onsdag 28 januari 2009
SMÅFÖRETAGARE - CERTIFIERAT KASSAREGISTER
Hej alla småföretagare, den svenska ekonomins hopp.
Här kommer ett glädjebud till er - Senast den 1 januari 2010, alltså om knappt ett år, måste ni skaffa ett certifierat kassaregister, om ni har en försäljning mot kontant betalning eller kortbetalning. Ni behöver inte om ni inte vill, om verksamheten bara har en "obetydlig omfattning". Med detta begrepp menas 1) då kontant betalning endast förekommer i rena undantagsfall och bara uppgår till någon procent av företagets omsättning, eller 2) om kontantomsättningen för kommande 12 månader föväntas bli högst 4 prisbasbelopp (f.n. 41 tkr), dvs 164 000 kronor.
Var får man tag på ett certifierat kassaregister? Skatteverket rekommenderar ett besök på Eniro under rubrikerna "kassaregister" och "kassasystem". Vad kostar det? Skatteverket säger att de billigaste kostar c:a 15 000 kronor.
Information finns på åtminstone sex olika dokument från Skatteverket
Vilken verksamhet med en kontantomsättning på 164tkr orkar bära en investering på 15tkr som inte ger någon avkastning? Med 20 procents bruttovinst ryker halva vinsten direkt. Vad kan det vara för skattesvinn på grund av fusk i så små verksamheter?
Det här är inget skämt.
Nog har vi ett småföretagsvänligt klimat.
Här kommer ett glädjebud till er - Senast den 1 januari 2010, alltså om knappt ett år, måste ni skaffa ett certifierat kassaregister, om ni har en försäljning mot kontant betalning eller kortbetalning. Ni behöver inte om ni inte vill, om verksamheten bara har en "obetydlig omfattning". Med detta begrepp menas 1) då kontant betalning endast förekommer i rena undantagsfall och bara uppgår till någon procent av företagets omsättning, eller 2) om kontantomsättningen för kommande 12 månader föväntas bli högst 4 prisbasbelopp (f.n. 41 tkr), dvs 164 000 kronor.
Var får man tag på ett certifierat kassaregister? Skatteverket rekommenderar ett besök på Eniro under rubrikerna "kassaregister" och "kassasystem". Vad kostar det? Skatteverket säger att de billigaste kostar c:a 15 000 kronor.
Information finns på åtminstone sex olika dokument från Skatteverket
Vilken verksamhet med en kontantomsättning på 164tkr orkar bära en investering på 15tkr som inte ger någon avkastning? Med 20 procents bruttovinst ryker halva vinsten direkt. Vad kan det vara för skattesvinn på grund av fusk i så små verksamheter?
Det här är inget skämt.
Nog har vi ett småföretagsvänligt klimat.
Etiketter:
företagsklimat,
Kassaregister,
kontrollvansinne,
småföretag
tisdag 27 januari 2009
SKATTESMÄLL I TELE2
Tele2 har gått på en rejäl skattesmäll. Avdrag på nästan 14 miljarder kronor nekas, vilket leder till ökade skattekostnader på 3,9 miljarder kronor. Bakgrunden är Tele2s förvärv år 2000 av den utestående majoriteten i det börsnoterade Luxemburgbolaget S.E.C. S.A. I samband med en omstrukturering överfördes verksamheten i S.E.C. S.A. till ett nybildat bolag. Värdet vid överlåtelsen bestämdes genom en extern värdering som visade att värdet på verksamheten i S.E.C. SA gått ned.
Fallet är ett utmärkt exempel på bolagsbeskattningens orimlighet. Det kan dock tilläggas att om förlusten uppkommit i dag hade frågan varit enkel. Numera är förluster på s.k. näringsbetingade aktier enligt 25a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte avdragsgilla. Men när Tele2 gjorde sin förlust kunde de vara det. Det krävdes dock att förlusten var "verklig" och "slutgiltig".
Tele2 hävdar enligt tidningsreferaten att förlusten var verklig. Jag saknar helt insikt i ärendet, men "förlusten" förefaller ha uppkommit genom att inkråmet i S.E.C. SA överlåtits till ett nybildat bolag i koncernen. Om det skett till ett värde (enligt extern värdering enligt Tele2, dvs. marknadsvärde får man förmoda) som gjort att värdet av det tömda bolagsskalet gått ned, kan man tycka att det uppstått en verklig förlust på aktieinnehavet. Men det kan tänkas att förvärvet av verksamheten skapade ett mervärde för köparkoncernen, och då anses det inte föreligga någon verklig förlust.
Det verkar vara det som är fallet i målet, eftersom det enligt Länsrättens uppfattning framstår som klart och också visas av i målet ingivet emissionsprospekt att syftet med aktieförvärvet var att utvidga Tele 2:s verksamhet, som bedrevs i sju länder, till de elva länder som SEC SA bedrev verksamhet i eller inom kort skulle etablera sig i. Affären skulle bland annat ge stordriftsfördelar, en bredare kundbas, en gemensam plattform för telefoni och bredband. Ett dokument som åberopades under förhandlingen styrker också, enligt Länsrätten, att värdet av samordningsfördelarna var betydande och fanns kvar inom Tele 2-koncernen i form av goodwill.
