SMEDJAN

Företagsvinster borde inte beskattas

BOSTADSBYGGANDET KRISAR

Byggandet faller kraftigt i Sverige just nu, skriver SvD den 27 nov.  Samtidigt pågår en debatt om vems felet är.

Vi kanske ska vara tacksamma för att inte fler resurser binds i byggproduktion och flerhundraårigt underhåll, när vi redan verkar har alldeles för mycket bostadsutrymme - bara på tok skevfördelat.
För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 41 m² per person. Stockholms län ligger visserligen lägre med 36 m², men Västra Götaland har 41 m² och i övriga län ligger arean mellan 42 och 46 m² per person. 

Hur kan det komma sig att vi har svårt att få rum på 40 m²  per person?

Vi betalar inte på individnivå vad det kostar. De som lyckats komma över en bostad genom kontakter eller stark ekonomi gynnas. Låg regressiv skatt (kommunal avgift) på avkastningen av bostadskapital, ingen moms på nyttjandet, låga tomträttsavgälder, reglerade hyror.

Andra får stå i kö i många år eller tränga ihop sig. Nästan alla bor ju faktiskt.

Tillsammans betalar vi förstås alltsammans.

Som lök på laxen en evig skatt på värdestegring som effektivt bromsar flyttkedjorna.

KONTAMNATION 22

Katarina Hugo

Nyhetschef, SvD Näringsliv. Har bevakat svenskt och internationellt näringsliv i snart 20 år. Hon svarar för en dubbel den 8 nov.

1. Bostadsköparna förstår nu att kostnaden för att äga en bostad kommer att bli dyrare.
2.  Orsaken till att priserna inte går upp trots den höga omsättningen kan bero på det stora utbudet.


Kontamination 21

AVANCERAD SKATTEPLANERING MED PENDELTÅG

SvD har under en tid blåst liv i begreppet avancerad skatteplanering med anledning av upptäckten av att anskaffningen för tjugo år sedan av pendeltåg och tunnelbanevagnar mm finansierades genom "skatteupplägg". Eftersom vagnarnas livslängd är lång löper många avtal fortfarande.

Först måste konstateras att det inte finns någon definition av vad "avancerad skatteplanering" är för något. Skatteplanering i företag är alltid långt mer avancerad än vad som krävs för en tidningsredaktör eller annan löntagare. Kombinationen av finansiering, redovisning, bolagsrätt och affärsverksamhet mm reser krav på kunskap och planering som för vanliga löntagare ter sig avancerat.

Det framställs som att skattepengar försvinner någonstans (kanske till skatteparadis) och det talas om miljonrullning.

– Huvudskälet var att man inte
tyckte att det var politiskt okej att
hålla på med den här typen av
skatteplanering. Det gick bara
ut på att komma undan skatteeffekter,
säger källan.
– Politikerna tyckte att upplägget
bara var ett sätt att undkomma
skatt och det ska vi ju
inte hålla på med.

Nu är det ju inte fråga om att undkomma skatt för landsting eller kommunala bolag utan att få en lägre kostnad genom utländska investorers insats. Dessa utnyttjar de rättigheter lagstiftarna beslutat om i deras länder i syfte att göra länderna attraktiva.


Grunden till det hela är bolagsbeskattningen och att landsting och kommuner inte är skattesubjekt, samt att kollektivtrafik är en notorisk förlustaffär, eftersom det egentligen endast är ett sätt att göra kollektivtrafik just till kollektivtrafik, dvs en transportmöjlighet för alla.

Ett företag som går med förlust har ingen glädje av att dra av kostnader. En kommun eller ett landsting har inte heller någon glädje av det, eftersom de inte beskattas över huvud taget. Däremot har ett vinstdrivande aktiebolag eller annat skattesubjekt både rätt och glädje av att kunna dra av kostnader från intäkter, eftersom det är nettot, vinsten, som beskattas. En stor kostnad är anskaffningskostnaden för vagnarna. Kostnaderna får normalt dras av (s.k. avskrivning)  i rater under ett antal år. Därför kan ett vinstdrivande företag investera i t.ex. järnvägsvagnar och hyra ut dem till kommuner och därmed sänka kostnaderna för kommunerna, samtidigt som de naturligtvis skär emellan och gör en egen vinst för den risk och det åtagande det gör. Inget konstigare än vilken annan investering som helst.

