Göteborgsposten har haft en serie (här) (här) (här) (här) artiklar under december om Göteborgs kommuns captivebolag Göta Re i Luxemburg.
Captive definieras bl.a. som "kontrollerad av någon men till synes oberoende" i sht "ägd eller kontrollerad av ett annat företag och bedriven för dess behov snarare än för en öppen marknad". En mera ursprunglig betydelse är "krigsfånge"(s) eller "inhägnad"(v).
Captive är ett begrepp som kommit att beteckna företags hantering av egna risker. Ett dotterbolag etableras för att ta hand om riskerna i en koncern. Det kan vara angeläget att administrera och hantera de risker en företagsgrupp utsätter sig för; sätta upp säkerhetsföreskrifter; etablera rutiner och kontroller för att eliminera eller reducera risken för skador mm.
Men det är inte i första hand för det som captivebolag etableras. Ett captivebolag är ett försäkringbolag ägt av ett koncernmoderbolag. Dess intäkter är koncernbolagens försäkringspremier, dess kostnader betalning till koncernbolagen för ersättning av inträffade skador. "Men det kan väl inte vara någon affärsidé", tycker någon. "Förlusten drabbar ju ändå koncernen." Rätt, det måste finnas någon annan förklaring.
Ett svensk företag får inte avdrag för framtida kostnader, dvs det måste betala skatt på hela vinsten, trots att det kan visa sig att den verkliga vinsten varit lägre, om man känt till den förlust som uppkommit ett senare år, och som var relaterat till verksamheten under det avslutade året. Alla byggnader kan brinna, alla maskiner kan bli förstörda vid en olyckshändelse, inventarier kan blir stulna, stormar och oväder kan vålla skador. Men risken för att det händer just ett visst företag är oberäknelig. Det går därför inte att göra reserveringar för risker, även om de är sannolika. Däremot kan erfarenhetsmässigt kostnaderna för skador på ett mycket stort tillgångsbestånd beräknas. Om den är 5 procent av beståndets marknadsvärde kan ägarna för 5 procent försäkra sig hos ett fristående försäkringsföretag och slippa bekymra sig för en slumpmässig totalförlust. För en sådan premie får företag avdrag - trots att det egentligen är en kostnad för en oviss framtida skada. Om skattesatsen är 22 procent minskar skatten på vinsten med 22 procent
Normalt betalas ju en sådan premie också till ett fristående försäkringsföretag med tusentals försäkringstagare. Försäkringsföretaget återförsäkrar sig hos andra försäkringsföretag så att riskerna sprids ytterligare. Premien är en definitiv och inte återbetalningsbar kostnad.
Om premien betalas till ett helägt captivebolag, minskar skatten också med 22 procent av premien. Men om captivebolaget är helägt finns risken kvar till 100 procent, och situationen är ekonomiskt sett exakt den samma som om ett enskilt bolag fick avdrag för en beräknad kostnad för framtida skada.
För att göra det hela mer svårgenomträngligt och till synes mer affärsmässigt, brukar företagsgruppen försäkra sina risker hos ett utomstående försäkringsbolag, som på affärsmässig grund uppskattar riskerna och sätter marknadsmässiga premier i konkurrens med andra försäkringsföretag. Sen återförsäkrar försäkringsföretaget riskerna hos captivebolaget. Om det sedan brinner i en fastighet är det ytterst captivebolaget som står den formella risken. Den verkliga risken står moderbolaget för.
Om captivebolaget ligger i Sverige beskattas det för premieinkomsten, och då blir det inte mycket kvar av skattelindringen i moderbolaget. Men om captivebolaget ligger i ett land som inte beskattar captiveverksamhet eller beskattar den lindrigare än Sverige, så uppstår en definitiv vinst.
Det krävs att skatten ska vara mycket låg för att ge utrymme för kostnader för arrangemanget och för den ersättning som det utomstående försäkringsföretaget ska ha för sin medverkan.
Det förefaller mycket osannolikt att företeelsen captiveförsäkring skulle uppkomma om bolagsskatten inte fanns.
Avskaffa bolagsskatten
lördag 26 december 2015
tisdag 22 december 2015
CONDICTIO INDEBITI - TRYCKERIMOMSEN SNURRAR VIDARE
Jag har tidigare (här och här) skrivit om momscirkusen inom tryckeri- och förlagsbranscherna. Det har då gällt de skatterättsliga problemen. För den som inte är insatt i frågan hänvisas av utrymmesskäl till de inläggen. Nu har cirkusen nått Högsta Domstolen (HD) i ett tvisteärende: Är den leverantör (tryckeri), som från Skatteverket fått tillbaka för mycket inbetald moms, skyldig att vidarebefordra beloppet till den kund (förlaget), som tryckeriet debiterat för hög moms (och som därför dragit av för mycket vid sin redovisning till Skatteverket).
HD har idag (mål nr Ö 2708-15) med tillämpningen av principen om condictio indebiti funnit att leverantören är skyldig att betala beloppet vidare till förlaget.
Domen innebär förstås en stor lättnad för förlagen, som har fått krav från Skatteverket att betala in precis det belopp som Skatteverket betalat ut till tryckerierna.
Bakgrunden är att EU-domstolen i en dom (Graphic Procédé-målet (mål C-88/09)) ansett att moms-skattesatsen i de aktuella transaktionerna ska vara 6 och inte 25 procent. Eftersom alla i branschen trott att det skulle vara 25 procent och agerat därefter, kunde tryckerierna kräva tillbaka 19 procentenheter från Skatteverket (de hade ju betalat in 25 i stället för 6 procent i skatt till Skatteverket). Eftersom tryckerierna genom domen hade rätten på sin sida, betalade Skatteverket ut beloppet. Å andra sidan krävde Skatteverket in exakt samma belopp från förlagen, som ju dragit av för hög moms i sin redovisning till Skatteverket. Förlagen protesterade förstås i högan sky. De hade agerat så som alla - inklusive Skatteverket - tidigare ansåg vara rätt. Att nu 15 år senare komma och kräva ett belopp vore orimligt. Pengarna finns inte längre.
Nu finns pengarna. Tryckerierna är genom dagens dom i HD skyldiga att vidarebefordra beloppet till förlagen som har att betala in beloppet till Skatteverket. Cirkeln är sluten. I vart fall i princip.
Det finns säkert en mängd praktiska och juridiska problem på vägen. Alla tryckerier som betalat in för mycket moms och som har rätt till återbetalning finns kanske inte längre, eller har förbisett sin rätt att kräva momsen tillbaka, varför deras kundföretag (förlag) inte har något tryckeri att kräva för det belopp som förlagen måste betala till Skatteverket.
Och även om ALLA tryckerier och ALLA förlag skulle lyckas reversera SAMTLIGA transaktioner - mellan sig själva och mellan företagen och Skatteverket - har ingenting hänt: alla belopp som betalats in till Skatteverket av tryckerierna och alla belopp som förlagen fått avdrag med vid sin momsredovisning till Skatteverket summerar till 0. Det spelar ingen roll om skattesatsen varit 25 eller 6 procent eller - för den delen - vilken procentsats som helst.
Den moms som tas ut mellan momspliktiga kunde lika gärna avskaffas. Den moms (eller rättare sagt det momsbelopp) som stannar hos Skatteverket är den moms som tas ut vid försäljning till köpare som inte är momspliktig, dvs privatpersoner (och - i begränsad omfattning - banker och försäkringsbolag samt fastighetsägare vilka inte begärt frivillig skattskyldighet).
Hundratals mål ligger i skattedomstolarna för avgörande. En enorm och helt onödig belastning. Resursförbrukning för miljoner och infarkt och dröjsmål i domstolarna helt i onödan.
Avskaffa moms mellan momsare.
HD har idag (mål nr Ö 2708-15) med tillämpningen av principen om condictio indebiti funnit att leverantören är skyldig att betala beloppet vidare till förlaget.
Domen innebär förstås en stor lättnad för förlagen, som har fått krav från Skatteverket att betala in precis det belopp som Skatteverket betalat ut till tryckerierna.
Bakgrunden är att EU-domstolen i en dom (Graphic Procédé-målet (mål C-88/09)) ansett att moms-skattesatsen i de aktuella transaktionerna ska vara 6 och inte 25 procent. Eftersom alla i branschen trott att det skulle vara 25 procent och agerat därefter, kunde tryckerierna kräva tillbaka 19 procentenheter från Skatteverket (de hade ju betalat in 25 i stället för 6 procent i skatt till Skatteverket). Eftersom tryckerierna genom domen hade rätten på sin sida, betalade Skatteverket ut beloppet. Å andra sidan krävde Skatteverket in exakt samma belopp från förlagen, som ju dragit av för hög moms i sin redovisning till Skatteverket. Förlagen protesterade förstås i högan sky. De hade agerat så som alla - inklusive Skatteverket - tidigare ansåg vara rätt. Att nu 15 år senare komma och kräva ett belopp vore orimligt. Pengarna finns inte längre.