Numera är, som sagt, en förlust på näringsbetingade aktie aldrig avdragsgill och det beror på att vinst på sådana aktier inte är skattepliktig. Att vinst är skattefri är i sig helt motiverat; en beskattning skulle innebära ett kedjebeskattningsmoment. Däremot är det inte självklart att det därav följer att en förlust på aktierna inte är avdragsgill. Om det vid förvärvet föreligger ett marknadsvärde på aktierna som överstiger det skattemässiga värdet (i regel det bokförda nettovärdet) av bolagets tillgångar och skulder, och bolagets inkråm genom förlustaffärer blir värdelöst, kommer avdraget för aktiernas övervärde aldrig att kunna dras av. Om det blir en förlust av hela inkråmet har detta berott på att det inte funnits tillräckliga inkomster. Det innebär att inte ens förlusten av det bokförda inkråmsvärdet kan dras från någon inkomst. Det betyder att köparföretagen aldrig får något avdrag för kostnaden för verksamhetsförvärvet. Regeln om avdragsförbud är därför felaktig och finns bara som en motvikt mot skattefriheten för aktievinster.
Rättsfallet är ett bra exempel på det kineseri och kvalificerat godtycke som vidlåder bolagsbeskattningen. Vad vet i själva verket Länsrätten om värdet av företaget? Är det en rimlig effekt att ett företag ska kunna bli av med 3,9 miljarder kr på så lösa boliner som att Skattemyndighet och Länsrätten tycker sig se att koncernens värde är ograverat? Det verkar det f.ö. inte ha varit, eftersom goodwillvärdet koncernbalansräkningarna var värderat till 26,7 miljarder kronor per den den 31 december 2000 och 27 miljarder kronor per den 31 december 2001. Länsrätten fann visserligen att goodwillvärdena saknade direkt skatterättslig betydelse i föreliggande mål, men att de hade ett bevisvärde och utgjorde en omständighet i rättens fria bevisprövning.
Till saken hör också den enorma tidsutdräkten. Ärendet avser 2001 års taxering. Det kommer säkerligen att ta över 10 år från deklarationstidpunkten till dess att ärendet blir slutgiltigt avgjort. Eftersom lagen har ändrats lär ärendet inte tas upp i Regeringsrätten utan Kammarrätten blir sista instans. I mer än ett decennium ska företaget sväva i osäkerhet om huruvida det ska betala 3,9 miljarder kronor eller inte. Hur ska det gå?
Som vanligt måste man fråga sig varför bolagens vinster över huvud taqet ska beskattas. Det baseras på ett tankefel. Och eftersom bolagsbeskattningen finns är det av politiska skäl hart när omöjligt att avskaffa den.
Fallet är ett utmärkt exempel på bolagsbeskattningens orimlighet. Det kan dock tilläggas att om förlusten uppkommit i dag hade frågan varit enkel. Numera är förluster på s.k. näringsbetingade aktier enligt 25a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte avdragsgilla. Men när Tele2 gjorde sin förlust kunde de vara det. Det krävdes dock att förlusten var "verklig" och "slutgiltig".
Tele2 hävdar enligt tidningsreferaten att förlusten var verklig. Jag saknar helt insikt i ärendet, men "förlusten" förefaller ha uppkommit genom att inkråmet i S.E.C. SA överlåtits till ett nybildat bolag i koncernen. Om det skett till ett värde (enligt extern värdering enligt Tele2, dvs. marknadsvärde får man förmoda) som gjort att värdet av det tömda bolagsskalet gått ned, kan man tycka att det uppstått en verklig förlust på aktieinnehavet. Men det kan tänkas att förvärvet av verksamheten skapade ett mervärde för köparkoncernen, och då anses det inte föreligga någon verklig förlust.
Det verkar vara det som är fallet i målet, eftersom det enligt Länsrättens uppfattning framstår som klart och också visas av i målet ingivet emissionsprospekt att syftet med aktieförvärvet var att utvidga Tele 2:s verksamhet, som bedrevs i sju länder, till de elva länder som SEC SA bedrev verksamhet i eller inom kort skulle etablera sig i. Affären skulle bland annat ge stordriftsfördelar, en bredare kundbas, en gemensam plattform för telefoni och bredband. Ett dokument som åberopades under förhandlingen styrker också, enligt Länsrätten, att värdet av samordningsfördelarna var betydande och fanns kvar inom Tele 2-koncernen i form av goodwill.
Numera är, som sagt, en förlust på näringsbetingade aktie aldrig avdragsgill och det beror på att vinst på sådana aktier inte är skattepliktig. Att vinst är skattefri är i sig helt motiverat; en beskattning skulle innebära ett kedjebeskattningsmoment. Däremot är det inte självklart att det därav följer att en förlust på aktierna inte är avdragsgill. Om det vid förvärvet föreligger ett marknadsvärde på aktierna som överstiger det skattemässiga värdet (i regel det bokförda nettovärdet) av bolagets tillgångar och skulder, och bolagets inkråm genom förlustaffärer blir värdelöst, kommer avdraget för aktiernas övervärde aldrig att kunna dras av. Om det blir en förlust av hela inkråmet har detta berott på att det inte funnits tillräckliga inkomster. Det innebär att inte ens förlusten av det bokförda inkråmsvärdet kan dras från någon inkomst. Det betyder att köparföretagen aldrig får något avdrag för kostnaden för verksamhetsförvärvet. Regeln om avdragsförbud är därför felaktig och finns bara som en motvikt mot skattefriheten för aktievinster.