Det krävs dock en betydande juridisk fingerfärdighet och hjälp av olika länders olika lagstiftning vad gäller äganderätt till in- och utleasad egendom. Investorn vill förstås inte ta risken att sitta med ägaransvar efter leasetidens utgång, och kommunen vill förvissa sig om att den inte förlorar rådigheten över vagnarna. Inom ett och samma land är det nog omöjligt att förena dessa krav. Numera är dessutom bolagsskattesatserna så låga, att värdet av avdragsrätten för avskrivningarna inte orkar bära konstruktionen. I synnerhet inte efter det att USA sänkt sin bolagsskattesats från ca 35 till 21 %.

Grundfelet är att företagsvinster beskattas. Utan beskattning skulle trafiken (skatteplaneringen) upphöra. Tågtrafiken skulle kosta vad den kostar, utan att utländska investorer skulle dra nytta av skillnader mellan länders skattesystem.

Avskaffa bolagsbeskattningen.





SvD
SvD
SvD
SvD
SvD

STORBRITANNIEN AVSKAFFAR BOLAGSSKATTEN?!!

Blir Storbritannien det land som avskaffar bolagsskatten? Chansen finns. Therese Larsson Hultin skriver i SvD den 27 september att Theresa May "hotar" (sic!) EU med att göra Storbritannien till ett skatteparadis om UK inte får ett bra brexitavtal. Detta måste innebära att en ledande politiker äntligen insett att bolagsbeskattningen är något dåligt och som man kan klara sig utan. Och sedan hon väl insett det, borde hon fråga sig varför det inte vore en bra idé oavsett om UK lämnar EU. Som väl är, har medlemmarna fortfarande ensamrätt till beskattning (utom MOMSen).

Bolagsskattens bas är företagsvinsten. Att göra vinst är att förädla befintliga resurser med mänskliga åtgärder, dvs. det som producerats värderas av mänskligheten högre än värdet av förbrukade resurser.  I det långa loppet utgörs bolagsskattebasen av företagens nettoinvesteringar. Hur kan man komma på idén att bestraffa företagens nettoinvesteringar? Tillväxten? Själva basen för vår existens! Obs, det företag som gör förlust, dvs fördärvar det som redan finns, betalar ingen skatt!

Bolagsskatten är dessutom extremt komplicerad och lånar sig därför till skatteplanering i stor skala. Den ger bara obetydliga skatteinkomster (ca 5 procent av totala skatteinkomster i de flesta länder) och kan inte bli så mycket större, eftersom nettoinvesteringarna i den beskattade delen av näringslivet (alltså den del som inte drivs av stat, kommuner, myndigheter mm) som andel av BNP inte är större än ca 10-15 procent. Bolagsskatten är egentligen bara en förskottsbetalning av skatter, som skulle betalats på de ökade löneinkomster, lönekostnader och den konsumtion, som skulle uppstå om bolagen inte behövt betala skatten. Om bolagen utan bolagsskatt skulle få behålla hela den resterande vinsten, skulle avkastningskravet på bolagens investeringar sänkas och fler investeringar företas och därmed sysselsättningen ökas, vilket skapar bas för ytterligare löne- och konsumtionsskatter. Så i det långa loppet ger bolagsskatten ingenting utom en massa arbete för skattekonsulter och akademiker (som fröjdas), domstolar och rättsväsende (som dignar under bördan), media (som får kolportera allmänhetens upprördhet) och politiker (som konstruerar allt mer komplicerade regler i den hopplösa jakten på den perfekta bolagsskatten).

Avskaffa bolagsbeskattningen.

Theresa May, please go forward. Abolish the UK company tax.

INGMAR BERGMANS SKATTEAFFÄRER

För en tid sedan såg jag Jane Magnussons mycket välgjorda film om Ingmar Bergman. Intressant, underhållande och mycket välbalanserad. Hon verkar ha gjort ett mycket omsorgsfullt forskningsarbete.

