tisdag 26 februari 2013

THE MISSING 20 TRILLION $

The Economist har en artikel den 16 februari om skatteflykt. 20 trillioner $ sägs vara undanstuvat i olika skatteoaser.

Om bolagsbeskattning skriver tidningen så här:

Governments also need to lower corporate tax rates. Tapping companies is inefficient: firms pass the burden on to others. Better to tax directly those who ultimately pay—whether owners of capital, workers or consumers. Nor do corporate taxes raise much money: barely more than 2% of GDP (8.5% of tax revenue) in America and 2.7% in Britain. Abolishing corporate tax would create its own problems, as it would encourage rich people to turn themselves into companies. But a lower rate on a broader base, combined with vigilance by the tax authorities, would be more efficient and would probably raise more revenue: America, whose companies face one of the rich world’s highest corporate-tax rates on their worldwide income, also has some of the most energetic tax-avoiders.
 
Det enda hindret mot att avskaffa bolagsbeskattningen som tidningen ser är, att det gör det möjligt för förmögna personer att bolagisera sig. Jag ser inget ont i det. Vad är det för fel att stimulera privat sparande? Så länge pengarna ligger i bolag kan de ändå inte utnyttjas för privat konsumtion eller andra privata dispositioner. Om ett land - likt Sverige - beskattar pensionskapital, kan vilande bolag eller överkapitaliserade bolag beskattas schablonmässigt. Inget hindrar att beskattningen sker hos ägaren. Sådana regler, CFC-regler, är frekvent förekommande. Även Sverige har sådana regler.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 25 februari 2013

DANMARK SÄNKER BOLAGSSKATTEN

Helle Thorning-Schmidt statsminister i Danmarks S-ledda regering aviserar en sänkning av bolagsskatten från 25 till 22 procent. Danska näringslivet, Dansk Erhverv, jublar. Jfr Sveriges Näringsliv mycket ljumma reaktion  till Sveriges sänkning av bolagsskatten.

Vi er meget tilfredse med, at regeringen har lyttet til erhvervslivet og nu i lighed med blandt andet Sverige har valgt at sænke selskabsskatten. Det vil styrke erhvervslivets konkurrenceevne og tiltrække udenlandske investeringer, hvilket er forudsætningen for jobskabelse i det private, 
 säger administrerende direktør Jens Klarskov i en skriftlig kommentar.


Säkert.

Meningarna är dock delade.

Den centrumvenstreorienterade tankesmedjan Cevea
advarer mod at tro, at lavere selskabsskat i sig selv vil føre til flere investeringer, højere vækst og flere job, efter at regeringen vil sænke skattesatsen fra 25 til 22 i forbindelse med den bebudede konkurrenceevnepakke.

Direktør Kristian Weise, Cevea, kallar det i ett pressmeddelande
for »en myte«, at lavere selskabsskat i sig selv skulle give mere vækst og skabe flere job: »Det er muligvis resultatet i økonomernes regneark og modeller. Men i den virkelige verden viser historien noget helt andet«.
 
Chefsekonom Mads Lundby Hansen i den liberala tankesmedjan Cepos menar däremot
at sænkningen af selskabsskatten er for lille. Ambitionsniveauet fra regeringens side er ganske enkelt ikke godt nok. Det vil bidrage til at øge investeringerne i ny teknologi, maskiner og forskning. Og ad den vej vil produktiviteten og velstanden øges.
Når det er sagt burde ambitionsniveauet være større. Regeringen burde have sænket selskabsskatten til 20 procent, så vores selskabsskatteniveau blev mere konkurrencedygtigt end i Sverige, hvor satsen i år udgør 22 procent.
 
Danska LO medger
at en lavere selskabsskat kan føre til øgede investeringer i ny produktion. Men der er en stor risiko for, at virksomhederne ikke sender pengene ud at arbejde. Selskabsskatten er fugle på taget.

Konservative och Liberal Alliance vill gå ännu längre. K vill sänka till 15 och LA till 12,5 procent.
Når regeringen nu langt om længe anerkender, at en lavere selskabsskat har positiv effekt på væksten og beskæftigelsen, så skal sænkningen være af en størrelse, der bringer os foran nabolandene. I Sverige er den 22 procent, England planlægger at sænke til 21 procent, og tyskerne har ambitioner om en halvering til cirka 16 procent. Vi skal være mindst lige så ambitiøse
 säger erhvervsordfører Mette Bock (LA).

Det här kan bli riktigt trevligt.

Et »kapløb mod bunden«  mener den tidligere overvismand, professor Christen Sørensen fra Syddansk Universitet. »Hvis man vil bevare selskabsskatten, er man nødt til at have minimumssatser på EU-plan«, konkluderer Christen Sørensen.

