Jag har i en serie inlägg kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 17 november 2021).
Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter.
”Bygg bort bostadsbristen” var redan då
ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande
– en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har
bara blivit värre.
Har vi verkligen bostadsbrist?
Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre
yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per
boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att
ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte
dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum?
Hur många människor bor det i Sverige?
Hur många bostäder finns det?
Det är det lätt att ta reda på, det är
bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på www. statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START_BO_BO0104_BO0104D/BO0104T01.
Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns
fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och
kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är
avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller
samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade,
studentbostäder mm). Vill man gå ner på detaljinformation kan man knappa
in www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104__BO0104D/BO0104T5/.
Då kan man se att det 2021 i hela riket
fanns 2 115 329 småhus, 2 626 837 lägenheter i flerbostadshus och 81
087 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 272 754 specialbostäder och
610 362 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del
fungerar som permanentbostäder.
Sen kan man gå in på www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ Då kan man se att det totalt bodde
10 452 326 personer i Sverige den 1 november 2021.
Hur många personer bor det
genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Oavsett vilket län man undersöker
dominerar storleken 120-130 m2 i småhus, 50-60 m2 i lägenheter
i flerbostadshus och övriga hus Jag tror därför att man kan säga att den
genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan
för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 115
329 + 2*2 625 837 + 2*81 087 = 13 877 164 personer. Det verkar finnas
över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Eller, det verkar finnas plats för ytterligare
drygt 3 miljoner människor i det befintliga bostadsbeståndet. Det bor bara 2,17
personer per bostadsenhet.
Ja ja, men bostadsbristen är framför
allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig
att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i
Uppsala, Jämtlands och Norrbottens län som ligger på 2,31, 1,90 resp. 1,97.
Så här förhåller det sig för år 2021:
HELA RIKET
Småhus
2 115 329
Lgh i fl.bost.hus 2 626
837
Lgh i övriga hus
81 087
Bostäder
4 823 253
4*småhus+ 2* lgh 13 887 164
Specialbostäder
272 754
Fritidshus
610 362
Invånare 2021
10 452 326
Invånare/bost.enhet 2,17
Area/pers m2 42
LÄN OCH A-REGIONER
AB
C D
Småhus
283 689 72
734 62 565
Lgh i fl.bost.hus 770 275
95
788 74 857
Lgh i övriga hus 19 089
2 757
2 744
Bostäder 1 073
053 171 278
140 166
4*småhus+ 2* lgh 2 713 484
488 026 405 462
Specialbostäder 53 359
19 614
5 413
Fritidshus
73 660
17 991
20 260
Invånare
2 415 139 395 026
301 801
Invånare/bost.enhet 2,25
2,31
2,15
Area/pers m2 36
39
42
E
F
G
Småhus
96 158
88 092 53 769
Lgh i fl.bost.hus 124 232
74 201
35 849
Lgh i övriga hus 2
336
2836 2 646
Bostäder
222 726 165 156
92 264
4*småhus+ 2* lgh 637 768
506 496 292 066
Specialbostäder 13 408
9 933
8 052
Fritidshus
23 136
13 644 11 998
Invånare
469 704 367 064
203 340
Invånare/bost.enhet 2,11
2,22
2,20
Area/pers m2 43
47
48
H
I
K
Småhus
69 702
17 901 44 292
Lgh i fl.bost.hus 49 035
9 916
31 141
Lgh i övriga hus 2
121
639 1
493
Bostäder
120 858 28 456
76 926
4*småhus+ 2* lgh 381 120
92 714
242 436
Specialbostäder 5 828
1 553
4 041
Fritidshus
31 942
12 453 13 379
Invånare
247 175 61
001 158 937
Invånare/bost.enhet 2,05
2,14
2,07
Area/pers m2 47
44
47
LM
N
OPR
Småhus
285 062
91 292 355 538
Lgh i fl.bost.hus 336 703
56 342
431 394
Lgh i övriga hus 9
279
1 999 12 880
Bostäder
631 044 149
633 799 812
4*småhus+ 2* lgh 1 832 212
481 850 2 310 700
Specialbostäder 34 493
7 018
41 222
Fritidshus
44 216
24 977
77 713
Invånare 1 400
425 340 243
1 744 859
Invånare/bost.enhet 2,22
2,27
2,18
Area/pers m2 42
44
41
S
T
U
Småhus
76 440
68 649 56 067
Lgh i fl.bost.hus 63 137
74 237
73 356
Lgh i övriga hus 2 167
3 091
2 100
Bostäder
141 744 145 977
131 523
4*småhus+ 2* lgh 436 368
429 252
375 180
Specialbostäder 7 076
8 623
7 478
