tisdag 30 december 2014

UNDERKÄNT RÄNTEAVDRAG KOSTAR SCA 1,1 MILJARDER KRONOR

SCA har fått ett skattekrav på 1,1 miljarder kr (inkl. skattetillägg) skriver SvD och DI den 30 december.
SvD skriver:
SCA-koncernen sålde för tio år sedan det svenska dotterbolaget SCA Finans till ett av koncernens andra dotterbolag i Holland, SCA Treasury.
För att finansiera affären tog SCA Treasury ett lån inom koncernen. Under minst fem år, 2009–2013, har SCA Treasurys Stockholmsfilial tillgodoräknat sig ränteavdragen för lånen och därmed kunnat betala mindre skatt i Sverige.
Den uteblivna skattesumman uppgår med tillägg till 1,1 miljard under de senaste fem åren, uppger Skatteverket. Myndigheten skriver upp filialens överskott under perioden till totalt 3,3 miljarder kronor.
Beslutet tyder på att Skatteverket flyttar fram positionerna vad det gäller internationell beskattning, säger Anders Hultqvist, professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Enligt honom är rättsläget oklart eftersom Skatteverket åberopar en OECD-rapport om vinstallokering mellan länder som kommit till efter att Sverige slöt sitt skatteavtal med Holland 1994.       – När det kommer till frågor där rättsläget är oklart, där det också finns argument för båda sidor, så är det magstarkt med ett skattetillägg, säger Anders Hultqvist.
Det är enligt Anders Hultqvist en tilltagande trend att myndigheter åberopar rekommendationer som inte är lag eller rättsligt bindande enligt folkrätten.
Björn Erling på Skatteverket menar att myndighetens tolkning av OECD:s rapport är okontroversiell. – Vi har inte använt de bestämmelser som finns kring räntesnurror. Det vi tillämpar är det aktuella dubbelbeskattningsavtalet (mellan Holland och Sverige) och OECD:s rapport om vinstallokering. De hänvisar klart och tydligt att det är de här reglerna som ska användas.


DI skriver:
Stockholmsfilialen av dotterbolaget SCA Treasury har sedan 2004 skött en del av SCA:s finansförvaltning och bland annat dragit av räntor på lån från dotterbolaget SCA Finans.
Enligt Skatteverket har filialen dock inte rätt att dra av räntor på koncerninterna lån som finansierade ett aktieköp 2004.
Därför upptaxerar Skatteverket SCA-bolagets Stockholmsfilial med sammanlagt 3,29 miljarder kronor för åren 2009 till 2013. En 40-procentig straffskatt tillkommer också.
 SCA kommer att överklaga beslutet.
Den svenska skattemyndigheten (Skatteverket) har genom ett beslut om eftertaxering framställt krav på skatt och skattetillägg på cirka 1.100 miljoner kronor. SCA kommer att överklaga beslutet och gör bedömningen att Skatteverkets krav inte kommer att stå sig i en rättslig prövning.
Skatteverket menar att avdragen borde ha gjorts i Holland eftersom en filial inte kan ta över aktier och räntekostnader från sitt huvudsäte.


Såvitt jag kan se föreligger inga hinder att ett utländskt bolag kan äga aktier i ett svenskt bolag via en svensk filial, som är skattskyldig i Sverige som vilket svenskt bolag som helst. Men det krävs att det är filialen som i någon formell mening innehar och förvaltar aktieposten. De kostnader filialen har för innehavet är avdragsgilla i det land där filialen är verksam, dvs. i det här fallet Sverige.


En reflektion som tränger sig på är att ränteinkomsten enligt DIs referat tillfaller ett svensk bolag, SCA Finans. I så fall uppkommer en ränteintäkt motsvarande räntekostnaden i Sverige. Sveriges skattebas skulle i så fall inte ha påverkats av transaktionen, och något skatteflyktssyfte för Skatteverket att angripa föreligger inte.


Men det är kanske så att SCA har velat trissa upp inkomsten i SCA Finans för att få en högre svensk skatt och därmed bättre kunna utnyttja rätten att avräkna bolagets utländska skatter. Utan svensk skatt finns det ju ingen möjlighet att avräkna utländska skatter. Det är en vanlig strategi att betala frikostigt med skatt i det land företaget är "gäst". Det gör företaget välkommet i landet och - om det har stora vinster som också beskattas i Sverige - kostar inte något extra. De svenska avräkningsreglerna är nämligen mycket generösa.


