ÖVERSYN AV FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Direktiven till den aviserade utredningen om företagsbeskattningen (dir. 2011:1) har nu publicerats.

Vad som kan göras komplicerat kan göras ännu mer komplicerat.

En central utgångspunkt för kommittén är att bolag även fortsättningsvis ska beskattas genom traditionell inkomstbeskattning. Därmed avsäger man sig den enklaste metoden.

Reglerna bör, enligt direktiven, ge goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar samt utformas på ett sådant sätt att en större enhetlighet uppnås och att asymmetrier undviks i största möjliga utsträckning. Vidare är det – inte minst mot bakgrund av den finansiella krisen – viktigt med åtgärder som stärker det egna kapitalet, vilket leder till mindre sårbara företag. Bolagsskattebasen ska värnas samtidigt som skattereglerna även fortsättningsvis ska göra det attraktivt med realinvesteringar i Sverige och med lokalisering av moderbolag och huvudkontor här samt för entreprenörer som vill starta och driva företag.

Ett dubbelt asymmetriproblem ska lösas. Dels bör ränteavdrag för finansiering av skattefria inkomster (näingsbetingade aktieutdelningar och aktievinster) begränsas, dels måste skillnaden i finansieringskostnader mellan eget och lånat kapital minskas.
Uppfattningen om den första asymmetrin är felaktig. Den skattefria utdelningen/vinsten är en återspegling av uppkomna (normalt) beskattade vinster i det innehavda bolaget. Att vägra avdrag för finansieringskostnader innebär att ett kedjebeskattningsmoment införs. Avdragsbegränsningen är möjligen motiverad om det innehavda företaget är utländskt och skatten på dess vinster tillfaller ett annat land. En sådan regel är emellertid diskriminerande, såvida vi inte har samma regel i fråga om svenska aktieinnehav. Ska vi därför införa kedjebeskattning av svenska koncerner?

Den andra asymmetrin kräver att avdragsrätten för räntor begränsas och/eller att det införs en avdragsrätt för aktieutdelning. I fråga om ränteavdrag flaggar direktiven dessutom för thin capitaliserings-regler. För att inte heller de ska vara diskriminerande krävs att de gäller även för räntebetalningar till svenska borgenärer.

Detta är helt onödiga problem och de lösningar som direktiven föreslår kommer att leda till ytterligare kompliceringar av en redan hopplöst komplicerad och helt onödig beskattningsform. Jag har tidigare översänt ett exemplar av boken Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser till departementet. Läs den.