måndag 16 juni 2014

1.950 MILJARDER DOLLAR GÖMS AV STORFÖRETAGEN

SvD har den 16 juni en artikel om hur de amerikanska företagen undviker bolagsbeskattningen. Underförstått är väl att det är något suspekt som pågår.

Tvärtom! För att  göra amerikanska företag konkurrenskraftiga utomlands ges de samma skattebelastning som lokala företag. De drabbas därför inte av den inhemska (federala) bolagsskatten som ligger på 35 procent. En ganska rimlig princip (territorialprincipen), som många länder tillämpar. Sverige gör det inte, utan svenska företag tvingas konkurrera med utländska företag till svenska skattesatser (domicil- eller world wide-principen). Det gör inte så mycket längre, eftersom den svenska bolagsskattesatsen på 22 procent numera inte ligger särskilt mycket högre än många andra länders. Men för amerikanska företag vore det ett svårt hinder för utländsk verksamhet, om företagen belastades med 35 procent (+ 5-10 procent state tax) skatt på sina utländska vinster. Därav skattefrihet för utländska vinster så länge de inte tas hem till USA. Helt enligt lagstiftarens avsikt.

Att bolagen inte tar hem sina vinster utan återinvesterar dem utomlands är då ganska självklart. Varför göra sig av med kapital i onödan? Dessvärre leder det till suboptimering på många sätt, bl.a. genom att den räntefria skattekrediten gör det billigare för amerikanska företag att köpa upp  utländska företag än för lokala företag, som måste använda beskattat kapital. Ett tydligt exempel är Pfizers försök att köpa upp AstraZeneca, för att sedan ändra nationalitet på Pfizer för att slippa den höga amerikanska skatten helt. Den här gången lyckades AstraZenecas aktieägare stå emot.

Så det är i och för sig inga skumraskaffärer som Pfizer sysslat med. De följer de amerikanska reglerna. Det är reglerna som är problemet. I synnerhet är problemet att den amerikanska bolagsskattesatsen är så hög, och därför triggar fram beteendet.

Detta är bara ett av många exempel på bolagsskattens skadliga effekter. Tas bolagsskatten bort försvinner detta och en rad problem. Skatteförlusten av avskaffandet av bolagsbeskattningen blir inte blir så stor, eftersom bolagen ändå lyckas undgå beskattning. Vilken "förlust" förresten? På sikt blir det ingen skatteförlust alls. Vem tror att bolagen bekostar sina skatter? Genom att inte betala de skatter som (vem?) tycker att företagen borde betala (jag utgår från att företagen följer lagstiftningen i de länder där de är verksamma), har  företagen vuxit med 1.950 miljarder kronor extra. De beloppen består inte av mynt och sedlar utan av anläggningar som producerar. Vore det bättre om de anläggningarna aldrig kommit till stånd? Vem ska bestämma hur fort ett företag ska få växa och hur stort det ska få bli? Är det bättre att det sker i en takt som bromsas av en skatt på 35 procent?

Om bolagen skulle betalat ytterligare 1.950 miljarder dollar i skatt, skulle medlen hämtats från löner, priser och (på kort sikt) utdelningar. På lång sikt skulle utdelning i relation till vinst återställas, i värsta fall till priset av sjunkande investeringstakt på grund av att skattebetalningarna dämpar företagens tillväxt.

Den lösning som vore bäst är troligen den minst sannolika i USA, att sänka bolagsskatten. Det vore bättre än att försöka lagstifta emot att skicka vinster utomlands
säger en sakkunnig som SvD åberopar. Javisst, men allra bäst vore att avskaffa den helt.

Samma dag rapporterar SvD om att amerikanska Medtronic i en "gigantisk" affär köper irländska Covidien, även det - påstås det - av skatteskäl. Det amerikanska bolaget flyttar sätet till Irland och slipper därmed den amerikanska skatten på ackumulerade vinstmedel. Till den del det sker av skatteskäl och inte av affärsmässiga skäl, innebär det en kapitalförstörelse. Är det en önskvärd effekt av bolagsbeskattningen?

Ingen säger att bolagen bryter mot lagstiftningen. Vems är då felet?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 14 juni 2014

FASTIGHETSSEKTORN OCH DEN NYA BOLAGSSKATTEN

Redan en dag efter det att Företagsskattekommitténs betänkande blivit offentligt uppkommer problemen. Fastighetssektorn drabbas  av extra kostnader på 3,2 miljarder kronor. Men det gör inget, tycker kommittén; "de sju stora fastighetsbolagen betalar ändå bara mellan 0,01 och 7 procent i skatt". Men vem ska stå för fiolerna om de tvingas betala 3,2  miljarder mera i skatt?

