fredag 29 september 2017

BOLAGSSKATTERNA SÄNKS I USA OCH FRANKRIKE

USA står inför den största skattereformen sedan Ronald Reagans på 1980-talet, trumpetar Donald Trump. Dagens bolagsskattesats på 35 procent ska ner till 15 eller åtminstone 20 procent. Därmed intar Frankrike toppen i bolagsskatteligan med 34 procent. Men i sitt budgetförslag den 27 september föreslår Emmanuel Macron en sänkning till 25 procent till 2022. Han kommer nog att behöva att ändra sig före dess, eftersom Frankrike inte kan ha högre bolagsskattesats än omvärlden. Dessvärre reagerar han med idén med tvingande högsta/lägsta skattenivåer inom EU och en gemensam bolagsskatt inom EU före 2020. Bevare oss väl!

måndag 25 september 2017

NYA SKATTEREGLER FÖR FÖRETAGSSEKTORN

Idag går tiden för yttrande över departementspromemorian Nya skatteregler för företagssektorn ut. Promemorian baseras på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40.
Mitt yttrande finns här.
SvD

onsdag 6 september 2017

AVDRAGSRÄTT FÖR FACKAVGIFTER

Avdragsrätten för fackföreningsavgiften återinförs från juli 2018, enligt ett förslag som aviseras i höstbudgeten, skriver SvD den 6 september.
Enligt LO är det framför allt en rättvisefråga, eftersom arbetsgivarna kan göra skatteavdrag för att vara med i en arbetsgivarorganisation.
Jonas Sjöstedt säger att arbetsgivare hela tiden har haft avdragsrätt för avgifter till sina organisationer, så enligt honom uppstod orättvisa när fackmedlemmarnas avdragsrätt försvann.

Det är bara det att den ersättning som arbetsgivarna får är skattepliktig, medan "ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör" är skattefri enligt 11 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Arbetstagares konfliktersättning skulle bli den enda skattefria inkomsten som det går att förvärva med avdragsrätt.

Men skattefriheten för arbetstagares konfliktersättning kanske tas bort, så att det blir rättvisa.
Vi får se när budgeten blir offentlig.

Det var ju meningen att skillnaden mellan löntagares och pensionärers beskattning skulle avskaffas. Med avdragsrätten för fackavgifter tillskapas en ny skillnad till löntagarnas fördel. I vart fall för dem som är fackanslutna.

måndag 4 september 2017

BOSTADSBRIST?

I fjol gjorde jag två inlägg om den s.k. bostadsbristen. I brist på bättre antog jag att en lägenhet i ett flerfamiljshus dimensioneras i genomsnitt för 2 personer och en småhus för 4 personer. Jag kunde då med stöd av SCBs bostadsstatistik uppskatta att det befintliga bostadsbeståndet 2014 borde ge husrum för 12,8 miljoner människor. Jag räknade då inte med det bostadsbestånd som avser specialbostäder, 0,2 milj. (studentlägenhet och äldreboenden), och fritidshus, 0,6 milj. (varav många säkerligen är användbara som åretruntbostäder). Sverige hade 2014 knappt10 miljoner innevånare.

Enligt statistiken för 2016, som nu är tillgänglig på nätet, har bostadsbeståndet ökat med ca 110 tusen lägenheter. Det finns 2,053 miljoner småhus och 2,423 miljoner lägenheter i flerfamiljshus. Numera finns även uppgifter om lägenhetsstorlek, och man kan se att är fördelningen mellan storleksklasserna är tämligen konstant. För en lägenhet i småhus ligger medianstorleken på ungefär 120 m2 och för en lägenhet i flerfamiljshus på ca 70 m2. Fördelningen följer normalkurvan, varför man kan räkna med en genomsnittlig storlek på 120 m2 för en villa och 70 m2 för en lägenhet i flerfamiljshus. Det förefaller inte som 120 m2 är särskilt lite för 4 personer och 70 m2 för 2. Befolkningen har ökat med 250 tusen personer till 10 miljoner 2016.

Räknat på samma sätt som jag tidigare gjorde för 2014 borde bostadsbeståndet förslå till (4 * 2,1) + (2 *2,4) =13,2 miljoner människor. Om man räknar med att en genomsnittsvilla är dimensionerad för 5 personer och en normallägenhet för 3, skulle det finnas utrymme för 17,7 miljoner. Därtill kommer studentbostäder och äldreboende samt fritidshus.

Hur många lägenheter står tomma?