häftig stegring. GHT 1898, nr 91, s. 3.

[HÄFTIG 1.k]

k) (i sht i vitter stil) som framträder l. sker (hastigt) utan förmedlande övergång (o. därför är påfallande), tvär, abrupt, oförmedlad, oförmildrad, våldsam; markant. Öfvergången från ytterligt tvång till vidsträckt frihet var onekligen mycket häftig. FORSSELL i 3SAH 3: 397 (1888). Häftiga temperaturväxlingar. GHT 1904, nr 279 A, s. 4. Den stora stenöknen .. med dess häftiga motsättningar af pösande rikedom och bottenlöst elände. VALLENTIN London 406 (1912).– ss. adv.: tvärt, oförmedlat, oförmildrat. Ett omslag, som uppträder tämligen häftigt och må hända öfverskrider sin rågång. VRYDBERG i SvTidskr. 1873, s. 525. NORMAN MusUpps. 5 (1880).

[HÄFTIG 1.l]

l) (†) ss. adv., övergående i bet.: snart. (Bolinus fick anbud) att emot taga Rectoratet i Halmstadh [file:H1901] men kunne intet så häftigt blifwa ledigh ifrån sitt regemente. BOLINUS Dagb. 73 (1676).

[ 2]

2) med försvagad bet., om sak: som överskrider det vanliga l. normala, stor, betydande, mycken; numera bl. (i vissa trakter, med stark pragel aV slangspr.) ss. rent förstärkningsord: "våldsam", "kraftig", "stark". G1R 19: 271 (1548). (Det är) många wigtugha och hefftugha orsaker, som the tilbörliga skulle leggia på hiertat. PERICI Musæus 5: 214 b (1582). Huru manligha han emoot häfftigha synder strijdt haffuer. PJANGERMANNUS PMagni E 2 b (1605). (Slaganfallet) infant sig (åter) til någon häftigare grad på högra sidan. PH 5: 3076 (1751). Att t. ex. köpa ett gammalt uselt bord, låta sätta ett par nya ben på det .. (osv.) och sedan anse sig ha en utmärkt antiqvitet, är med förlof sagdt en smula häftigt. SD(L) 1900, nr 300, s. 1. Man lefde .. i de yttersta tiderna hart före domen. Häftiga ting hörde nu till ordningen för dagen. HÖGBERG Vred. 2: 378 (1906). Fogden och länsmannen kommo hemåkande från ett häftigt kalas. DENS. Storf. 216 (1915). – särsk. ss. adv.: mycket, i hög grad; i nutida slangspr.: "våldsamt", "kraftigt", "starkt". LUDVIGSSON Norman 19 (c. 1550). SVART G1 80 (1561). Therutinnan foor han häfftigt wilse. SCHRODERUS Os. 1: 178 (1635). Thetta förtyckte the andra på Mötet församlade Biskoparna häfftigt. Därs. 571. Och förswagar Fastan icke så häfftigt, som sömnlösan gör. SCHRODERUS Comenius 331 1639; t. texten: sehr). BRENNER Dikt. 1: 194 (1684, 1713) At bränna och svedia på sätt som i västergyllen brukeligit är, kan ej vara godt, ty derigenom dras sältan häfftigt nt. Linné Stenr. 78 (c. 1747). (Bröderna) tyckte, att det var alltför häftigt tilltaget. LÖNNBERG FnordSag. 1: 77 (1870). På oss svenskar verka väl ändå sådana påståenden en smula häftigt, som att . .. SD 1907, nr 181, s. 7.

[ 3]

3) om person: som med lidelse l. iver hängiver sig åt l. går upp i l. omfattar ngt (sorg, fiendskap, begär, åsikt o. d.), ivrig, passionerad. Medan synden och döden äre dhe häfftigste fiender, som alle menniskior uthi thet ytterste mäst anfächta, så tröstade H(ans) F(urstliga) N(å) de sigh sielf medh Gudz ordh. GUSTAF II ADOLF 100 (1622). Då jag var student; var ingen häftigare Kantian än jag. SÖDMANN (1820) i 2Saml. 4: 170. Häftig i sin sorg och ovan att lida, tillbragte hon (osv.). KOLMODIN TacAnn. 1: 196 (1833). Är man för häftig / så springer man för långt förbi sitt mål. HAGBERG Shaksp. 5: (1848). (Hans) häftigaste motståndare. DE GEER Minn. 1: 127 (1892). Pela hade varit en våldsam man, häftig i begär, häftig och ihållande i vrede. HALLSTRÖM Than. 58 (1900). (†) War han (dvs. konung Götrik) och så häftig, att han slog sig ofta igenum hans (dvs. konung olovs) hoop. VERELIUS Gothr. 74 (1664). – särsk.