Utredningen har fått hjälp med sifferunderlaget när det gäller just hyresrätter från Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo, skriver SvD den 14 juni.
– Vi var av uppfattningen att allmännyttan skulle vara ett problem, så vi kontaktade och jobbade tillsammans med Sabo. Men de ser inga problem för allmännyttan än just i de här icke-attraktiva områdena, säger Sven-Olof Lodin.
Men det Lodin och kommitténs ordförande H G Wessberg inte vet är att Peter Wallberg från Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo, sitter med i publiken. Och han är snabb med att ge svar på tal.
– Du har fått statistik från oss och jag förstår inte hur du har kommit fram till att det här inte kommer drabba allmännyttan. När vi har räknat hamnar vi på dryga miljarden mer i skatt för våra medlemsföretag, utbrister han.
– Men det var inte det jag sa, jag sa att det inte skulle bli några problem för de flesta. Det är inte samma sak, säger Sven-Olof Lodin. 
Om kommittén trott att det kostar branschen 3,2  miljarder och branschen beräknar kostnaden till ytterligare en dryg miljard är det väl tillräckligt illa för branschen (och hyresgästerna). Och om det inte skulle bli några problem för de flesta, så blir det rejäla problem för det fåtal som ska stå för hela kostnadsökningen.

Det är väl självklart att fastighetsbranschen blir en förlorare på förslaget. Det är ju avsett. De är ju direkt utpekade.

När nu bolagsskatten kommer ned på så beskedlig nivå som 16,5 procent är ju ränteavdraget inte så mycket värt längre. Varför då komplicera ett till ytterlighet komplicerat bolagsskattesystem ännu mer med ränteavdragsbegränsning? Är det några investeringar som ska finansieras med lån är det väl fastigheter. De ska stå och ge avkastning i 100 år. Det är ju just finessen med lån, att den som gör långsiktiga investeringar inte behöver spara ihop kapitalet innan investeringen görs.

Att detta är ett problem beror på att någon har kommit på den tokiga idén att beskatta bolagsvinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 12 juni 2014

FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE

Företagsskattekommittén har nu kommit med sitt betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40). Jag har inte haft tillfälle att läsa det ännu, utan min kunskap baseras enbart på vad som står i tidningarna.

Den bristande neutraliteten i nuvarande skattesystemet består i att det är billigare att finansiera investeringar med lån än med eget kapital, eftersom räntekostnader är avdragsgilla. Ja, det är självklart. Ett annat sätt att beskriva denna bristande neutralitet är att peka på att bolagsvinster beskattas. Det enklaste sättet att åstadkomma neutralitet är att avskaffa bolagsbeskattningen.

Hur effektiviteten och stabiliteten ska ökas genom kommitténs förslag ter sig dunkelt. Vilken effektivitet? Vilken stabilitet?

En sådan här skatteförändring gör man bara vart femte decennium, säger Anders Borg.

Helt fantastiskt är att skattesatsen sänks till 16,5 procent. Skattesatsen är i och för sig oförändrad, men eftersom endast 75 procent av vinsten är skattepliktig, blir skatten på vinsten 16,5 procent. Varför man gör på detta sätt framgår inte av tidningskommentarerna, men det är kanske ett sätt att dölja att beskattningen av bolagsvinster ska bli rejält låg.

För att det inte ska bli för enkelt införs begränsning av ränteavdrag, så att finansiella underskott inte tillåts.
För bankerna blir det en särskild schablonbeskattning.
Förlustavdrag halveras.

Ganska snart ser man att förslaget är riktat mot företag som favoriseras av nuvarande skattesystem eller dragit på sig kritik: fastighetsbolag, riskkapitalbolag, banker, välfärdsföretag. Därmed inser man också att förslaget inte innebär en förändring för nästa femtioårsperiod.

Snart utkristalliseras företag som gynnas av det nya reglerna, eller som har möjlighet att dra fördelar som inte varit avsedda. Då blir det dags för nya begränsningar.

Företagarna drar fram en rad problem:
Definitionen av finansiella kostnader och intäkter
Komplexa regler och besvärliga gränsdragningar exempelvis leasing, leverantörskrediter, factoring, borgenskostnader
Handelsbolag med fysiska delägare, avdragsstopp men inget finansieringsavdrag
Finansiella kostnader får bara kvittas mot finansiella intäkter samma år
Finansiering av förslagen – bankskatt och halverade förlustavdrag

Varför inser inte kommittén att bolagsbeskattningen bara innebär ett komplicerande och onödigt beskattningsled? Bolagen bekostar inte sina skatter; det gör konsumenter, löntagare och kapitalägare; på längre sikt inte kapitalägare.

