torsdag 24 september 2009
DE VÄLSTÅNDSBILDANDE KRAFTERNA
Ja, varför - för att tala med DN - satsas så lite på de välståndsbildande krafterna?
Var finns förslagen som stärker drivkrafterna att satsa på företagande och utbildning? Var finns åtgärderna som gör Sverige till ett mer attraktivt land att investera i?
Jag har svaret.
Den 28 september funderar DN över Almi- och EU-bidrag till företagen. Och över Industrifonden och sjätte AP-fonden som har förlorat pengar man satsat i små- och medelstora företag. Om regeringen vill stärka små- och medelstora företag bör man fundera på skattelättnader; sänkt kapitalskatt eller kanske riskkapitalavdrag, tycker DN. Ännu bättre medel finns. Och det kostar mycket mindre. Kanske ingenting alls.
Var finns förslagen som stärker drivkrafterna att satsa på företagande och utbildning? Var finns åtgärderna som gör Sverige till ett mer attraktivt land att investera i?
Jag har svaret.
Den 28 september funderar DN över Almi- och EU-bidrag till företagen. Och över Industrifonden och sjätte AP-fonden som har förlorat pengar man satsat i små- och medelstora företag. Om regeringen vill stärka små- och medelstora företag bör man fundera på skattelättnader; sänkt kapitalskatt eller kanske riskkapitalavdrag, tycker DN. Ännu bättre medel finns. Och det kostar mycket mindre. Kanske ingenting alls.
måndag 21 september 2009
BUDGETPROPOSITIONEN
Budgetpropositionen är lagd. På företagsbeskattningssidan (vinstbeskattningen) händer inte mycket. Allt är väntat sen länge. Dock var det intressant att det ska bli en utredning om företagsbeskattningen. Regeringen skriver: En företagsskatteutredning bör tillsättas för att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra villkoren mera lika för investeringar som finansieras med eget kapital respektive lånat kapital.
Skälen för regeringens bedömning: För att förbättra företagsklimatet är det angeläget att företagsskattereglerna bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling. Därmed främjas även den varaktiga sysselsättningen och BNP.
Ett annat syfte är att värna den svenska skattebasen i en alltmer globaliserad värld, samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska vara ett attraktivt land för investeringar och lokalisering av företag. Utredningen ska lägga särskild vikt vid att olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU-perspektiv.
DN prisar under rubriken Fem punkter för skatterna Alliansens sänkningar bolagsskatten, men fortfarande ligger vi högre än EU-genomsnittet. Den sänkning av bolagsskattesatsen som gjordes från 28 till 26,3 procent är dock alldeles för liten.
Ett tips: Avskaffa bolagsbeskattningen. Det finns inget behov av att "värna skattebasen". Skatteinkomsterna från bolagsskatten är kameralt sett 50-100 miljarder kr. Bara c:a 5 % av statens och kommunernas skatte- och avgiftsinkomster. Tas bolagsskatten bort kommer det skattebelopp som inte behöver betalas bli ökade lönebetalningar och aktieutdelningar som beskattas. Reglerna blir enormt mycket enklare. Ny komplicerade tillägg (se nedan vad regeringen föreslår i 5 punkter) och ändringar behövs inte. Rättsäkerheten förbättras. Skatteförvaltningen, domstolar, polis- och åklagarväsende sparar flera miljarder. Nettoskattebeloppet blir kanske några miljarder kr. Konsulter och akademiker kan syssla med något väsentligare. Men framför allt: Lönsamheten i näringslivet ökar och risktagandet minskar, utländskt kapital lockas till Sverige. Varför hindra det med en skatt?
Det är intressant att studera utvecklingen av bolagsskatten som skattebas. Den är synnerligen varierande i storlek mellan åren och omöjlig att förutse. Bolagsskatteinkomsterna har prognostiserats på följande sätt i budgetpropositionerna för 2008/09 resp. 2009/10:
-------------------------------2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Budgetprop 08/09 sid 168--- 99,2 101,0 95,0 106,0 115,1 124,1 -
Budgetprop 09/10 sid 196 ---99,2 104,6 91,6 75,0 81,4 88,2 96,7
Man kan undra vad prognoserna är värda. F.ö. baseras inte prognosen för 2008 på det faktiska taxeringsutfallet. Inte ens Skatteverket har koll på det trots att taxeringsarbetet pågått i 4 av taxeringsperiodens 7 månader. Med tanke på de stora företagsförlusterna under sista kvartalet 2008 (och under påverkan av den fortsatta krisen under 2009) verkar prognosen för skatteutfallet för 2008 i överkant. Den nedgång i skatteinkomsterna för 2008 som prognostiserades redan i budgetpropen 2008/09 kan inte rimligen förusett vinstfallet på grund av den ekonomiska världskrisen 2008. Den som lever får se.
I övrigt är det bara sen tidigare kända saker.
1. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
2. Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
3. Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
4. Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
5. Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
6. Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning
Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
Regeringens bedömning: Andelar i handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag bör infogas i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Skatteverket har i en promemoria, Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen (dnr Fi2008/7059), föreslagit förändringar av kapitalvinstbeskatt-ningen för handelsbolagsandelar och för andelar ägda av handelsbolag. Förslaget syftar till att infoga handelsbolagsandelar och andelar ägda av handelsbolag i systemet med skattefria kapital-vinster och utdelningar på näringsbetingade andelar. Skatteverkets promemoria har remiss-behandlats. I princip samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.
Regeringen anser att det finns starka skäl för att så långt det är möjligt infoga handelsbolagen i det befintliga systemet med skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Det förhållandet att andelar i handelsbolag inte omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har medfört ett i flera avseenden asymmetriskt och svårtillgängligt system för beskattning av handelsbolag. För att förhindra kringgåenden av bestämmelserna om avdragsförbud för kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns ett komplicerat regelsystem för handelsbolagen. De befintliga reglerna har till syfte att förhindra transaktioner som skulle kunna leda till avdrag för kapitalförluster som inte ska kunna dras av. Det finns således ett övergripande behov av förenklingar av det komplexa och svårtillgängliga beskattningssystemet för företag som är delägare i handelsbolag.