På en punkt var den dock felaktig; Bergmans skatteaffärer.  Eller kanske ofullständig – det som lades Bergman till last och som han personligen sedermera friades från hände i hans bägge enmansbolag, det svenska Cinematograph AB och det schweiziska Persona Film AB. Och i målen mot Cinematograph hade fiscus faktiskt principiell framgång. Man fick inte göra vad man gjort.

I en liten skrift om Bergman, som finns till försäljning vid utställningen Bergman – lögn och sanning på Scenkonstmuseum i Stockholm, finns under rubriken Tax scandal en text som bagatelliserar frågan - närmast raljerar om  Bergmans oskuld och skattemyndigheternas obefogade ingripande. Ingen läsare kan uppfatta att transaktionerna faktiskt stod i strid med skattelagstiftningen.

Det har nu gått så många år sen det hände, och den sekretess som tidigare förelegat har gått ut sedan länge.  Och handlingarna finns att läsa i Riksarkivet (arkivet i Arninge) för vem som vill. Handlingarna finns under ”Regeringsrätten. Akter i avgjorda mål. E1c:31 22/11-79”.

Den skattefråga tvisten gällde avsåg att Bergman undgått svensk beskattning genom att föra över sina inkomster till Schweiz. Sent omsider insåg skattemyndigheterna att det inte var Bergman själv som var rätt skattesubjekt för transaktionerna, utan hans bolag.  Därmed förlorades tid och ansenliga belopp, eftersom en del av de angripna transaktionerna föll för preskriptionsstrecket – sex år. Men taxeringsåren 1971 – 1975 var fortfarande öppna.

I första instans, Mellankommunala skatterätten, MKSR (Cinematograph bedrev verksamhet i både Gotlands och Stockholms län), yrkade Allmänna Ombudet, AO, att Cinematograph skulle eftertaxeras för 1971 med ca 850 tkr, för 1972 med ca 1 mkr, för 1973 och 1974 med 150 tkr vid resp. år samt för 1975 med 170 tkr. Beloppen ter sig idag tämligen beskedliga, men för 40 år sedan var penningvärdet ett annat. MKSR avslog yrkandena.

I nästa instans, Kammarrätten i Stockholm, hade fiscus större framgång.  Kammarrätten eftertaxerade Cinematograph för 1971 med 40 tkr, 1972 med 1 tkr, 1973 med 53 tkr, 1974 med 16 tkr och 1975 med 120 tkr. Kammarrätten avslog yrkanden om 290 resp. 345 tusen CHF som överförts till Persona, eftersom beloppen enligt Kammarrätten rätteligen var att hänföra till räkenskapsåret 1968/69 som dåmera låg bortom preskriptionsgränsen.

Domarna vann laga kraft sedan Regeringsrätten, dit domen för 1972 överklagades, nekat prövningstillstånd.

De filmer, från vilka intäkter flöt in under de år som stod öppna för omtaxering, var En passion, Riten och Beröringen.  Transaktionerna beträffande En passion och Riten underkändes av Kammarrätten. I de fallen hade filmerna redan producerats av Cinematograph innan rättigheterna överläts till Persona.

Kammarrätten sammanfattade sitt ställningstagande på följande sätt:

Av utredningen i målet framgår, att Personas medverkan --- varit begränsad till att uppbära royalties, utbetala provisioner (i vissa fall skådespelararvoden) och licensavgifter samt att underteckna avtal vilka upprättats av utomstående personer och företag; åtgärder som  - sammantaget betraktat – till övervägande del måst vidtagas enbart på grund av Personas existens.

--- har Personas verksamhet såvitt avser dess befattning med filmerna ”En Passion” och ”Riten” endast resulterat i att Cinematographs intäkter i Sverige blivit lägre än de eljest skulle ha blivit.