Rättsfallet är ett bra exempel på det kineseri och kvalificerat godtycke som vidlåder bolagsbeskattningen. Vad vet i själva verket Länsrätten om värdet av företaget? Är det en rimlig effekt att ett företag ska kunna bli av med 3,9 miljarder kr på så lösa boliner som att Skattemyndighet och Länsrätten tycker sig se att koncernens värde är ograverat? Det verkar det f.ö. inte ha varit, eftersom goodwillvärdet koncernbalansräkningarna var värderat till 26,7 miljarder kronor per den den 31 december 2000 och 27 miljarder kronor per den 31 december 2001. Länsrätten fann visserligen att goodwillvärdena saknade direkt skatterättslig betydelse i föreliggande mål, men att de hade ett bevisvärde och utgjorde en omständighet i rättens fria bevisprövning.
Till saken hör också den enorma tidsutdräkten. Ärendet avser 2001 års taxering. Det kommer säkerligen att ta över 10 år från deklarationstidpunkten till dess att ärendet blir slutgiltigt avgjort. Eftersom lagen har ändrats lär ärendet inte tas upp i Regeringsrätten utan Kammarrätten blir sista instans. I mer än ett decennium ska företaget sväva i osäkerhet om huruvida det ska betala 3,9 miljarder kronor eller inte. Hur ska det gå?
Som vanligt måste man fråga sig varför bolagens vinster över huvud taqet ska beskattas. Det baseras på ett tankefel. Och eftersom bolagsbeskattningen finns är det av politiska skäl hart när omöjligt att avskaffa den.
torsdag 22 januari 2009
LAGRÅDSREMISS OM SKATTEANSTÅND
De emotsedda ytterligare åtgärderna för att ta landet igenom den ekonomiska krisen blev ett skatteanstånd. Men inte som DN skriver ett anstånd med företagsskatten, dvs vinstskatten, utan med anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter. Och det är bara fråga om ett anstånd som får omfatta högst två redovisningsperioder och får beviljas längst till motsvarande förfallodag ett år därefter. Alltid något. Men det är lätt att stämma in i Krister Anderssons kritik mot att inte också momsbetalningar inkluderas i förslaget. Krister Andersson exemplifierar med tokeriet vid import, där företagen tvingas företagen betala in momsen till Tullverket. De får därefter så småningom tillbaka momsen, men inte förrän den tas upp i en deklaration till Skatteverket.
Som framgår av en diskusson på sajten Skatter.se kan man ifrågasätta momsens konstruktion i det hänseendet att moms tas ut även vid affärer mellan momsskattepliktiga företag. Det ett företag tar ut av sin kund i moms skall det leverera in till Skatteverket. Samtidigt ska kundföretaget som betalat momsbeloppet få tillbaka exakt samma belopp från Skatteverket. Rena rundgången! Detta skapar rättsliga problem, kontrollproblem, likviditetsproblem och binder en ofantlig kreditvolym - helt i onödan. Just i nuvarande ekonomiska läge skulle det vara ytterst lämpligt att avskaffa denna ordning. Så snart en köpare kan visa att det är registerat hos Skatteverket borde en säljare kunna avstå från att debitera moms. Det är ändå i slutändan privatpersoner och andra som inte är i momssystemet som betalar momsen.
Men företagsskatten, beskattning av företagens vinster, rörs inte. Nu om någonsin är det läge för att avskaffa den eller åtminstone reducera den rejält. Dels därför att det skulle innebära en kraftig investeringsstimulans - plöstligt skulle investeringarnas avkastning öka med över 30 procent, dels därför statens bolagsskatteinkomster ändå kommer att sjunka dramatiskt på grund av att företagen kommer att redovisa kraftigt reducerade vinster eller förluster på grund av den ekonomiska krisen.
VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont
Som framgår av en diskusson på sajten Skatter.se kan man ifrågasätta momsens konstruktion i det hänseendet att moms tas ut även vid affärer mellan momsskattepliktiga företag. Det ett företag tar ut av sin kund i moms skall det leverera in till Skatteverket. Samtidigt ska kundföretaget som betalat momsbeloppet få tillbaka exakt samma belopp från Skatteverket. Rena rundgången! Detta skapar rättsliga problem, kontrollproblem, likviditetsproblem och binder en ofantlig kreditvolym - helt i onödan. Just i nuvarande ekonomiska läge skulle det vara ytterst lämpligt att avskaffa denna ordning. Så snart en köpare kan visa att det är registerat hos Skatteverket borde en säljare kunna avstå från att debitera moms. Det är ändå i slutändan privatpersoner och andra som inte är i momssystemet som betalar momsen.
Men företagsskatten, beskattning av företagens vinster, rörs inte. Nu om någonsin är det läge för att avskaffa den eller åtminstone reducera den rejält. Dels därför att det skulle innebära en kraftig investeringsstimulans - plöstligt skulle investeringarnas avkastning öka med över 30 procent, dels därför statens bolagsskatteinkomster ändå kommer att sjunka dramatiskt på grund av att företagen kommer att redovisa kraftigt reducerade vinster eller förluster på grund av den ekonomiska krisen.
VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont
tisdag 20 januari 2009
NATTEN ÄR SOM MÖRKAST FÖRE GRYNINGEN!??
Det påstår åtminstone Investors vd Börje Ekholm i bokslutskommunikén för 2008. Jag trodde det var som mörkast när solen står som lägst under horisonten, dvs kring midnatt. Jag tror jag måste sälja mina aktier i Investor.