[ 3.a]

a) (†) i förb. med inf.: ivrig (att göra ngt). Om jag intett wore så hefftig att nu på timmen möta min vackra frökens bror (osv.). STENBOCK (o. OXENSTIERNA) Brefv. 1: 6 (1689).

[ 3.b]

b) i uttr. vara häftig på (förr äv. uppå) ngt, vara ivrig med hänsyn till ngt, vara het på ngt; numera bl. (mindre br.) i det bildl. uttr. vara häftig på gröten, vara het på gröten (se HET 4 a α). RUDBECKIUS KonReg. 267 (1615). Inte så häftig på den saken, min vän. BÖRJESSON C12 27 (1858). IdrBibl. 1: 7 (1918).

[ 3.c]

c) (†) i överförd anv., om sinne, av. sinnestillstånd: ivrig, upprörd, våldsam. SCHULTZE Ordb. 1856 (c. 1755). EKELUND Fielding 102 (1765). Med häftigt sinne på fjället jag språng / Och såg i det vida haf. GEIJER I. 3: 180 1811; anfört ss. yttrat av den blivande vikingen).

[ 4]

4) om handling l. värksamhet l. yttring av känslo- l. viljelivet l. skildring o. d.: ivrig; passionerad; intensiv.

[ 4.a]

a) om handling l. värksamhet: ivrig, energisk. Theris .. hefftige clagen stelte vi .. tilfredz. HT 1895, s. 324 (1563). Den hängifvenhet dertill (dvs. till yrket), som yttrar sig i en häftig verksamhet. LEOPOLD 6: 341 (c. 1820). Den häftigaste agitation 1 pressen. DE GEER Minn. 1: 180 (1892). Än uppgav han (dvs. hunden) häftiga tjut för att kalla på hjälp. LAGERLÖF Holg. 2: 10 (1907); jfr 1 g. – särsk. om strid, tvist o. d.: förbittad, het. Mitt vti hefftigaste feiden (mellan Sverge o. dess många fiender). SWEDBERG Schibb. d 4 a (1716). En häftig kamp imellan Adeln och Menigheten syntes .. förestå. KOLMODIN Liv. 2: 113 (1832). Dispyten blef häftig. PALMÆR Eldbr. 66 (1834); jfr 6.

[ 4.b]

b) Om känsla l. affekt: intensiv. Häftig förskräckelse, oro, ånger. ASTHROPHERUS 28 (1609). Een häfftig kärleek. AWOLLIMHAUS (c. 1669) i 2Saml. 1: 113. De häftigare sinnes-rörelser . ., som yttra sig i våra gerningar. BOETHIUS Sedol. 53 (1782). Häftig sorg. NORDFORSS (1805). (G. IV A.) föll .. än i häftig vrede, än i häftig glädje. CARLÉN Skuggsp. 2: 22 (1865). LARSSON Psyk. 35 (1896). HALLSTRÖM Händ. 64 (1927).

[ 4.c]

c) om yttring av viljelivet, ss. begär, åtrå, längtan, iver o. d.: utomordentligt stark, brinnande. Den unga Ulyssis Son brann af en häftig längtan at återfinna Mentor uti Salenta. EHRENADLER Tel. 898 (1723). Heftig ifver .. Heftig åtrå. SERENIUS (1741). En häftigare åstundan. RÖNIGK Fresenius 131 (1753). Häftiga lidelser. CAVALLIN (1875). LAGERLÖF Holg. 1: 157 (1906).

