torsdag 25 juni 2015
TJATIGA STEREOPTYPER
Numera läser eller hör man aldrig i tidningarna och medierna att någon sägs upp eller avskedas från en anställning. Man sparkas. Förslag och idéer avvisas eller underkänns inte; de sågas. Ett osäkert läge gör att det föreligger en rysare.
Det går väl för sig att använda slagkraftiga uttryck då och då, men inte alltid.
Varför upptäcker inte de som är journalister och har skrivandet till sitt yrke hur torftigt deras språk är?
Det går väl för sig att använda slagkraftiga uttryck då och då, men inte alltid.
Varför upptäcker inte de som är journalister och har skrivandet till sitt yrke hur torftigt deras språk är?
söndag 7 juni 2015
OFFENTLIGT SEMINARIUM I RIKSDAGENS SKATTEUTSKOTT
Internationellt samarbete mot skatteflykt
OECD inledde tillsammans med G 20-länderna under våren 2013 ett stort och övergripande arbete med att se över de internationella skatteprinciperna på centrala områden med syfte att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Arbetet har bedrivits enligt en handlingsplan för arbetet inom 15 olika åtgärdsområden.
Utvecklingsländerna anses vara stora förlorare när det gäller skatteflykt. Inom BEPS-projektet har en strategi utvecklats för att involvera utvecklingsländerna i projektet. Deras medverkan är nödvändig om man ska nå global skattestandard. Det finns anledning att anta att u-länderna kommer att kräva att få en större andel av det beskattningsunderlag som bolagsvinsterna utgör.
Parallellt med BEPS-projektet bedrivs inom EU ett
arbete för harmonisering av bolagsbeskattningsreglerna inom unionen. En
betydelsefull del därav kan sammanfattas under akronymen CCCTP (common
consolidation corporate tax base).
Riksdagens skatteutskott arrangerade den 3 juni ett seminarium för att belysa vad BEPS-projektet kan förväntas betyda globalt, för Sverige, för det svenska skattesystemet och svenska företag. En annan väsentlig fråga rör utvecklingsländernas medverkan i projektet och deras möjligheter att implementera BEPS-projektets resultat.
Här ska inte närmare beskrivas vad projekten
innebär, utan det räcker med att konstatera att det drivs på från högsta
politiska nivå och att avsevärda resurser läggs ned i arbetet samt att, om
projekten omsätts i praktisk handling, detta kommer att medföra både politiska
och praktiska komplikationer av monumental omfattning. Först ska alla berörda
länder komma överens. Därefter ska överenskommelsen ratificeras och omsättas
till lag i bortåt 35 stater. Därefter kommer ländernas myndigheter och
domstolar att utveckla sin uppfattning om överenskommelsens och lagstiftningens
innehåll i konkreta fall. De omständigheter som gäller vid tidpunkten för när
överenskommelsen träffas kommer att ändras under trycket av politiska och
ekononomiska förändringar, vilket kommer att leda till krav på omförhandlingar
mellan staterna.
Om vissa länder som resultat av projektet kommer att
tilldelas en större andel av det totala beskattningsunderlaget, kommer detta
att innebära – inte bara att andra länder får en mindre andel och därmed
minskade skatteinkomster – utan att bolagsskatten på resterande andel kommer
att reduceras med den högre skatt som företagen måste betala i främmande land.
För att undvika dubbelbeskattning av samma vinst finns nämligen sedan gammalt
överenskommelser mellan de flesta staterna, om att hemmastaten ska reducera sin
skatt med vad som betalats i det främmande landet. Det kommer därför att uppstå
mycket kraftiga förskjutningar mellan länderna av skatteintäkterna. Hur ska det
land förhålla sig som med stor säkerhet kommer att förlora stora
bolagsskatteintäkter på grund av BEPS?
Vid seminariet framfördes synpunkter på BEPS-arbetet
från personer från olika organ och intresseområden. Huvudtalare var Grace Perez-Navarro, Deputy
Director vid OECD's Centre for Tax Policy and Administration. Andra
talare kom från biståndsorganisationer och näringsliv. Finansminister Magdalena
Andersson berättade om den svenska regeringens syn. Alla förutsatte givetvis
att beskattningen av bolagsvinster ska bestå.
Varför?