Nu finns pengarna. Tryckerierna är genom dagens dom i HD skyldiga att vidarebefordra beloppet till förlagen som har att betala in beloppet till Skatteverket. Cirkeln är sluten. I vart fall i princip.
Det finns säkert en mängd praktiska och juridiska problem på vägen. Alla tryckerier som betalat in för mycket moms och som har rätt till återbetalning finns kanske inte längre, eller har förbisett sin rätt att kräva momsen tillbaka, varför deras kundföretag (förlag) inte har något tryckeri att kräva för det belopp som förlagen måste betala till Skatteverket.
Och även om ALLA tryckerier och ALLA förlag skulle lyckas reversera SAMTLIGA transaktioner - mellan sig själva och mellan företagen och Skatteverket - har ingenting hänt: alla belopp som betalats in till Skatteverket av tryckerierna och alla belopp som förlagen fått avdrag med vid sin momsredovisning till Skatteverket summerar till 0. Det spelar ingen roll om skattesatsen varit 25 eller 6 procent eller - för den delen - vilken procentsats som helst.
Den moms som tas ut mellan momspliktiga kunde lika gärna avskaffas. Den moms (eller rättare sagt det momsbelopp) som stannar hos Skatteverket är den moms som tas ut vid försäljning till köpare som inte är momspliktig, dvs privatpersoner (och - i begränsad omfattning - banker och försäkringsbolag samt fastighetsägare vilka inte begärt frivillig skattskyldighet).
Hundratals mål ligger i skattedomstolarna för avgörande. En enorm och helt onödig belastning. Resursförbrukning för miljoner och infarkt och dröjsmål i domstolarna helt i onödan.
Avskaffa moms mellan momsare.
torsdag 17 december 2015
FINANSSKATT DRABBAR ALLA
Lotta Engzell-Larsson skriver en artikel i Dagens Industri den 15 december under ovanstående rubrik.
Självklart drabbar en finansskatt alla. Mer eller mindre - beroende på elasticiteter, möjligheter att övervältra skatten och individers konsumtionssammansättning. Alla bidrar på något sätt - genom prissättning, lönesättning och aktieutdelning. Varifrån skulle företagen annars få medel till skattens betalning?
Precis detsamma gäller förstås för bolagsskatten. Den har dock bara oändligt mycket mer omfattande konsekvenser och är oändligt mycket mer komplicerad.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Så här skriver L E_L:
Självklart drabbar en finansskatt alla. Mer eller mindre - beroende på elasticiteter, möjligheter att övervältra skatten och individers konsumtionssammansättning. Alla bidrar på något sätt - genom prissättning, lönesättning och aktieutdelning. Varifrån skulle företagen annars få medel till skattens betalning?
Precis detsamma gäller förstås för bolagsskatten. Den har dock bara oändligt mycket mer omfattande konsekvenser och är oändligt mycket mer komplicerad.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Så här skriver L E_L:
Det finns en missuppfattning i vänsterkretsar om att skatter på finansiella företag inte påverkar privatpersoner. Som om de existerade i ett eget universum.
Det illustreras på ett sorgligt tydligt sätt när EU-kommissionen argumenterar för en skatt på finansiella transaktioner.
Den 8:e december redogjorde den grupp som tänker gå i täten och införa skatten så snart det är möjligt, sina framsteg för EU-kommissionen. 2013 stod det klart att det inte skulle gå att få med alla EU-länder, då gick 11 medlemmar ensamma vidare. De har dock tappat en anhängare, Estland. Förhoppningsvis troppar fler av under våren.
På EU-kommissionens hemsida ligger en text som kunde vara en produkt av Sovjetstaten. Där förklaras att ”alla privatpersoner och företag gynnas av denna skatt genom ett tillskott i de offentliga finanserna som kan användas för att öka den ekonomiska tillväxten och välståndet i EU”.
EU-sidan skriver att ”65 procent av EU:s invånare är positiva till skatten”. Men vet de vad de säger ja till? På sidan uppges att hushåll, bolån och mindre företag inte påverkas av skatten. Men det är klart att de gör, för räntorna kommer att stiga, alla lån blir dyrare när handeln med obligationer beskattas. Vanligt folks pensionskapital kommer att minska på grund av ökade kostnader för handel med värdepapper. Den politiska agendan är tydlig. Men de ekonomiska vinsterna med skatten är osäkra.
Frankrike, som är ett av de tio länderna, införde en skatt på handel med storbolagsaktier redan 2012, vilket omedelbart minskade omsättningen i de aktierna med 16 procent.
EU:s mål är, utöver att få in pengar, att öka beskattningen av finansbranschen som anses underbeskattad. Men EU publicerar ingen analys över hur hög den effektiva skatten är jämfört med andra sektorer.
EU vill också ”minska risken” i handeln. Men det omvända kommer att ske, därför att verksamhet med risk kommer att ta andra vägar. För övrigt finns inga studier som visar att volatiliteten i marknaden skulle minska, tvärtom kan den öka när omsättningen faller.
Till sist, eftersom dessa åtgärder införs ungefär samtidigt som andra nya regler och kapitalkrav på bankerna blir det svårt att se vad som fungerat väl och mindre väl.
lördag 28 november 2015
SKATT PÅ BOSTÄDER
Förre skattedirektören i Skatteverket, Håkan Malmer, argumenterar för en generell bostadsbeskattning i SvD den 28 november.
Som tidigare skattedirektör inser han också det olämpliga i att ta bort rätten till avdrag för räntor.
Om man betänker att skatter ytterst bekostas av individer (fysiska personer) även om de ibland betalas av företag och andra juridiska personer och anser att så många som möjligt ska betala för gemensamma kostnader, finns det ingen bättre och rättvisare skattebas än boendet. Bättre, eftersom skattebasen är stabil, långlivad och inte kan försvinna. Den representerar ett betydande ekonomiskt värde, som ägaren är angelägen att vårda. Rättvis, eftersom alla bor någonstans och i relation till sina ekonomiska möjligheter. Alla bostadsinnehavare, dvs. så gott som hela landets vuxna befolkning, skulle få betala för de gemensamma kostnaderna. Den som är har höga inkomster eller förmögenhet och unnar sig en stor bostad betalar mer än den med små inkomster som därför bor trångt. Hyresgäster kan betala skatten som en särskild post på hyran, att inlevereras till Skatteverket.
Nivån på skatten är en känslig fråga, men införande av en bostadsskatt kan förenas med sänkning av andra skatter; framför allt den statliga inkomstskatten och i synnerhet värnskatten, som med sin progressivitet missgynnar utbildning och förmodligen är en samhällsekonomisk förlust. Dessutom kräver statsskatten också de extremt komplicerade och rättsosäkra 3:12-reglerna.
Som tidigare skattedirektör inser han också det olämpliga i att ta bort rätten till avdrag för räntor.
Om man betänker att skatter ytterst bekostas av individer (fysiska personer) även om de ibland betalas av företag och andra juridiska personer och anser att så många som möjligt ska betala för gemensamma kostnader, finns det ingen bättre och rättvisare skattebas än boendet. Bättre, eftersom skattebasen är stabil, långlivad och inte kan försvinna. Den representerar ett betydande ekonomiskt värde, som ägaren är angelägen att vårda. Rättvis, eftersom alla bor någonstans och i relation till sina ekonomiska möjligheter. Alla bostadsinnehavare, dvs. så gott som hela landets vuxna befolkning, skulle få betala för de gemensamma kostnaderna. Den som är har höga inkomster eller förmögenhet och unnar sig en stor bostad betalar mer än den med små inkomster som därför bor trångt. Hyresgäster kan betala skatten som en särskild post på hyran, att inlevereras till Skatteverket.
Nivån på skatten är en känslig fråga, men införande av en bostadsskatt kan förenas med sänkning av andra skatter; framför allt den statliga inkomstskatten och i synnerhet värnskatten, som med sin progressivitet missgynnar utbildning och förmodligen är en samhällsekonomisk förlust. Dessutom kräver statsskatten också de extremt komplicerade och rättsosäkra 3:12-reglerna.
JAPAN SÄNKER BOLAGSSKATTEN
Japan sänker bolagsskatten från nuvarande 32,11 procent till under 30 procent, skriver SvD den 28 november. Sänkningen hade ursprungligen planerats till 2017 men ska nu införas redan i april 2016.
Alltid något. Varför har det inte skett tidigare och varför inte sänka den rejält, eller helst avskaffa den. Japan har jämte USA och Frankrike världens högsta bolagsskattesatser.