Ja, men varför skulle man vilja bevara  bolagsskatten?

Det är ganska självklart att investeringarna stimuleras av att en kostnad bortfaller. På sikt kommer dock elasticiteter i utbud och efterfrågan att förskjuta effekten med justeringar av priser, löner och avkastningskrav. I det långa loppet är det den långsiktiga kulturellt betingade uppfattningen om rimliga relationer mellan löner och kapitalavkastning som råder. Då spelar bolagsskatten ingen roll.

Men ett stort och onödigt problem skulle försvinna och näringsklimatet förbättras för alla utom skattekonsulter och skatteakademiker. Ett fullständigt sterilt kunskapsområde minskar i betydelse eller försvinner när skattesatserna kommer ned mot 0 procent.

Avskaffa beskattningen av företagens vinster. Avskaffa skatten på tillväxt.

BT  BT BT  BT Pol SvD DN

lördag 23 februari 2013

SÄNKT BOLAGSSKATT OCH STÄRKT KRONA

Den sänkta bolagsskatten är ett sätt att motverka effekterna av den allt starkare svenska kronan och bevara konkurrenskraft, säger statsminister Fredrik Reinfeldt enligt en rubrik i SvD den 22 februari.
Jag undrar om det är han och inte rubriksättaren som säger det. I texten skriver tidningen:
Det är en av de saker som balanserar att vi nu har en så stark krona, sade Reinfeldt.
 
Ja, för hur skulle regeringen i början av 2012, när planerna på en sänkning av bolagsskatten först började antydas, kunnat förutse förstärkningen av kronan ett år senare. Och då kunna avstämma skattesatsen så att den kunde motverka effekterna av kronförstärkningen.

Men visst, med sänkt bolagsskatt kan industrin lättare bära effekterna av den stärkta kronan. Eller det kanske rent av är tvärtom.  Kronan stiger för att omvärlden ser att investeringsklimatet i Sverige håller på att förbättras genom att bolagsskatten sänks och kanske kommer att sänkas ytterligare.

Utan bolagsskatt bortfaller ett helt onödigt hinder för näringsverksamhet i Sverige. Alla blir glada utom skattekonsulter och skatteakademiker.

fredag 22 februari 2013

EXPRESSENS VAPENBROTT

Jag hörde i Studio Ett den 19 februari Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, som var en av dem som dömdes till dagsböter för ett illegalt vapenköp, säga att det var närmast självklart att tidningen betalar böterna. Han liknar det vid resor och bildinköp och andra kostnader för journalistisk verksamhet.

Det lär knappast hjälpa honom. Böterna är personliga och en skattepliktig förmån för honom om tidningen betalar dem. Han måste betala dem med pengar som han inte fått men som han måste betala inkomstskatt för.

Böter är dessutom en icke avdragsgill kostnad (8 kap. 9 § IL). Tidningen lär dock få avdrag för dem om de hanteras som lön.

Jag hoppas Thomas Mattsson har det klart för sig, så han inte ådrar sig staff för ännu ett brott. Det är lättare än man tror att bli skattebrottsling.

SvD SvD

tisdag 19 februari 2013

AGGRESSIV SKATTELAGSTIFTNING

Gary Clyde Hufbauer kommenterar den artikel Storbritanniens, Frankrikes och Tysklands finansminstrar skrev häromdagen på följande sätt.

Seldom does the UK chancellor of the exchequer join the French and German finance ministers in a letter to the Financial Times (Februaary 16). Unfortunately their common policy prescription on this occasion points in the wrong direction. Taxing the income of rich households at progressive rates is sensible and fair, but taxing the income of corporations is not. Corporations are owned by hospitals, universities and pensions as well as households, and not all household owners are rich.

One beneficial result of policy competition between OECD nations over the past three decades has been the gradual reduction of corporate tax rates. The ministers seek to reverse this process by divvying up the corporate tax base in a manner that prevents multinationals from shifting their income to jurisdictions that don’t subscribe to high corporate taxation.

With investment sagging in most OECD countries, and unemployment far too high, this is not the time to tax businesses more heavily. Instead, business taxation should be slashed. This would not only encourage investment and employment; it would also reduce and even eliminate the incentive for profit shifting.

The ministers make much of the argument that some European multinationals pay lower taxes than small businesses. In the US, average multinational tax rates are higher than average small business rates, because most small companies are organised as “pass through” entities that are taxed solely at the shareholder or partner level, not at the business level. Rather than raise tax rates on their own multinationals, the European ministers should encourage greater use of “pass through” entities on their side of the Atlantic.


