BEPS - ETT VILLOSPÅR

Villospår i jakten på skatteplanering är rubriken på ledaren den 28 januari i Dagens Industri. Jag tror det är första gången jag ser en seriös kommentar i en svensk tidning till G 20-ländernas, OECDs och EUs kampanj mot företagens skatteplanering, BEPS, Base Erosion, Profit Shifting. Vad som pågår är nog tämligen okänt för de flesta ledande politiker och helt okänt för den stora allmänheten.
Tobias Wikström skriver på det hela taget insiktsfullt, men han missar den självklara slutsatsen  av vad han skriver:

avskaffa bolagsbeskattningen.

BEPS I EU

EU-kommissionen har idag i OECDs BEPS-kampanjs efterföljd presenterat sitt bidrag i kampen mot kringgåendet av bolagbeskattningen.
Rättvis beskattning: EU-kommissionen föreslår nya åtgärder mot skatteflykt bland företag kallas aktstycket i svensk översättning.

EU-kommissionen inleder idag ett nytt kapitel i sin kampanj för rättvis, effektiv och tillväxtvänlig beskattning i EU, med nya förslag för att bekämpa skatteflykt bland företag

skriver man. Hur kan en bolagsbeskattning kallas TILLVÄXTVÄNLIG? Bolagsbeskattningen är riktad direkt och uteslutande mot företagens vinst, dvs deras tillväxt.
Men det blir säkert tillväxt inom skattekonsultkåren och inom akademierna.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

SPOTIFYS KONVERTIBELLÅN

SvD skriver den 28 januari om Spotifys tilltänkta konvertibellån. Ett lån på bortemot 500 miljoner USD, motsvarande 4,3 miljarder kronor, ska tas upp. Svenska pensionsföretag och andra stora  investerare signalerar intresse att teckna sig för hundratals miljoner kronor.
Ett konvertibellån ger långivaren rätt att teckna aktier i bolaget vid en framtida tidpunkt till en förmånlig kurs. I detta fallet skulle förmånskursen motsvara en rabatt på 17,5 procent av börskursen om ett år, och därefter med ytterligare 2,5 procent(-enheter?) var sjätte månad. Allt under förutsättning att bolaget börsnoteras (inom ett år?).
Denna förmån kompenseras av att räntan på lånen sätts lågt, 4 procent.
Om en marknadsmässig ränta på ett obligationslån till Spotify skulle vara högre än 4 procent,  t.ex. 7 procent, är skuldebreven värda mindre än sitt nominella belopp. Beroende på löptid och säkerheter blir skulden värd kanske 70 procent, dvs ungefär 3 miljarder kronor, och det blir det beloppet som kommer att betalas in till bolaget. När lånet en gång ska återbetalas måste dock - om lånet inte konverterats till aktier - lånet betalas tillbaka med 4,3 miljarder kr. Skillnaden mellan lånets nuvärde och nominella värde brukar kallas kapitalrabatt. I takt med att skulden ökar i värde måste kapitalrabatten skrivas av. Den årliga avskrivningen av kapitalrabatten plus den årliga nominella räntan på 4 procent utgör den verkliga räntekostnaden. Till skillnad mot den nominella räntan är emellertid den årliga avskrivningen av kapitalrabatten inte avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Företagets kostnad för lånet blir därför extremt hög.


Den skattemässiga behandlingen av konvertibellån har jag beskrivit i kapitlet Konvertibel- och optionslån. En skatterättslig tankevurpa i vänboken till Magnus Carlsson, Blandade fång. En länk till artikeln finns här.


Eftersom konvertibel- och optionslån genom skattelagstiftningen gjorts ogynnsamma, har sedan 1980-talet nästan inga sådana lån emitterats. I de fall det skett har det varit i form av personalkonvertibler, där andra motiv än företagsfinansiering legat bakom emissionerna. Ett exempel från senare år är Handelsbankens personalkonvertibel av 2014, där på min förfrågan vid bolagsstämman upplysning lämnades att kapitalrabatten (alltså den icke avdragsgilla delen av finansieringskostnaden) uppgick till 570 miljoner kronor.
Det är därför med stor förvåning jag noterar att ett konvertibellån nu ska ges ut på den allmänna marknaden, vilket kommer att ge Spotify en icke avdragsgill finansieringskostnad på - i mitt exempel - 1,3 miljarder kronor.


Det finns säkert fiffiga sätt att kringgå den effekten. T.ex. genom att låta ett dotterbolag i ett land, som inte har likande feltänkta skatteregler som Sverige, göra emissionen för moderbolagets räkning. På bolagsbeskattningens område finns alltid lösningar att kringgå reglerna.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

UTDELNINGSFEST

Nu börjar den årliga följetongen om företagens aktieutdelningar. Varje år blir det ännu mer än föregående år, och aktieägarna fullkomligt vadar i pengar. SvD har en särskild näringslivsbilaga och berömmer sig av att ha förstklassiga medarbetare. Den 27 januari skriver Emmylou Tuvhag under rubriker som Utdelningarna - växer så det knakar och Rekordstor utdelningsfest.