Det bör även framhållas att handelsbolagsformen eller kommanditbolagsformen många gånger har förekommit i olika typer av upplägg vars huvudsakliga syfte varit att uppnå skattefördelar. Vidare innebär det befintliga systemet med skattefri avyttring av näringsbetingade andelar att andelar i handelsbolag, som ska avyttras med en vinst som är skattepliktig, i stället kan ”paketeras” i ett aktiebolag varefter andelarna i aktiebolaget kan avyttras skattefritt. I en motsvarande förlustsituation kan andelarna i handelsbolaget avyttras direkt och avdrag göras för förlusten. Således är det även utifrån behovet av att värna om bolagsskattebasen befogat att förenkla dagens regelverk för beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag.
Riskkapitalbranschen – där aktörerna inte sällan bedriver verksamhet i handelsbolags- eller kommanditbolagsform – har i olika sammanhang lyft fram frågan om att även handelsbolagen borde omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar.
Regeringens uppfattning är således att beskattningen av kapitalvinster och avdragsrätten för kapitalförluster på andelar i handels-bolag och på andelar som ägs av handelsbolag bör avskaffas inom bolagssektorn. Regeringen har den 3 september 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010
Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
Regeringens bedömning: Reglerna om beskattning av vissa penninglån (s.k. förbjudna lån) bör utvidgas till att även omfatta lån från utländska juridiska personer. Ränteutgifter på sådana lån bör inte få dras av. För att reglerna inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet bör det införas ett generellt undantag för lån som lämnas till aktiebolag. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler ska penninglån som lämnas i strid med det aktiebolagsrättsliga låneförbudet tas upp till beskattning av låntagaren. Den som äger eller har ett bestämmande inflytande över ett företag ska inte kunna ta ut pengar från företaget i form av lån, och på så sätt skjuta upp eller helt undvika beskattning av medel som egentligen används för privat konsumtion. Reglerna gäller oavsett om låntagaren är en fysisk eller juridisk person.
Skatteverket har uppmärksammat att det under senare år blivit allt vanligare att organisera ägandet av små och medelstora svenska företag via utländska holdingbolag. Kapital från det svenska rörelsedrivande företaget förs genom utdelning, lån eller i form av kapitalvinst över till det utländska holdingbolaget. Eftersom de svenska reglerna om beskattning av förbjudna lån inte omfattar lån från utländska företag, kan ägarna eller personer i ledande ställning genom penninglån disponera de medel som tillförts de utländska företagen utan skatteeffekter. Skatteverket har uppskattat att ca 30 miljarder kronor har förts från svenska företag till utländska holdingbolag de senaste tre åren (2006–2008). Av dessa 30 miljarder kronor har Skatteverket funnit att i vart fall 2 miljarder kronor har lånats från de utländska holdingbolagen av deras svenska ägare under motsvarande period.
I syfte att motverka den beskrivna skatteplaneringen och säkerställa att beskattningen upprätthålls bör bestämmelserna om beskattning av vissa penninglån utvidgas till att omfatta även lån från utländska motsvarigheter. Detta bidrar även till målsättningen att skattereglerna bör vara likformiga och neutrala. Vidare bör avdrag inte få göras för ränteutgifter på sådana penninglån.
För att förslaget inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet eller annars försämra företagens möjlighet till kapitalanskaffning bör lån som lämnas till aktiebolag undantas från reglerna om beskattning av vissa penninglån. Ett sådant generellt undantag ligger även i linje med det skatterättsliga syftet med reglerna om beskattning av vissa penninglån, dvs. att upprätthålla dubbelbeskattningen av medel som tas ut ur bolagssektorn.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 12 februari 2009 (skr. 2008/09:122) aviserat de nu nämnda åtgärderna. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till det betydande skattebortfall som skatteplaneringen medfört och befaras medföra framgent – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 13 februari 2009. En promemoria med de nämnda förslagen har remissbehandlats (dnr Fi2009/1477). Regeringen har den 25 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.
Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
Regeringens bedömning: För att hindra kringgående av reglerna om beräknandet av beloppsspärren vid ägarförändringar i underskottsföretag bör reglerna ändras så att förvärvsutgiften vid beräknandet av beloppsspärren minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis medfört ägarförändringen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar i underskottsföretag. Syftet med beloppsspärren är att förhindra handel med underskottsföretag. Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 procent av utgiften
för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Förvärvsutgiften ska dock minskas med kapitaltillskott som lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen. Regeringsrätten har i dom den 17 september 2007 (RÅ 2007 ref. 58) däremot funnit att kapitaltillskott som lämnats i samband med förvärvet av underskottsföretaget inte ska minska förvärvsutgiften.
Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet uppmärksammat att bestämmelserna om kapitaltillskott i flera fall har utnyttjats för att öka möjligheten för underskottsföretag att dra av tidigare års underskott. Detta har framför allt skett genom att en ägarförändring i ett underskottsföretag helt eller delvis har skett genom en riktad nyemission i syfte att otillbörligt öka förvärvsutgiften.
För att motverka att reglerna kringgås bör vid beräknandet av beloppsspärren förvärvsutgiften minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 4 juni 2009 (skr. 2008/09:225) aviserat den nu nämnda åtgärden. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till risk för betydande skattebortfall – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 5 juni 2009. En promemoria med det nämnda förslaget har remissbehandlats (dnr Fi2009/4574).
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.
Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
Regeringens bedömning: Det bör införas särskilda regler för svenska moderföretag att i vissa begränsade fall få göra avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Svenska företag som ingår i en koncern kan lämna koncernbidrag till varandra. Det innebär att givaren får göra avdrag för ett bidrag till mottagaren, som ska ta upp bidraget till beskattning. Detta system kan användas för resultatutjämning mellan företag inom en koncern. Regeringsrätten har i domar den 11 mars 2009 (RÅ 2009 ref. 13, m.fl.) funnit att avdrag för koncernbidrag, på grund av EG-rätten, i vissa begränsade fall måste tillåtas även för bidrag till utländska dotterföretag inom EES, när dessa har slutliga förluster. På grund av Regeringsrättens avgöranden bör det införas särskilda regler som möjliggör avdrag för sådana förluster. Ett förslag till sådana regler kommer att utarbetas och remissbehandlas under hösten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.
Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
Regeringens bedömning: Det bör införas ett särskilt förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Ett särskilt förfarande bör införas genom vilket Skatteverket kan lämna besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. Ett prissättningsbesked bör bara kunna lämnas om det föreligger en bakomliggande ömsesidig överenskommelse med en annan stat med stöd av ett skatteavtal. Regeringen har den 4 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.
Regeringens bedömning: Reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskatt-ningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör ändras så att den skattskyldige får möjlighet att ansöka om anstånd med betalningen av skatten på grund av uttaget. Vidare bör reglerna om återföring av avsättningar till periodiseringsfonder, ersättningsfond och expansionsfond ändras så att omedelbar återföring inte ska ske när näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat inom EES. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om en tillgång avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Enligt nu gällande regler ska uttagsbeskattning ske om skattskyldigheten i Sverige för en näringsverksamhet upphör på grund av ett skatteavtal. De situationer som avses är om ett svenskt företag byter hemvist och Sverige därigenom förlorar beskattningsrätten till företagets utländska näringsverksamhet, att ett skatteavtal ändras så att Sverige inte längre får beskatta näringsverksamhet i det landet eller om en tillgång flyttas från en del av en näringsverksamhet till en annan del och Sverige får beskatta den första delen men inte den andra.
Regeringsrätten har i en dom den 24 april 2008 (RÅ 2008 ref. 30) slagit fast att uttagsbeskattning och återföring av avsättningar till periodiseringsfond när ett företag byter hemvist från Sverige till Malta strider mot gemenskapsrätten. Vidare har Europeiska gemenskapernas kommission i ett motiverat yttrande [KOM:s ref SG-Greffe (2008)D/205673, ärendenummer 2007/2372] uppmärksammat att reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten på grund av ett skatteavtal kan strida mot EG-rätten.
Med anledning av regeringsrättens dom har Finansdepartementet upprättat en promemoria (dnr Fi2009/3274) med förslag till regler om anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal. I promemorian föreslås också att återföring av avsättningar till periodiserings-fonder, ersättningsfond och expansionsfond inte ska ske omedelbart i dessa situationer utan enligt övriga regler om återföring. Förslagen gäller endast när skatteavtalet i fråga ingåtts med en stat inom EES. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: För att förbättra företagsklimatet är det angeläget att företagsskattereglerna bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling. Därmed främjas även den varaktiga sysselsättningen och BNP.
Ett annat syfte är att värna den svenska skattebasen i en alltmer globaliserad värld, samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska vara ett attraktivt land för investeringar och lokalisering av företag. Utredningen ska lägga särskild vikt vid att olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU-perspektiv.
DN prisar under rubriken Fem punkter för skatterna Alliansens sänkningar bolagsskatten, men fortfarande ligger vi högre än EU-genomsnittet. Den sänkning av bolagsskattesatsen som gjordes från 28 till 26,3 procent är dock alldeles för liten.
Ett tips: Avskaffa bolagsbeskattningen. Det finns inget behov av att "värna skattebasen". Skatteinkomsterna från bolagsskatten är kameralt sett 50-100 miljarder kr. Bara c:a 5 % av statens och kommunernas skatte- och avgiftsinkomster. Tas bolagsskatten bort kommer det skattebelopp som inte behöver betalas bli ökade lönebetalningar och aktieutdelningar som beskattas. Reglerna blir enormt mycket enklare. Ny komplicerade tillägg (se nedan vad regeringen föreslår i 5 punkter) och ändringar behövs inte. Rättsäkerheten förbättras. Skatteförvaltningen, domstolar, polis- och åklagarväsende sparar flera miljarder. Nettoskattebeloppet blir kanske några miljarder kr. Konsulter och akademiker kan syssla med något väsentligare. Men framför allt: Lönsamheten i näringslivet ökar och risktagandet minskar, utländskt kapital lockas till Sverige. Varför hindra det med en skatt?
Det är intressant att studera utvecklingen av bolagsskatten som skattebas. Den är synnerligen varierande i storlek mellan åren och omöjlig att förutse. Bolagsskatteinkomsterna har prognostiserats på följande sätt i budgetpropositionerna för 2008/09 resp. 2009/10:
-------------------------------2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Budgetprop 08/09 sid 168--- 99,2 101,0 95,0 106,0 115,1 124,1 -
Budgetprop 09/10 sid 196 ---99,2 104,6 91,6 75,0 81,4 88,2 96,7
Man kan undra vad prognoserna är värda. F.ö. baseras inte prognosen för 2008 på det faktiska taxeringsutfallet. Inte ens Skatteverket har koll på det trots att taxeringsarbetet pågått i 4 av taxeringsperiodens 7 månader. Med tanke på de stora företagsförlusterna under sista kvartalet 2008 (och under påverkan av den fortsatta krisen under 2009) verkar prognosen för skatteutfallet för 2008 i överkant. Den nedgång i skatteinkomsterna för 2008 som prognostiserades redan i budgetpropen 2008/09 kan inte rimligen förusett vinstfallet på grund av den ekonomiska världskrisen 2008. Den som lever får se.
I övrigt är det bara sen tidigare kända saker.
1. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
2. Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
3. Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
4. Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
5. Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
6. Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning
Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
Regeringens bedömning: Andelar i handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag bör infogas i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Skatteverket har i en promemoria, Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen (dnr Fi2008/7059), föreslagit förändringar av kapitalvinstbeskatt-ningen för handelsbolagsandelar och för andelar ägda av handelsbolag. Förslaget syftar till att infoga handelsbolagsandelar och andelar ägda av handelsbolag i systemet med skattefria kapital-vinster och utdelningar på näringsbetingade andelar. Skatteverkets promemoria har remiss-behandlats. I princip samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.
Regeringen anser att det finns starka skäl för att så långt det är möjligt infoga handelsbolagen i det befintliga systemet med skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Det förhållandet att andelar i handelsbolag inte omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har medfört ett i flera avseenden asymmetriskt och svårtillgängligt system för beskattning av handelsbolag. För att förhindra kringgåenden av bestämmelserna om avdragsförbud för kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns ett komplicerat regelsystem för handelsbolagen. De befintliga reglerna har till syfte att förhindra transaktioner som skulle kunna leda till avdrag för kapitalförluster som inte ska kunna dras av. Det finns således ett övergripande behov av förenklingar av det komplexa och svårtillgängliga beskattningssystemet för företag som är delägare i handelsbolag.
Det bör även framhållas att handelsbolagsformen eller kommanditbolagsformen många gånger har förekommit i olika typer av upplägg vars huvudsakliga syfte varit att uppnå skattefördelar. Vidare innebär det befintliga systemet med skattefri avyttring av näringsbetingade andelar att andelar i handelsbolag, som ska avyttras med en vinst som är skattepliktig, i stället kan ”paketeras” i ett aktiebolag varefter andelarna i aktiebolaget kan avyttras skattefritt. I en motsvarande förlustsituation kan andelarna i handelsbolaget avyttras direkt och avdrag göras för förlusten. Således är det även utifrån behovet av att värna om bolagsskattebasen befogat att förenkla dagens regelverk för beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag.
Riskkapitalbranschen – där aktörerna inte sällan bedriver verksamhet i handelsbolags- eller kommanditbolagsform – har i olika sammanhang lyft fram frågan om att även handelsbolagen borde omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar.
Regeringens uppfattning är således att beskattningen av kapitalvinster och avdragsrätten för kapitalförluster på andelar i handels-bolag och på andelar som ägs av handelsbolag bör avskaffas inom bolagssektorn. Regeringen har den 3 september 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010
Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
Regeringens bedömning: Reglerna om beskattning av vissa penninglån (s.k. förbjudna lån) bör utvidgas till att även omfatta lån från utländska juridiska personer. Ränteutgifter på sådana lån bör inte få dras av. För att reglerna inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet bör det införas ett generellt undantag för lån som lämnas till aktiebolag. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler ska penninglån som lämnas i strid med det aktiebolagsrättsliga låneförbudet tas upp till beskattning av låntagaren. Den som äger eller har ett bestämmande inflytande över ett företag ska inte kunna ta ut pengar från företaget i form av lån, och på så sätt skjuta upp eller helt undvika beskattning av medel som egentligen används för privat konsumtion. Reglerna gäller oavsett om låntagaren är en fysisk eller juridisk person.
Skatteverket har uppmärksammat att det under senare år blivit allt vanligare att organisera ägandet av små och medelstora svenska företag via utländska holdingbolag. Kapital från det svenska rörelsedrivande företaget förs genom utdelning, lån eller i form av kapitalvinst över till det utländska holdingbolaget. Eftersom de svenska reglerna om beskattning av förbjudna lån inte omfattar lån från utländska företag, kan ägarna eller personer i ledande ställning genom penninglån disponera de medel som tillförts de utländska företagen utan skatteeffekter. Skatteverket har uppskattat att ca 30 miljarder kronor har förts från svenska företag till utländska holdingbolag de senaste tre åren (2006–2008). Av dessa 30 miljarder kronor har Skatteverket funnit att i vart fall 2 miljarder kronor har lånats från de utländska holdingbolagen av deras svenska ägare under motsvarande period.
I syfte att motverka den beskrivna skatteplaneringen och säkerställa att beskattningen upprätthålls bör bestämmelserna om beskattning av vissa penninglån utvidgas till att omfatta även lån från utländska motsvarigheter. Detta bidrar även till målsättningen att skattereglerna bör vara likformiga och neutrala. Vidare bör avdrag inte få göras för ränteutgifter på sådana penninglån.
För att förslaget inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet eller annars försämra företagens möjlighet till kapitalanskaffning bör lån som lämnas till aktiebolag undantas från reglerna om beskattning av vissa penninglån. Ett sådant generellt undantag ligger även i linje med det skatterättsliga syftet med reglerna om beskattning av vissa penninglån, dvs. att upprätthålla dubbelbeskattningen av medel som tas ut ur bolagssektorn.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 12 februari 2009 (skr. 2008/09:122) aviserat de nu nämnda åtgärderna. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till det betydande skattebortfall som skatteplaneringen medfört och befaras medföra framgent – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 13 februari 2009. En promemoria med de nämnda förslagen har remissbehandlats (dnr Fi2009/1477). Regeringen har den 25 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.
Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
Regeringens bedömning: För att hindra kringgående av reglerna om beräknandet av beloppsspärren vid ägarförändringar i underskottsföretag bör reglerna ändras så att förvärvsutgiften vid beräknandet av beloppsspärren minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis medfört ägarförändringen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar i underskottsföretag. Syftet med beloppsspärren är att förhindra handel med underskottsföretag. Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 procent av utgiften
för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Förvärvsutgiften ska dock minskas med kapitaltillskott som lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen. Regeringsrätten har i dom den 17 september 2007 (RÅ 2007 ref. 58) däremot funnit att kapitaltillskott som lämnats i samband med förvärvet av underskottsföretaget inte ska minska förvärvsutgiften.
Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet uppmärksammat att bestämmelserna om kapitaltillskott i flera fall har utnyttjats för att öka möjligheten för underskottsföretag att dra av tidigare års underskott. Detta har framför allt skett genom att en ägarförändring i ett underskottsföretag helt eller delvis har skett genom en riktad nyemission i syfte att otillbörligt öka förvärvsutgiften.
För att motverka att reglerna kringgås bör vid beräknandet av beloppsspärren förvärvsutgiften minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 4 juni 2009 (skr. 2008/09:225) aviserat den nu nämnda åtgärden. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till risk för betydande skattebortfall – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 5 juni 2009. En promemoria med det nämnda förslaget har remissbehandlats (dnr Fi2009/4574).
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.
Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
Regeringens bedömning: Det bör införas särskilda regler för svenska moderföretag att i vissa begränsade fall få göra avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Svenska företag som ingår i en koncern kan lämna koncernbidrag till varandra. Det innebär att givaren får göra avdrag för ett bidrag till mottagaren, som ska ta upp bidraget till beskattning. Detta system kan användas för resultatutjämning mellan företag inom en koncern. Regeringsrätten har i domar den 11 mars 2009 (RÅ 2009 ref. 13, m.fl.) funnit att avdrag för koncernbidrag, på grund av EG-rätten, i vissa begränsade fall måste tillåtas även för bidrag till utländska dotterföretag inom EES, när dessa har slutliga förluster. På grund av Regeringsrättens avgöranden bör det införas särskilda regler som möjliggör avdrag för sådana förluster. Ett förslag till sådana regler kommer att utarbetas och remissbehandlas under hösten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.
Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
Regeringens bedömning: Det bör införas ett särskilt förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Ett särskilt förfarande bör införas genom vilket Skatteverket kan lämna besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. Ett prissättningsbesked bör bara kunna lämnas om det föreligger en bakomliggande ömsesidig överenskommelse med en annan stat med stöd av ett skatteavtal. Regeringen har den 4 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.
Regeringens bedömning: Reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskatt-ningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör ändras så att den skattskyldige får möjlighet att ansöka om anstånd med betalningen av skatten på grund av uttaget. Vidare bör reglerna om återföring av avsättningar till periodiseringsfonder, ersättningsfond och expansionsfond ändras så att omedelbar återföring inte ska ske när näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat inom EES. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om en tillgång avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Enligt nu gällande regler ska uttagsbeskattning ske om skattskyldigheten i Sverige för en näringsverksamhet upphör på grund av ett skatteavtal. De situationer som avses är om ett svenskt företag byter hemvist och Sverige därigenom förlorar beskattningsrätten till företagets utländska näringsverksamhet, att ett skatteavtal ändras så att Sverige inte längre får beskatta näringsverksamhet i det landet eller om en tillgång flyttas från en del av en näringsverksamhet till en annan del och Sverige får beskatta den första delen men inte den andra.
Regeringsrätten har i en dom den 24 april 2008 (RÅ 2008 ref. 30) slagit fast att uttagsbeskattning och återföring av avsättningar till periodiseringsfond när ett företag byter hemvist från Sverige till Malta strider mot gemenskapsrätten. Vidare har Europeiska gemenskapernas kommission i ett motiverat yttrande [KOM:s ref SG-Greffe (2008)D/205673, ärendenummer 2007/2372] uppmärksammat att reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten på grund av ett skatteavtal kan strida mot EG-rätten.
Med anledning av regeringsrättens dom har Finansdepartementet upprättat en promemoria (dnr Fi2009/3274) med förslag till regler om anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal. I promemorian föreslås också att återföring av avsättningar till periodiserings-fonder, ersättningsfond och expansionsfond inte ska ske omedelbart i dessa situationer utan enligt övriga regler om återföring. Förslagen gäller endast när skatteavtalet i fråga ingåtts med en stat inom EES. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
söndag 20 september 2009
LÄGRE FÖRETAGARSKATTER - LÄGRE FÖRETAGSSKATTER
P J Anders Linder gläds i SvD den 20 september åt Regeringens utfästelser om aningen sänkta företagarskatter. Själv saknar jag förstås utfästelser om sänkt företagsskatt.
Sänkta företagarskatter i form av anpassning av socialförsäkringssystemet till företagarnas verklighet är givetvis angeläget men närmast ett minimikrav. Nu föreslås också sänkning av egenavgifterna med 5 procentenheter. Men fortfarande ska egenföretagarna beskattas för företagens resultat oavsett om de tagit ut medel ur företaget för sin egen försörjning eller inte. Att de beskattas i den mån de gjort uttag är riktigt, men varför beskattas de för i företagen kvarhållna vinstmedel?
Detsamma gäller med ännu större rätt vad gäller bolagsvinster. I fråga om aktiebolag finns det dessutom en robust associationsrättslig och redovisningsrättslig lagstiftning som säkerställer att uttag ur bolaget inte kan ske utan redovisning och beskattning.
Som jag papegojaktigt tjatar om är bolagsskatten (och egenföretagarnas inkomstbeskattning av innestående vinster) ett onödigt ont.
Avskaffa bolagsskatten! Vilken investeringsstimulans!
Sänkta företagarskatter i form av anpassning av socialförsäkringssystemet till företagarnas verklighet är givetvis angeläget men närmast ett minimikrav. Nu föreslås också sänkning av egenavgifterna med 5 procentenheter. Men fortfarande ska egenföretagarna beskattas för företagens resultat oavsett om de tagit ut medel ur företaget för sin egen försörjning eller inte. Att de beskattas i den mån de gjort uttag är riktigt, men varför beskattas de för i företagen kvarhållna vinstmedel?
Detsamma gäller med ännu större rätt vad gäller bolagsvinster. I fråga om aktiebolag finns det dessutom en robust associationsrättslig och redovisningsrättslig lagstiftning som säkerställer att uttag ur bolaget inte kan ske utan redovisning och beskattning.
Som jag papegojaktigt tjatar om är bolagsskatten (och egenföretagarnas inkomstbeskattning av innestående vinster) ett onödigt ont.