 I fråga om Beröringen hade Persona träffat avtal med ett amerikanskt filmbolag om rättigheter till en ännu inte producerad film. Persona gav sedan Cinematograph i uppdrag att producera filmen. Kammarrätten anförde bl. a:

Av i målet tillgänglig brevväxling framgår att företrädare för Cinematograph så sent som den 26 maj 1970 umgåtts med planer att producera ”Beröringen” i sistnämnda bolag och att distribuera filmen via Persona, men att svårigheter ansetts föreligga att motivera Personas roll i sammanhanget. Oavsett vad som kan ha legat till grund för avtalskonstruktionen, finner kammarrätten emellertid att Personas funktion som risktagare i förhållande till ABC varit av affärsmässig betydelse för Cinematograph.

Kammarrätten ansåg därför att någon obehörig vinstöverföring till Persona inte skett. Det kan påpekas att argumentet att Persona hade en risktagande funktion inte framförts av bolagets representant.

Jag träffade inte Bergman (han närvarade inte vid domstolsförhandlingarna utan representerades av ombud), men jag har svårt att tro att han medverkade aktivt till avtalskonstruktionerna och transaktionerna med Cinematograph och Persona. De var nog snarare produkter av fiffiga skatterådgivare, vilket stöds av de dokument som finns i akten.  

EGENTLIGEN HAR SVERIGE INGEN BOSTADSBRIST

Boverkets ekonom Bengt Hansson skriver under ovanstående rubrik i SvD den 30 augusti.
Äntligen når någon fram med det budskap jag kämpat för i åratal.
Självklart!

Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter.

”Bygg bort bostadsbristen” var redan då ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande – en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har bara blivit värre.

Har vi verkligen bostadsbrist?  Som Bengt Hansson skriver i SvD den 30 augusti har vi inte det.

Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum?

Vad skulle hända om lagstiftaren bestämde att hyran inte fick understiga ett visst belopp per kvadratmeter?

Orimlig tanke, men tänk den!

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det?

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på Statistikdatabasen/boende/bostadsbestånd/antal lägenheter efter region och hustyp. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm).

Då kan man se att det 2017 i hela riket fanns 2 069 353 småhus, 2 462 972 lägenheter i flerbostadshus och 79 650 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 247 277 specialbostäder och drygt en halv miljon fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.

Sen kan man gå in på Befolkning/befolkningsstatistik/folkmängd/folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. Då kan man se att det totalt bodde 10 120 242 personer i Sverige 2017.

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Jag tror att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och ett småhus för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 069 353 + 2*2 462 972 + 2*79 650  = 13 362 656 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Det bor bara 2,19 personer per bostadsenhet. Genomsnittsarean per person är 41 m².

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 1,94 och 2,33 i samtliga län och i A-regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Bara Uppsala och Hallands län ligger över 2,3. Se http://niclasvirin.blogspot.com/2018/05/bostadsbrist-igen.html.

En genomgång av statistiken för 2014 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare. Se http://niclasvirin.blogspot.com/2016/03/bostadsbrist_19.html.

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende också se genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 41 m² per person. Stockholms län ligger markant lägre med 36 m², Västra Götaland har 41 m², medan arean i övriga län ligger mellan 42 och 46 m² per person.

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi oss ett underhållskrav under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.

Vad behöver göras?

Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarana och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar. Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras – alla ska ju bo.

För att underlätta byteskedjor bör beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt, beskedlig.

Inget av mina förslag innebär avsteg från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning avskaffas.  Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella principer upprätthålls.

En ökad fastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och arbetsinkomster.

O&B 15 UTAN DESS LIKE

För vilken gång i ordningen? SvD skriver  den 17 augusti om sjunkna fartyg. Vita skeppet var ett prestigebygge utan dess like när det sjönk år 1120 i Engelska kanalen.

Vilkens like? Det finns inget objekt i satsen. Och utan sin like behövs inte.
Troligen är det det ovanliga ordet desslikes som har smittat av sig, men det ordet hör inte hemma här. Det räcker med utan like.