Än sen. Det är ju aktieägarnas (indirekt ägda) egna pengar. Det är inte pengar som någon annan skulle ha. Aktierna får inte sitt värde av utdelning, även om det är lättare att tillgodogöra sig företagens tillväxt genom utdelning än att sälja av en del av sina aktier.
Det är väl bara bra att företag gläder sina kunder och anställda och går bra.
Om det inte är så att de rekordstora utdelningarna görs för att företagsledningarna inte ser några utsikter att i framtiden använda sitt kapital. Då är ju rekordutdelningarna katastrofvarning.


Dessvärre leder utdelningarna till 30 procents avskattning genom passagen av aktieägande fysiska personer, vilket hindrar kapitalet att röra sig från lågavkastande till högavkastande företag.


Är utdelningarna höga? Enligt Wikipedia var de tio största börsnoterade svenska företagen värda ca 2.000 miljarder kronor 2012. Årets totala utdelning av börsnoterade bolag antas bli 200 miljarder.
Om hela börsen i dag är värd 4.000 miljarder motsvarar utdelningarna 5 procent. Enligt SvDs artikel den 27 januari gav Stockholmsbörsen 2015 en avkastning inklusive utdelningar på 6,5 procent - 4 procentenheter bättre än avkastningen bortsett från utdelningar.


200 miljarder kronor är obegripligt mycket pengar. Och det är 4.000 miljarder kronor också. Men en avkastning på riskkapital på mellan 5 och 10 procent är inte så märkvärdigt. Det kan var och en förstå. 

KONTAMINATION 13

Apropå Kommunals äventyr i nöjessvängen och medlemmarnas kritik därav, skriver SvD den 27 januari om ordförande Annelie Nordströms ursäkt att

[medlemmarna] hävdar att ledningens löften om krafttag väger tunt just nu.

Det kan ju knappast vara ett korrekturfel. Tungt väger ju inte löftena. Inte ens skälen.
Dubbelkontamination.
Jag ser nu att i nättidningen har tunt ändrats till lätt. Alltid något


Kontamination 12

ORDBRUK OCH BOKSTAVSSKÖTSEL 1

Gång  på gång - med stigande frekvens - möter man nya, främmande, halsbrytande eller rent av felaktiga användningar av ord. I SvD den 19 januari kunde man läsa:

I spåret av en misslyckad politik hemställer de (dvs det ryska toppskiktet)  till "ryska värderingar".

Nu är väl hemställer ett ord inte många använder och en ny innebörd kanske skulle återuppväcka ordet. Jag antar att Alexandra Ivanov menar hänvisar. Att de kan syfta på ett kollektiv i singularis, är numera så vanligt att man inte orkar reagera. Styrelsen är eniga, man är trötta.... Så fick man inte skriva när jag gick i skolan.
I samma tidning skriver Sara Bränström att kylan kvarstår. Ingen missförstår väl, men inte står väl kyla. Dröjer kvar vore bättre.


Andra ord som används i ny (ofta, egendomligt nog, i diametralt motsatt) betydelse: Övermaga, dvs. omyndig, betyder numera övermodig eller dumdryg eller något liknande. Syndabock, dvs en helt oskyldig på vilken skulden kunde övervältras, betyder numera skyldig. I princip används i betydelsen i praktiken eller, som i Grönköping, ungefär.


Surdeg, som ju är bärare av en gammal välvårdad jästkultur, får beteckna något obehagligt som har blivit kvar men som nu helst ska bort så fort som möjligt. Egendomligt, eftersom numera surdegsbröd är populärt.
Och slå sig för bröstet (mea culpa, mea maxima culpa) som ju är raka motsatsen till att slå sig på bröstet, framhäva sin egen förträfflighet. Svenska Wiktionary har, såvitt jag kan se, ingen annan förklaring av uttrycket än självförhävelse.
Epicentrum betyder ordagrant "ovanför centrum" och betecknar en punkt på jordytan rakt ovanför den (hypocentrum) där en jordbävning eller explosion ägt rum. Ordet epicentrum verkar i media användas som förstärkningsord för att beskriva vad som inträffat på jordytan i form av förödelse och förlust av liv. Det låter väl lite märkvärdigare än centrum.
Sådant som händer då och då sägs alltid ske med jämna mellanrum. Det enda man kan vara verkligen säker på är väl, att det är ojämna mellanrum mellan händelserna. Det vore mycket märkvärdigt om det vore lika långt tidsavstånd mellan händelserna; ja mycket märkvärdigare än att en händelse upprepar sig gång på gång. Statistiskt ökar dessutom märkvärdigheten för varje gång händelsen återkommer.

