torsdag 24 juni 2010
SÄNKT BOLAGSSKATT I STORBRITANNIEN
Kraftiga åtstramningar och skattehöjningar präglar den nya brittiska regeringens första budget. Landet är i ekonomisk kris.
Då sänker man bolagsskatten med 1 procentenhet om året i 4 år. Självklart. Näringslivet, det som bär upp nationen, stimuleras. Varför skulle man motverka företagens tillväxt och produktionen av välfärd? Skattesatsen sänks från nuvarande 28 till 24 procent, så Storbritannien ligger fortfarande betydligt högre än många andra EU-stater. Om Sverige inte reagerar går Storbritannien snart om oss i skattesänkarligan.
Vad väntar du på, Anders?
Då sänker man bolagsskatten med 1 procentenhet om året i 4 år. Självklart. Näringslivet, det som bär upp nationen, stimuleras. Varför skulle man motverka företagens tillväxt och produktionen av välfärd? Skattesatsen sänks från nuvarande 28 till 24 procent, så Storbritannien ligger fortfarande betydligt högre än många andra EU-stater. Om Sverige inte reagerar går Storbritannien snart om oss i skattesänkarligan.
Vad väntar du på, Anders?
onsdag 23 juni 2010
SMÅFÖRETAG BEHÖVER MER KAPITAL
Camilla Littorin, förbundssekreterare i Företagarförbundet, har idéer om hur småföretagen ska få nytt kapital till sin verksamhet. I Dagens Industri den 23 juni föreslår hon tre konkreta lösningar.
1. Frigör internt kapital. Årsvinster ska kunna fonderas till 100 procent utan beskattning upp till fem gånger aktiekapitalet.
2. Öka kreditvärdigheten. Ett grundavdrag på 20 procent av bolagsskatten. Skattebefrielsebeloppet omvandlas till eget kapital. Avdrag medges tills det bundna egna kapitalet uppgår till 50 prisbasbelopp.
3. Öka mängden riskvilligt kapital. Fysiska personer ska få avdrag för köp av nyemitterade aktier i onoterade företag med 20 procent av aktiernas pris. Högst 100 000 kr per år.
Varför göra saken dubbelt komplicerad? Först beskatta bolagens vinster i enlighet med synnerligen komplicerade regler och sedan medge lättnader för samma skatt med ytterligare ett komplicerat regelsystem.
Ta bort bolagsskatten i stället, så uppnås det Littorin vill åstadkomma direkt. Då kanske det inte heller behövs något särskild rikskapitalavdrag.
1. Frigör internt kapital. Årsvinster ska kunna fonderas till 100 procent utan beskattning upp till fem gånger aktiekapitalet.
2. Öka kreditvärdigheten. Ett grundavdrag på 20 procent av bolagsskatten. Skattebefrielsebeloppet omvandlas till eget kapital. Avdrag medges tills det bundna egna kapitalet uppgår till 50 prisbasbelopp.
3. Öka mängden riskvilligt kapital. Fysiska personer ska få avdrag för köp av nyemitterade aktier i onoterade företag med 20 procent av aktiernas pris. Högst 100 000 kr per år.
Varför göra saken dubbelt komplicerad? Först beskatta bolagens vinster i enlighet med synnerligen komplicerade regler och sedan medge lättnader för samma skatt med ytterligare ett komplicerat regelsystem.
Ta bort bolagsskatten i stället, så uppnås det Littorin vill åstadkomma direkt. Då kanske det inte heller behövs något särskild rikskapitalavdrag.
NU ÄR DET H&M:S TUR
Action Aid anklagar enligt notiser i dagens tidningar H&M för skatteplanering som leder till att Bangladesh inte får de bolagskatteinkomster landet enligt AA borde ha. Underlaget för påståendet är för mig okänt, men den förklaring som kan ges kommer med all sannolikhet att vara så svårbegriplig att opinionen kommer att föredra att inte tro på den. Har man så stora vinster och har huvudägarna blivit så obegripligt förmögna av sin verksamhet, kommer ingen förklaring att övertyga.