Det lär väl visa sig så småningom vad som legat bakom transaktionerna. Bolaget har aviserat att det kommer att överklaga Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten. Det kan hållas för visst att förlorande part kommer att föra målet vidare till överinstanserna, så det lär dröja många år innan vi vet hur det går. Till dess lär bolaget få ligga ute med en dryg miljard.


Bolaget får kanske begränsa sitt utnyttjande av sitt flygplan för företagsledningens privata behov.









TIO SKÄL ATT AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN

Ett klipp ur Wall Street Journal den 29 december.


Tax complexity disappears, the obsession with after-tax profit vanishes and stock prices climb even higher
by John Steele Gordon.




America’s corporate income tax rate, at 35%, is the highest in the world. A rising chorus would like to bring it more in line with foreign rates, which average around 23%. I have a better idea—abolish the tax. The long-term benefits would greatly outweigh the short-term costs. And revenue from other sources, especially the personal income tax, would quickly make up for it and then some.
The corporate income tax has a curious origin. When Congress tried to tax the incomes of the growing number of wealthy Americans in the 1890s, the Supreme Court threw out the law as unconstitutional, calling it a direct tax. But the political pressure to tax the rich continued to mount. That’s hardly surprising as the rich were, indisputably, undertaxed at the dawn of the 20th century. Most federal revenue came from tariffs and excise taxes on certain commodities, such as liquor. Both are taxes on consumption, but they were also regressive, falling most heavily on the working class.
In 1909 President William Howard Taft, a Republican, called for a constitutional amendment to establish a personal income tax and, meanwhile, persuaded Congress to pass a tax on corporate profits as part of the Payne-Aldrich Tariff Act. Technically an excise tax on the privilege of doing business as a corporation, there was no constitutional impediment to the tax. And since nearly all corporate stock was owned by the rich at that time, it was a way of taxing them indirectly but effectively.
Had the corporate income tax, meant as a temporary measure, been repealed when the 16th Amendment was ratified in 1913 and a personal income tax established, the country would have been spared a great deal of political and economic grief. But it was not, and the interaction of the two taxes has been the main engine driving the ever more complex income-tax system, as lawyers and accountants found ways to play one tax off the other. For instance, when personal income-tax rates soared to 75% during World War I, thousands of wealthy Americans simply incorporated their holdings to pay the far lower corporate tax rate.
What positive effects would abolishing the corporate income tax have? Many. Here’s my Top 10:
First, that engine of tax complexity disappears. And with it disappears an army of lobbyists in Washington working to get favorable tax treatment for corporations.
Second, corporate managers are currently most concerned with after-tax corporate profits, because that is what the stock market cares about. But after-tax profits are largely an artifact of lobbying success in Washington. With no corporate income tax, management would concentrate on what is now pretax profits, an artifact of actual wealth creation.
Third, there would be no reason to tax dividends at lower rates to compensate for the fact that they now are paid out of after-tax profits. They would be taxed at the full rate, removing a perennial tool of leftist demagoguery.
Fourth, with suddenly increased profits, corporations would increase both dividends and investment in plant and equipment, with very positive effects for the economy as a whole and increased revenue to the government through the personal income tax.
Fifth, stock prices, which are a function of perceived future earnings, would rise substantially, inducing a wealth effect as people see their 401(k)s and mutual funds rising in value. That would lead to increased spending and thus increased tax revenues.
Sixth, the distinction between for-profit and nonprofit corporations would disappear. So nonprofit corporations would not have to jump through hoops to qualify for that status. And the IRS would have one less means of corruption available to it.
Seventh, much of the $2 trillion of foreign earnings, now kept abroad to avoid being taxed when repatriated, would flow into this country. That would greatly increase the country’s liquid capital. That, in turn, would cause interest rates to decline and investment in plant and equipment and new technology to go up, boosting the economy as a whole, and thus federal revenues.
Eighth, as the U.S. would now have the lowest corporate income-tax rate (which is to say, zero) instead of the highest, foreign corporations would flock to invest here, especially as they would not have to pay taxes on profits when they brought them back to their home country. Only the U.S. taxes repatriated offshore profits.
Ninth, foreign countries, faced with a huge investment boom in the U.S., would be forced to lower or eliminate their own corporate income taxes, increasing domestic corporate profits and thus domestic investment and personal income, helping to end the economic malaise that has lingered since the world-wide financial crisis of 2008.
Tenth, eliminating the corporate income tax would deal a blow to crony capitalism. Most U.S. government favors to industry are in the form of favorable tax treatment. Most subsidies for politically fashionable but otherwise unprofitable technologies, such as wind and solar power, are also part of the ever-expanding corporate tax code. No corporate tax code, no favorable tax treatment and no subsidies, except direct ones, which would be much easier to hold to political account.
Mr. Gordon is the author of “An Empire of Wealth: The Epic History of American Economic Power” (HarperCollins, 2004).

