Bolagsskatten har ventilerats i
Ekots lördagsintervju den 8 september och i
Godmorgon, världen den 9 september.
I
Ekots lördagsintervju utfrågades Anders Borg av Staffan Sonning och mot slutet handlade ett avsnitt om bolagsskatten apropå den aviserade sänkningen av bolagsskattesatsen. Hur låg den blir fick vi inte veta. Däremot sade
AB ordagrant att bolagsskatten är
en skatt som slår direkt mot investeringarna och
att
en hög bolagsskatt är skadlig för tillväxtförutsättningar.
Tyvärr ställde SS inte den självklara frågan:
varför ska vi då ha en bolagsskatt över huvud taget?
I
Godmorgon, världen handlade ett helt inslag om bolagsskatten (Därför tävlar Europa om bolagsskatten. Staffan Ekendahl intrevjuade skatteprofessorn Sven-Olof Lodin. Det konstaterdes att bolagsskatten halverats sedan 1990 års skattereform. Då var skattesatsen 52 procent, nu är den 26,3 procent. Man kunde dramatiserat ytterligare genom att nämna att när det var som värst i slutet av 1980-talet och vi hade en vinstdelningsskatt också, kunde skattesatsen dra i väg uppåt 60 procent. 1989 hade vi dessutom en extra vinstskatt på 15 procent. Så tillsammans med väsentliga förenklingar och upprepade sänkningar av bolagsskattesatsen har det blivit mycket bättre.
Det pågår
ett race (
to the bottom, borde man ha tillagt). Det uppfattas som kontroversiellt. Många företag har också dotterbolag i lågskatteländer och kan på olika sätt föra över sina vinster till dessa, t.ex. genom räntekonstruktioner och internprissättning. SE ställde frågan om bolagen i framtiden kommer att bli
skattebefriade eller näst intill? Det trodde inte SOL. Hans
drastiska förslag var att
om man tog bort ränteavdragsrätten helt och hållet så skulle man kunna komma ner i en skattesats på 15 procent utan att staten skulle förlora skatteintäkter. Resonemanget var inte helt glasklart, men omvänt skulle man kunna säga att om man sätter ned skattesatsen till 15 procent skulle det inte löna sig att hitta på komplicerade skatteupplägg.
Även SOL kunde vittna om att bolagsskatten anses vara
den skadligaste skatten.
SOL påstod felaktigt att Irlands skattesats om 12,5 procent är en följd av en särskild dispens av EU. Så är det inte. Irland hade tidigare denna låga skattesats för utländska företag som etablerade sig inom vissa geografiska områden i Irland (Shannon o.a.), anställde ett visst antal irlänningar och bedrev verksamhet endast mot världen utanför Irland, alltså utan att konkurrera på den irländska marknaden. Detta förbjöd EU men tillät det under viss övergångstid. Numera har
alla bolag verksamma i Irland 12,5 procent skatt. Detta kan EU inte förbjuda, även om Sarcozy och Merkel på sin tid gjorde sitt yttersta för att tvinga irländarna att höja sin skattesats för att få del av EUs stöd i finanskrisen. De gav med sig, eftersom de förmodligen insåg att det bara skulle göra det svårare för Irland att tillfriskna och kunna betala tillbaka lånen.