[ 4.d]

d) (†) om ord, skildring, "pänna" o. d.: präglad av starka ("brinnande") känslor, passionerad; stundom dels: obehärskad, överilad, dels: hätsk. Thenne war juen ganska häfftigh, härligh och Christeligh bekännelse. SVART Ähr. 84 1560; ifråga om G. I:s avskedstal till ständerna). (Han) Ändrade häruti några alt för häftige ordeformer. BENZELSTIERNA Cens. 73 (1738); jfr 6. Si her! hennes (dvs. "den sörjande turturduvans") klago-sånger, de äro både ömkelige och häftige. NORDENFLYCHT Turt. 3 (1743). Den galla som flutit ur dennas (dvs. Daniel Helsingius') bittra och häftiga penna. PORTHAN BrefSamt. 1: 9 (1774). Denna beskrifning passar, ehuru bitter och häftig den är, tydligen på Esseerna. AGARDH ThSkr. 1: 37 (1842, 1855)

[ 4.e]

e) ss. adv. o. i adverbiella uttr. med bet.: ivrigt, lidelsefullt, passionerat, våldsamt; i sht förr ofta i det adverbiella uttr. på det häftigaste. Man förföljde honom häftigt. Då .. her Göstaf .. på dett heftigeste begärade att vette, hvad adelen ville till dett troligeste .. göre hans kon. Ma: t till tiennst. RA I. 2: 42 (1561); jfr c. Ingen anföll han (dvs. satan) Rå hefftigt som Petrum. SWEDBERG Cat. 741 (1709). Carl (XII) sörjde sin moder djupt och häftigt. OSCAR II 3: 287 (1868, 1889); jfr b. Sobilia grep häftigt sonens hand. HALLSTRÖM Than. 36 (1900). (Judas) trädde nu .. fram till Jesus och .. kysste honom häftigt. Mat. 26: 49 (Bib. 1917). Hon .. skulle .. få börja de häftigt åtrådda studier i matematik. OoB 1990, s. 350; jfr c.

[ 5]

5) (†) om person: sträng, hård; äv. i överförd anv. om tal, skrivelse o. d. (i denna anv. svårt att skilja från 4 v. 6). G1R 24: 319 (1554). Att the (dvs. de fängsla de rådsherrarna) ödmiuckeligen bedie, att H. F. N. icke will ware dem så häfftigh eller till ded ytterste förföllie. HB 2: 345 (1598). Vtaff thetta häftigha, dogh sannfärdigha taal, wordo Stephani Wederparter .. så .. förbittrade, at (osv.). SCHRODERUS Os. 1: 21 1695; lat. orig.: Hac oratione acri). (Gud) är onda gärningars hefftige straffare. MURÆUS Arndt 1: 30 (1647). SCHÖNBERG Bref 1: 236 (1778).

[ 6]

6)

[anv. utgår från 3]

om person: som i en viss situation icke kan återhålla livliga yttringar av sin vrede, upphetsad, het, uppbragt; ofta i överförd anv., numera företrädesvis om tal, ton, uppträde o. d.: som röjer l. bär vittne om l. kännetecknas av en dylik sinnesstämning. BJÖRKEGREN 260 (1784). Blifva häftig i talet. LINDFORS (1815). Hon blef häftig och nickade hotfullt mot honom. HALLSTRÖM Than. 45 (1900). Det blef ett häftigt uppträde mellan de båda kvinnorna. LEVERTIN Gest. 31 (1903). Vergelin .. började .. i en egendomligt häftig .. ton att överbevisa Jonas. SIWERTZ JoDr. 43 (1928). Ditt tal är häftigt . ., broder. Därs. 132. – särsk. ss. adv.: under l. med upphetsning l. vrede; argt, ilsket, i uppbragt ton, irriterat. Ty straxt han slapp och fant en annan, / Sin Stalbror och sin trogna Medbetient / Then han en liten penning. summa ländt; / Begynt' han ginest häftigt bannan, / Bemötten som en vlf ett menlöst får. RUNIUS Dud. 1: 69 (c. 1710); jfr 3. Han talte högt och häftigt, hans ansigte lågade. EURÉN Kotzebue Cora 130 (1794). (Räven blev ond) Men mutter svarade: "hvarför tar / du vid dej i dag så häftigt, far?" ANDERSSON MickelR 136 (1900).