Alltid något. Varför har det inte skett tidigare och varför inte sänka den rejält, eller helst avskaffa den. Japan har jämte USA och Frankrike världens högsta bolagsskattesatser.
fredag 27 november 2015
EKONOMISTYRNINGSVERKET OCH FASTIGHETSSKATTEN
Matts Karlsson, chef för ESVs avdelning för analys och prognos, gör ett sällsynt klarsynt uttalande om avdragsbegränsning av räntor och fastighetsbeskattning. Enligt ett referat i SvD den 27 november med anledning av ESVs budgetprognos för november får han med allt:
- begränsad avdragsrätt för räntor skapar asymmetri (enligt SvDs Sara Brännström stavat assymetri)
- privatpersoner kommer att banta sina balansräkningar av skatteskäl
- ränteavdragsbegränsning drabbar bara dem som har skulder och inte dem utan (dvs hushåll med förmögenhet)
- ett hus, som skulle kostat 2,3 milj. kr om de gamla reglerna behållits, kostar idag 4,8 milj. kr
- reglerna ger inlåsningseffekter; man bor hellre kvar med obetydlig beskattning än flyttar, vilket dessutom utlöser en kraftig beskattning av försäljningsvinsten. Det är billigare att bo kvar än att flytta.
Rapporten kan läsas här. Avsittet om fastighetsbeskattning och ränteavdrag börjar på sid 61.
- begränsad avdragsrätt för räntor skapar asymmetri (enligt SvDs Sara Brännström stavat assymetri)
- privatpersoner kommer att banta sina balansräkningar av skatteskäl
- ränteavdragsbegränsning drabbar bara dem som har skulder och inte dem utan (dvs hushåll med förmögenhet)
- ett hus, som skulle kostat 2,3 milj. kr om de gamla reglerna behållits, kostar idag 4,8 milj. kr
- reglerna ger inlåsningseffekter; man bor hellre kvar med obetydlig beskattning än flyttar, vilket dessutom utlöser en kraftig beskattning av försäljningsvinsten. Det är billigare att bo kvar än att flytta.
Rapporten kan läsas här. Avsittet om fastighetsbeskattning och ränteavdrag börjar på sid 61.
torsdag 26 november 2015
VAD ÄR VIKTIGAST - BOLAGEN ELLER BOLAGSSKATTEN
Erik Bergin skriver i SvD den 26 november om amerikanska politikers vedermödor för att komma överens om nya bolagsskatteregler. Jag har kommenterat det här. (Där finns också kommentarslänkar till UC Corporate Tax) De nuvarande reglerna motverkar politikernas önskemål att bolagen tar hem utländska dotterbolags vinster till USA för att beskattas där. Reglerna möjliggör också uppköp av utländska företag genom en teknik som kallas tax inversion, som innebär att det uppköpande amerikanska bolaget omvandlas till uppköpt bolag, gärna med moderbolag i Irland. Då försvinner möjligheten för amerikansk beskattning av det ursprungliga amerikanska bolaget.
Å andra sidan har reglerna tjänat det amerikanska näringslivet och därmed välståndet väl, genom att de gjort det ekonomiskt fördelaktigt att förvärva utländska bolag och därmed stärka den amerikanska ekonomiska makten.
Och det är bättre att dominera världen ekonomiskt och politiskt än att dra in skatter från bolag. Bolag bekostar ju inte heller sina egna skatter; allt finansieras genom pris- och lönesättning av oss människor. Så egentligen är försöken att ändra reglerna ett försök av USA att beskatta utländska konsumenter och löntagare.
Dessvärre kan det vara så att de amerikanska bolagens intressen att förvärva utländska bolag mer betingas av intresset att minimera skatten än att skapa slagkraftiga företagsgrupper. Bergins artikel handlar bl.a. om Pfizers köp av Allergan. Allergan är ett amerikansk bolag som numera är irländskt och tillkommet genom en inversion. Pfizer försökte förra året köpa upp AstraZeneca, men försöket misslyckades. Det ansågs betingat av skatteskäl.
Det här är bara ett av åtskilliga exempel på hur bolagsskatteregler föranleder transaktioner som saknar affärsmässig grund och till och med ger rent skadliga effekter. Tänk om de amerikanska politikerna kunde ta sig samman och inse bolagsbeskattningens onödighet och fördärvlighet och avskaffa bolagsbeskattningen. Bortsett från de gynnsamma effekterna det skulle ha på amerikanskt näringsliv, skulle de i utlandet av amerikanska skatteskäl inlåsta medlen kunna repatrieras och omallokeras dit där de gör större nytta.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Å andra sidan har reglerna tjänat det amerikanska näringslivet och därmed välståndet väl, genom att de gjort det ekonomiskt fördelaktigt att förvärva utländska bolag och därmed stärka den amerikanska ekonomiska makten.
Och det är bättre att dominera världen ekonomiskt och politiskt än att dra in skatter från bolag. Bolag bekostar ju inte heller sina egna skatter; allt finansieras genom pris- och lönesättning av oss människor. Så egentligen är försöken att ändra reglerna ett försök av USA att beskatta utländska konsumenter och löntagare.
Dessvärre kan det vara så att de amerikanska bolagens intressen att förvärva utländska bolag mer betingas av intresset att minimera skatten än att skapa slagkraftiga företagsgrupper. Bergins artikel handlar bl.a. om Pfizers köp av Allergan. Allergan är ett amerikansk bolag som numera är irländskt och tillkommet genom en inversion. Pfizer försökte förra året köpa upp AstraZeneca, men försöket misslyckades. Det ansågs betingat av skatteskäl.
Det här är bara ett av åtskilliga exempel på hur bolagsskatteregler föranleder transaktioner som saknar affärsmässig grund och till och med ger rent skadliga effekter. Tänk om de amerikanska politikerna kunde ta sig samman och inse bolagsbeskattningens onödighet och fördärvlighet och avskaffa bolagsbeskattningen. Bortsett från de gynnsamma effekterna det skulle ha på amerikanskt näringsliv, skulle de i utlandet av amerikanska skatteskäl inlåsta medlen kunna repatrieras och omallokeras dit där de gör större nytta.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
måndag 23 november 2015
LIBERALERNAS SKATTEPOLITIK
På Folkpartiets pågående landsmöte sade partiledaren Jan Björklund att partiet är berett att göra upp med regeringen om skattepolitiken. Bl.a. föreslås sänkning av bolagsskatten, slopad värnskatt och sänkt (statlig) inkomstskatt. Den statliga skatten på arbetsinkomster är ca 50 miljarder kr. Finansiering med miljöskatter, höjd moms och avskaffade ränteavdrag.
Bra, men kunde vara bättre: Avskaffa bolagskatten och slopa den statliga inkomstskatten (dvs inklusive värnskatten), så kan även 3:12-reglerna avskaffas. För att förhindra skattearbitrage vid avskaffat avdrag för räntor, borde räntebeskattningen utgå helt. Varje räntekostnad är ju någon annans ränteinkomst, så ränta är ingen skattebas. I själva verket är skattebasen för räntor negativ, eftersom de flesta räntekostnader finns hos skattesubjekt, medan en stor del av ränteinkomsterna finns hos skattebefriade subjekt och utlänningar, vilka Sverige inte beskattar.
De kapitalinkomster som beskattas härrör uteslutande från kapitalvinster, dvs det som förr kallades reavinster. Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2015/16:1 s. 361) framgår nämligen att skatten på hushållens kapitalinkomster är ca 50 miljarder kr. Av tabellen på s. 365 framgår, att kapitalvinsterna beräknas till 150 miljarder kr, vilket med en skattesats på 30 procent borde ge en skatt på just 50 miljarder. Den negativa ränteskattebasen förefaller således kosta lika mycket som aktieutdelningarna. Aktieutdelningarna från Sveriges 36 största företag under 2014 var enligt Svenskt Näringsliv 143,5 miljarder kronor. En stor del därav når inte hushållen eftersom aktier ägs av andra aktiebolag, men Sverige har ju mer än 36 företag och svenska hushåll äger aktier i utländska företag, så en skatt på 50 miljarder på hushållens aktieutdelningar är troligen en underskattning. Det skulle innebära att ett avskaffande av räntebeskattningen skulle finansiera ett avskaffande av den statliga inkomstskatten.
Bra, men kunde vara bättre: Avskaffa bolagskatten och slopa den statliga inkomstskatten (dvs inklusive värnskatten), så kan även 3:12-reglerna avskaffas. För att förhindra skattearbitrage vid avskaffat avdrag för räntor, borde räntebeskattningen utgå helt. Varje räntekostnad är ju någon annans ränteinkomst, så ränta är ingen skattebas. I själva verket är skattebasen för räntor negativ, eftersom de flesta räntekostnader finns hos skattesubjekt, medan en stor del av ränteinkomsterna finns hos skattebefriade subjekt och utlänningar, vilka Sverige inte beskattar.
De kapitalinkomster som beskattas härrör uteslutande från kapitalvinster, dvs det som förr kallades reavinster. Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2015/16:1 s. 361) framgår nämligen att skatten på hushållens kapitalinkomster är ca 50 miljarder kr. Av tabellen på s. 365 framgår, att kapitalvinsterna beräknas till 150 miljarder kr, vilket med en skattesats på 30 procent borde ge en skatt på just 50 miljarder. Den negativa ränteskattebasen förefaller således kosta lika mycket som aktieutdelningarna. Aktieutdelningarna från Sveriges 36 största företag under 2014 var enligt Svenskt Näringsliv 143,5 miljarder kronor. En stor del därav når inte hushållen eftersom aktier ägs av andra aktiebolag, men Sverige har ju mer än 36 företag och svenska hushåll äger aktier i utländska företag, så en skatt på 50 miljarder på hushållens aktieutdelningar är troligen en underskattning. Det skulle innebära att ett avskaffande av räntebeskattningen skulle finansiera ett avskaffande av den statliga inkomstskatten.
söndag 22 november 2015
FASTIGHETSSKATT OTÄNKBAR?