Avskaffa bolagsskatten! Vilken investeringsstimulans!
torsdag 17 september 2009
KURS I TRANSFER PRICING FÖR 36 500 KRONOR
Fick just ett erbjudande från Internationella Handelshögskolan i Jönköping om en kurs i Transfer Pricing, med deltagande av en elit inom den internationella skatteforskar- och konsultbranschen. Två föreläsare från svenska Skatteverket deltar också.
Dessvärre finns det nog ett stort behov av sådana kurser. Men vem kan tala om vad som är ett korrekt världsmarknadspris för halvfabrikat och rättigheter vid transaktioner mellan närstående företag i internationella koncerner? Med anspråk på vetenskaplighet!
Läs Skatteverkets information och storkna. Eller undra varför detta måste vara nödvändigt.
36 500 bagis. Som hittat.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Dessvärre finns det nog ett stort behov av sådana kurser. Men vem kan tala om vad som är ett korrekt världsmarknadspris för halvfabrikat och rättigheter vid transaktioner mellan närstående företag i internationella koncerner? Med anspråk på vetenskaplighet!
Läs Skatteverkets information och storkna. Eller undra varför detta måste vara nödvändigt.
36 500 bagis. Som hittat.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
NY SKATTEPOLITIK OCH RISKKAPITALBOLAG
I DI den 16 september kritiserade Svenskt Näringslivs Urban Bäckström och Anna-Stina Nordmark Nilsson från Företagarna under rubriken Ny skattepolitik måste staka ut vägen mot sänkt skattetryck Regeringen för att dess skattesänkingar saknar helhetsperspektiv.
Utan att närmare exemplifiera vad de själva vill, säger de:
"Börja med de mest skadliga skatterna. Detta kan göras utan att finansieringen blir alltför krävande. --- Fler måste våga och vilja ta steget att bli företagare. --- Det ska vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital."
Samma dag argumenterade Marie Reinius från Svenska Riskkapitalföreningen i SvD för att Regeringen ska allokera pengar till rikskapitalbolag för att dessa ska underlätta för s.k. tillväxtföretag (vad är det, ex ante?) att investera. Hon återkom dagen därpå i SvD (Näringsliv s. 6) i samma ärende: "Staten måste rycka in". Hon uttalade sig också i en artikel i DN den 7 september.
Jag har ett bättre förslag. Avskaffa bolagsskatten.
Det är nog den mest skadliga av alla skatter. Den hämmar företagens tillväxt med 26,3 procent. Den är också helt onödig och behövs inte av något juridiskt eller samhällsekonomisk skäl, vilket många tror. Den styr företagens investerings- och etableringsbeslut på ett irrationellt sätt. Den kräver en omfattande lagstiftning och kontrollapparat för att bemöta den omfattande och lönsamma konsult- och skatteplanering som följer i dess spår. Den är en rättssäkerhetsrisk eftersom lagstiftningen är så komplicerad och domstolsutslag i företagsbeskattningsmål så oförutsägbara.
Ett borttagande av bolagsskatten kan också ske med infriande av Bäckström/Normark Nilssons finansieringskrav. Det kostar inget. Det är en för staten ynka liten skatt; med 100 miljarder kronor motsvarar den "kameralt sett" 5-7 procent av det allmännas totala skatte- och avgiftsinkomster. Tas den bort kommer skattebaserna för aktieutdelningar och löner och därmed även på konsumtion att öka. Statens kontrollverksamhet befrias från en betydande kostnad. Investeringsklimatet i Sverige förbättras, risktagandet minskar, vinsterna ökar, lönebetalningsförmågan förbättras, aktieutdelningarna ökar - allt leder till ökade framtida skatteinkomster.
För övrigt kanske skattebortfallet inte blir 100 miljarder. Sista kvartalet 2008 rasade företagens vinster/stora förluster uppstod. Eftersom raset fortsatte under 2009 kommer skatteinkomsterna från det året att bli ännu mindre. Genom förlustavdrag kommer många företag att kunna 0-taxera i många år framöver.
Det ska, för att tala med Bäckström/Nordmark Nilsson, vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital. Det tycker nog Marie Reinius också, men hon vill gärna att staten ska göda den näring som hon själv företräder, för att den ska få portionera ut pengarna.
Det finns ett bättre sätt. Avskaffa bolagsskatten.
Vilken stimulans för företagen att investera, om de vet att de får behålla hela avkastningen. Bara de som riskerar sina egna pengar förtjänar tilltro vad gäller företagens framtidsbedömingar - om företaget ska kunna bli ett tillväxtföretag eller ej. Byråkrater och fjärrskådare behöver inte engagera sig i var pengarna ska placeras. Enligt Marie Reininus måste man ha tålamod. Det tar minst sju till tio år att driva upp ett tillväxtföretag innan man kan räkna med att få någon avkastning. Jojo. Vem kan då ställas till svars för alla misslyckade satsningar med andras pengar?
Ett vackert exempel på hur det kan gå ger Malin Sive i sin kolumn i DN den 25 oktober om Industrifonden. Sämre än madrassen.
Utan att närmare exemplifiera vad de själva vill, säger de:
"Börja med de mest skadliga skatterna. Detta kan göras utan att finansieringen blir alltför krävande. --- Fler måste våga och vilja ta steget att bli företagare. --- Det ska vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital."
Samma dag argumenterade Marie Reinius från Svenska Riskkapitalföreningen i SvD för att Regeringen ska allokera pengar till rikskapitalbolag för att dessa ska underlätta för s.k. tillväxtföretag (vad är det, ex ante?) att investera. Hon återkom dagen därpå i SvD (Näringsliv s. 6) i samma ärende: "Staten måste rycka in". Hon uttalade sig också i en artikel i DN den 7 september.
Jag har ett bättre förslag. Avskaffa bolagsskatten.