Bolagsskatten är i de flesta
industriellt utvecklade länder obetydlig i relation till de totala skatterna. I
Sverige är bolagsskattens andel 5 procent (94 av totalt 1.735 mdr kr enligt
prop. 2014/15:1 sid. 361). Endast ett fåtal länder har större andel än 10
procent. I utvecklingsländer angavs vid seminariet att andelen kunde vara
dubbelt så hög.
Denna ekonomiskt sett obetydliga
skatt kräver en extremt komplicerad lagstiftning. Eftersom den är så
komplicerad är den också svår att tolka och förorsakar betydande arbete för
skattemyndigheter, domstolar och rättsvårdande myndigheter. Lagstiftaren måste
göra ständiga ingrepp för att förhindra att luckor och ofullkomligheter i
lagstiftningen utnyttjas. Eftersom skattebeloppen i de individuella fallen är
stora, tiotals eller hundratals miljoner är inte ovanliga, finns stora
ekonomiska vinster att göra på att göra rätt och stora förluster på att förbise
eller missförstå vissa bestämmelser. Än lönsammare kan det vara att upptäcka
ofullkomligheter och utnyttja dem. Följaktligen kan bolagsskattesystemet göda
arméer av välbetalda skattekonsulter, advokater, akademiker m.fl.
Regler som påverkar resultatet av
investeringar och andra affärsbeslut leder till snedvridningar och
effektivitetsförluster. Skatteregler gör det i hög grad. Utöver kostnader för
direkt förbrukning av resurser och intellektuell kompetens förorsakar därför bolagsbeskattningen
indirekta kostnader i mera svårmätbar form.
Är bolagsbeskattningen verkligen
nödvändig?
Det brukar hävdas att värden ska
beskattas när de skapas. Eftersom fysiska personer, individer, beskattas för
sina inkomster, ska också bolagen beskattas för sina, sägs det. Denna
uppfattning, om än allmänt omfattad, är felaktig. Bolagen har till uppgift att
skapa värden; individer konsumerar dessa värden. Bolag och individer har
således diametralt olika roller i samhället. Det finns ingen anledning att
beskatta dem på liknande sätt för sina inkomster. För övrigt är ”inkomst” inte
rätt uttryck för bolag, eftersom det leder tanken fel. Ett mera rättvisande ord
är ”vinst”. Vinsten är det behållna resultatet av bolagens aktiviteter för att
skapa nya värden. Vinsten är bolagens tillväxt. Vinsten är underlaget för den
framtida produktionen och gör det möjligt att producera mera och billigare
varor och tjänster till alla individers båtnad och glädje.
Bolagsbeskattningen bestraffar i
själva verket denna aktivitet. Genom beskattningen förhindras företagen att
växa till i den takt det förmår. Paradoxalt nog betalar företag som gör
förlust, dvs. fördärvar tillgångar och värden som redan finns, ingen skatt.
Varför behöver sådana företag inte betala någon ersättning för den
infrastruktur i form av säkerhet, rättstrygghet, kommunikation och annan
infrastruktur som staterna tillhandahåller?
Bolagen bekostar inte sina egna
skatter. Nej, hur skulle det gå till? Hur skulle de få pengar från ingenstans?
Bolagens skatter utgör en kostnad bland andra som företaget måste ta hänsyn
till. Täckning för kostnaden måste täckas som alla andra kostnader. Ett
särskilt problem är att skattekostnaden inte är känd förrän räkenskapsåret är
slut och bokslutet visar vilken vinst som uppkommit. Beroende på elasticiteter
för utbud och efterfrågan på varor, tjänster och arbetskraft rullas
skattekostnaden över på löntagare och konsumenter, dvs. individer. Det är bara
dessa som drabbas av bolagens skattekostnad som restriktion för sitt ekonomiska
agerande, konsumtion och sparande. Konsumenten får höjt pris, arbetstagaren
lägre lön. Om skattekostnaden på grund av nämnda elasticiteter inte kan
övervältras, drabbar bolagsskatten aktieägarna i form av lägre utdelningar
eller lägre värdestegring på aktierna. Aktieägarna kommer att reagera genom att
minska sina investeringar. Att beskatta bolag är därför bara ett sätt att dölja
vem som verkligen bekostar skatten.
Om bolagsskatten sänks, ökar
företagens räntabilitet och sänks deras avkastningskrav. Investeringar,
produktion och sysselsättning ökar. Vad är viktigast? Är det att företagen
växer och ger sysselsättning och producerar nyttigheter, eller är det möjligheten
att beskatta dem? Diskussionen i skatteutskottet gav intryck av att det var det
senare.