Det hjälper inte hur många arbetstillfällen verksamheten har skapat och gett inkomster till en utfattig befolkning. Betalar företaget inte den skatt som en högröstad opinion kräver finns inget försvar. Nu går drevet.
Bolagsbeskattningen är ett hot mot rättssäkerheten.
Den 24 juni fortsätter drevet genom ett inlägg av Action Aids ordförande resp. generalsekreterare Carl Tham och Ylva Jonsson Strömberg i Dagens Industri. De talar om orättvisa skatteregler som gör att nästan ingenting av företagens vinster stannar kvar i ett av de största tillverkningsländerna.
Men det är inget som hindrar Bangladesh att beskatta företagen enligt sina interna regler. Sverige saknar skatteavtal med Bangladesh, så Sverige kan inte hindra att svenska företag beskattas i Bangladesh. Bangladesh kan t.o.m. beskatta för en vinst beräknat på ett pris som myndigheterna föreskriver och helt oberoende av vad som kommit överens mellan parterna. Men det är i sjäva verket bara till nackdel för att ett land att beskatta utländska investeringar, eftersom skatten minskar avkastningen och höjer risken. Det är också bl.a. därför som Bangladesh, som påpekas i artikeln, tydligen erbjuder "omfattande skattelättnader i det initiala skedet". Varför skulle utländska företag inte svara på de erbjudanden som Bangladeshs regering i eget intresse lämnar?
Det arbete inom OECD som artikeln nämner går ut på att skapa principer och regler för hur prissättningen ska gå till vid affärer mellan närstående företag i olika länder, s.k. transfer pricing. Det gäller att på något sätt definiera vad som är marknadsmässiga priser vid affärer där en verklig marknad inte föreligger. Vad är marknadsmässigt pris på en lastbilshytt eller ett busschassi eller en växlellåda vid leveranser mellan olika enheter inom ett världsomspännade bilföretag? Vad är rätt pris för tillhandahållande av företagsspecifik forskning, kunskap, immateriella rättigheter, adminstration, logistik osv? Dessa frågor saknar självklara svar. OECD har i decennier arbetat med dessa frågor utan större framgång. Även om man är överens om den självklara principen, marknadsmässigt pris (arm's length pricing), finns det i praktiken hur många variationer i förutsättningarna som helst som kan motivera just det pris som tillämpas i en individuell transaktion.
Detta problem utgör den internationella skatterättens värsta gissel. Vad värre är; det är i grunden inte en tvist mellan företag och skattemyndigheter utan mellan berörda stater. Den som får bära konsekvenserna och den ekonomiska bördan av att länderna inte kommer överens är dock företagen. I längden är det kanske dessa problem som till slut knäcker bolagsbeskattningen. Till dess utgör de en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Får man tro H&Ms kommentarer till den nu aktuella debatten har H&M inte ens några dotterbolag i Bangladesh. I så fall är det inte fråga om missbruk eller avsaknad av skatteregler. Om säljaren nöjer sig med ett för oss häpnadsväckande lågt pris, kan H&M knappast lastas för det. Då är det snarast vi som konsumenter som villigt köper dessa "alldeles för" billiga varor som ska kritiseras.
Det hjälper inte hur många arbetstillfällen verksamheten har skapat och gett inkomster till en utfattig befolkning. Betalar företaget inte den skatt som en högröstad opinion kräver finns inget försvar. Nu går drevet.
Bolagsbeskattningen är ett hot mot rättssäkerheten.
Den 24 juni fortsätter drevet genom ett inlägg av Action Aids ordförande resp. generalsekreterare Carl Tham och Ylva Jonsson Strömberg i Dagens Industri. De talar om orättvisa skatteregler som gör att nästan ingenting av företagens vinster stannar kvar i ett av de största tillverkningsländerna.
Men det är inget som hindrar Bangladesh att beskatta företagen enligt sina interna regler. Sverige saknar skatteavtal med Bangladesh, så Sverige kan inte hindra att svenska företag beskattas i Bangladesh. Bangladesh kan t.o.m. beskatta för en vinst beräknat på ett pris som myndigheterna föreskriver och helt oberoende av vad som kommit överens mellan parterna. Men det är i sjäva verket bara till nackdel för att ett land att beskatta utländska investeringar, eftersom skatten minskar avkastningen och höjer risken. Det är också bl.a. därför som Bangladesh, som påpekas i artikeln, tydligen erbjuder "omfattande skattelättnader i det initiala skedet". Varför skulle utländska företag inte svara på de erbjudanden som Bangladeshs regering i eget intresse lämnar?