Etiketter:
aktieutdelning,
Börje Ekholm,
Investor,
vinst
söndag 18 januari 2009
ANDERS ISAKSSON
Du sökte upp mig för ett antal år sedan med anledning av en artikel jag skrivit. Du hade slagits av samma tankar om galenskapen i bolagsbeskattningen som jag och ville diskutera dem. Vad jag kommit underfund med genom mångårigt praktiskt arbete, insåg du - utan egen sakkunskap - genom klarsynt teoretiskt resonemang. Då förstod jag att jag var på rätt spår. Med din särskilda begåvning och din insikt i samhällsfrågor kunde du också identifiera var problemet låg och ge uttryck för det i olika artiklar. Jag hämtar följande citat från din krönika i DN den 27 december 2008.
Detta och andra inlägg som du gjort har inneburit ett värdefullt stöd för mig i min argumentation. Se min kommentar till din sista krönika i DN i min blogg 28 december 2008.
Tack, Anders, för det och för många intressanta möten under årens lopp. Jag kommer att sakna dig och din röst i debatten.
Så vad kan en smart regering göra i dag för att parera krisen, pressa tillbaka arbetslösheten och stärka det privata näringslivet? En hel del, exempelvis följande ----:
-----
* Sänka bolagsskatten till noll i ett par snabba steg. Den är dels en skatt på tillväxt, dels ett omständligt sätt att dra in pengar som i stället skulle trilla in från högre löner och höjda utdelningar. Skatten är ett improduktivt skråintresse för revisorer och jurister, de försörjer sig på att processa och att hitta eller täppa igen kryphål i lagstiftningen.
Detta och andra inlägg som du gjort har inneburit ett värdefullt stöd för mig i min argumentation. Se min kommentar till din sista krönika i DN i min blogg 28 december 2008.
Tack, Anders, för det och för många intressanta möten under årens lopp. Jag kommer att sakna dig och din röst i debatten.
onsdag 14 januari 2009
VOLVO, REINFELT OCH BOLAGSSKATTEN
Enligt referat i SvD har Fredrik Reinfeldt ifrågasatt om Volvo betalat skatt på hela sin vinst.
Den som uttrycker sig så kan aldrig ha varit i närheten av en inkomstdeklaration för ett aktiebolag. I vart fall inte en för ett bolag som inte bara är en bolagiserad enmansverksamhet av enklaste slag.
Jag har inte sett Volvos deklaration på de senaste 25 åren, men dessförinnan vet jag att det brukade vara det en lunta på hundratals sidor, med bilagor, specifkationer och yrkanden. Det har säkerligen inte blivit enklare sen dess, både därför att Volvos verksamhet blivit mer omfattande och därför att skattelagstiftningen blivit mer komplicerad. Att tro att bolagets skatt ska motsvara 28 procent av redovisad vinst är bottenlöst okunnigt. Reglerna är för övrigt i vissa hänseenden konstruerade på så sätt att den effektiva skattesatsen ska kunna vara lägre än 28 procent. När bolaget, som i Volvos fall, är verksamt i flera länder, och beskattas i dem, är sannolikheten för att skatten till Sverige blir 28 procent av vinsten ännu mindre. Det kan mycket väl bli så att all skatt erläggs i främmande länder och att Sverige - helt i enlighet med både svenska och internationella regler - sätter ned skattekravet till 0.
Jag är dock närmast tacksam för att landets statsminister (om han är rätt citerad) uttrycker sig så okunnigt om bolagsbeskattning. Det visar på att det största problemet med att avskaffa beskattningsformen är pedagogiskt. Det är nog inte lätt för andra än sakkunniga att förstå varför bolagsbeskattningen är en så utomordentligt olämplig beskattningsform. Och man kan i det aktuella fallet fråga sig vad det har varit för poäng med att Volvo under årens lopp tvingats göra sig av med stora delar av sina resurser genom att betala miljarder i vinstskatter. Det är de som nu skulle behövas.
Jag kan hålla med om Reinfelts påpekande om att det är märkligt att ett företag som AB Volvo, som är ett företag som gjort årliga vinster på 15-16 miljarder före krisen, inte skulle ha några resurser att ta ansvar för sina anställda när det kommer en kris, men genom att mjölka Volvo på skatter på vinsterna har staten försvagat företaget och dess tillväxt hindrats. Varför?
Det är på Volvos och andra företags - stora såväl som små - verksamheter vi lever. Kratta manegen för dem i stället och motverka dem inte med beskattning av just det som representerar tillväxten, dvs. vinsten.
Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont.
Jag hoppas att Reinfeldt är felciterad.
Vi brukar prata om att vi har 28 procents bolagsskatt. Är det så att man rakt av betalat 28 procent av sina vinster i skatt?
Den som uttrycker sig så kan aldrig ha varit i närheten av en inkomstdeklaration för ett aktiebolag. I vart fall inte en för ett bolag som inte bara är en bolagiserad enmansverksamhet av enklaste slag.