Det är bara att instämma.



Och här är finansminstrarnas drapa

We are determined that multinationals will not avoid tax

 
The international corporate tax system is increasingly outdated. This has allowed some large multinational companies to avoid paying their fair share in tax. International companies are a great source of innovation and jobs. Let us put our cards squarely on the table. No one country wants to act alone and drive investment away. But people in our countries are rightly calling for something to be done. That’s why we need to act together through the Group of 20.

Globalisation and technology have brought about profound changes to our world. Britain, France and Germany have long been open, trading economies, but the pace of change is increasing rapidly, as the digital age and freer movement of capital means companies across the world are increasingly unconstrained by country borders. Ecommerce and the internationalisation of supply chains have led to an explosion in choice for consumers across the world, but have also fundamentally changed the way companies are structured. An increasing share of global business value lies in brands and intellectual property. The value of the top 100 global brands alone is estimated at $2.4tn.

Germany, France and Britain want competitive corporate tax systems that attract global companies to our countries and help our economies to grow. They are a significant source of growth, investment, employment and tax. But we also want global companies to pay their fair share of taxes.
International tax standards have struggled to keep pace with our changing economy. This has allowed some multinational companies to restructure their business to minimise the amount of tax they pay, shifting the taxation of their profits away from the jurisdictions where they are being generated, so that they pay less tax than smaller, less international companies.

We are taking steps to clamp down on tax avoidance in our own countries. But acting alone has its limits. Clamp down in one country and those companies, their lawyers and their accountants move elsewhere. In fact, the Organisation for Economic Co-operation and Development has argued that unilateral action could even be counterproductive. That’s why we need to act together.
At a meeting of the G20 in November, we called for co-ordinated and collective action to strengthen the international corporate tax rules, backing and providing additional resources for the OECD’s work to identify gaps in the tax rules.

The OECD is the world authority on tax standards, and with secretary-general Ángel Gurría’s leadership, it has been making a powerful case for change. Its report into Base Erosion and Profit Shifting will be presented to the G20 meeting in Moscow this weekend. It found that the practices that some multinational enterprises use to reduce their tax liabilities have become more aggressive over the past decade. Some multinationals are exploiting the transfer pricing or treaty rules to shift profits to places with no or low taxation, allowing them to pay as little as 5 per cent in corporate taxes while smaller businesses are paying up to 30 per cent. This distorts competition, giving larger companies an advantage over smaller, more domestic companies. In this difficult economic climate, it cannot be right that larger companies can avoid paying tax, with families and small businesses ending up paying more. And to keep tax rates low you have to keep taxes coming in.

Some argue that avoidance is the fault of complexity in the tax system; solve that, and the problem goes away. But this simply is not the case. Global corporate taxation is complicated because the world is complicated. Some high-profile cases that have caused public concern have not related to complexity but rather quite simple tax concepts – concepts that have not necessarily kept up to date with a more complex world. Setting domestic tax rates and rules are rightly the preserve of national governments. However, the lack of co-ordination on an international level leads to distortions and thus to damage for corporations and governments That is why we need international co-operation between national tax systems. The OECD is preparing a plan of action, which, if agreed by the participating countries, will be put to the G20 in July. The UK will use its chairmanship of the transfer pricing group to draw up necessary changes to the principles on which multinationals’ profits are allocated between countries. Germany will lead work on how to prevent the erosion of the corporate tax base including through exploitation of gaps between countries’ tax laws and through harmful preferential tax regimes of countries, and France will co-chair with the US work on how to determine tax jurisdiction, particularly in the context of etrading and reclaiming of profits shifted to low-tax countries and jurisdictions.

Securing reform will not be easy. These are complex rules, reflecting the complex nature of the global and digital age. But the principle at the heart of any changes is a simple one: a competitive tax system that supports businesses, but where everyone pays their fair share. With the help of the OECD, there is a growing international consensus that reform is needed. As the finance ministers of the British, French and German governments, we are determined to turn that consensus into action.

George Osborne,
Chancellor of the Exchequer, UK
Pierre Moscovici,
Minister of Finance, France
Wolfgang Schäuble,
Federal Minister of Finance, Germany

lördag 16 februari 2013

NÄR ÄR SKATTEPLANERING AGGRESSIV?

Brittiska företag som vill vara med och bjuda på offentliga upphandlingar får se upp i april. Då kommer nya regler mot bolag som sysslar med aggressiv skatteplanering, skriver SvD den 15 februari. Bolag som har funnits skyldiga till aggressiv skatteplanering kommer inte att få lämna bud i offentliga upphandlingar, enligt nya regler från brittiska motsvarigheten till finansdepartementet.