Det arbete inom OECD som artikeln nämner går ut på att skapa principer och regler för hur prissättningen ska gå till vid affärer mellan närstående företag i olika länder, s.k. transfer pricing. Det gäller att på något sätt definiera vad som är marknadsmässiga priser vid affärer där en verklig marknad inte föreligger. Vad är marknadsmässigt pris på en lastbilshytt eller ett busschassi eller en växlellåda vid leveranser mellan olika enheter inom ett världsomspännade bilföretag? Vad är rätt pris för tillhandahållande av företagsspecifik forskning, kunskap, immateriella rättigheter, adminstration, logistik osv? Dessa frågor saknar självklara svar. OECD har i decennier arbetat med dessa frågor utan större framgång. Även om man är överens om den självklara principen, marknadsmässigt pris (arm's length pricing), finns det i praktiken hur många variationer i förutsättningarna som helst som kan motivera just det pris som tillämpas i en individuell transaktion.
Detta problem utgör den internationella skatterättens värsta gissel. Vad värre är; det är i grunden inte en tvist mellan företag och skattemyndigheter utan mellan berörda stater. Den som får bära konsekvenserna och den ekonomiska bördan av att länderna inte kommer överens är dock företagen. I längden är det kanske dessa problem som till slut knäcker bolagsbeskattningen. Till dess utgör de en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Får man tro H&Ms kommentarer till den nu aktuella debatten har H&M inte ens några dotterbolag i Bangladesh. I så fall är det inte fråga om missbruk eller avsaknad av skatteregler. Om säljaren nöjer sig med ett för oss häpnadsväckande lågt pris, kan H&M knappast lastas för det. Då är det snarast vi som konsumenter som villigt köper dessa "alldeles för" billiga varor som ska kritiseras.
tisdag 22 juni 2010
GÅVOR MED ANDRAS PENGAR
Det är tanken som räknas. Ibland, säger Sanna Rayman i SvD den 22 juni. Det är inte sant, lägger hon till.
Tanken, det är tanken på att ge avdragsrätt för gåvor, och enligt Rayman räcker det inte med att tanken på det är god. Gör något! uppfordrar hon Regeringen, vars alla partier sägs stå bakom avdragsrätt för gåvor. Anders Borg står dock i vägen.
Bra Anders Borg. Stå på dig.
Ett avdrag för personliga levnadskostnader hör inte hemma i skattesystemet. Även om staten toge på sig rollen som delfinansiär av privata gåvor, varför ska kommunerna belastas med skatteinkomstreduktioner av skäl som är helt främmande för dem? Om gåvogivare är så snåla och hycklande att de kan stimuleras till att ge gåvor till angelägna behov endast om gåvan ges med andras pengar, så låt kvalificerade mottagare rekvirera medel från staten i förhållande till av dessa mottagna gåvor. Hundratusentals deklarationsyrkanden med tillhörande risker för fel och fusk ersätts då av några tiotals administrativa beslut.
Jag vill ge gåvor till mottagare jag vill stödja, men inte till andra ändamål, och jag vill göra det med mina egna medel - inte statens och kommunernas. Hur kan partier som förespråkar individualistiska principer argumentera för en kollektivistisk ordning?
Tanken, det är tanken på att ge avdragsrätt för gåvor, och enligt Rayman räcker det inte med att tanken på det är god. Gör något! uppfordrar hon Regeringen, vars alla partier sägs stå bakom avdragsrätt för gåvor. Anders Borg står dock i vägen.
Bra Anders Borg. Stå på dig.