Magdalena Andersson har förklarat för EU-kommissionären Valdis Dombrovski "vilket hat svenska folket känner för fastighetsskatten", skriver SvD den 20 november. Om det är rätt citerat blir det nog svårt för henne att ändra uppfattning. Jag undrar emellertid vad hon har för belägg för sitt påstående. Är svenskarnas hat mot en fastighetsskatt större än andra folks? Hur kan vi ha haft fastighetsskatt i alla tider, om det funnits ett särskilt svenskt hat för fastighetsskatt?
Varför skulle en rimlig beskattning av fastighetskapitalets avkastning vara omöjlig, när all annan kapitalavkastning beskattas och när kostnaden för finansieringen är avdragsgill? "Ja, men avkastningen ger ju inga pengar att betala skatten med", har varit ett argument mot skatten. Det har inte hindrat att fastighetsskatt tagits ut förr. Under andra halvan av 1900-talet schablonbeskattades alla småhus. Och vem tror att ett fastighetsinnehav skulle vara förskonat från kostnader, drift, underhåll mm. Även dessa kostnader kräver inkomster för att betala. Är det inte dessutom både ganska rimligt och praktiskt att skattevägen ge det allmänna tillgång till finansiering av den infrastruktur som fastigheterna kräver; alltså en skatt som inte bara träffar avkastningen?
En fastighetsskatt fördelar skattebördan på alla och kan inte undgås om man vill bo/eller äga fastighet i Sverige. Den kan utformas så att den tas ut i relation till den bostadsstandard var och en tycker sig behöva. Nuvarande kommunala fastighetsavgift är maximalt 7.122 kr; lika för en villa värd 948.267 kr som för en värd 25 miljoner. Inte särskilt "rättvist". Undra på att fastighetspriserna skenar.
T.o.m. förre statsministern Göran Persson tycker att en fastighetsskatt vore bra. Man kan se hans belåtenhet i en intervju med SvD den 25 nov med att det var den borgerliga regeringen som införde nuvarande ordning med kommunal fastighetsavgift.
Varför skulle en rimlig beskattning av fastighetskapitalets avkastning vara omöjlig, när all annan kapitalavkastning beskattas och när kostnaden för finansieringen är avdragsgill? "Ja, men avkastningen ger ju inga pengar att betala skatten med", har varit ett argument mot skatten. Det har inte hindrat att fastighetsskatt tagits ut förr. Under andra halvan av 1900-talet schablonbeskattades alla småhus. Och vem tror att ett fastighetsinnehav skulle vara förskonat från kostnader, drift, underhåll mm. Även dessa kostnader kräver inkomster för att betala. Är det inte dessutom både ganska rimligt och praktiskt att skattevägen ge det allmänna tillgång till finansiering av den infrastruktur som fastigheterna kräver; alltså en skatt som inte bara träffar avkastningen?
En fastighetsskatt fördelar skattebördan på alla och kan inte undgås om man vill bo/eller äga fastighet i Sverige. Den kan utformas så att den tas ut i relation till den bostadsstandard var och en tycker sig behöva. Nuvarande kommunala fastighetsavgift är maximalt 7.122 kr; lika för en villa värd 948.267 kr som för en värd 25 miljoner. Inte särskilt "rättvist". Undra på att fastighetspriserna skenar.
T.o.m. förre statsministern Göran Persson tycker att en fastighetsskatt vore bra. Man kan se hans belåtenhet i en intervju med SvD den 25 nov med att det var den borgerliga regeringen som införde nuvarande ordning med kommunal fastighetsavgift.
tisdag 10 november 2015
ORDENS BETTYDELSE
Håller gamla ord och uttryck att få nya betydelser?
Idag, den 10 november, skriver Maria Ludvigsson i SvD i en ledarartikel om valet i Burma att militärens makt nog inte är helt bruten; "I parlamentet har militären konstitutionellt vigts en fjärdedel av platserna", skriver hon. Är det bara en felskrivning av "vikts", eller menar hon att militären är "sammanvigd" med makten? I bägge fallen verkar det saknas en preposition.
Längre fram i artikeln skriver hon "Sannolikt kan det tas till inteckning för att...". Hon menar väl "till intäkt" (man får vara tacksam att hon inte skrev "som intäkt", vilket man ofta ser).
I SvD.se skriver samma dag Jan Majlard om att Kammarrätten i Stockholm "förkunnat" en dom gällande Lagen om skydd mot olyckor. Det är inte första gången jag ser det ordvalet. Domstolar "avkunnar" domar.
Sådana här formuleringar brukar man skratta åt när det förekommer i Grönköpings Veckoblad.
Idag, den 10 november, skriver Maria Ludvigsson i SvD i en ledarartikel om valet i Burma att militärens makt nog inte är helt bruten; "I parlamentet har militären konstitutionellt vigts en fjärdedel av platserna", skriver hon. Är det bara en felskrivning av "vikts", eller menar hon att militären är "sammanvigd" med makten? I bägge fallen verkar det saknas en preposition.
Längre fram i artikeln skriver hon "Sannolikt kan det tas till inteckning för att...". Hon menar väl "till intäkt" (man får vara tacksam att hon inte skrev "som intäkt", vilket man ofta ser).
I SvD.se skriver samma dag Jan Majlard om att Kammarrätten i Stockholm "förkunnat" en dom gällande Lagen om skydd mot olyckor. Det är inte första gången jag ser det ordvalet. Domstolar "avkunnar" domar.
Sådana här formuleringar brukar man skratta åt när det förekommer i Grönköpings Veckoblad.
måndag 9 november 2015
FOLKPARTIETS SKATTEREFORM
Folkpartiets Jan Björklund och Erik Ullenhag föreslår på DN Debatt den 9 november att
1. värnskatten avskaffas
2. sänkt skatt (inkomstskatter och/eller lönekostnadsskatter) på låga arbetsinkomster
3. sänkt bolagsskatt
4. höjda konsumtionsskatter med kompensation till barnfamiljer och pensionärer
5. klimatskatt för t.ex. miljöovänliga bilar och kemikalier
6. höjd bostadsbeskattning, sänkt flyttskatt.
Helt rätt.
Värnskatten är den statliga inkomstskatt som tas ut på inkomster över 648.000 kr (25 procent). Tillsammans med den kommunala inkomstskatten på drygt 30 procent bli skattesatsen drygt 55 procent i dessa inkomstlägen. För pensionärer är brytpunkten knappt 20 tkr högre. Statsskatt med 20 procent tas ut på inkomster mellan 443.300 och 648.000 kr.
Värnskatten, som anses som en skatt på högre utbildning, motsvarar således bara några enstaka promille av samtliga skatter. Om statsskatten togs bort helt, skulle de enormt komplicerade 3:12-reglerna som reglerar fåmansföretagarnas beskattning hel kunna avskaffas. De behövs f.n. eftersom den normala skatten på aktieutdelning är 30 procent medan löneinkomstskatten kan bli upp till 60 procent på marginalen.
Bolagsskatten är den mest skadliga skatten och dessutom onödig, komplicerad och rättsosäker. Vidare frammanar den ett skatteplaneringsbeteende som helt i onödan upprör allmänheten, vilket tvingar lagstiftare att införa alltmer komplicerade och komplicerande regleringar och uppgiftslämnande för företagen. Bolagsskatten borde helst avskaffas helt, men varje sänkning är ett steg i rätt riktning.
Klimatskatter är knappast någon stor finansieringskälla men kan påverka människors beteende på ett önskvärt sätt. Helst ska de ju leda till att det oönskade beteendet upphör, men då blir det inga skatteinkomster.
Bostadbeskattningen är en beskattning som ingen kan undvika som äger eller bebor en fastighet i Sverige. Den är därför rättvis om den relateras till bostadens värde. Flyttskatten är skatten på vinst vid försäljning av bostäder (villor och bostadsrätter). Skatten förhindrar omsättning av bostäder och försvårar därmed för dem som inte äger sina bostäder att komma in på bostadsmarknaden.
LO verkar gilla förslaget, så det finns kanske hopp om att det kan genomföras. "Det låter högst rimligt och bra", säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö, till SvD. Dessvärre gillar LO inte idén med sänkt bolagsskatt.
För en tid sedan hade jag en kontakt med en sydsvensk moderatpolitiker, som hade följt min blogg och läst min bok. "För mig är det här enkel matematik", skrev hon. "För mig är det här inget konstigt. Men för mina vänner i partiet så gillar man tankarna men är rädd för konsekvenserna för att låta ett land som Sverige slopa vinstbeskattningen." Förhoppningsvis blir hon styrkt i sin uppfattning genom Folkpartiets utspel och kan driva på sitt parti.