De som verkligen gynnas av förslaget är konsulter och akademiker. Alla skattehandböcker och läroplaner på universitet och högskolor måste nu göras om. Konsulterna jobbar säkert redan febrilt på att finna luckor och möjligheter att kringgå begränsningar av ränteavdrag och nya gränsdragningar mellan lagstiftningens olika delar. Att vinsterna av att bemästra de nya reglerna blir lägre, lär inte innebära minskade ansträngningar.

Tills vidare ska företagens tillväxt hållas tillbaka med 16,5 procent. Varför?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 7 juni 2014

TRYCKERIMOMSHÄRVAN VÄXER ÖVER ALLA BRÄDDAR

Jag kommenterade tryckerimomshärvan i en blogpost den 3 januari i år. Det har blivit värre sen dess. De praktiska konsekvenserna är monumentala, men finansministern har sagt att det tyvärr inte är något att göra åt.

Bakgrunden är att tryckerier debiterat sina kunder moms med 25 procent. Tryckerierna har då betalat in motsvarande belopp till Skatteverket. Kunderna har betalat momsen till tryckerierna och därför varit berättigade att få motsvarande belopp från Skatteverket. Korkat och fullständigt onödigt, men helt i enlighet med reglerna.

Så kom en dom från EU-domstolen 2009 (C-88/09, Graphic Procédé), där det slogs fast att det borde varit 6 procent moms, eftersom tryckeritjänsterna avsåg produktion av böcker, och för böcker ska momssatsen vara 6 procent. Då har tryckerierna begärt att få tillbaka 19 procent inbetald moms fr.o.m. 2002; med all rätt, enligt EU-domstolens beslut. Fast pengarna borde vidarebefordats till bokförlagen, eftersom dessa ju betalt 19 procentenheter för mycket till tryckerierna. Oavsett om tryckerierna vidarebefordrat beloppen eller inte har Skatteverket ansett sig ha ett krav på förlagen. De har ju fått ett för stort momsavdrag. Det ligger mycket i det, och det vore väl inga större problem om tryckerierna vidarebefordrat de pengar de inte borde ha tagit ut av sina kunder och som de fått tillbaka från Skatteverket. Nu tycks tryckerierna inte ha vidarebefordrat pengarna till förlagen, så förlagen får försöka skaka fram pengarna på annat sätt. Underinstanserna har ansett att Skatteverket haft rätt i sina krav, men Kammarrätten har sagt nej. Det har Skatteverket överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.


Den 26 februari i år kom vägledande domar från högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 3291-13 och 3499-13) – där det konstaterades att Skatteverket ska kunna göra följdändringar och beskatta kunderna. Detta under förutsättning att det inte är uppenbart oskäligt. Innan de domarna avkunnades hade kammarrätterna hunnit döma av massor av mål där Skatteverkets ändringsyrkanden avslagits. Kammarrätten hade därvid inte ansett att Skatteverket hade rätt att efterbeskatta tryckeriernas kunder på den grunden att kunderna haft rätt till återbetalning av för mycket inbetald moms. Kammrrätten kom till det slutet oavsett oskälighetskriteriet. Skatteverket har överklagat dessa domar till Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen återförvisar nu dessa domar till Kammarätten eftersom oskälighetskriteriet inte prövats. Så här skriver Högsta förvaltningsdomstolen:



Skatteverket har i omprövningsbeslut genom efterbeskattning enligt 21 kap. 12 § 2 skattebetalningslagen (1997:483), SBL, minskat AA ingående mervärdesskatt till följd av verkets beslut att sätta ned den utgående mervärdesskatten hos ett tryckeri som är leverantör till AA.
Enligt den angivna bestämmelsen får efterbeskattning ske när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut för någon annan skattskyldig. Efterbeskattning får dock enligt 21 kap. 13 § andra stycket SBL inte ske, om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt.
Kammarrätten har i den nu överklagande domen funnit att Skatteverkets beslut om utgående mervärdesskatt hos tryckeriet inte föranleder att ändring ska ske genom efterbeskattning hos AA. Kammarrätten har vid denna utgång inte prövat frågan om efterbeskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.
Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 februari 2014 (mål nr 3291-13) bedömt efterbeskattningsbestämmelsens tillämplighet i en motsvarande situation. Domstolen fann att förutsättningar förelåg för efterbeskattning och att efterbeskattning i det fallet inte framstod som uppenbart oskälig.

Tittar man på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida ser man att bortemot - jag har räknat om och om igen  och får olika varje gång - 300 mål återförvisats till kammarrätten under våren 2014 för prövning av om efterbeskattning skulle framstår som uppenbart oskäligt. I övrigt har Högsta förvaltningsdomstolen under samma tid avgjort endast ca 25 skattemål. Enorma resurser läggs ned på detta. Ja, så måste det vara i ett rättssamhälle. Men skapa då inte regler som föranleder sådan aktivitet fullkommligt i onödan.

Det är enkelt.

Avskaffa moms mellan momsare.