MOMS MELLAN MOMSARE - IGEN

Centrum för Skatterätt arrangerade i dag i sin serie lunchseminarier inom indirekt skatt (MOMS) en ytterligt intressant presentation av Anna Sandberg Nilsson, Svenskt Näringsliv, av ämnet Krav på lagstiftaren från näringslivet med kommentarer av Jens Gullfeldt, International General Electric AB.

Trots sin tilltalande och i grunden begripliga konstruktion har MOMSen blivit allt mer komplicerad och svårhanterlig. Anna exemplifierade och förde fram både kort- och långsiktiga krav på lagstiftaren. Förenkla inom ramen för befintlig EG-lagstiftning; Använd de bästa exemplen från andra medlemsstater; Minska den adminstrativa bördan och kontrollera skatten bättre. På sikt behöver hela den svenska momslagstiftningen utredas. Vad fungerar och vad fungerar inte? Hur aktuell är en regel m.h.t. ursprungligt syfte? I varje sammanhang gäller det att utvärdera följande: Hur får vi fler företag? Hur skapar vi bättre förutsättningar för våra företag? Kan vi förenkla för företagen? Hur kan våra företag konkurrera med utländska företag? Hur lockar vi utländska företag att etablera sig i Sverige?

Jens Gullfelt framhöll att eftersom momsen är en transaktionsskatt måste företaget veta exakt vad som är rätt. Det finns inte utrymme för diskussion. Skall moms debiteras på fakturan eller inte; vilken skattesats gäller för just den specifika transaktionen? Redovisningssystemen måste byggas rätt från början. Blir det fel, kommer felet att multipliceras med antalet transaktioner.

Moms tas ju ut – inte bara när vi privatpersoner köper något – utan även på transaktioner mellan företag. Det belopp som ett säljande företag ska betala in till Skatteverket får ett köpande företag tillbaka från Skatteverket. Uppkommer fel mångfaldigas det och fortplantar det sig genom produktions- och distributionsleden. När momsen infördes på 1960-talet var den långt ifrån heltäckande. Då var det nödvändigt att skattepliktiga transaktioner i alla led belades med skatt. Säljaren visste i vilken utsträckning hans försäljning var skattepliktig; köparen visste om han bedrev en verksamhet där han fick avdrag för moms. Däremot var det svårt för en säljare att veta vad som gällde för köparen och för köparen vad som gällde för säljaren. Då var det lämpligt (och nödvändigt) att momsen i princip utgick i alla produktions- och distributionsled. Så är det inte längre. Nu är momsen med enstaka undantag heltäckande. Det är därför helt onödigt att företagen sinsemellan fakturerar varandra moms.

Eftersom moms tas ut på alla transaktioner mellan företag förekommer en gigantisk betalningscirkus – helt i onödan. Felriskerna är monumentala. Det är lätt fuska genom att inte ta upp hela utgående skatten (försäljningsskatten) eller dra av en obefintlig ingående skatt (skatten på inköp). Att ingående skatt är större än utgående skatt (och Skatteverket skyndsamt ska skicka ut pengar till företaget) är inte något onormalt eller uppseendeväckande. Kontrollen försvåras genom att transaktionerna dränks i det enorma redovisningsflöde som månatligen forsar in till Skatteverket. En enorm kreditvolym ockuperas av det helt onödiga momsbetalningsflödet.

Varje företag (såväl juridisk person som egenföretagare) är registrerad hos Skatteverket och har ett eget registeringsnummer. Företagen ska i samband med registreringen beskriva sin verksamhet. I ytterst få fall bedrivs verkamhet som inte är skattepliktig. Det är bland företag så gott som bara i bank- och försäkringsverksamhet och i fastighetsbranschen som skattskyldighet inte förekommer. Och i fastighetsförvaltning kan företagen i eget intresse begära att få vara skattskyldiga. Skatteverket kan alltså enkelt utfärda ett certifikat för varje företag som anger att det är momsskatteskyldigt. Redan nu fungerar momsregistreringsnumret, som enligt lag skall anges på fakturor och andra företagsformulär, som ett slags certifiering. I förekommande fall skulle Skatteverket dessutom kunna ange i vilken verksamhet företaget inte är skattskyldigt, eller i vilken verksamhet en normalt icke skattskyldig (t.ex. en bank) är skattskyldig (t.ex. bankens uthyrning av bankfack). Vid försäljningar som sker till den del av verksamheten som företaget är skattskyldigt för, är det onödigt för företag att debitera moms.

Myndigheter och organisationer m.fl. har ofta verksamheter som delvis inte är skattepliktiga (dvs. befinner sig i samma situation som vanliga privatpersoner) och delvis är skattepliktiga. För dessa skulle Skatteverket kunna utfärda certifikat för den skattepliktiga delen, dvs. intyga att verksamheten till viss del ska behandlas som ett vanligt företag. Sker försäljning till den andra delen (den icke skattepliktiga) skall säljaren debitera moms på fakturan.

Den diskussion som följde på föredraget vederlade – som vanligt – inte att detta vore en framkomlig möjlighet att förenkla momssystemet och reducera de praktiska och rättsliga problem som skatten vållar. Till Annas önskelista om en förutsättningslös utredning av hela den svenska momslagstiftningen vill jag därför lägga utredning av förutsättningarna att ta bort momsen mellan momsare.

Se även artiklar i Svensk Skattetidning 2008 nr 8 sid. 569 och 573 samt min blogg 13 november under rubriken Moms mellan Momsare och skatter.se.