I vems ögon är skatteplanering som följer lag aggressiv? Ska bolagen betala mer skatt än länderna föreskriver i lag för att få offentliga uppdrag? Vem bestämmer vad som är lagom skatt?

Vid G 20-ländernas möte i Moskva  presenterade  Storbritannien, Frankrike och Tyskland ett gemensamt initiativ som ska förhindra att multinationella företag undanhåller sig (skriver SvD den 16 februari, men menar rimligen berörda länder) skatter. Planen, vars detaljer läggs fram av ländernas finansministrar under dagen, är ett svar på en rapport som publicerades i veckan av OECD. Den pekar på att det blir allt vanligare att multinationella företag lägger sina vinster i länder där skatterna är lägst, och OECD vill ha en övergripande översyn av internationella skatteregler för att förhindra detta.

Varför måste ett land ta ut mer skatt än det anser sig behöva?  Bör ett land med låga skatter hindra företagsbildningar i det egna landet? Varför måste det tvingas ha en skadlig skatt som bolagsskatten?

Ryck i stället undan mattan för skatteplanerarna.

fredag 15 februari 2013

I PRINCIP I GRÖNKÖPING

Grönköpings Veckoblad brukar förtydliga svåra ord i sina artiklar. I februarinumret anges att huspriserna i  "vår stad har, med inflationen borträknad, i princip (ungefär) legat å samma nivå sedan kung Erik Läspe & Haltes dagar". Hoppas ironin går hem.

Vi erinras också om att Peter Eriksson m. fl. (MP)  i en riksdagsmotion 2012/13:C444 säger att "det som är skadligt, dyrt och farligt bör förbjudas".  Helt rätt. T.ex. bolagsbeskattning.

Uttalandet av fru centerledare A. Lööf (C) om att hon vill ha "ett fossilfritt samhälle" inskrivet i partiets nya idéprogram innebär inte någon som helst anspelning å hr riksdagsman J. Krökén i Kröken (också C), enl. vad den senare har klargjort genom ett  inlägg i GV:s lokalupplaga.

måndag 11 februari 2013

3:12-REGLERNA BLEV FÖR BRA

De ökända 3:12-reglerna, som infördes vid den stora skattereformen 1990 och som avser att förhindra att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster, har alltid varit ett hatobjekt bland företagare. Och detta trots att reglerna ändrades 2006 och numera ger en avsevärd skattelindring för företagarinkomster i förhållande till tidigare och i förhållande till beskattning av andra arbetsinkomster. Och det var också den uttalade meningen.

Politikernas och skatteteknikernas övertro på styrning av ekonomin fick dem att införa regler som skulle stimulera löneintensiva företag. Med skatteförmåner skulle sysselsättningen stimuleras.

Dessa skatteförmåner blev så bra och populära att de som reagerade exakt så som reglerna motiverade nu kritiseras för skatteplanering.

– Jag tycker det är stötande när man ser personer som har höga inkomster, som är lätt att uppfatta att de kommer från tjänst, skatteplanerar på ett sådant sätt att de undviker skattebetalningar, säger Finansminister Anders Borg till Ekot.

 
Att företagarna har reagerat precis så som man kunde förvänta sig har belysts i en utmärkt studie för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) av Annette Alstadsæter och Martin Jacob.
 
Kryphål skriver SvD den 12 februari. Nej, en vidöppen dörr med en inkastare som lockar med nedsatt entréavgift för den som tar med sig gäster. Det bör dock framhållas att de förmånliga beskattningsreglerna på ägarnivå motvägs av en extra skatt på bolagsnivå. Bolaget måste nämligen först betala bolagsskatt för de vinster som delas ut.

Huvudet på spiken slår PJ Anders Linder i sin mördande ironiska men helt korrekta beskrivning av irrvandringen mot dagens 3:12-regler i SvD den 13 februari. Full fart i evighetsmaskinen.

Samma spår är Tobias Wikström inne på i Dagens Industri den 13 februari. Utan statlig inkomstskatt på arbetsinkomster behövs inga 3:12-regler. Utdelning skulle beskattas med 30 procent  kapitalskatt och lön med ca 30 procent kommunalskatt. Men tas också bolagsskatten bort kan även skatteplikt och avdragsrätt för räntor avskaffas. Därmed uppkommer en budgetförstärkning på 15 miljarder kr från bortfallet av hushållens ränteunderskott på 50 miljarder. Då, Tobias, skulle skattekonsulternas marknad verkligen minska kraftigt. Och vad skulle skatteakademikerna syssla med?