En gång till i SvD 16 mars 2019
O&B 14

O&B 14, FÖLJETÅNG

Länge har skämtsamt följetänger använts i pluralis för ordet följetong. Nu är isen bruten för följetång i singularis. Isbrytare är SvD den 26 juli.
O&B 13 

O&B 13. SKOTTGLUGG IGEN

Blir Donald Trumps hot om höjda tullar för bilindustrin realitet, är det främst Volvo som ligger i den svenska skottgluggen, säger SEBs chefsekonom Robert Bergqvist enligt SvD den 26 juli. Eller så är det reportern Sophia Sinclair som felciterar honom. Samma misstag begick Joel Dahlberg i SvD den 22 december 2017.
O&B 12

KONTAMINATION 21

En rulltrappa krånglar i Stockholms tunnelbana, och stationer har stängts - enligt SLs lysande informationstavlor som syns på en bild i SvD den 14 juli sid 8 - på grund av säkerhetsskäl.
En klassiker nästan i nivå med att det inte spelar någon betydelse.

Kontamination 20

SVERIGE BLOCKERAR REFORM MOT SKATTEFLYKT I EU

Max Anderson, miljöpartistisk EU-parlamentariker, återkommer i SvD den 11 juli angående förslaget om förslaget att de största företagen ska tvingas rapportera var de har sin verksamhet och var de betalar skatt, dvs. offentlig land för land-rapportering. Förslaget ingår i det batteri av åtgärder som arbetats fram inom ramen för det s.k. BEPS-projektet. Max Andersson anser att den svenska regeringen bromsar förslaget.
På sikt kommer genomförandet av BEPS-projektets 15 delavsnitt att leda till större krav från utomeuropeiska länder på beskattning av de internationella företagens beskattning. Konsekvensen blir att utrymmet för beskattning av europeiska länder inskränks. I det läget blir det ännu mer motiverat att avskaffa bolagsbeskattningen. Vad ska vi med extremt komplicerade regler och en beskattningsform som är ekonomiskt rent destruktiv om den ändå knappt ger några skatteinkomster? Och nu vill skattebyråkraterna att upplysningsplikten ska vidgas.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

VARMGÅNG

Svårt att få bukt med hettan på SD-bussar, skriver SvD den 11 juli.

Det är svårt att lösa problemen med den höga värmen i 

Stockholms kollektivtrafik, rapporterar P4 Stockholm.

På två månader har SL har fått in närmare 1 500
klagomål om att det är för varmt på bussarna och
tunnelbanan. En av förklaringarna till att många
synpunkter kommit in är att det har varit en väldigt
varm sommar, säger Per Hallberg, presskommunikatör
på trafikförvaltningen.

– Sedan är det tekniskt svårt, varje gång bussarna
stannar kommer det ju in värme, säger Hallberg.

Men man kan glädjas åt att rubriksättaren fick bukt 
med få bukt

KONTAMINATION 20

Nu är det tredje gången jag ser "få bukt med" användas på nytt sätt. I Kontamination 16 var det "komma till bukt", i 17 var det "råda bukt". I en i övrigt tänkvärd och välformulerad artikel i SvD den 7 juli - tror skribenten att sannolikheten att "man kommer till bukt med problemen" är liten.

Kontamination 19

AVDRAG HAR MEDGETTS FÖR KLIMATKOMPENSATION

Äntligen. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen kommit med sin dom.
Arla har fått avdrag för kostnader för klimatkompensation. Ytterligare ett förnuftets tuppfjät har tagits. Men det krävde en viss fiffighet för att bryta den förstockelse som vilat över rättstillämpningen sedan rättsfallet RÅ 2000 ref. 31 I. Genom att förse bidraget med lämplig dokumentation för relationen mellan givare och mottagare har momentet av gåva, som betungat bedömningen, kunnat elimineras och det hela framstår som en rent affärsmässigt överenskommelse. Såväl underinstanserna som Skatteverket ansåg att bidraget var en gåva och vägrade avdrag.
Tänk att Sveriges ledande domstolsjurister ska behöva ägna sin tid och kompetens åt sådana hårklyverier.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