[ 7]

7) om person: som lätt blir uppbragt l. brusar upp, snar till vrede, hetsig, hetlevrad, lättretad, argsint; äv. i överförd anv., om sinnedag), lynne. (De) som icke äro alt för mycket Hete och hefftighe, icke heller alt för mycket Kalle. L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 678 (1628). Om jag sådant sporde, – / Jag är en häftig karl; jag vet ej hvad jag gjorde! LEOPOLD 1: 443 (1814). Häftig man fattas aldrig förargelse. SvOrdspråksb. 45 (1865). Häftigt sinne ger ledsamma minnen. GRANLUND Ordspr. (c. 1880). Han hade ett häftigt lynne. DE GEER Minn. 2: 76 (1892). HALLSTRÖM Than. 39 (1900).

U-LÄNDER OCH SKATTEFLYKT

CHRISTINE VON SYDOW, generalsekreterare ActionAid Sverige, och EDVARD HALL, styrelseledamot ActionAid Sverige, skriver i SvD den 30 juni att Sverige bör bekämpa skatteflykt från u-länder. De säger att utvecklingsländerna varje år till följd av företags skatteplanering förlorar mer än det totala bistånd de får.  De tycks tro att skattebaser och skatteinkomster är något naturlagsenligt; att det finns en given total global skattebas och att den ska/kan fördelas enligt någon sorts rättvisenorm.

Varje land är suveränt att bestämma skatter för aktiviteter inom dess territorium och hur skattebasen ska beräknas. Ingenting hindrar ett land från att bortse från åtgärder (såvida de inte utfäst sig att respektera dem i internationella avtal) som, enligt vad landet anser, otillbörligt reducerar skattebasen.

Om nu u-länder inte får in de skatter de tycker sig vara berättigade till genom inkomstskatter, borde de använda skattebaser de råder över, t.ex. lönekostnader, produktionsvolym, mineral- och råvaruutvinning, fastighetsytor/-volymer, energiförbrukning, transporter. Varje försök att beskatta företag innebär dock en extra belastning för de företag som vill investera och verka i landet. Det är fullkomligt verklighetsfrämmande att tro att företag, som har att välja mellan två (bortsett från skatten) likvärdiga investeringsalternativ, skulle välja det som föranleder högst skatt. I synnerhet inte om  det är enkelt att kringgå skatten genom legala eller internationellt respekterade åtgärder (transfer pricing, thin capitalisation etc.) som fallet är med beskattning av företagsvinst. Det är också verklighetsfrämmande att tro att företagen skulle avstå från legala och respekterade åtgärder för att minimera sina skatter och andra kostnader. Lag ska förstås följas, men ingen skatt utan lag.

I själva verket skulle u-länderna tjäna på att avskaffa företagsbeskattningen innan industriländerna gör det. I själva verket är nog vinstbeskattning den mest olämpliga och mest skadliga av alla skatter.

 

VAR SKAPAS JOBBEN? EN ESO-RAPPORT

FREDRIK HEYMAN, docent i nationalekonomi, PEHR-JOHAN NORBÄCK, docent i nationalekonomi och LARS PERSSON, professor i nationalekonomi, Samtliga vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) har författat rapporten Var skapas jobben? – En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009 (2013:3 ) till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

På Brännpunkt i SvD den 4 juni skriver de att deras övergripande slutsats är att mångfald i näringslivet är avgörande för en samhällsekonomiskt effektiv strukturomvandling som skapar nya arbetstillfällen. Denna mångfald gäller inte enbart förhållandet mellan små och stora företag utan också mellan unga och gamla företag och mellan små och stora arbetsställen. Avgörande i alla dessa dimensioner är dock att företag inte möter regelverk och institutioner som missgynnar produktivt företagande och jobbskapande.

Låter så självklart att man måste vara doktor i ekonomi för att bli tagen på allvar med ett sådant påstående. Men bra att det sägs högt.

Vid presentationen sade  Fredrik Heyman att de flesta jobben skapas i företag som växer och inte i nya företag.  Vi vill att man tar ett steg tillbaka till ett enklare regelverk angående skattefrågor för företag, sade Lars Persson.

Javisst. Ta ett stort steg tillbaka och avskaffa bolagsskatten. Den drabbar nämligen exklusivt de företag som växer - de där, enligt rapporten, de flesta jobben skapas. Tillväxten är vinsten - vinst är tillväxt. Varför ska vinsten beskattas? Det hejdar ju tillväxten. Det blir också ett MYCKET ENKLARE regelverk.

SKATTEFEJD I EUROPA

Tävlingen om lägst bolagsskatt är i gång i Europa, skriver Dagens Industri den 2 maj.