Att det ska vara så svårt att förstå. Det är det inte, men de som förstår, akademiker och konsulter, har inget intresse av att bolagsbeskattningssystemet avskaffas. Det är alldeles för teoretiskt och juridiskt spännande. Och lukrativt. Och politiker tror att allmänheten tror att bolagen bekostar sina skatter. Antagligen tror politikerna det också.

De tio skäl som J S Gordon anför är delvis betingade av speciellt amerikanska förutsättningar. Här finns flera och mera allmängiltiga skäl.

Tack Krister och Gott Nytt År.

söndag 7 december 2014

NOBELPALATSET

I SvD den 7 dec skriver Gunnar Lindstedt om planerna på det Nobelpalats som planeras på Blasieholmen i Stockholm.
En internationell arkitekttävling utlystes sommaren 2013 och i våras presenterades det vinnande förslaget. Ett gyllene hus, betydligt större och högre än de ursprungliga planerna. En stor kongresshall för 1 400 personer högst upp hade tillkommit, antalet kvadratmeter hade ökat från 16 000 till 25 000, inklusive ett underjordiskt garage. Av den ytan beräknades själva museets utställningsyta till 3 000 kvadratmeter, mindre än en åttondel. Resten var avsett för restauranger, kontor och konferenslokaler. Priset för huset hade höjts till 1,2 miljarder kronor.
Nu verkar det som finansiärerna börjat få kalla fötter, och stark kritik ha - som alltid med nya byggnader - riktats mot projektet. Det är alldeles för stort - ett monsterbygge, säger en kritiker - och konkurrerar med Nationalmuseum om utrymmet både estetiskt och fysiskt. Man måste riva ett hamnmagasin och det gamla tullhuset från 1876 som ritades av slottsarkitekten Axel Fredrik Nyström.
Det tycks allt mindre självklart att Nobelstiftelsen och dess vd Lars Heikensten verkligen kommer att få sitt Hus – åtminstone det guldglänsande hus som nu planeras.
Det låter hugnesamt.
Använd i stället de lediga ytorna på Blasieholmen för en utbyggnad av Nationalmuseum och flytta placeringen av ett Nobelpalats till Stadion, en märkesbyggnad ungefär lika gammal som Nobelpriset och som idag knappast fyller sin funktion. Det finns redan alldeles för många och betydligt större och mer ändamålsenliga arenor runt Stockholm; Globen, Friends Arena, som dessutom är bättre belägna från trafiksynpunkt.
Om inte Stadion kan utnyttjas plats för ett nytt operahus, kunde Nobelpalatset vara ett gott alternativ. Själva stadionbyggnaden skulle förstås vara kvar som värdig inramning till palatset. Utrymmet innanför murarna är mer än tre gånger så stort som utrymmet på Blasieholmen.

lördag 6 december 2014

BOKFÖRINGSBROTT OCH OREDOVISAD INKOMST UTGÖR INTE SAMMA GÄRNING

Sverige fälldes den 27 november 2014 i Europadomstolen, ECHR,  (Application no. 7356/10) för brott mot principen om "ne bis in idem" - det vill säga rätten att inte bli lagförd två gånger för samma gärning. ECHR slog bland annat fast att om beslutet i ett skatteförfarande har vunnit laga kraft måste ett annat förfarande upphöra. En person, som påförts skattetillägg för oredovisad inkomst, dömdes sedermera även för skattebrott och bokföringsbrott. ECHR konstaterade att förfarandet att påföra skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen innebär otillåten dubbelbestraffning. Detta har klarlagts genom tidigare domar från ECHR.