1. värnskatten avskaffas
2. sänkt skatt (inkomstskatter och/eller lönekostnadsskatter) på låga arbetsinkomster
3. sänkt bolagsskatt
4. höjda konsumtionsskatter med kompensation till barnfamiljer och pensionärer
5. klimatskatt för t.ex. miljöovänliga bilar och kemikalier
6. höjd bostadsbeskattning, sänkt flyttskatt.
Helt rätt.
Värnskatten är den statliga inkomstskatt som tas ut på inkomster över 648.000 kr (25 procent). Tillsammans med den kommunala inkomstskatten på drygt 30 procent bli skattesatsen drygt 55 procent i dessa inkomstlägen. För pensionärer är brytpunkten knappt 20 tkr högre. Statsskatt med 20 procent tas ut på inkomster mellan 443.300 och 648.000 kr.
Värnskatten, som anses som en skatt på högre utbildning, motsvarar således bara några enstaka promille av samtliga skatter. Om statsskatten togs bort helt, skulle de enormt komplicerade 3:12-reglerna som reglerar fåmansföretagarnas beskattning hel kunna avskaffas. De behövs f.n. eftersom den normala skatten på aktieutdelning är 30 procent medan löneinkomstskatten kan bli upp till 60 procent på marginalen.
Bolagsskatten är den mest skadliga skatten och dessutom onödig, komplicerad och rättsosäker. Vidare frammanar den ett skatteplaneringsbeteende som helt i onödan upprör allmänheten, vilket tvingar lagstiftare att införa alltmer komplicerade och komplicerande regleringar och uppgiftslämnande för företagen. Bolagsskatten borde helst avskaffas helt, men varje sänkning är ett steg i rätt riktning.
Klimatskatter är knappast någon stor finansieringskälla men kan påverka människors beteende på ett önskvärt sätt. Helst ska de ju leda till att det oönskade beteendet upphör, men då blir det inga skatteinkomster.
Bostadbeskattningen är en beskattning som ingen kan undvika som äger eller bebor en fastighet i Sverige. Den är därför rättvis om den relateras till bostadens värde. Flyttskatten är skatten på vinst vid försäljning av bostäder (villor och bostadsrätter). Skatten förhindrar omsättning av bostäder och försvårar därmed för dem som inte äger sina bostäder att komma in på bostadsmarknaden.
LO verkar gilla förslaget, så det finns kanske hopp om att det kan genomföras. "Det låter högst rimligt och bra", säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö, till SvD. Dessvärre gillar LO inte idén med sänkt bolagsskatt.
För en tid sedan hade jag en kontakt med en sydsvensk moderatpolitiker, som hade följt min blogg och läst min bok. "För mig är det här enkel matematik", skrev hon. "För mig är det här inget konstigt. Men för mina vänner i partiet så gillar man tankarna men är rädd för konsekvenserna för att låta ett land som Sverige slopa vinstbeskattningen." Förhoppningsvis blir hon styrkt i sin uppfattning genom Folkpartiets utspel och kan driva på sitt parti.
fredag 6 november 2015
FAIR SHARE
Svenskt Näringslivs skatteansvarige Krister Andersson och hans danske motsvarighet Jacob Ravn kommenterar i SvD den 5 november EU-kommissionens och kommissionären Margrethe Westagers påpekande om att företagen ska betala en "fair share" i skatt (i de olika länder de är verksamma). Det kan bli dyrt påpekar kommentatorerna; ett exempel på vad förslaget om en gemensam europeisk bolagsskattebas (CCCTB) skulle medföra innebär skattebortfall på 15 resp. 10 miljarder kr för Sverige resp. Danmark. Ännu värre kan det bli om den pågående processen om Base Erosion Profit Shifting (BEPS) omsätts i verklighet. Då kan europeiska länder komma att förlora ännu större belopp, när stora utomeuropeiska länder kräver en större del av kakan.
Att främmande länder i kraft av sin ekonomiska styrka kan tvinga av företag skatter är inte mycket att göra åt. Risken för länderna är att utländska investerare avstår från att verka i dem, om närvaron kostar för mycket. Om svenska företag drabbas av högre europeiska och/eller utomeuropeiska bolagsskatter blir konsekvensen att de svenska bolagsskatterna reduceras - inte bara därför vår andel enligt någon "fair share"-princip blir mindre, utan dessutom för att Sverige för att undvika internationell dubbelbeskattning avräknar utländsk skatt från den svenska skatten på ett bolags hela världsvinst.
Då kanske det inte blir någon svensk bolagsskatt alls från Sveriges internationellt verksamma företag.
Nu utgör bolagsskatterna bara några entals-procent av de totala skatteinkomsterna, så några dramatiska förluster är det inte fråga om. Och om det ändå inte blir några bolagsskatteintäkter från Sveriges multinationella företag, kunde den svenska skatten lika gärna avskaffas helt. Eftersom bolagsskatten för administrationen, domstolarna, rättsväsende, skattekonsulteri och akademier förbrukar några 10-tal miljarder kronor i resurser vore det en vinst för Sverige. Dessutom förenklas företagandet, och avkastningen för utländska investeringar i Sverige ökar. Så också för de enbart i Sverige verksamma företagen. Det som inte går bort i bolagsskatt blir lön och utdelning - som beskattas.
Vad väntar vi på?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Att främmande länder i kraft av sin ekonomiska styrka kan tvinga av företag skatter är inte mycket att göra åt. Risken för länderna är att utländska investerare avstår från att verka i dem, om närvaron kostar för mycket. Om svenska företag drabbas av högre europeiska och/eller utomeuropeiska bolagsskatter blir konsekvensen att de svenska bolagsskatterna reduceras - inte bara därför vår andel enligt någon "fair share"-princip blir mindre, utan dessutom för att Sverige för att undvika internationell dubbelbeskattning avräknar utländsk skatt från den svenska skatten på ett bolags hela världsvinst.
Då kanske det inte blir någon svensk bolagsskatt alls från Sveriges internationellt verksamma företag.
Nu utgör bolagsskatterna bara några entals-procent av de totala skatteinkomsterna, så några dramatiska förluster är det inte fråga om. Och om det ändå inte blir några bolagsskatteintäkter från Sveriges multinationella företag, kunde den svenska skatten lika gärna avskaffas helt. Eftersom bolagsskatten för administrationen, domstolarna, rättsväsende, skattekonsulteri och akademier förbrukar några 10-tal miljarder kronor i resurser vore det en vinst för Sverige. Dessutom förenklas företagandet, och avkastningen för utländska investeringar i Sverige ökar. Så också för de enbart i Sverige verksamma företagen. Det som inte går bort i bolagsskatt blir lön och utdelning - som beskattas.
Vad väntar vi på?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
söndag 18 oktober 2015
BEPS
Till dags dato verkar endast Dagens Industri ha observerat BEPS-rapporten från OECD. I en ledare den 15 oktober kommenteras och kritiseras förslaget.
DI observerar ett problem i själva förutsättningen för förslaget.
Om BEPS-projektet skulle resultera i att utvecklingsländer tillåts ta en större andel av företagens vinster är det emellertid knappast någon katastrof för företagen. De kommer i sina hemländer att kunna avräkna ett större belopp av utländska skatter, så skattebördan blir oförändrad. Hemländerna får visserligen lägre skatteinkomster, med bolagsskatternas andel av de totala skatteinkomstenar är ändå nästan försumbar. Intressantare är om företagen är lika intresserade av etablering i u-länderna, om dessa genom högre skatter tar mera betalt för företagens etablering och verksamhet. Den effekten skulle bli ännu mer påtaglig om hemländerna skulle avskaffa sin bolagsbeskattning. Den högre avräkningen av utländska skatter skulle göra ett sådant steg lättare att ta.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
DI observerar ett problem i själva förutsättningen för förslaget.
Bolagsskatt är bara en mindre del av världens skatteinkomster. Andelen borde vara ännu mindre; det stora skatteproblemet i fattiga länder är nämligen att deras skattemyndigheter inte lyckas driva in vanlig inkomstskatt och moms.
Magdalena Andersson bekräftar ofrivilligt i sitt debattinlägg [på DI Debatt] att skatteflyktsproblemet inte rimligen kan vara det som hotar världens välfärdssystem; slår man ut det på jordens befolkning blir det några hundralappar per person. Det bästa skattebiståndet är alltså att hjälpa fattiga länder att bygga upp en okorrumperad statsförvaltning.Det är inte ofta man ser tidningarna bagatellisera bolagsskatteproblemet så pass. Man får vara tacksam för det lilla. Att gå längre och inse att bolagsskatten är kontraproduktiv, skadlig och onödig verkar svårare.