Ett avdrag för personliga levnadskostnader hör inte hemma i skattesystemet. Även om staten toge på sig rollen som delfinansiär av privata gåvor, varför ska kommunerna belastas med skatteinkomstreduktioner av skäl som är helt främmande för dem? Om gåvogivare är så snåla och hycklande att de kan stimuleras till att ge gåvor till angelägna behov endast om gåvan ges med andras pengar, så låt kvalificerade mottagare rekvirera medel från staten i förhållande till av dessa mottagna gåvor. Hundratusentals deklarationsyrkanden med tillhörande risker för fel och fusk ersätts då av några tiotals administrativa beslut.
Jag vill ge gåvor till mottagare jag vill stödja, men inte till andra ändamål, och jag vill göra det med mina egna medel - inte statens och kommunernas. Hur kan partier som förespråkar individualistiska principer argumentera för en kollektivistisk ordning?
Etiketter:
avdragsrätt,
avdragsrätt för gåvor,
gåvor,
skattefria gåvor
onsdag 16 juni 2010
SÄNKT RESTAURANTMOMS
Sveriges Hotell och restaurangföretagare (SHR) har låtit Handelns Utredningsinstitut (HUI) göra en studie av effekterna på restaurangnäringen av en sänkning av restaurangmomsen från 25 till 12 procent, dvs den procentsats som gäller för livsmedel. Mellan 7 000 och 34 000 nya jobb skulle skapas, påstår utredningen. Bara precisionen talar sitt tydliga språk. SHRs vd, Eva Östling Ollén, väljer i en debattartikel i SvD den 16 juni att tro på 15 000 nya jobb.
Det är väl ganska klart att en lägre skattesats som gör vissa varor och tjänster billigare gör att konsumtionsmönstren påverkas, frågan är bara hur mycket. Är det bra? Är det bra att just restaurangpriserna sjunker? Finns det inte andra varor och tjänster som det är mer angeläget att förbilliga och där en skattesänkning skulle ge ännu större effekter?
Jag tror inte det finns några ekonomer som hävdar att den halverade matmomsen gynnar låginkomsttagare. Tvärtom är det höginkomsttagare med mycket större total konsumtion som gynnas. En av Peter Birch Sörensens huvudförslag i den rapport han avlämnade härom veckan är att återinföra den generella momsskattesatsen 25 procent för livsmedel. Även den socialdemokratiske f.d. finansministern Kjell-Olof Feldt beklagar detta idiotiska påfund:"Differentieringen av momsen, det var resultatet av mycket skickligt och effektivt lobbyarbete från olika särintressen som upptäckte att de kunde få favör på andras bekostnad. Och den stora skandalen är väl egentligen halveringen av matmomsen, som man motiverade med att det framför allt skulle gynna låginkomsttagare med barn." En riktad stödåtgärd skulle vara mycket effektivare och oändligt mycket bïlligare (lägre skattebortfall) för staten. Men nu har vi denna ordning och det är politiskt omöjligt att återinföra 25 procent moms på mat.
Genom det olycksaliga beslutet att införa halverad skattesats för livsmedel med den vällovliga men feltänkta föreställningen att det skulle underlätta försörjningen för människor med låga inkomster och på grund därav med en stor del av sin konsumtion lagd på livsmedel, har det nu skapats ett argument för att halvera skattesatsen för restauranger. Vilken bransch står sen på tur? Vilka branscher ska "få favör på andras bekostnad"?
Det är väl ganska klart att en lägre skattesats som gör vissa varor och tjänster billigare gör att konsumtionsmönstren påverkas, frågan är bara hur mycket. Är det bra? Är det bra att just restaurangpriserna sjunker? Finns det inte andra varor och tjänster som det är mer angeläget att förbilliga och där en skattesänkning skulle ge ännu större effekter?
Jag tror inte det finns några ekonomer som hävdar att den halverade matmomsen gynnar låginkomsttagare. Tvärtom är det höginkomsttagare med mycket större total konsumtion som gynnas. En av Peter Birch Sörensens huvudförslag i den rapport han avlämnade härom veckan är att återinföra den generella momsskattesatsen 25 procent för livsmedel. Även den socialdemokratiske f.d. finansministern Kjell-Olof Feldt beklagar detta idiotiska påfund:"Differentieringen av momsen, det var resultatet av mycket skickligt och effektivt lobbyarbete från olika särintressen som upptäckte att de kunde få favör på andras bekostnad. Och den stora skandalen är väl egentligen halveringen av matmomsen, som man motiverade med att det framför allt skulle gynna låginkomsttagare med barn." En riktad stödåtgärd skulle vara mycket effektivare och oändligt mycket bïlligare (lägre skattebortfall) för staten. Men nu har vi denna ordning och det är politiskt omöjligt att återinföra 25 procent moms på mat.