Jag har inte sett Volvos deklaration på de senaste 25 åren, men dessförinnan vet jag att det brukade vara det en lunta på hundratals sidor, med bilagor, specifkationer och yrkanden. Det har säkerligen inte blivit enklare sen dess, både därför att Volvos verksamhet blivit mer omfattande och därför att skattelagstiftningen blivit mer komplicerad. Att tro att bolagets skatt ska motsvara 28 procent av redovisad vinst är bottenlöst okunnigt. Reglerna är för övrigt i vissa hänseenden konstruerade på så sätt att den effektiva skattesatsen ska kunna vara lägre än 28 procent. När bolaget, som i Volvos fall, är verksamt i flera länder, och beskattas i dem, är sannolikheten för att skatten till Sverige blir 28 procent av vinsten ännu mindre. Det kan mycket väl bli så att all skatt erläggs i främmande länder och att Sverige - helt i enlighet med både svenska och internationella regler - sätter ned skattekravet till 0.
Jag är dock närmast tacksam för att landets statsminister (om han är rätt citerad) uttrycker sig så okunnigt om bolagsbeskattning. Det visar på att det största problemet med att avskaffa beskattningsformen är pedagogiskt. Det är nog inte lätt för andra än sakkunniga att förstå varför bolagsbeskattningen är en så utomordentligt olämplig beskattningsform. Och man kan i det aktuella fallet fråga sig vad det har varit för poäng med att Volvo under årens lopp tvingats göra sig av med stora delar av sina resurser genom att betala miljarder i vinstskatter. Det är de som nu skulle behövas.
Jag kan hålla med om Reinfelts påpekande om att det är märkligt att ett företag som AB Volvo, som är ett företag som gjort årliga vinster på 15-16 miljarder före krisen, inte skulle ha några resurser att ta ansvar för sina anställda när det kommer en kris, men genom att mjölka Volvo på skatter på vinsterna har staten försvagat företaget och dess tillväxt hindrats. Varför?
Det är på Volvos och andra företags - stora såväl som små - verksamheter vi lever. Kratta manegen för dem i stället och motverka dem inte med beskattning av just det som representerar tillväxten, dvs. vinsten.
Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont.
Jag hoppas att Reinfeldt är felciterad.
söndag 11 januari 2009
LÄGG NER LEOPARDINDUSTRIN
P J Anders Linder skriver en utmärkt krönika i dagens SvD. Man får hoppas att hans blidspråk i ingressen lockar läsare och får dem att tänka efter.
Några centrala meningar i artikeln är dessa:
Jag väljer ut En dynamisk miljö kännetecknas av låg skatt på företagande
och straffskatt på avkastning....är typiska leoparder. De äter gaseller.
Så självklart. Men säg rent ut vad det betyder: Avskaffa bolagsbeskattningen. Det är av rationella skäl fullkomligt obegripligt att vi fortfarande har en sådan skadlig, kontraproduktiv och fullkomligt onödig beskattning. Det är ännu egendomligare att kravet aldrig explicit för fram. Inte ens av Svenskt Näringsliv. Organisationens ordförande, Signhild Arnegård Hansen, kom i ett debattlinägg i Dagens Industri nyligen med många goda synpunkter på hur Sverige kan ta sig ur den ekonomiska krisen. Men inte heller hon föreslog bolagsskattens avskaffande trots att den riktar sig direkt mot näringslivets hjärtpunkt - strävan att skapa nytt, dvs göra vinst - och hindrar tillväxten i hennes uppdragsgivares företag.
Numera har vi inte ens särskilt låg bolagsskattesats.
I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige:
Land Skattesats (%) Reformår
Bulgarien 15 till 10 2006, 2007
Cypern 25 till 10 2003, 2005, 2006
Danmark 30 till 25 2005, 2007
Estland 26 till 23*) 2005, 2006
Finland 29 till 26 2005
Grekland 35 till 2005, 2006, 2007
Irland 40 till 12,5 (åtta steg) 2003 (senaste)
Lettland 22 till 15 2003, 2004
Litauen 29 till 15 2000, 2002
Nederländerna 34,5 till 25,5 2005, 2006, 2007
Polen 28 till 19 2003, 2004
Portugal 30 till 25 2004
Rumänien 38/25 till 16 2000, 2005
Slovakien 25 till 19 2004
Slovenien 25 till 22 2007, 2008
Tjeckien 31 till 21 2004, 2005, 2006,2008
Ungern 18 till 16 2004
Österrike 34 till 25 2005
*) På utdelad vinst
Övriga EU-länder har:
Belgien 39 till 33 2003
Frankrike 35,4 till 34,4 2005, 2006
Italien 36 till 27,5 2003, 2004, 2008
Luxemburg 29,63 till 25,5 2009, 2010 (planerat)
Malta 35 Uppgift saknas
Spanien 35 till 30 (25 för
vinster upp till
120 202 euro) 2007, 2008
Storbritannien 30 till 28, 19 till 21
för vinster upp till
300 000 pund 2007, 2008
Tyskland 38,7 till 29,8 2008
Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont.
Några centrala meningar i artikeln är dessa:
En dynamisk miljö kännetecknas av låg skatt på företagande, anställningstrygghet som inte beror av år i tjänsten och stort utrymme för privata alternativ i välfärdstjänsterna. Gasellerna kan föröka sig när många människor har sparkapital att satsa i nyföretagande; de kan växa när arbetsrätten uppmuntrar dugliga människor att byta jobb och pröva nytt istället för att svartsjukt bevaka sin plats i kön.
Kollektiviserat sparande, straffskatt på avkastning och sist-in-först-ut är typiska leoparder. De äter gaseller.
Jag väljer ut En dynamisk miljö kännetecknas av låg skatt på företagande
och straffskatt på avkastning....är typiska leoparder. De äter gaseller.