Om BEPS-projektet skulle resultera i att utvecklingsländer tillåts ta en större andel av företagens vinster är det emellertid knappast någon katastrof för företagen. De kommer i sina hemländer att kunna avräkna ett större belopp av utländska skatter, så skattebördan blir oförändrad. Hemländerna får visserligen lägre skatteinkomster, med bolagsskatternas andel av de totala skatteinkomstenar är ändå nästan försumbar. Intressantare är om företagen är lika intresserade av etablering i u-länderna, om dessa genom högre skatter tar mera betalt för företagens etablering och verksamhet. Den effekten skulle bli ännu mer påtaglig om hemländerna skulle avskaffa sin bolagsbeskattning. Den högre avräkningen av utländska skatter skulle göra ett sådant steg lättare att ta.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
onsdag 7 oktober 2015
OECD har presenterat underlaget för G20-ländernas förhandlingar om internationell skatteflykt, Base Erosion Profit Shifing (BEPS)
På initiativ av G20-ländernas ledare har OECD i 2013 års plan för kamp mot internationell bolagsskatteflykt (BEPS Action Plan) identifierat 15 områden att bearbeta. En rapport lades fram den 5 oktober för diskussion på G20-ländernas finansministermöte i Lima den 8 oktober. Stor beslutsamhet präglar arbetet och omfattande resurser har lagts ned. Förväntningarna är mycket stora; både att den internationella bolagsskatteflykten skall bemästras och att utvecklingsländer ska tillföras större del av bolagsskattekakan.
Rapporten och sammandrag finns här.
Rapporten omfattar 15 Action plans.
1. Den digitala ekonomins skatteproblem.
2. Olika länders skilda behandling av finansiella instrument (hybrid mismatch arrangements).
3. Skärpning av CFC-regler; beskattning av närstående utländska företag (Controlled Foreign Companies).
4. Begränsning av avdragsrätten för räntor och andra finansiella betalningar.
5. Motverkan av skadlig skatteplanering; informationsutbyte och substans.
6. Motverkan av missbruk av skatteavtal, treaty shopping.
7. Motverkan av konstlat undvikande av fast driftställe.
8 - 10. Transfer pricing avseende rättigheter och immateriella tillgångar måste knytas till värdeskapandet.
11. Insamling och analys av data om BEPS och hur det ska arrangeras.
12. Tvång för företag att avslöja sina metoder för aggressiv skatteplanering.
13. Transfer pricing dokumentation.
14. Effektivare metoder för lösning av tvister mellan ländernas skattekrav.
15. Utveckling av ett multilateral instrument för att strömlinjeforma existerande bilaterala skatteavtal.
Ambitionerna är som synes höga. Något motsvarande har väl aldrig setts. Det ska bli mycket spännande att se hur detta ska kunna genomföras.
I rapporten hävdas att skatteförlusterna skulle vara 100-240 miljarder USD årligen. Låter ofantligt mycket men sägs i rapporten motsvara 4-10 procent av globala bolagsskatteinkomster. Då ska man komma ihåg att ytterst sällan motsvarar bolagsskatteinkomsterna mer än 7-8 procent av staternas totala skatteinkomster. Så det är en LITEN men extremt komplicerad skatt.
Min gissning är att detta är en av de sista spikarna i bolagsskattekistan. Systemet kommer att implodera under sin egen tyngd.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Rapporten och sammandrag finns här.
Rapporten omfattar 15 Action plans.
1. Den digitala ekonomins skatteproblem.
2. Olika länders skilda behandling av finansiella instrument (hybrid mismatch arrangements).
3. Skärpning av CFC-regler; beskattning av närstående utländska företag (Controlled Foreign Companies).
4. Begränsning av avdragsrätten för räntor och andra finansiella betalningar.
5. Motverkan av skadlig skatteplanering; informationsutbyte och substans.
6. Motverkan av missbruk av skatteavtal, treaty shopping.
7. Motverkan av konstlat undvikande av fast driftställe.
8 - 10. Transfer pricing avseende rättigheter och immateriella tillgångar måste knytas till värdeskapandet.
11. Insamling och analys av data om BEPS och hur det ska arrangeras.
12. Tvång för företag att avslöja sina metoder för aggressiv skatteplanering.
13. Transfer pricing dokumentation.
14. Effektivare metoder för lösning av tvister mellan ländernas skattekrav.
15. Utveckling av ett multilateral instrument för att strömlinjeforma existerande bilaterala skatteavtal.
Ambitionerna är som synes höga. Något motsvarande har väl aldrig setts. Det ska bli mycket spännande att se hur detta ska kunna genomföras.
I rapporten hävdas att skatteförlusterna skulle vara 100-240 miljarder USD årligen. Låter ofantligt mycket men sägs i rapporten motsvara 4-10 procent av globala bolagsskatteinkomster. Då ska man komma ihåg att ytterst sällan motsvarar bolagsskatteinkomsterna mer än 7-8 procent av staternas totala skatteinkomster. Så det är en LITEN men extremt komplicerad skatt.
Min gissning är att detta är en av de sista spikarna i bolagsskattekistan. Systemet kommer att implodera under sin egen tyngd.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
tisdag 18 augusti 2015
"SKATTEKLIPP" I HETA IT-BOLAG
Sten Carlsson, reporter på SvD Näringsliv, gör en hönsgård av en fjäder när han i SvD den 18 augusti försöker göra en sensation av att de "hetaste svenska it-bolagen sprider sin stjärnglans över världen men betalar förhållandevis lite bolagsskatt". Längre fram i artikeln konstaterar han att de "flesta av bolagen omsätter miljarder men har långt kvar till lönsamhet - och därmed bolagsskatt". Ja, men då så. Det är ju inte skatt på omsättningen vi har, utan på vinsten.
Några representanter för branschen yttrar sig.
Så sant.
Som Carlsson skriver beräknas bolagsskatten "de senaste åren ha bidragit med omkring 90 miljarder kronor till statskassan varje år. Siffran kan jämföras med skatter på arbete, som sammanlagt uppgått till drygt 500 miljarder kronor." Vad menas med den jämförelsen? Borde det vara mer bolagsskatt är löneinkomstskatt? Om, man lägger till skatt på lönekostnader (arbetsgivaravgifter) på 600 miljarder och moms och andra konsumtionsskatter på 500 miljarder, inser man att bolagsskatten inte är någon viktig skatt alls. I de flesta länder motsvarar bolagsskatten endast 5-7 procent av de totala skatterna.
Framgångssagan om dagens snabbt växande it-företag inleds ofta med statliga insatser på IT-området, skriver Carlsson. "Datorsubventioner och satsningar på bredband på 90-talet är typiska förklaringar till att så många svenska teknikbolag i dag når globala framgångar." Tja, kanske det. Men det motiverar inte hans fråga vad statskassan får tillbaka (i form av bolagsskatt). Varför skulle staten ta tillbaka stimulansen? Var det inte meningen att stimulera fram IT-kunnande? Varför ska stödet betalas tillbaka? Och bara av dem som lyckas bra. Om det bara vore tänkt som lån vore det väl enfaldigt att låta gäldenären bestämma villkoren för återbetalning. Och att inte bevaka att krediten används på ett förnuftigt sätt.
Carlsson funderar kring att även om bolagen går med vinst i framtiden, blir det inga skatter - det finns miljardförluster att kvitta mot. Så vinstskatten uteblir.
Ja, tacka för det! Sedan mer än femtio år tillåts förlustutjämning i Sverige, även om det finns en del meningslösa och destruktiva restriktioner. Det ska inte vara mer än den långsiktiga vinsten som beskattas.
Hela artikeln är som skatteupplysning meningslös och sensationssökande. Det är inget konstigt med att företag som inte går med vinst betalar skatt. Det är egentligen konstigt att bolag som går med vinst måste avstå en del av vinsten i skatt.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Några representanter för branschen yttrar sig.
Jag tror det finns en övertro på att beskattningen på ett företags vinster är den stora nyttan för samhället. Den stora nyttan är många kompetenta människor som får arbete i Sverige.- - -
Det är högavlönade tjänster, det betalas in arbetsgivaravgifter och de här människorna betalar skatt. Det viktigaste är att bolagen finns. Om de inte gjorde det skulle det vara förfärligt.
Så sant.
Som Carlsson skriver beräknas bolagsskatten "de senaste åren ha bidragit med omkring 90 miljarder kronor till statskassan varje år. Siffran kan jämföras med skatter på arbete, som sammanlagt uppgått till drygt 500 miljarder kronor." Vad menas med den jämförelsen? Borde det vara mer bolagsskatt är löneinkomstskatt? Om, man lägger till skatt på lönekostnader (arbetsgivaravgifter) på 600 miljarder och moms och andra konsumtionsskatter på 500 miljarder, inser man att bolagsskatten inte är någon viktig skatt alls. I de flesta länder motsvarar bolagsskatten endast 5-7 procent av de totala skatterna.