FRÅGAN OM BESKATTNINGEN AV RISKKAPITALISTERNAS CARRIED INTEREST ETT STEG NÄRMARE SIN LÖSNING

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 4 juni tagit ställning i en av de många frågor som beskattningen av riskkapitalisternas carried interest givit upphov till. Frågan gäller om utdelning från det bolag där carried interest samlats upp ska beskattas enligt 3:12-reglerna, dvs om en del av utdelningen ska beskattas som lön, trots att mottagarna av utdelningen inte varit anställda i bolagen.
I det aktuella målet (3936-3939-17)

innehade A andelar i tre nederländska bolag. Dessa bolag ägde indirekt andelar i utländska förvaltningsbolag som skötte förvaltningen av tre riskkapitalfonder. A fick under åren 2007–2009 och 2011 utdelning från de nederländska bolagen vilken härrörde från s.k. carried interest i förvaltningsbolagen. Med carried interest avses en särskild andel av vinsten i en riskkapitalfond som tillfaller fondens förvaltare sedan investerarna fått sin del. I sina deklarationer för de aktuella åren tog A upp utdelningen som utdelning på icke kvalificerade andelar i onoterade företag. 

EQT Partners AB (EQT) tillhandahöll förvaltningsbolagen rådgivningstjänster som utfördes av personal anställd hos EQT. För detta betalade förvaltningsbolagen marknadsmässig ersättning till EQT. A var anställd i EQT men arbetade inte direkt med rådgivningen utan hade uppgifter av administrativ karaktär bl.a. inom affärsområdet Investor Relations.

I den prejudikatsfråga som HFD släppte upp för prövning avslogs As överklagande av Kammarrättens dom som innebar att 3:12-reglerna skulle tillämpas.
HFD ansåg att det inte krävs att en person är anställd i fåmansföretaget för att dennes arbetsinsatser ska kunna beaktas, och att det förhållandet att insatserna sker inom ramen för en anställning i ett annat företag inte heller utesluter att de beaktas.   Den som utfört arbetsinsatser under sådana förhållanden bör anses ha varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget om insatserna haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i företaget.
En prövning av om förvaltningsbolagen var fåmansföretag eller av arten och omfattningen av As arbetsinsatser i dessa bolag krävdes inte för att avgöra prejudikatfrågan. Inte heller i övrigt fann HFD att det fanns skäl att meddela prövningstillstånd i målen i de delar de vilandeförklarats.
 

SAMMANSLAGNING AV UTRYMMEN I BOSTADSRÄTTSFÖRENING ÄR TROLIGEN INTE EN SKATTEPLIKTIG TRANSAKTION

Den minnesgode erinrar sig kanske det rabalder som utbröt för nåra år sedan när Skatteverket hotade med beskattning som vid försäljning och nyförvärv, när bostadsrättshavare ville göra justeringar av sina lägenheter.
Två fall har nu prövats av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD)
I det ena fallet var det fråga om en förening som hyrde ut garageplatser till bostadsrättsägarna. Garageplatserna skulle nu upplåtas med bostadsrätt och införlivas med medlemmarnas respektive bostadsrätter. För att förvissa sig om beskattningskonsekvenserna ansökte en medlem om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och frågade om  förändringen av villkoren för upplåtelsen av bostadsrätten skulle innebära att bostadsrätten skulle anses avyttrad och att han därmed skulle kapitalvinstbeskattas. Såväl sökanden som Skatteverket ansåg att den transaktion som blir följden av upplåtelseavtalet skulle innebära en avyttring av sökandens bostadsrätt som skulle kapitalvinstbeskattas. Skatterättsnämnden ansåg dock inte att de aktuella formförändringarna utgjorde skatterättslig avyttring. Sökanden överklagade förhandsbeskedet till HFD och yrkade att den planerade sammanläggningen skulle utgöra en sådan avyttring av bostadsrätten som föranleder kapitalvinstbeskattning. Skatteverket ansåg att överklagandet skulle bifallas. HFD ansåg dock inte att bostadsrätten skulle anses avyttrad. HFD lade dock till att frågan om ett ingående av avtalet kunde medföra andra skattekonsekvenser för sökanden omfattas - som Skatterättsnämnden framhöll - inte av förhandsbeskedet.
Skatteverket skriver numera på sin hemsida att enligt Skatterättsnämnden innebär ett avtal om sammanläggning av två bostadsrätter endast en formförändring av innehavet och föranleder därför ingen kapitalvinstbeskattning. Skatteverket delar den bedömningen och har därför inte överklagat förhandsbeskedet. Den sökande har dock överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