Det är nog den mest skadliga av alla skatter. Den hämmar företagens tillväxt med 26,3 procent. Den är också helt onödig och behövs inte av något juridiskt eller samhällsekonomisk skäl, vilket många tror. Den styr företagens investerings- och etableringsbeslut på ett irrationellt sätt. Den kräver en omfattande lagstiftning och kontrollapparat för att bemöta den omfattande och lönsamma konsult- och skatteplanering som följer i dess spår. Den är en rättssäkerhetsrisk eftersom lagstiftningen är så komplicerad och domstolsutslag i företagsbeskattningsmål så oförutsägbara.
Ett borttagande av bolagsskatten kan också ske med infriande av Bäckström/Normark Nilssons finansieringskrav. Det kostar inget. Det är en för staten ynka liten skatt; med 100 miljarder kronor motsvarar den "kameralt sett" 5-7 procent av det allmännas totala skatte- och avgiftsinkomster. Tas den bort kommer skattebaserna för aktieutdelningar och löner och därmed även på konsumtion att öka. Statens kontrollverksamhet befrias från en betydande kostnad. Investeringsklimatet i Sverige förbättras, risktagandet minskar, vinsterna ökar, lönebetalningsförmågan förbättras, aktieutdelningarna ökar - allt leder till ökade framtida skatteinkomster.
För övrigt kanske skattebortfallet inte blir 100 miljarder. Sista kvartalet 2008 rasade företagens vinster/stora förluster uppstod. Eftersom raset fortsatte under 2009 kommer skatteinkomsterna från det året att bli ännu mindre. Genom förlustavdrag kommer många företag att kunna 0-taxera i många år framöver.
Det ska, för att tala med Bäckström/Nordmark Nilsson, vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital. Det tycker nog Marie Reinius också, men hon vill gärna att staten ska göda den näring som hon själv företräder, för att den ska få portionera ut pengarna.
Det finns ett bättre sätt. Avskaffa bolagsskatten.
Vilken stimulans för företagen att investera, om de vet att de får behålla hela avkastningen. Bara de som riskerar sina egna pengar förtjänar tilltro vad gäller företagens framtidsbedömingar - om företaget ska kunna bli ett tillväxtföretag eller ej. Byråkrater och fjärrskådare behöver inte engagera sig i var pengarna ska placeras. Enligt Marie Reininus måste man ha tålamod. Det tar minst sju till tio år att driva upp ett tillväxtföretag innan man kan räkna med att få någon avkastning. Jojo. Vem kan då ställas till svars för alla misslyckade satsningar med andras pengar?
Ett vackert exempel på hur det kan gå ger Malin Sive i sin kolumn i DN den 25 oktober om Industrifonden. Sämre än madrassen.
onsdag 16 september 2009
REGERINGSFÖRKLARINGEN MM
Ett citat ur regeringsförklaringen:
Fler och växande företag behövs för att jobba Sverige ur krisen. Människor ska uppmuntras att förverkliga sin initiativkraft och sin kreativitet genom eget företagande. Nya och växande företag i hela Sverige skapar nya arbeten och arbeten ger välstånd. Det bidrar till att en sysselsättningsökning kommer tidigare och förstärks.
Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.
Det låter väl utmärkt. Det enklaste sättet att minska företagens risktagande är att ta bort den kostnad som belastar vinsten - bolagsskatten. Just nu torde det vara särskilt enkelt eftersom det temporära skattebortfallet för staten inte kan bli så stort. (På längre sikt blir det knappt något skattebortfall alls.) Bolagsvinsterna är små, förlusterna stora, vilket också påverkar de framtida bolagsskatterna genom förlustavdrag.
Jag träffade ledningen för Skatteverket i samband med IFA-kongressen i Vancouver nyligen och frågade om de hade något grepp om storleken av innevarande års bolagstaxeringar. Min tro är att taxeringsbeloppen kommer att falla dramatiskt. Det hade de till min stora överraskning inte. Det lär vara Riksgälden som har uppdraget att gör sådana uppskattningar. Är inte det att gå över ån efter vatten? Rimligen måste väl de ackumulerade beloppen för bolagets taxeringar under året registreras hos Skatteverket i samband med att de granskade deklarationerna behandlas. Taxeringarna pågår mellan maj och november året efter beskattningsåret (=inkomståret), så en stor del av arbetet bör vara gjort vid det här laget. Men de ackumulerade beloppen tycks alltså Skatteverket inte ha någon aning om. Man kan undra över på vilket underlag Regeringen gör sin prognos om bolagsskatteinkomsterna i budgetpropositionen den 21 september.
Jag ser i Dagens Industri i dag att Bankföreningen har synpunkter på kraven på ökade riskreserveringar i bankerna. Bankföreningen är inte emot principen att göra reserveringar för sämre tider men anser att avsättningarna inte ska påverka resultaträkningarna! Vad ska de då vara bra för? Är det bara fråga om en likviditetsreserv? Om de inte ska påverka resultaträkningarna lär beskattningen träffa vinsten före reserveringarna. Därmed minskar reserveringarna med 26,3 procent i skatt. Här är ett lysande exempel på den galenskap med bolagsbeskattning som nobelpristagaren Robert Mundell pekade på vid sitt anförande vid öppningsceremonin till årets IFA-kongress i Vancouver. Här är det dock ännu värre: här ska ett och samma företag samtidigt tvingas stärka sin ställning genom reserveringar som de ska försvagas genom inbetalningar av skatt! Varför inte avskaffa bolagsskatten så kommer förstärkningen direkt!
I samma nummer av Dagens Industri skriver moderaternas partisekreterare Per Schlingmann (har han tagit sitt namn eller har han valt yrke efter namnet?) om att skapa ett bättre företagsklimat.
Det handlar om att fortsätta ta krafttag mot onödigt krångel och byråkrati. Det har varit ett av de största hindren för att företag och entreprenörer ska kunna nå framgång och utveckla sina idéer. Från det att alliansregeringen tog över 2006 har vi aktivt arbetat med att minska regelbördan och förenkla de stela och föråldrade strukturer som Socialdemokraterna lämnade efter sig. Mer behöver göras för att göra det enklare att starta och driva företag.