Fritidshus
27 278
14 730
9 661
Invånare
283 196 306 792
278 967
Invånare/bost.enhet 2,00
2,10
2,12
Area/pers m2 47
43
43
W
X Y
Småhus
88 143
75 691 63 949
Lgh i fl.bost.hus 55 696
64 300
56 063
Lgh i övriga hus 2 389
2 227
1 926
Bostäder
142 228 142 218
121 968
4*småhus+ 2* lgh 452 742
435 818 371
744
Specialbostäder 6 623
7 121
6 337
Fritidshus
45 218
27 818
25 223
Invånare
288 387 287 767
244 193
Invånare/bost.enhet 2,03
2,02
2,00
Area/pers m2 46
45
47
Z
AC
BD
Småhus
38 425
64 871 66 300
Lgh i fl.bost.hus 29 415
62 877
58 023
Lgh i övriga hus 1 571
2 543
2 227
Bostäder
68 411 130
291 126 550
4*småhus+ 2* lgh 215 672
390 324 385 700
Specialbostäder 3 258
13 300
9 004
Fritidshus
32 213
33 133
29 729
Invånare
132 054 274 536
249 693
Invånare/bost.enhet 1,90
2,11
1,97
Area/pers m2 48
44
46
A-REGIONER STOCKHOLM MALMÖ
GÖTEBORG
Småhus
264 743 101
890 175 689
Lgh i fl.bost.hus 757 995
199 618
288 259
Lgh i övriga hus 18 765
5 184
5 968
Bostäder
1 041 503 306
692 469 916
4*småhus+ 2* lgh 2 612 492
817 164 1 291 210
Specialbostäder 51 577
21 558
26 000
Fritidshus
47 122
7 729
20 088
Invånare
2 350 377 689
004 1 055 949
Invånare/bost.enhet 2,26
2,25
2,25
Area/pers m2 48
44
46
En genomgång av statistiken för 2014, 2017 , 2018 och 2020 visar att i stort sett samma
förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionsnivå. Antalet
bostäder var färre, men det var också antalet invånare.
I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens
boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och
boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela
riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 m2 per
person. I Stockholms och Uppsala län ligger genomsnittet, 36 resp. 39 m2, betydligt
under övriga län där genomsnitten ligger mellan 41 och 48 m2.
Är det verkligen brist på
bostadsutrymme? 42 m2 är kanske inte så märkvärdigt för
ett enpersonshushåll, men 84 m2 för två och 126 m2 för
tre? Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa
utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det
trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av
bostadsutrymme verkar extremt skev.
Under tiden bygger vi nytt av alla
krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs.
Och dessutom skaffar vi våra efterkommande ett underhållsåtagande under
hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle
kunna använda för något de bättre behöver.
Vad behöver göras?
Vi måste inse vad bostadsbeståndet
verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och
skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga
kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan
tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med
systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.
Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på
bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs.
boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och
konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är
ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal
avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor.
Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men
betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare
momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls
vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste
bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar
sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast
hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras
med momsbefrielse? Alla ska ju bo.
För att underlätta byteskedjor bör
beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på
långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och
flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre
miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men
mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt,
beskedlig.
Inget av mina förslag innebär avsteg
från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets
nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning
avskaffas. Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon
anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för
räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har
sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av
räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella
principer upprätthålls.
En ökad fastighetsbeskattning, som är
omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera
avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och
dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och
arbetsinkomster.