Så självklart. Men säg rent ut vad det betyder: Avskaffa bolagsbeskattningen. Det är av rationella skäl fullkomligt obegripligt att vi fortfarande har en sådan skadlig, kontraproduktiv och fullkomligt onödig beskattning. Det är ännu egendomligare att kravet aldrig explicit för fram. Inte ens av Svenskt Näringsliv. Organisationens ordförande, Signhild Arnegård Hansen, kom i ett debattlinägg i Dagens Industri nyligen med många goda synpunkter på hur Sverige kan ta sig ur den ekonomiska krisen. Men inte heller hon föreslog bolagsskattens avskaffande trots att den riktar sig direkt mot näringslivets hjärtpunkt - strävan att skapa nytt, dvs göra vinst - och hindrar tillväxten i hennes uppdragsgivares företag.
Numera har vi inte ens särskilt låg bolagsskattesats.
I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige:
Land Skattesats (%) Reformår
Bulgarien 15 till 10 2006, 2007
Cypern 25 till 10 2003, 2005, 2006
Danmark 30 till 25 2005, 2007
Estland 26 till 23*) 2005, 2006
Finland 29 till 26 2005
Grekland 35 till 2005, 2006, 2007
Irland 40 till 12,5 (åtta steg) 2003 (senaste)
Lettland 22 till 15 2003, 2004
Litauen 29 till 15 2000, 2002
Nederländerna 34,5 till 25,5 2005, 2006, 2007
Polen 28 till 19 2003, 2004
Portugal 30 till 25 2004
Rumänien 38/25 till 16 2000, 2005
Slovakien 25 till 19 2004
Slovenien 25 till 22 2007, 2008
Tjeckien 31 till 21 2004, 2005, 2006,2008
Ungern 18 till 16 2004
Österrike 34 till 25 2005
*) På utdelad vinst
Övriga EU-länder har:
Belgien 39 till 33 2003
Frankrike 35,4 till 34,4 2005, 2006
Italien 36 till 27,5 2003, 2004, 2008
Luxemburg 29,63 till 25,5 2009, 2010 (planerat)
Malta 35 Uppgift saknas
Spanien 35 till 30 (25 för
vinster upp till
120 202 euro) 2007, 2008
Storbritannien 30 till 28, 19 till 21
för vinster upp till
300 000 pund 2007, 2008
Tyskland 38,7 till 29,8 2008
Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont.
torsdag 8 januari 2009
BESKATTNING AV EGTS
Finansdepartementets PM “Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete“, utsänd 2008-12-03.
I promemorian lämnas förslag till hur den nya associationsformen Europeiska Grupperingar för Territoriellt Samarbete, EGTS, ska beskattas i Sverige. En sådan gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två medlemsstaters territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligträttsliga organ kan vara medlemmar.
Syftet med en verksamhet i en EGTS är inte att skapa vinst för grupperingen, utan att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom EU genom att underlätta ett effektivt samarbete över nationsgränserna. Detta innebär dock inte att en gruppering aldrig kan bedriva aktiviteter som kan anses falla inom det skatterättsliga begreppet ”näringsverksamhet”. Förordningen ger möjlighet för en EGTS att göra bedriva sådan verksamhet. På grund härav föreslås i promemorian att en EGTS ska beskattas som en svensk ekonomisk förening.
Det må vara att en EGTS kan komma att bedriva verksamhet som skatterättsligt skulle kunna klassificeras som näringsverksamhet. Det är dock inte syftet med en EGTS. Om så ändå sker, bedrivs verksamheten av skäl och i former som torde skilja sig från vad som görs i privat regi. Någon konkurrerande liknande verksamhet i privat regi torde inte förekomma. Några större vinster att beskatta torde inte komma att uppstå.
Som framgår nedan kan betydande principiella och praktiska invändningar resas mot att beskatta företagens vinster – i vart fall till den del de behålls inom företagen. För en EGTS framstår en vinstbeskattning som än mindre berättigad och föranleder endast komplikationer. Bara i undantagsfall antas verksamheter komma att bedrivas i sådana former och i sådan omfattning att de uppfyller förutsättningarna för näringsverksamhet i IL. Endast i undantagsfall antas vinst uppkomma. Ägarna får inte vara privaträttsliga subjekt utan endast reprensentanter för nationer eller offentligträttsliga organ. Det står delägarna fritt att själva reglera verksamheten för en EGTS. Om en verksamhet i något fall skulle antas komma att bedrivas på ett sätt som framstår som med privat verksamhet konkurrerande, kan delägarna själva (anmodas) föreskriva att detta sker inom ramen för ett av EGTS ägt aktiebolag eller liknande juridisk person. Det finns därför ingen anledning att ytterligare komplicera lagstiftning och rättstillämpning med regler om skattskyldighet för EGTS och prövning av gränsdragning därav mot andra associationers verksamhet.
Om ett EGTS inte bedrivs med vinst, är vinstbeskattning fullkomligt meningslös. Skulle den till äventyrs generera vinster, utgör beskattningen ett omotiverat hinder för staternas gemensamma stävanden. Sällan har en vinstbeskattning varit mindre berättigad!