Per, du skulle varit med i går på det lunchseminarium som Centrum för Skatterätt anordnade i går Handelshögskolan i Stockholm på ämnet Skatteflykten och Regeringsrätten - nya tendenser. Under medverkan och inför en publik på bortemot 150 personer bestående av landets yppersta elit på skatteområdet av akademiker, skatteadvokater, konsulter, myndighetspersoner och domare diskuterades obegripligheter i lagstiftning och uttolkning med anledning av några Regeringsrättens domar under senare tid. I stället för att bringa klarhet i rättsläget har Regeringsrätten satt myror i huvudet på sakkunskapen. Allt en följd av att bolagens vinster ska beskattas, och att företagen gör vad de kan för att lindra skattebördan. Även om de gör det inom ramen för lagstiftningen, riskerar de att transaktionerna underkänns med stöd av skatteflyktslagen.
Vilken stimulans för företagen om beskattningen togs bort! Vilken nytta alla dessa högkvalificerade jurister och ekonomer kunde göra i stället för att syssla med denna fullkomligt sterila verksamhet! Lunchen var god och stämningen hög som den kan bli när man diskuterar problem som inte har någon lösning och ställer frågor som inte har något svar.
Fler och växande företag behövs för att jobba Sverige ur krisen. Människor ska uppmuntras att förverkliga sin initiativkraft och sin kreativitet genom eget företagande. Nya och växande företag i hela Sverige skapar nya arbeten och arbeten ger välstånd. Det bidrar till att en sysselsättningsökning kommer tidigare och förstärks.
Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.
Det låter väl utmärkt. Det enklaste sättet att minska företagens risktagande är att ta bort den kostnad som belastar vinsten - bolagsskatten. Just nu torde det vara särskilt enkelt eftersom det temporära skattebortfallet för staten inte kan bli så stort. (På längre sikt blir det knappt något skattebortfall alls.) Bolagsvinsterna är små, förlusterna stora, vilket också påverkar de framtida bolagsskatterna genom förlustavdrag.
Jag träffade ledningen för Skatteverket i samband med IFA-kongressen i Vancouver nyligen och frågade om de hade något grepp om storleken av innevarande års bolagstaxeringar. Min tro är att taxeringsbeloppen kommer att falla dramatiskt. Det hade de till min stora överraskning inte. Det lär vara Riksgälden som har uppdraget att gör sådana uppskattningar. Är inte det att gå över ån efter vatten? Rimligen måste väl de ackumulerade beloppen för bolagets taxeringar under året registreras hos Skatteverket i samband med att de granskade deklarationerna behandlas. Taxeringarna pågår mellan maj och november året efter beskattningsåret (=inkomståret), så en stor del av arbetet bör vara gjort vid det här laget. Men de ackumulerade beloppen tycks alltså Skatteverket inte ha någon aning om. Man kan undra över på vilket underlag Regeringen gör sin prognos om bolagsskatteinkomsterna i budgetpropositionen den 21 september.
Jag ser i Dagens Industri i dag att Bankföreningen har synpunkter på kraven på ökade riskreserveringar i bankerna. Bankföreningen är inte emot principen att göra reserveringar för sämre tider men anser att avsättningarna inte ska påverka resultaträkningarna! Vad ska de då vara bra för? Är det bara fråga om en likviditetsreserv? Om de inte ska påverka resultaträkningarna lär beskattningen träffa vinsten före reserveringarna. Därmed minskar reserveringarna med 26,3 procent i skatt. Här är ett lysande exempel på den galenskap med bolagsbeskattning som nobelpristagaren Robert Mundell pekade på vid sitt anförande vid öppningsceremonin till årets IFA-kongress i Vancouver. Här är det dock ännu värre: här ska ett och samma företag samtidigt tvingas stärka sin ställning genom reserveringar som de ska försvagas genom inbetalningar av skatt! Varför inte avskaffa bolagsskatten så kommer förstärkningen direkt!
I samma nummer av Dagens Industri skriver moderaternas partisekreterare Per Schlingmann (har han tagit sitt namn eller har han valt yrke efter namnet?) om att skapa ett bättre företagsklimat.
Det handlar om att fortsätta ta krafttag mot onödigt krångel och byråkrati. Det har varit ett av de största hindren för att företag och entreprenörer ska kunna nå framgång och utveckla sina idéer. Från det att alliansregeringen tog över 2006 har vi aktivt arbetat med att minska regelbördan och förenkla de stela och föråldrade strukturer som Socialdemokraterna lämnade efter sig. Mer behöver göras för att göra det enklare att starta och driva företag.
Per, du skulle varit med i går på det lunchseminarium som Centrum för Skatterätt anordnade i går Handelshögskolan i Stockholm på ämnet Skatteflykten och Regeringsrätten - nya tendenser. Under medverkan och inför en publik på bortemot 150 personer bestående av landets yppersta elit på skatteområdet av akademiker, skatteadvokater, konsulter, myndighetspersoner och domare diskuterades obegripligheter i lagstiftning och uttolkning med anledning av några Regeringsrättens domar under senare tid. I stället för att bringa klarhet i rättsläget har Regeringsrätten satt myror i huvudet på sakkunskapen. Allt en följd av att bolagens vinster ska beskattas, och att företagen gör vad de kan för att lindra skattebördan. Även om de gör det inom ramen för lagstiftningen, riskerar de att transaktionerna underkänns med stöd av skatteflyktslagen.
Vilken stimulans för företagen om beskattningen togs bort! Vilken nytta alla dessa högkvalificerade jurister och ekonomer kunde göra i stället för att syssla med denna fullkomligt sterila verksamhet! Lunchen var god och stämningen hög som den kan bli när man diskuterar problem som inte har någon lösning och ställer frågor som inte har något svar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)