”Det ser ut så. Och det gynnar ju ingen", säger Åsa Hansson, medlem i Anders Borgs företagsskattekommitté och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Ack hur fel har hon icke. De enda som inte gynnas är skattekonsulter och skatteakademiker, sådana som hon själv. Förargligt om bolagsskatten skulle försvinna. Då försvinner ett eteriskt och svårgenomträngligt forskningsområde. Då försvinner en synnerligen lukrativ konsultmarknad.

Men då försvinner också ett otroligt komplicerat och helt onödigt och skadligt skattesystem. En beskattning som motverkar tillväxten. Företagens tillväxt, vinsten, begränsas. Anders Borg borde vara glad om skatten försvinner.

TA SVERIGE UR KRISEN

För att öka de privata investeringarna måste det offentliga, framför allt staten införa nödvändiga ekonomiska incitament, satsa mer på samverkan mellan offentligt och privat samt utveckla och upplysa om nya affärsmodeller, till exempel för energieffektivisering i bostadssektorn och industrin,

skriver  KRISTINA PERSSON, ordförande för Global Utmaning och fd vice riksbankschef,  i ett debattinlägg på Brännpunkt i SvD den 28 april under rubriken Investera Sverige ur krisen .

Bra, men ta först bort det generella hindret för alla företags tillväxt.

Bolagsskatten tar 26,3 procent (22 procent fr.o.m. 2014). Bara skadligt och helt i onödan.

 

KAMPEN OM DEN BETYDELSELÖSA SKATTEN

OECD har för en tid sedan publicerat en rapport med en studie om hur internationella företag undgår bolagsskatt genom vinstöverföringar till lågskatteländer eller andra tekniker. Problemet har begåvats med förkortningen BEPS, vilket uttyds Base Erosion and Profit Shifting. Rapporten har begärts av G20 till dess möte i februari 2013.

Då och då uppdagas att stora företag undgår skatt, vilket upprör allmänhet och politiker. Nu måste något göras. I tämligen pompösa ordalag påtalar rapporten behovet av ökad transparens av effektiva skattesatser. Vidare behövs åtgärder på nyckelområden som

-Internationell enhetlighet ifråga om hur företagsenheter och finansiella instrument ska karakteriseras

-En begreppsapparat rörande vinster från överföringar av digitala produkter

-Hur närståendes skuldfinansiering, captive-försäkring och andra grupp-interna finansiella transaktioner ska hanteras skattemässigt

-Transfer picing - i synnerhet i samband med överföring av risker och rättigheter -, den konstlade uppdelningen av ägande av tillgångar mellan juridiska personer inom en grupp och sådana transaktioner mellan närstående som sällan äger rum mellan oberoende parter

-Effektiva metoder för att motverka skatteflykt, i synnerhet GAARs  (allmänna skatteflyktsregler), tunn-kapitalisering och regler mot missbruk av skatteavtal

-Tillgång till skadliga regler för skattestimulans

Hur många gånger har man inte hört dessa tongångar. Orden kunde lika gärna vara hämtade ur en skrift för 40 år sedan. Problemen är desamma som då, men är kanske mer frekventa idag än på 1970-talet. Problemen går inte att lösa, bl.a. för att bolagsbeskattning i grunden är en omöjlig konstruktion. Omöjlig, onödig och skadlig.

Men den har hållit OECDs skatteavdelning sysselsatt i decennier. Förmodligen ser OECD gärna att det kan fortsätta så i ytterligare decennier.

Rapporten innehåller en intressant sak: En sammanställning (s. 58-59), av bolagsskatteinkomsternas storlek i förhållande till BNP mellan 1990 och 2011 i alla OECD-länderna. Bortsett från i Norge har bolagsskatteinkomsterna aldrig under dessa år överstigit 5 procent i något av länderna (i något enstaka fall 6,1 eller 5,9). I de allra flesta fall har skatteinkomsterna legat på 1,5 - 3 procent av BNP. Genomsnittligt för hela OECD har skattens andel av BNP gått från 2,2 procent 1965 via 3,7 procent år 2007 till 3 procent 2011. SÅ OBETYDLIG ÄR BOLAGSSKATTEN rent kameralt för staternas skatteinkomster. Realt ger bolagsskatten ingenting. Den konsumerar bara andra beskattningsunderlag. Och genererar enorma problem. Och föranleder konkurrenssnedvridningar genom att vissa företag kan undgå avsevärda skattebelopp, vilket - med all rätt - upprör allmänheten.