Genom det olycksaliga beslutet att införa halverad skattesats för livsmedel med den vällovliga men feltänkta föreställningen att det skulle underlätta försörjningen för människor med låga inkomster och på grund därav med en stor del av sin konsumtion lagd på livsmedel, har det nu skapats ett argument för att halvera skattesatsen för restauranger. Vilken bransch står sen på tur? Vilka branscher ska "få favör på andras bekostnad"?
söndag 13 juni 2010
PROBLEM MED EU-MOMS
SvD rapporterar om problem om de nya reglerna för återbetalning av utländsk moms. Ta bort moms mellan momsare så försvinner detta lika gigantiska som onödiga problem.
onsdag 9 juni 2010
SPRINGCYKEL
Jag ser i Dagens Industri den 9 juni till min glädje/förvåning att ett företag kommit på att tillverka barncyklar utan trampor. Det är alldeles för svårt att samtidigt lära sig att balansera med styrningen och lära sig framdrivning med pedaltrampning. Hur många föräldrar har inte sprungit dubbelvikta bakom sina barn i försök att lära dem göra dessa svårförenliga moment samtidigt? En del har satt på stödhjul, andra håller cykeln upprätt med en fast monterad käpp, men ingendera metoden lär barnen att bemästra det svåraste momentet - att klara balansen.
Det momentet lär sig barnet snabbt genom att sparka fram sin cykel, men då sitter tramporna i vägen. Nu har någon cykelfabrikant kommit på den tramplösa cykeln.
Men vad ska barnet med en tramplös cykel när det lärt sig balansproblemet? Problemet är mycket enkelt. Köp en vanlig barncykel och skruva av tramporna!! Det går på två minuter. Tänk bara på att muttern till vänstertrampan brukar vara vänstergängad.
Då behöver man inte köpa någon tramplös cykel.
Jag har med framgång prövat det på både barn och barnbarn.
Det momentet lär sig barnet snabbt genom att sparka fram sin cykel, men då sitter tramporna i vägen. Nu har någon cykelfabrikant kommit på den tramplösa cykeln.
Men vad ska barnet med en tramplös cykel när det lärt sig balansproblemet? Problemet är mycket enkelt. Köp en vanlig barncykel och skruva av tramporna!! Det går på två minuter. Tänk bara på att muttern till vänstertrampan brukar vara vänstergängad.
Då behöver man inte köpa någon tramplös cykel.
Jag har med framgång prövat det på både barn och barnbarn.
måndag 7 juni 2010
SKATT PÅ VÄXANDE
Skatt på växande är rubriken på DNs huvudledare den 7 juni. Artikeln handlar dock mest om marginalskatteeffekter på arbetsinkomster, som förvisso har effekter för arbetsutbudet och därmed för tillväxten.
Men det finns en skatt som med kirurgisk precision direkt och uteslutande riktar sig mot växandet: Skatten på bolagens vinster. Vinsten ÄR själva växandet.
Ta bort bolagsskatten. Ta också del av Peter Birch Sörensens rapport till ESO, Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges.
Men det finns en skatt som med kirurgisk precision direkt och uteslutande riktar sig mot växandet: Skatten på bolagens vinster. Vinsten ÄR själva växandet.
Ta bort bolagsskatten. Ta också del av Peter Birch Sörensens rapport till ESO, Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges.
torsdag 3 juni 2010
INSIDERDOM OCH SKATTEDOM
Tidningarna är fulla av kommentarer till insiderdomarna, alltså Stockholms Tingsrätts domar mot Cevianmannnen, Nordeamannen och deras kumpaner. Alla tycks vara överens om att de varit insiders och utnyttjat sin insiderkunskap för att berika sig och att lagstiftningen måste skärpas; representanter för börserna, aktiespararna, Sven-Erik Österberg, tidningskommentatorer m.fl. En framhåller att den som snor en chokladbit åker fast, men den som snor hela chokladhjulet går fri. Mats Odell vill dock vänta med en översyn av lagstiftningen.