I det andra fallet ville en bostadsrättshavare ansluta ett vindsförråd, som hon redan disponerade, till sin bostadsrätt. Varken sökanden eller Skatteverket ansåg att förändringen var en sådan väsentlig förändring som kunde ses som en avyttring. Skatterättsnämnden ansåg att transaktionen skulle ses som en sammanläggning som inte utgör en avyttring som föranleder kapitalvinstbeskattning.
Förhandsbeskedet överklagades av Skatteverket till HFD och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.
Omständigheterna ansågs emellertid felaktigt beskrivna, varför HFD ansåg att förhandsbesked inte hade bort meddelas och undanröjde förhandsbeskedet.

KONTAMINATION 19

Dick Harrisson framkallar i sin betraktelse i SvD den 3 juni över den svenska nationalismen, flaggan och rödfärgen minnet av den kanon med berättelser som alla skolelever "fick sig till dels" under 1900-talets första hälft.
Ja, ämnet är ju oändligt, så allt fick de sig kanske inte till livs till 100 procent.
Även solen har sina fläckar.

Kontamination 18

BOSTADSBRIST - IGEN

I bloggar den 23 februari och 19 mars 2016 redovisade jag siffror över antal lägenheter i småhus och flerbostadshus och befolkningssiffror, allt enligt SCBs statistik. Det fanns i hela Sverige 2 miljoner småhus och 2,4 miljoner lägenheter i flerfamiljshus. Om en lägenhet i genomsnitt är dimensionerad för 2 personer och ett småhus för 4, borde det funnits utrymme för bortemot 13 miljoner människor i Sverige 2014. Vi var 9 737 559. Det bodde i genomsnitt  2,23 personer per bostadsenhet. I beräkningarna tog jag inte med 0,2 miljoner specialbostäder (studentbostäder, servicebostäder för äldre m.m.) och 0,6 miljoner fritidshus, av vilka många torde vara möjliga att använda för permanentboende.
Nedbrutet på läns- och A-regionnivå visade det sig att genomsnittet för boende per bostadsenhet varierade mellan 2,01 och 2,31.
Boendetätheten var således i stort sett densamma  hela landet och inte heller skilde sig storstäder från landsorten.

Siffrorna för 2017 visar ungefär detsamma trots ett intensivt byggande. Bostäderna är förstås flera, men det är även antalet invånare. Antalet småhus har ökat med 61 689, antalet lägenheter med 106 141. Befolkningen har ökat med 382 683. Invånare per bostadsenhet 2014 var 2,23. 2017 var motsvarande tal 2,19.

Så här ser det ut:

HELA RIKET
Småhus                     2 069 353
Lgh i fl.bost.hus       2 462 972
Övriga hus                     79 650
Bostäder                   4 611 975
4*småhus+ 2* lgh  13 362 656

Specialbostäder           247 277
Fritidshus                    576 711

Invånare                 10 120 242
Invånare/bost.enhet           2,19
Genomsnittsarea/pers   41 kvm