Tänk om världen kunde befrias från vinstbeskattning av företag. Bara skattekonsulter och akademiker skulle drabbas negativt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

VAD ÄR RIMLIG SKATT?

Skatteflykt var ett av ämnena när EU:s finansministrar på lördagsmorgonen den 13 april klev in i anrika Dublin Castle för att avsluta helgens informella möte på Irland

Sveriges finansminister Anders Borg (M) säger i ett uttalande för SvD

Jag tycker att alla länder ska jobba med att ha ett bra konkurrensklimat. Europa behöver det och då behöver man låga skatter. Men det får inte vara skatteundandragande. Företag ska betala rimliga skatter. Man ska helt enkelt inte kunna stå och säga politikerna rätt upp i ansiktet att man vägrar betala skatt. Det är oacceptabelt.
 

Bra konkurrensklimat. Ja, självklart.

Låga skatter. Förmodligen.

Rimliga skatter. Vad är det?  Rätt skatt är skatt beräknad på regler som parlamenten beslutat.

Domaren i USAs högsta domstol, Learned Hand (1872-1961), uttalade följande:

Anyone may arrange his affairs so that his taxes shall be as low as possible; he is not bound to choose that pattern which best pays the treasury. There is not even a patriotic duty to increase one's taxes. Over and over again the Courts have said that there is nothing sinister in so arranging affairs as to keep taxes as low as possible. Everyone does it, rich and poor alike and all do right, for nobody owes any public duty to pay more than the law demands." Gregory v. Helvering, 69 F.2d 809, 810 (2d Cir. 1934), aff'd, 293 U.S. 465, 55 S.Ct. 266, 79 L.Ed. 596 (1935)

Vinstbegreppet är mångtydigt. Det kan aldrig legalt entydigt definieras. Det förutsätter dessutom framtidsbedömning och är därmed subjektivt. Därför är vinstbeskattning en olämplig beskattningsform.  Vinstbeskattningen är dessutom farlig för investeringar och tillväxt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

FINLAND SÄNKER BOLAGSSKATTEN

Finland ska sänka bolagsskatten till 20 procent, från 24,5 procent som gäller i dag. Det sade landets statsminister Jyrki Katainen när han presenterade budgeten på torsdagen.

BRA. Grattis Finland.

Nu blir vi omsprungna, Anders Borg.

Danmark aviserade för en månad sen en sänkning till 22 procent.

Racet fortsätter.

SvD  DN

CYPRIOTISKT IDIOTISKT

Eurozonens finansministrar har nu enats om ett stödpaket värt 10 miljarder euro till Cypern. I utbyte ska landet bland annat höja bolagsskatten och införa en engångsskatt på tillgångar i banker, skriver SvD den 16 mars.

Skatten på banktillgångar kan nog vara effektiv och lär väl till stor del drabba ryssar, som antas tvätta pengar i Cypern. Det har ju varit EU-ledarnas stora problem. Hur rädda cypriotiska banker utan att skydda suspekta ryska placeringar? Enligt tidningen Financial Times kommer nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna, 25 miljarder euro, från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern. Flödet av kapital mellan Ryssland och Cypern uppgår årligen till flera hundra miljarder euro, skriver tidningen. I praktiken kommer därmed bankernas kunder (och kanske ägare) att få stå för en stor den av finansieringen.

Däremot är det beklagligt att cyprioterna tvingas höja sin bolagsskatt. Vad ska det tjäna till? Nu är den så pass låg (10 %),  så att den även efter en höjning kanske inte blir så hög, och snart kommer andra länder ner mot Cyperns nivå och då kan Cypern börja sänka igen. Den ska höjas till 12,5 procent, dvs samma procentsats som Irland har.

Irland hade större framgång i sina förhandlingar om krisstöd. Frankrike, Tyskland och Storbritannien gav med sig till slut och lät Irland behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Det ska såväl dessa stater som Irland och alla vi andra vara glada för.

Risken är att 12,5 procent etableras som en erkänd lägsta skattesats för bolagsbeskattning. Det vore katastrofalt och ett intellektuellt nederlag.

http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html

DN SvD