Utan bolagsskatt försvinner
bolagsskatteflykten. Det finns då ingen anledning att sätta upp komplicerade
strukturer i flera länder och utnyttja olika länders skilda skatteregler och
skatteavtal. Under det senaste decenniet har bolagsskattesatserna sänkts
avsevärt i den industrialiserade delen av världen. Vissa stora länder med stor
hemmamarknad kan fortfarande ha höga skattesatser, andra har sänkt dem. Före
skattereformen i början av 1990-talet hade Sverige inklusive den s.k.
vinstdelningsskatten en bolagsskattesats på uppemot 60 procent. I dag är den 22
procent och den föreslås sänkt till 16 procent. Bolagsskatten utgör trots det
en oförändrad andel av de totala skatterna – en liten andel.
Avskaffa bolagsbeskattningen. Efter
några års anpassning kommer ingen (utom skattekonsulterna) att sakna den.
Företag fattar sina beslut endast på affärsmässiga grunder och utan sidoblickar
på några skattekonsekvenser; komplicerade skattebetingade bolagsstrukturer
kommer att försvinna, skatter på skapandet av nya resurser (inkomstskatter) kommer
att betalas av dem som bär dem, fysiska personer. Rent teknisk må de betalas av
företagen (löneskatter och preliminärskatter för inkomstskatten) men varje
skattebetalning kan hänföras till individuella personer.
Etiketter:
BEPS,
CCCTB,
Grace Perez-Navarro,
skatteutskottet
måndag 1 juni 2015
MINIMISATS FÖR BOLAGSSKATT I EU?
"Stopp för låg bolagsskatt", är rubriken på en artikel i Dagens Industri den 27 maj.
Tyskland med en bolagsskatt på 30,2 procent och Frankrike med 38 sägs driva på i EU-kommissionen. Tillsammans med Spanien (30) och Italien (31,4) har de den högsta bolagsskattesatserna i EU.
Trots skillnaden i skattesatser är den relativa betydelsen av bolagsskatten bara drygt 5 procent av de totala skatterna. Bolagsskatten är således där som i de allra flesta länder obetydlig. Skattesatsens nivå har ingen betydelse.
I realiteten bekostar naturligtvis inte bolagen sina egna skatter. De övervältras på anställda och konsumenter. Tas bolagsskatterna bort saknar det betydelse för den totala skattesumman, eftersom löneskatte- och konsumtionsskattebaser ökar. Dessutom slipper företagen ekonomiska snedvridningar och effektivitetsförluster och ökar därmed sina vinster och ökar löneskattebasen. Skattemyndigheter, domstolar och rättsväsende slipper en meningslös men dyrbar hantering av bolagsskatterna. Bara skattekonsulter och skatteakademiker förlorar.
Förhindra till varje pris att enskilda stater inte kan ha hur låg bolagsskatt som helst bara samma regler tillämpas för inhemska som utländska företag verksamma i landet!
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Tyskland med en bolagsskatt på 30,2 procent och Frankrike med 38 sägs driva på i EU-kommissionen. Tillsammans med Spanien (30) och Italien (31,4) har de den högsta bolagsskattesatserna i EU.
Trots skillnaden i skattesatser är den relativa betydelsen av bolagsskatten bara drygt 5 procent av de totala skatterna. Bolagsskatten är således där som i de allra flesta länder obetydlig. Skattesatsens nivå har ingen betydelse.
I realiteten bekostar naturligtvis inte bolagen sina egna skatter. De övervältras på anställda och konsumenter. Tas bolagsskatterna bort saknar det betydelse för den totala skattesumman, eftersom löneskatte- och konsumtionsskattebaser ökar. Dessutom slipper företagen ekonomiska snedvridningar och effektivitetsförluster och ökar därmed sina vinster och ökar löneskattebasen. Skattemyndigheter, domstolar och rättsväsende slipper en meningslös men dyrbar hantering av bolagsskatterna. Bara skattekonsulter och skatteakademiker förlorar.
Förhindra till varje pris att enskilda stater inte kan ha hur låg bolagsskatt som helst bara samma regler tillämpas för inhemska som utländska företag verksamma i landet!
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Etiketter:
EU,
Frankrike,
Jean-Claude Juncker,
Tyskland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)