Invändningarna mot beskattning av företagens vinster sammanfattas på denna länk:
Genom att ta bort företagsbeskattningen får det svenska näringslivet en stimulans. Inte minst i nuvarande konjunkturläge synes detta verkningsfullt. Om företagen vet att avkastningen av de investeringar de företar i dag ograverat kommer att kunna tillgodoföras företagen själva, sjunker avkastningskraven. Företag, skattemyndigheter, polis- och åklagarmyndigheter och domstolar slipper en helt onödig och synnerligen dyrbar hantering. Priset är initialt ett visst skattebortfall, men vinsterna för 2008 och 2009 torde bli så små, att statens intäkter av bolagsskatterna ändå reduceras dramatiskt. Dessutom kommer kanske hälften av skattebortfallet att återvinnas genom att de eliminerade bolagsskattebetalningarna ger ökat underlag för löne- och utdelningsskatter. Investeringar kan ske utan skattehänsyn och intresset för utländska investeringar i Sverige ökar.
Bolagsskatten är ett onödigt ont. Den borde avskaffas för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det minsta man kan göra är att inte inkludera EGTS i systemet.
I promemorian lämnas förslag till hur den nya associationsformen Europeiska Grupperingar för Territoriellt Samarbete, EGTS, ska beskattas i Sverige. En sådan gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två medlemsstaters territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligträttsliga organ kan vara medlemmar.
Syftet med en verksamhet i en EGTS är inte att skapa vinst för grupperingen, utan att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom EU genom att underlätta ett effektivt samarbete över nationsgränserna. Detta innebär dock inte att en gruppering aldrig kan bedriva aktiviteter som kan anses falla inom det skatterättsliga begreppet ”näringsverksamhet”. Förordningen ger möjlighet för en EGTS att göra bedriva sådan verksamhet. På grund härav föreslås i promemorian att en EGTS ska beskattas som en svensk ekonomisk förening.
Det må vara att en EGTS kan komma att bedriva verksamhet som skatterättsligt skulle kunna klassificeras som näringsverksamhet. Det är dock inte syftet med en EGTS. Om så ändå sker, bedrivs verksamheten av skäl och i former som torde skilja sig från vad som görs i privat regi. Någon konkurrerande liknande verksamhet i privat regi torde inte förekomma. Några större vinster att beskatta torde inte komma att uppstå.
Som framgår nedan kan betydande principiella och praktiska invändningar resas mot att beskatta företagens vinster – i vart fall till den del de behålls inom företagen. För en EGTS framstår en vinstbeskattning som än mindre berättigad och föranleder endast komplikationer. Bara i undantagsfall antas verksamheter komma att bedrivas i sådana former och i sådan omfattning att de uppfyller förutsättningarna för näringsverksamhet i IL. Endast i undantagsfall antas vinst uppkomma. Ägarna får inte vara privaträttsliga subjekt utan endast reprensentanter för nationer eller offentligträttsliga organ. Det står delägarna fritt att själva reglera verksamheten för en EGTS. Om en verksamhet i något fall skulle antas komma att bedrivas på ett sätt som framstår som med privat verksamhet konkurrerande, kan delägarna själva (anmodas) föreskriva att detta sker inom ramen för ett av EGTS ägt aktiebolag eller liknande juridisk person. Det finns därför ingen anledning att ytterligare komplicera lagstiftning och rättstillämpning med regler om skattskyldighet för EGTS och prövning av gränsdragning därav mot andra associationers verksamhet.
Om ett EGTS inte bedrivs med vinst, är vinstbeskattning fullkomligt meningslös. Skulle den till äventyrs generera vinster, utgör beskattningen ett omotiverat hinder för staternas gemensamma stävanden. Sällan har en vinstbeskattning varit mindre berättigad!
Invändningarna mot beskattning av företagens vinster sammanfattas på denna länk:
Genom att ta bort företagsbeskattningen får det svenska näringslivet en stimulans. Inte minst i nuvarande konjunkturläge synes detta verkningsfullt. Om företagen vet att avkastningen av de investeringar de företar i dag ograverat kommer att kunna tillgodoföras företagen själva, sjunker avkastningskraven. Företag, skattemyndigheter, polis- och åklagarmyndigheter och domstolar slipper en helt onödig och synnerligen dyrbar hantering. Priset är initialt ett visst skattebortfall, men vinsterna för 2008 och 2009 torde bli så små, att statens intäkter av bolagsskatterna ändå reduceras dramatiskt. Dessutom kommer kanske hälften av skattebortfallet att återvinnas genom att de eliminerade bolagsskattebetalningarna ger ökat underlag för löne- och utdelningsskatter. Investeringar kan ske utan skattehänsyn och intresset för utländska investeringar i Sverige ökar.
Bolagsskatten är ett onödigt ont. Den borde avskaffas för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det minsta man kan göra är att inte inkludera EGTS i systemet.
HARALD KLOMP OCH JOBBSKATTEAVDRAGET
Harald Klomp i Uppsala har har satt upp en webbplats, där man enkelt kan ta reda på hur mycket lägre ens inkomstskatt har blivit tack vare jobbskatteavdraget. Beräkningen tar också hänsyn till att statsskatten har sänkts och till hur kommunalskatten ändrats.
BRAVO
Jag lägger den till min länklista
BRAVO
Jag lägger den till min länklista
onsdag 7 januari 2009
SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN föreslår
Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv, kommer i ett debattlinägg i Dagens Industri med många goda synpunkter på hur Sverige kan ta sig ur den ekonomiska krisen.