LÄN OCH A-REGIONER
                                       AB                           C                     D

Småhus                        276 071               70 464           61 361

Lgh i fl.bost.hus          722 735                84 882          69 770

Övriga hus                     17 245                 2 687            2 566

Bostäder                   1 016 051              158 033        133 697

4*småhus+ 2* lgh    2 584 244              456 994        390 116

Specialbostäder             46 990                17 536            4 691

Fritidshus                      70 781                17 606          19 509

Invånare                    2 308 143              368 971        291 341

Invånare/bost.enhet           2,27                    2,33             2,18

Genomsnittsarea/pers   36 kvm                  40                  42

                                          E                        F                    G

Småhus                          93 821                86 197          52 780

Lgh i fl.bost.hus          116 553                69 686          32 238

Övriga hus                      2 198                  3 304            2 297

Bostäder                      212 552              159 187          87 315

4*småhus+ 2* lgh       612 746              490.768        280 190

Specialbostäder             12 554                  8 799            7 716

Fritidshus                      22 336                13 334          11 509

Invånare                      457 496              357 237        197 519

Invånare/bost.enhet           2,15                    2,24             2,26

Genomsnittsarea/pers   42 kvm                  44                  46

                                          H                        I                    K

Småhus                          68 800                17 350          43 492

Lgh i fl.bost.hus            46 045                  9 472          30 153

Övriga hus                      1 985                     495             1 347

Bostäder                     116 830                 27 317           74 992

4*småhus+ 2* lgh      371 260                 89 334         236 968

Specialbostäder              5 581                  1 472             3 648

Fritidshus                     30 064                 11 645           12 758

Invånare                      243 536                 58 595        159 371

Invånare/bost.enhet           2,08                     2,15             2,13

Genomsnittsarea/pers   46 kvm                  44                  45

                                         LM                       N                 OPR

Småhus                        278 347                86 627         348 375

Lgh i fl.bost.hus          311 830                 52 601        405 610

Övriga hus                      9 037                   1 918           12 220

Bostäder                     599 214                141 146         766 205

4*småhus+ 2* lgh   1 755 122                455 546      2 229 160

Specialbostäder             31 149                   6 115           37 341

Fritidshus                      41 058                 20 863           74 475

Invånare                   1 344 689                324 825      1 690 782

Invånare/bost.enhet           2,24                     2,30             2,21

Genomsnittsarea/pers   42 kvm                  45                 41

                                        S                           T                  U

Småhus                         75 389                 67 034          54 740

Lgh i fl.bost.hus           59 212                 69 916           69 433

Övriga hus                      2 902                   3 167            2 374

Bostäder                     137 521                140 117        126 547

4*småhus+ 2* lgh      425 820               414 302         362 574

Specialbostäder              6 745                   8 487             6 867

Fritidshus                      26 003                 14 420            9 351

Invånare                     280  399               298 907         271 095

Invånare/bost.enhet           2,04                     2,13             2,14

Genomsnittsarea/pers   46 kvm                  43                 42

                                           W                      X                   Y

Småhus                         82 161                 74 984          63 743

Lgh i fl.bost.hus           52 874                 61 688           54 376

Övriga hus                      3 178                   2 170            1 915

Bostäder                     138 213                138 842        120 034

4*småhus+ 2* lgh      440 748               427 652         367 554

Specialbostäder              6 267                   6 384             5 869

Fritidshus                      43 454                26 819           23 607

Invånare                      286 165               285 637         245 968

Invånare/bost.enhet           2,07                    2,06             2,05

Genomsnittsarea/pers   45 kvm                  44                 46

                                          Z                      AC                   BD

Småhus                         37 302                 64 266          66 049

Lgh i fl.bost.hus           27 929                 60 844           55 145

Övriga hus                      1 524                   2 486            2 617

Bostäder                       66 755               127 596        123 811

4*småhus+ 2* lgh      208 114               383 724        379 720

Specialbostäder              3 274                 11 549             8 253

Fritidshus                      29 878                30 077           27 224

Invånare                      129 806               268 465         251 295

Invånare/bost.enhet           1,94                    2,10             2,03

Genomsnittsarea/pers   45 kvm                  44                 44  

A-REGIONER       STOCKHOLM      MALMÖ         GÖTEBORG

Småhus                         258 321             99 543            171 372

Lgh i fl.bost.hus           711 468            182 836            267 876

Övriga hus                      16 399                4 907               5 813

Bostäder                       986 722            287 196            445 061

4*småhus+ 2* lgh     2 490 086            773 298         1 232 866

Specialbostäder             45 520               18 865              23 048

Fritidshus                      44 913                 6 287              19 505

Invånare                    2 247 335             653 829        1 010 098

Invånare/bost.enhet           2,28                    2,28             2,27

Genomsnittligt förefaller det finnas rätt gott om bostadsutrymme, men fördelningen är uppenbarligen synnerligen skev.