KONTAMINATION 12

Gapet mellan en ekologisk varukorg jämfört med en konventionell har enligt PRO minskat med 32 kronor från 144 kronor 2014 till knappt 112 kronor 2015, skriver SvD den  17 januari.


Inte ens en lustig kontamination, bara en bedrövligt dålig meningsbyggnad. Hur kan en, som ägnar sitt professionella liv åt att formulera texter, skriva så? Som tur är för skribenten saknas underskrift.


Den 19 januari återger SvD följande uttalande av Moderaternas ordförande i Stockholms län:

Det är anmärkningsvärt att en utrikesminister som  varit EU-kommissionär skulle vara så tappad bakom flötet att hon inte förstår hur bostadsmarknaden i Stockholm ser ut.

Det kunde kanske ha varit en tillfällig tungvrickning eller avsett som ett skämt, men samma dag i Studio Ett i ett inslag om rättegången mot sverigedemokraten Matti Kinnunen, framställde denne sig själv som hyggligt allmänbildad och inte tappad bakom flötet och därför tämligen kompetent att vara styrelse i ett aktiebolag.
En slump, eller ?










Nr 11

BELGISKA SKATTEUPPGÖRELSER

Belgien bör kräva tillbaka över 700 miljoner euro i undanhållen skatt från ett 30-tal internationella storföretag, anser EU-kommissionen, skriver SvD den 11 januari. De skatteuppgörelser som Belgien gjort med företagen sedan 2005 anser kommissionen kan ses som en otillåten form av statsstöd.
EU-länderna får ha vilka beskattningsregler de vill, bara de behandlar inhemska och utländska företag lika. Att inte ta ut skatt från vissa företag ses som statsstöd, och det är inte tillåtet inom unionen.
Det märkliga är att det inte är landet som ska straffas för att det bryter mot statsstödsreglerna utan företagen. Företagen ska tvingas betala det belopp de befriats från av staten.
En annan märklig sak är, att ett land som använder skattelättnad eller skattebefrielse som ett medel att attrahera utländska företagsetableringar i landet, inte inser att samma positiva effekt uppnås genom skattelättnader för det inhemska näringslivet.
Den kamerala förlusten av skatteinkomster skulle vara ringa - i inget EU-land överstiger bolagsskatterna 5-7 procent av de totala skatteinkomsterna. Den reella förlusten är 0, eftersom de skatter bolagen inte behöver betala skapar skattebaser för inkomst-, löne- och konsumtionsskatter. Bolagsskatten är rättsosäker och skadlig. Den är extremt krånglig och stör bolagens ekonomiska effektivitet.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

CSR OCH SKATTEN

SvDs ledare den 3 januari observerar en artikel i The Observer som kommenterar en studie av David Guenther från University of Oregon’s Lundquist College of Business. Han har funnit att företag som ägnar sig mycket åt Company Social Responsibility gör sitt bästa för att undvika bolagsskatt, och att företag som sätter CSR högt också spenderar mer på att bedriva lobbying mot bolagsskatt.


I rapporten dras vissa slutsatser om eventuellt föreliggande samband.




I Sverige är gåvor och bidrag enligt 9 kap 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inte avdragsgilla . Enligt 16 kap. 1 § ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.




I 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ABL, finns bestämmelser om värdeöverföring från bolag. Med värdeöverföring avses enligt 1 §:

      ----     

4. annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Enligt  2 § får värdeöverföringar från bolaget ske endast enligt bestämmelserna i denna lag om

• 1. vinstutdelning,
• 2. förvärv av egna aktier,
• 3. minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och
• 4. gåva som avses i 5 §.

Enligt 5 § får bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt ---.

Om en kostnad har "rent affärsmässig karaktär" föreligger inga hinder för vare sig avdragsrätt enligt IL eller värdeöverföring enligt ABL.


Om kostnader för CSR inte kan inrangeras under begreppet "affärsmässig karaktär", är ett aktiebolag således förhindrad att åta sig kostnaderna, såvida de inte beslutas av bolagsstämman eller är  obetydliga eller skäliga. Skälet härför är naturligtvis att aktieägare inte ska behöva riskera att de pengar de har satsat i bolaget används till annat än det som anges i bolagsordningen. Skatterättslig lagstiftning och praxis är ännu med begränsande.


Som SvD antar är ett företags bästa bidrag till ett gott samhälle kanske helt enkelt att sköta sin verksamhet väl, att vara lönsam, att skapa bra jobb och bra produkter/tjänster. Kanske är det inte krångligare, tror tidningen. Nej, troligen inte.


Men det kunde vara ännu mindre krångligt. Avskaffa bolagsbeskattningen.