Framgångssagan om dagens snabbt växande it-företag inleds ofta med statliga insatser på IT-området, skriver Carlsson. "Datorsubventioner och satsningar på bredband på 90-talet är typiska förklaringar till att så många svenska teknikbolag i dag når globala framgångar." Tja, kanske det. Men det motiverar inte hans fråga vad statskassan får tillbaka (i form av bolagsskatt). Varför skulle staten ta tillbaka stimulansen? Var det inte meningen att stimulera fram IT-kunnande? Varför ska stödet betalas tillbaka? Och bara av dem som lyckas bra. Om det bara vore tänkt som lån vore det väl enfaldigt att låta gäldenären bestämma villkoren för återbetalning. Och att inte bevaka att krediten används på ett förnuftigt sätt.
Carlsson funderar kring att även om bolagen går med vinst i framtiden, blir det inga skatter - det finns miljardförluster att kvitta mot. Så vinstskatten uteblir.
Ja, tacka för det! Sedan mer än femtio år tillåts förlustutjämning i Sverige, även om det finns en del meningslösa och destruktiva restriktioner. Det ska inte vara mer än den långsiktiga vinsten som beskattas.
Hela artikeln är som skatteupplysning meningslös och sensationssökande. Det är inget konstigt med att företag som inte går med vinst betalar skatt. Det är egentligen konstigt att bolag som går med vinst måste avstå en del av vinsten i skatt.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
måndag 17 augusti 2015
AKTIV FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPERSFONDER
Andreas Bergh skriver i en kolumn i SvD den 17 augusti om aktiv och passiv förvaltning av fonder. Eftersom all känd information är invägd i marknadspriset kan man teoretiskt inte tjäna på aktiv förvaltning.
Endast den som vet mer än marknaden kan få högre avkastning än den passive. Ju effektivare marknaden är desto svårare är det att veta mer och veta tidigare. När dessutom fondförvaltningen omfattar en så stor andel av börsen är det ännu omöjligare. Det finns för få aktier som fonderna inte redan äger.
Slutsatsen är att man bör välja passiv förvaltning, eftersom man då inte behöver betala för något som inte utförs.
Eller en hedgefond eller liknande, som inte förvaltar noterade aktier och som har komptetenta förvaltare som kan bedöma individuella företag.
Endast den som vet mer än marknaden kan få högre avkastning än den passive. Ju effektivare marknaden är desto svårare är det att veta mer och veta tidigare. När dessutom fondförvaltningen omfattar en så stor andel av börsen är det ännu omöjligare. Det finns för få aktier som fonderna inte redan äger.
Slutsatsen är att man bör välja passiv förvaltning, eftersom man då inte behöver betala för något som inte utförs.
Eller en hedgefond eller liknande, som inte förvaltar noterade aktier och som har komptetenta förvaltare som kan bedöma individuella företag.
fredag 31 juli 2015
MOMS PÅ HYRA?
Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna Sverige, kritiserar direktiven till den tillsatta utredningen om att stärka hyresrätten på SvD debatt den 31 juli. Ett av hans förslag, som för de flesta måste te sig obegripligt, är att införa "en låg moms på hyra". Det skulle ge "en kostnadssänkande effekt som stimulerar nyproduktion av hyresrätter och göra renoveringar billigare" skriver han.
Så är det faktiskt hur konstigt det än kan låta.
Fastighetsägare betalar moms (ingående moms) som alla andra på sina inköp. Till skillnad mot alla andra rörelseidkare får de dock inte dra av momsen mot någon moms på sin försäljning (utgående moms). Bostadsuthyrning är nämligen inte momsskattepliktig. (Som alla hyresgäster kan se på sina hyresfakturor är det inte någon moms på hyran.) Det betyder att fastighetsägarnas moms på inköpen drabbar dem som en kostnad, och den måste de förstås få täckning för genom extra påslag på hyran.
Om det, som Lennebo föreslår, införs en "låg" moms på hyra, slipper fastighetsägaren den kostnaden och med en "låg" moms på hyran kan hyran - inklusive momsen - bli lägre än idag.
Men hur många kan ta den kunskapen till sig.
Allt vore oändligt mycket enklare om moms toges ut endast på försäljning till konsument, dvs privatpersoner och andra icke skattskyldiga. Som det nu är föranleder varje transaktion mellan skattskyldiga, dvs företag, en lika stor inbetalning till Skatteverket som utbetalning från Skatteverket, dvs i praktiken ekonomiskt likgiltiga men juridiskt och praktiskt resurskrävande transaktioner. Det skattebelopp som slutgiltigt tillfaller staten är momsen på sistaledstransaktionen.
Varför fastighetsägare behandlas som vanliga konsumenter och hyra därför inte är momsbelagt är ett mysterium. Det skulle, som Lennebo skriver, kunna leda till lägre hyror om de blev skattskyldiga. Men förmodligen är det politiskt omöjligt, eftersom alla tror att momsen på hyran skulle leda till högre hyra.
Så är det faktiskt hur konstigt det än kan låta.
Fastighetsägare betalar moms (ingående moms) som alla andra på sina inköp. Till skillnad mot alla andra rörelseidkare får de dock inte dra av momsen mot någon moms på sin försäljning (utgående moms). Bostadsuthyrning är nämligen inte momsskattepliktig. (Som alla hyresgäster kan se på sina hyresfakturor är det inte någon moms på hyran.) Det betyder att fastighetsägarnas moms på inköpen drabbar dem som en kostnad, och den måste de förstås få täckning för genom extra påslag på hyran.
Om det, som Lennebo föreslår, införs en "låg" moms på hyra, slipper fastighetsägaren den kostnaden och med en "låg" moms på hyran kan hyran - inklusive momsen - bli lägre än idag.
Men hur många kan ta den kunskapen till sig.
Allt vore oändligt mycket enklare om moms toges ut endast på försäljning till konsument, dvs privatpersoner och andra icke skattskyldiga. Som det nu är föranleder varje transaktion mellan skattskyldiga, dvs företag, en lika stor inbetalning till Skatteverket som utbetalning från Skatteverket, dvs i praktiken ekonomiskt likgiltiga men juridiskt och praktiskt resurskrävande transaktioner. Det skattebelopp som slutgiltigt tillfaller staten är momsen på sistaledstransaktionen.
Varför fastighetsägare behandlas som vanliga konsumenter och hyra därför inte är momsbelagt är ett mysterium. Det skulle, som Lennebo skriver, kunna leda till lägre hyror om de blev skattskyldiga. Men förmodligen är det politiskt omöjligt, eftersom alla tror att momsen på hyran skulle leda till högre hyra.
måndag 13 juli 2015
DEN FRUKTLÖSA JAKTEN PÅ SKATTEN
Jakten på bolagsskatten går vidare. Både OECD och G20-länderna (BEPS-projektet) bedriver en intensiv verksamhet. EU-parlamentet röstade nyligen igenom ett förslag om att alla stora bolag ska vara tvungna att redovisa hur mycket skatt de betalar i varje land. I förslaget ingår också krav på att företagen ska redovisa vilka tillgångar de har och hur många anställda det finns i varje land. EU-parlamentet vill också att företagen ska vara tvungna att tydligt redovisa ägarförhållanden. Parlamentet vill att kraven ska gälla alla börsnoterade företag och även stora onoterade bolag. Vad definitionen av ett stort bolag kommer att bli återstår att se när ministerrådet och EU-kommissionen har behandlat frågan. Först då kommer det att bli en skarp lag som sedan implementeras i Sverige.
I Sverige hölls den 3 juni ett seminarium i Riksdagens skatteutskott om BEPS-projektets konsekvenser.
2015 års World Investment Report från FN-organet UNCTAD avlämnades nyligen. SvD rapporterade den 14 juli från presskonferensen, men artikeln berör endast den del av rapporten som handlar om bolagsskatteflykten.
Det hävdas i rapporten att u-länderna går miste om bolagsskatter motsvarande 100 miljarder USD årligen genom att bolagen kanaliserar sina vinster via offshore-bolag. Bara Jungfruöarna ska ha tagit emot 60 - 90 miljarder dollar årligen. Det finns ju flera skatteoaser så totalbeloppet är säkerligen större, men det är å andra sidan inte bara beskattningsunderlag från u-länder som kanaliseras dit.
Nu är det här räkneexempel. Vad skulle hända om bolagen verkligen skulle betala skatterna? Skulle investeringarna då gjorts? Även länder som Nederländerna, Ungern och Luxemburg erbjuder förmånliga skattevillkor för utländska företag, påstås det. "Sådana upplägg gör att företagen undviker att betala skatt i utvecklingsländerna." Menar man att i-länder skulle höja sina skatter för att möjliggöra för u-länderna att dra in skatter?!
Å andra sidan ger Unctad en siffra på hur utländska investerare bidrar med skatteinkomster till utvecklingsländerna; 730 miljarder dollar årligen. Den siffran skulle kanske vara 100 miljarder lägre om bolagen inte slussade sina vinster till Jungfruöarna. Investeringarna skulle kanske gjorts någon annanstans. Kanske skulle kapitaltillflöde, sysselsättning och välstånd vara väsentligt högre om bolagens närvaro och aktivitet inte bestraffades med beskattning av de värden de skapar och de som verkligen bekostar bolagsskatterna - de anställda och konsumenterna i landet - betalar skatterna. Det är för dem som staten drar in skatter och det är de som har glädje av statens skatteinkomster. Bolagen kan göra sina investeringar annorstädes.