Däremot konstaterade ECHR att det bokföringsbrott som ledde till den felaktiga skatteredovisningen inte kan anses utgöra samma brott som personen påförts skattetillägg för. Domstolen uttalar även att man inte kan säga att det finns ett nära samband - i tid eller rum - mellan skatteförfarandena och bokföringsbrottet, till skillnad från vad som gäller vid beslut om att återkalla körkort och åtal för trafikbrott.

torsdag 4 december 2014

REGLERNA OM BEGRÄNSNING AV AVDRAGSRÄTTEN FÖR RÄNTOR TILL NÄRSTÅENDE FÖRETAG STRIDER MOT EU-RÄTTEN?

EU-kommissionen börjar tröttna på Sveriges obstruktion mot EU-lagstiftningen om fri etableringsrätt. I en formell underrättelse - Överträdelse nummer 2013/4206 anser Kommissionen att den svenska lagstiftningen i 24 kap. 10 b-10 e §§ inkomstskattelagen (1999:1229) om begränsning av avdragsrätten för räntebetalningar till närstående företag kan strida mot EU-rätten.


Den till regeringen ställda skrivelsen avslutas med orden:


Europeiska kommissionen anser följaktligen att genom att anta och behålla bestämmelserna i 24 kap. 10 b—10 e §§ IL har Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med artikel 49 i EUF-fördraget och artikel 28 i EES-avtalet.

I enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt uppmanar kommissionen den svenska regeringen att inkomma med sina synpunkter i ärendet inom två månader från mottagandet av denna skrivelse.

Kommissionen förbehåller sig rätten att, efter att ha tagit del av synpunktema eller om synpunkter inte har kommit in inom utsatt tid, vid behov avge ett motiverat yttrande enligt samma artikel.


Skrivelsen i sin helhet finns här.

onsdag 3 december 2014

MERA INVESTOR OCH BÖRJE EKHOLM

Börje Ekholms famösa avfall har observerats i Filosofisk Tidskrift av professor em, Lars Bergström. Han påpekar helt korrekt att Investors mål tycks vara "rent altruistiskt" och att en
sådan målsättning troligen [är] olaglig. I aktiebolagslagen 3 kap. 3 § sägs det nämligen att ”om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen”. Man kan undra om Investor i sin bolagsordning har angivit några altruistiska eller samhällsnyttiga målsättningar.
Utan att ha läst bolagsordningen vågar jag påstå att något sådant inte står där. Inte heller finns ett ord därom under fliken Affärsidé och strategi på Investors hemsida.


Sälj i tid!




Eller är det bara flummigt munväder för att man inte vågar stå för att man naturligtvis med lagliga medel minimerar skatterna liksom alla andra kostnader.




Avskaffa bolagsbeskattningen så slipper vid sådant vrövl.






 

tisdag 2 december 2014

NORGE SÄNKER BOLAGSSKATTEN

En kommitté avlämnade den 2 december ett betänkande, Kapitalbeskatning i en internasjonal økonomi (NOU 2014:13), till det norska finansdepartementet. Bolagsskattesatsen föreslås sänkt från 27 till 20 procent. Å andra sidan reduceras avskrivningssatserna för framförallt skepp och borrplattformar samt skärps reglerna om avdragsbegränsning för räntor.
I sammandrag föreslås följande:


Skatt på alminnelig inntekt
Redusert skattesats til 20 pst. på alminnelig inntekt for både personer og selskap
Inntektsskattegrunnlaget for selskap
Endringer i rentebegrensningsregelen: Fradragsrammen settes til 45 pst. av EBIT, eksterne renter avskjæres og terskelbeløpet reduseres til 1 mill. kroner i netto rentekostnader
Endringer i avskrivningsreglene:
Startavskrivninger i saldogruppen for maskiner, inventar mv. avvikles
Personbiler skilles ut som ny saldogruppe med en sats på 15 pst. (istedenfor 20 pst.)
Satsen i saldogruppen for skip, rigger mv. reduseres fra 14 til 10 pst.
Hoteller, bevertningssteder og losjihus flyttes til saldogruppen for forretningsbygg med en sats på 2 pst. (istedenfor 4 pst.)
Satsen for husdyrbygg i landbruket i saldogruppen for bygg og anlegg reduseres fra 6 til 4 pst.
Skatteregler ved grenseoverskridende virksomhet
Endre hjemmehørendebegrepet slik at selskap registrert i Norge alltid skal anses hjemmehørende her
Innføre en generell kildeskatt på renter
Innføre en generell kildeskatt på royalty (herunder leiebetalinger for visse fysiske driftsmidler)
Begrense kildeskatt på utbytte til aksjonærer hjemmehørende i lavskatteland
Oppheve krav i fritaksmetoden om eierandel og eiertid for investeringer utenfor EØS
Avskjære bruk av fritaksmetoden dersom det gis fradrag for utdelingen/betalingen i det utdelende selskapet
Heve lavskattelandvilkåret i NOKUS-reglene og fritaksmetoden fra 2/3 til 3/4 av det norske skattenivået
Utbygge ordningen med hvite- og svartelister i NOKUS-reglene
Endringer i informasjonsplikt mv.: Innføring av plikt til å opplyse om eierskap til selskap mv. i utlandet, innføring av hjemmel til å kreve informasjon om andre konsernselskap (med tilhørende sanksjoner ved brudd på slik opplysningsplikt) og innføring av obligatorisk elektronisk selvangivelse
Finansiell sektor
Innføre merverdiavgift på finansielle tjenester som ytes mot konkrete vederlag (gebyrinntekter, provisjoner mv.) og en særskilt avgift på margininntekter som kommer i stedet for ordinær merverdiavgift
Skatt på eierinntekter for personer
Skille ut eierinntekt som et eget skattegrunnlag
I provenynøytralt forslag: Skattesatsen settes til 41 pst.
I forslag med netto skattelettelser: Skattesatsen settes til 37 pst.
Unntaket fra ekstrabeskatning av renteinntekter skal bare gjelde mengdegjeldsbrev som er gjenstand for omsetning i organiserte marked innen 6 måneder etter utstedelsen
Innføre skatteregler om at lån fra selskap til personlige aksjonærer eller deres nærstående skal anses som utbytte
Aksjonærmodellen skal ikke gjelde for inntekter fra aksjer i selskap hjemmehørende utenfor EØS
For å bli skattlagt etter aksjonærmodellen stilles det krav om at selskap i EØS er reelt etablert og driver reell økonomisk aktivitet
Skatt på personinntekt
Innføre ny skatt på personinntekt, som også erstatter dagens toppskatt:
I provenynøytralt forslag: 3 pst. over 140 000 kroner, 6 pst. over 206 000 kroner, 15 pst. over 544 800 kroner og 18 pst. over 885 600 kroner
I forslag med netto skattelettelser: 2 pst. over 140 000 kroner, 5 pst. over 219 000 kroner, 15 pst. over 544 800 kroner
Inntektsskattegrunnlaget for personer
Fjerne fradrag og særordninger i personbeskatningen:
Boligsparing for ungdom (BSU)
Skatteklasse 2
Sjømanns- og fiskerfradraget
Fradrag for gaver til frivillige organisasjoner
Fradrag for fagforeningskontingent
Fradrag for daglig arbeidsreise og besøksreise til hjemmet for pendlere
Fradrag for merutgifter til kost og losji for pendlere
Foreldrefradrag
Særskilte skatteregler i Nord-Troms og Finnmark (særskilt inntektsfradrag, lavere skattesats på alminnelig inntekt og lavere sats i trinn 1 i toppskatten)
Skatt på formue og eiendom
Mer ensartet formuesskatt (provenynøytral omlegging):
Ligningsverdiene av bolig og næringseiendom økes til 80 pst. av anslått markedsverdi, ligningsverdiene av fritidseiendom dobles, alle andre eiendeler og gjeld verdsettes til 80 pst. av dagens verdi, og bunnfradraget økes til 2 130 000 kroner
Oppheve skattefritak ved utleie av inntil 50 pst. av markedsverdien av egen bolig
Merverdiavgift
Dagens nullsatser og laveste sats økes til 15 pst. tilsvarende dagens sats på matvarer. Generell sats bevares på 25 pst.

Ska Norge gå om Sverige och få lägre bolagsskattesats?
Avskaffa bolagsbeskattningen.