Alla utom Tingsrätten. "Vad åklagarna presenterat är graverande på vissa punkter, men det räcker inte", har rättens ordförande sagt i en tidningsintervju.
Jag såg t.o.m. någonstans förslaget att man borde tillämpa reglerna för skattemål, där beviskraven skulle vara lägre. Hoppsan!! Då kan väl påföljden inte blir straff, väl?
Ett företag som gått på pumpen är ICA, som i dagarna har förlorat ett skattemål i Kammarrätten om avdragsrätt för räntor. Här är det inte fråga om bevisning. "Det här är det mest aggressiva skatteplaneringsupplägg som vi sett", säger Skatteverkets representant till Dagens Industri den 3 juni. "DÄRFÖR KÄNNS DET SOM EN KORREKT DOM". Jag kan förstå hans känsla av tillfredsställelse att ha vunnit målet. (Jag har själv varit i hans position) Han är förstås övertygad om att han har rätt i sak, och har juridiken på sin sida. Men det är väl inte för att det var ett aggressivt upplägg som en fällande dom var korrekt. Men sån blir inställningen till lag och rätt med skatteflyktsklausul och utan strikta beviskrav.
En aspekt på insidermålet är frågan om dubbelbestraffning. Vinsterna på aktieaffärerna tycks inte ha redovisats. Skattedomstolarna har utdömt skattetillägg, men den processen pågår fortfarande. Frågan är om de allmänna domstolarna då kan utdöma straff (eller ens ta upp ett åtal till prövning) enligt brottsbalken. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna tillåter inte det, men HD tyckte i ett nyligen meddelat beslut att det kunde vara möjligt. Det verkar som tingsrättens ordförande tvivlar, men att ett HD-beslut inte ger honom något annat val än att fälla de två männen för skattebrott, säger han en tidningsintervju. Solna Tingsrätt gick dock nyligen emot HD i ett liknande fall.
Alla utom Tingsrätten. "Vad åklagarna presenterat är graverande på vissa punkter, men det räcker inte", har rättens ordförande sagt i en tidningsintervju.
Jag såg t.o.m. någonstans förslaget att man borde tillämpa reglerna för skattemål, där beviskraven skulle vara lägre. Hoppsan!! Då kan väl påföljden inte blir straff, väl?
Ett företag som gått på pumpen är ICA, som i dagarna har förlorat ett skattemål i Kammarrätten om avdragsrätt för räntor. Här är det inte fråga om bevisning. "Det här är det mest aggressiva skatteplaneringsupplägg som vi sett", säger Skatteverkets representant till Dagens Industri den 3 juni. "DÄRFÖR KÄNNS DET SOM EN KORREKT DOM". Jag kan förstå hans känsla av tillfredsställelse att ha vunnit målet. (Jag har själv varit i hans position) Han är förstås övertygad om att han har rätt i sak, och har juridiken på sin sida. Men det är väl inte för att det var ett aggressivt upplägg som en fällande dom var korrekt. Men sån blir inställningen till lag och rätt med skatteflyktsklausul och utan strikta beviskrav.
En aspekt på insidermålet är frågan om dubbelbestraffning. Vinsterna på aktieaffärerna tycks inte ha redovisats. Skattedomstolarna har utdömt skattetillägg, men den processen pågår fortfarande. Frågan är om de allmänna domstolarna då kan utdöma straff (eller ens ta upp ett åtal till prövning) enligt brottsbalken. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna tillåter inte det, men HD tyckte i ett nyligen meddelat beslut att det kunde vara möjligt. Det verkar som tingsrättens ordförande tvivlar, men att ett HD-beslut inte ger honom något annat val än att fälla de två männen för skattebrott, säger han en tidningsintervju. Solna Tingsrätt gick dock nyligen emot HD i ett liknande fall.
Etiketter:
dubbelbestraffning,
Europakonventionen,
insider,
ränteavdrag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)