Viss tillnyktring kan skönjas i artikelns sista stycke, där Unctads biträdande generaldirektör, Joakim Reiter, säger: "Visst är det absolut nödvändigt att täppa igen hålen för att motverka skatteflykt. Men om det sker på ett sådant sätt att investeringsflödet samtidigt stryps är det knappast en hållbar lösning för u-länderna".
Att beskatta just vinsten är nog det dummaste de kan göra.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Här följer sammandraget av Unctad-rapportens skatteavsnitt:
I Sverige hölls den 3 juni ett seminarium i Riksdagens skatteutskott om BEPS-projektets konsekvenser.
2015 års World Investment Report från FN-organet UNCTAD avlämnades nyligen. SvD rapporterade den 14 juli från presskonferensen, men artikeln berör endast den del av rapporten som handlar om bolagsskatteflykten.
Det hävdas i rapporten att u-länderna går miste om bolagsskatter motsvarande 100 miljarder USD årligen genom att bolagen kanaliserar sina vinster via offshore-bolag. Bara Jungfruöarna ska ha tagit emot 60 - 90 miljarder dollar årligen. Det finns ju flera skatteoaser så totalbeloppet är säkerligen större, men det är å andra sidan inte bara beskattningsunderlag från u-länder som kanaliseras dit.
Nu är det här räkneexempel. Vad skulle hända om bolagen verkligen skulle betala skatterna? Skulle investeringarna då gjorts? Även länder som Nederländerna, Ungern och Luxemburg erbjuder förmånliga skattevillkor för utländska företag, påstås det. "Sådana upplägg gör att företagen undviker att betala skatt i utvecklingsländerna." Menar man att i-länder skulle höja sina skatter för att möjliggöra för u-länderna att dra in skatter?!
Å andra sidan ger Unctad en siffra på hur utländska investerare bidrar med skatteinkomster till utvecklingsländerna; 730 miljarder dollar årligen. Den siffran skulle kanske vara 100 miljarder lägre om bolagen inte slussade sina vinster till Jungfruöarna. Investeringarna skulle kanske gjorts någon annanstans. Kanske skulle kapitaltillflöde, sysselsättning och välstånd vara väsentligt högre om bolagens närvaro och aktivitet inte bestraffades med beskattning av de värden de skapar och de som verkligen bekostar bolagsskatterna - de anställda och konsumenterna i landet - betalar skatterna. Det är för dem som staten drar in skatter och det är de som har glädje av statens skatteinkomster. Bolagen kan göra sina investeringar annorstädes.
Viss tillnyktring kan skönjas i artikelns sista stycke, där Unctads biträdande generaldirektör, Joakim Reiter, säger: "Visst är det absolut nödvändigt att täppa igen hålen för att motverka skatteflykt. Men om det sker på ett sådant sätt att investeringsflödet samtidigt stryps är det knappast en hållbar lösning för u-länderna".
Att beskatta just vinsten är nog det dummaste de kan göra.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Här följer sammandraget av Unctad-rapportens skatteavsnitt:
INTERNATIONAL TAX AND INVESTMENT POLICY COHERENCE
Intense debate and
concrete policy work is ongoing in the international community on the fiscal
contribution
of MNEs. The focus
is predominantly on tax avoidance – notably in the G20 project on base erosion
and profit
shifting (BEPS).
At the same time, sustained investment is needed in global economic growth and
development,
especially in
light of financing needs for the Sustainable Development Goals (SDGs). The policy imperative is to
take action
against tax avoidance to support domestic resource mobilization and continue to
facilitate productive
investment for
sustainable development.
UNCTAD estimates
the contribution of MNE foreign affiliates to government budgets in developing
countries at
approximately
$730 billion annually. This represents, on average, some 23 per
cent of total corporate contributions and 10 per cent of total government
revenues. The relative size (and composition) of this contribution varies by country
and region. It is higher in developing countries than in developed countries,
underlining the exposure and dependence of developing countries on corporate
contributions. (On average, the government budgets of African countries depend
on foreign corporate payments for 14 per cent of their funding.)
Furthermore, the
lower a country is on the development ladder, the greater is its dependence on
non-tax revenue
streams
contributed by firms. In developing countries, foreign
affiliates, on average, contribute more than
twice as much to
government revenues through royalties on natural resources, tariffs, payroll
taxes and social
contributions,
and other types of taxes and levies, than through corporate income taxes.
MNEs build their
corporate structures through cross-border investment. They do so in the most
tax-efficient
manner possible,
within the constraints of their business and operational needs. The size and direction of FDI
flows are thus
often influenced by MNE tax considerations, because the structure and modality
of investments
enable
opportunities to avoid tax on subsequent investment income.
An investment
perspective on tax avoidance puts the spotlight on the role of offshore
investment hubs (tax
havens and special
purpose entities in other countries) as major players in global investment. Some 30 per cent
of cross-border
corporate investment stocks have been routed through offshore hubs before
reaching their
destination as
productive assets. (UNCTAD’s FDI database removes the
associated double-counting effect.)
The outsized
role of offshore hubs in global corporate investments is largely due to tax
planning, although other
factors can play
a supporting role. MNEs employ a range of tax avoidance
levers, enabled by tax rate differentials
between jurisdictions,
legislative mismatches, and tax treaties. MNE tax planning involves complex
multilayered
corporate
structures. Two archetypal categories stand out: (i) intangibles-based transfer
pricing schemes and (ii)
financing schemes.
Both schemes, which are representative of a relevant part of tax avoidance
practices, make
use of investment
structures involving entities in offshore investment hubs – financing schemes
especially rely on
direct investment
links through hubs.
Tax avoidance
practices by MNEs are a global issue relevant to all countries: the exposure to
investments from
offshore hubs is
broadly similar for developing and developed countries. However, profit
shifting out of developing
countries can have
a significant negative impact on their prospects for sustainable development.
Developing
countries are
often less equipped to deal with highly complex tax avoidance practices because
of resource
constraints or
lack of technical expertise.
Tax avoidance
practices are responsible for a significant leakage of development financing
resources. An
estimated $100
billion of annual tax revenue losses for developing countries is related to
inward investment
stocks directly
linked to offshore hubs. There is a clear relationship between
the share of offshore-hub investment
in host countries’
inward FDI stock and the reported (taxable) rate of return on FDI. The more
investment is
routed through
offshore hubs, the less taxable profits accrue. On average, across developing
economies,
every 10
percentage points of offshore investment is associated with a 1 percentage
point lower rate of return.
These averages disguise country-specific
impacts.
Tax avoidance
practices by MNEs lead to a substantial loss of government revenue in developing
countries.
The basic issues
of fairness in the distribution of tax revenues between jurisdictions that this
implies must be
addressed. At a particular disadvantage are countries with limited tax collection
capabilities, greater reliance on
tax revenues
from corporate investors, and growing exposure to offshore investments.
Therefore,
action must be taken to tackle tax avoidance, carefully considering the effects
on international
investment. Currently,
offshore investment hubs play a systemic role in international investment
flows: they
are part of the
global FDI financing infrastructure. Any measures at the international level
that might affect the
investment
facilitation function of these hubs, or key investment facilitation levers
(such as tax treaties), must
include an
investment policy perspective.
Ongoing
anti-avoidance discussions in the international community pay limited attention
to investment policy.
The role of
investment in building the corporate structures that enable tax avoidance is
fundamental. Therefore,
investment
policy should form an integral part of any solution to tax avoidance.
A set of
guidelines for coherent international tax and
investment policies may help realize the synergies between
investment policy
and initiatives to counter tax avoidance. Key objectives include removing
aggressive tax
planning
opportunities as investment promotion levers; considering the potential impact
on investment of antiavoidance measures; taking a partnership approach in
recognition of shared responsibilities between host,
home and conduit
countries; managing the interaction between international investment and tax
agreements;
and strengthening
the role of both investment and fiscal revenues in sustainable development as
well as the
capabilities of
developing countries to address tax avoidance issues.
WIR14 showed the massive
worldwide financing needs for sustainable development and the important role
that
FDI can play in
bridging the investment gap, especially in developing countries. In this light,
strengthening the
global investment
policy environment, including both the IIA and the international tax regimes,
must be a priority.
The two regimes,
each made up of a “spaghetti bowl” of over 3,000 bilateral agreements, are interrelated, and
they face similar challenges. And both are the object of reform efforts. Even
though each regime has its own
specific reform
priorities, there is merit in considering a joint agenda. This could aim for
more inclusiveness, better
governance and
greater coherence to manage the interaction between international tax and
investment policies,
not only avoiding
conflict between the regimes but also making them mutually supportive. The
international
investment and
development community should, and can, eventually build a common framework for
global
investment cooperation for the benefit
of all.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