”Fokus bör ligga på att förbättra möjligheterna att starta, driva och äga företag – då kan också grunden för Sveriges konkurrenskraft förbättras.... Lönsamheten i investeringar måste förbättras. ...Det är kort sagt för dyrt att investera i Sverige jämfört med andra EU-länder.”
Detta vill hon åstadkomma genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt kapitalinkomstskatt. Vackert så.
Men hon glömmer BOLAGSSKATTEN. Bolagsskatten påverkar direkt såväl möjligheterna att starta, driva och äga företag som lönsamheten i investeringar. Hur kan näringslingslivets främsta talesperson underlåta att kräva att den skatt som direkt riktar sig mot näringslivets hjärtpunkt - strävan att skapa nytt, dvs göra vinst - och hindrar tillväxten i hennes uppdragsgivares företag avskaffas eller åtminstone reduceras kraftigt. Sveriges bolagsbeskattning är numera långt ifrån "konkurrenskraftig".
I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige:
Land Skattesats (%) Reformår
Bulgarien 15 till 10 2006, 2007
Cypern 25 till 10 2003, 2005, 2006
Danmark 30 till 25 2005, 2007
Estland 26 till 23*) 2005, 2006
Finland 29 till 26 2005
Grekland 35 till 2005, 2006, 2007
Irland 40 till 12,5 (åtta steg) 2003 (senaste)
Lettland 22 till 15 2003, 2004
Litauen 29 till 15 2000, 2002
Nederländerna 34,5 till 25,5 2005, 2006, 2007
Polen 28 till 19 2003, 2004
Portugal 30 till 25 2004
Rumänien 38/25 till 16 2000, 2005
Slovakien 25 till 19 2004
Slovenien 25 till 22 2007, 2008
Tjeckien 31 till 21 2004, 2005, 2006,2008
Ungern 18 till 16 2004
Österrike 34 till 25 2005
*) På utdelad vinst
Övriga EU-länder har:
Belgien 39 till 33 2003
Frankrike 35,4 till 34,4 2005, 2006
Italien 36 till 27,5 2003, 2004, 2008
Luxemburg 29,63 till 25,5 2009, 2010 (planerat)
Malta 35 Uppgift saknas
Spanien 35 till 30 (25 för
vinster upp till
120 202 euro) 2007, 2008
Storbritannien 30 till 28, 19 till 21
för vinster upp till
300 000 pund 2007, 2008
Tyskland 38,7 till 29,8 2008
Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst? Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.
- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.
- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Bolagsskatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.
Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster (410 mdr kr), på lönekostnader (405 mdr kr), på konsumtion (435 mdr kr) och på kapital (180 mdr kr) med automatik direkt vid källan.
Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!
Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag 2007 boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.
Bolagsskatten är ett onödigt ont.
”Fokus bör ligga på att förbättra möjligheterna att starta, driva och äga företag – då kan också grunden för Sveriges konkurrenskraft förbättras.... Lönsamheten i investeringar måste förbättras. ...Det är kort sagt för dyrt att investera i Sverige jämfört med andra EU-länder.”
Detta vill hon åstadkomma genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt kapitalinkomstskatt. Vackert så.
Men hon glömmer BOLAGSSKATTEN. Bolagsskatten påverkar direkt såväl möjligheterna att starta, driva och äga företag som lönsamheten i investeringar. Hur kan näringslingslivets främsta talesperson underlåta att kräva att den skatt som direkt riktar sig mot näringslivets hjärtpunkt - strävan att skapa nytt, dvs göra vinst - och hindrar tillväxten i hennes uppdragsgivares företag avskaffas eller åtminstone reduceras kraftigt. Sveriges bolagsbeskattning är numera långt ifrån "konkurrenskraftig".
I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige:
Land Skattesats (%) Reformår
Bulgarien 15 till 10 2006, 2007
Cypern 25 till 10 2003, 2005, 2006
Danmark 30 till 25 2005, 2007
Estland 26 till 23*) 2005, 2006
Finland 29 till 26 2005
Grekland 35 till 2005, 2006, 2007
Irland 40 till 12,5 (åtta steg) 2003 (senaste)
Lettland 22 till 15 2003, 2004
Litauen 29 till 15 2000, 2002
Nederländerna 34,5 till 25,5 2005, 2006, 2007
Polen 28 till 19 2003, 2004
Portugal 30 till 25 2004
Rumänien 38/25 till 16 2000, 2005
Slovakien 25 till 19 2004
Slovenien 25 till 22 2007, 2008
Tjeckien 31 till 21 2004, 2005, 2006,2008
Ungern 18 till 16 2004
Österrike 34 till 25 2005
*) På utdelad vinst
Övriga EU-länder har:
Belgien 39 till 33 2003
Frankrike 35,4 till 34,4 2005, 2006
Italien 36 till 27,5 2003, 2004, 2008
Luxemburg 29,63 till 25,5 2009, 2010 (planerat)
Malta 35 Uppgift saknas
Spanien 35 till 30 (25 för
vinster upp till
120 202 euro) 2007, 2008
Storbritannien 30 till 28, 19 till 21
för vinster upp till
300 000 pund 2007, 2008
Tyskland 38,7 till 29,8 2008
Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst? Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.
- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.
- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Bolagsskatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.
Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster (410 mdr kr), på lönekostnader (405 mdr kr), på konsumtion (435 mdr kr) och på kapital (180 mdr kr) med automatik direkt vid källan.
Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!
Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag 2007 boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.
Bolagsskatten är ett onödigt ont.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)