I april väntas domar från Kammarrätten i Stockholm om beskattning av carried interest i riskkapitaluppläggen.
SvD SvD SvD
Den 21 april kom domarna. Skatteverkets linje att tillämpa 3:12-reglerna stod sig. Ersättningen till de delägande administratörerna är i och för sig utdelning. Men eftersom bolagen bedöms som fåmansföretag och administratörerna som verksamma i betydande omfattning, ska utdelningen till beskattas som lön.
Det får antas att domarna överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, och rättsfrågan tål onekligen prövning, varför prövningstillstånd rimligen kommer att ges.
SvD, SvD, SvD
Nordic Capital
Visar inlägg med etikett riskkapitalbolag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett riskkapitalbolag. Visa alla inlägg
tisdag 4 april 2017
torsdag 6 november 2014
NORDIC CAPITAL VANN ROND TRE, SEGULAH OCH BRANSCHEN FÖRLORADE
Medierna rapporterar den 5 november att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) inte beviljat Skatteverket (SkV) prövningstillstånd i skattemålet mot riskkapitalbolaget Nordic Capital. Frågan gällde främst hur ersättningen till vissa intressenter skulle beskattas - som utdelning eller lön. Kammarrätten i Stockholm ändrade Förvaltningsrättens dom i för bolaget positiv riktning och SkV ville återställa Förvaltningsrättens dom, som stod i överensstämmelse med SkVs ursprungliga beslut.
Att HFD inte beviljade prövningstillstånd innebär inte att domstolen instämmer med Kammarättens bedömning. Det gjorde domstolen inte. Vad ingen verkar ha observerat är nämligen att i ett samtidigt avdömt mål, mål nr 5169-13, rörande förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) för ett annat riskkapitalbolag, Segulah, har domstolen delat SRNs beslut att carried interest inte är kapitalvinst utan vanlig skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Förhandsbesked kräver inte prövningstillstånd.
Någon prövning av Nordic Capital behövdes därmed inte.
För Skatteverket (SkV) framställs i SvD utgången av målet mot Nordic Capital som ett fiasko i kampen mot riskkapitalbolagen. Patricia Hedelius skriver:
Mot Nordic Capital förlorade verket visserligen. Men genom målet mot Segulah vann SkV principfrågan om att carried interest utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Det däremot svarande belopp som delägarna tillgodogjort sig torde därför utgöra lön och därmed belastas med sociala avgifter.
SkV vann i principfrågan och Segulah och branschen förlorade. Nordic Capital vann, därför att Kammarrätten visade sig ha gjort fel och HFD inte brydde sig om att pröva målet.
Målen finns kommenterade här.
Att HFD inte beviljade prövningstillstånd innebär inte att domstolen instämmer med Kammarättens bedömning. Det gjorde domstolen inte. Vad ingen verkar ha observerat är nämligen att i ett samtidigt avdömt mål, mål nr 5169-13, rörande förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) för ett annat riskkapitalbolag, Segulah, har domstolen delat SRNs beslut att carried interest inte är kapitalvinst utan vanlig skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Förhandsbesked kräver inte prövningstillstånd.
Någon prövning av Nordic Capital behövdes därmed inte.
För Skatteverket (SkV) framställs i SvD utgången av målet mot Nordic Capital som ett fiasko i kampen mot riskkapitalbolagen. Patricia Hedelius skriver:
Det korkas nog upp ett antal flaskor champagne hos de svenska riskkapitalbolagen just nu. Skatteverkets korståg mot branschen ser ut att bli ett fullbordat fiasko. Myndighetens skattjakt har under senare år fått allt mer populistiska drag, vilket kan tyda på bristande omdöme.Nej, det görs nog bara hos Nordic Capital. För branschen i övrigt innebär förhandsbeskedet en motgång.
Mot Nordic Capital förlorade verket visserligen. Men genom målet mot Segulah vann SkV principfrågan om att carried interest utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Det däremot svarande belopp som delägarna tillgodogjort sig torde därför utgöra lön och därmed belastas med sociala avgifter.
SkV vann i principfrågan och Segulah och branschen förlorade. Nordic Capital vann, därför att Kammarrätten visade sig ha gjort fel och HFD inte brydde sig om att pröva målet.
Målen finns kommenterade här.
onsdag 18 september 2013
CARRIED INTEREST SKALL INTE RÄKNAS SOM SKATTEFRI KAPITALVINST. SKATTEVERKET VANN FÖRSTA RONDEN OM BESKATTNING AV RISKKAPITALFONDER.
Skatterättsnämnden (SRN) meddelade den 2 juli 2013 förhandsbesked rörande beskattning av s.k. carried interest i riskkapitalfonder. Riskkapitalisterna har hävdat att inkomsten ska betraktas som kapitalvinst från de sålda aktierna, och eftersom aktieinnehaven typiskt sett är av sådan karaktär att kapitalvinst är skattefri ska ersättningen vara skattefri.
Skatteverket (SkV) har däremot hävdat att den andel av kapitalvinsten som inte motsvarar (dvs överstiger) den proportionella andelen av det av riskkapitalisterna tillskjutna kapitalet ska betraktas som ersättning för prestation och därför vara skattepliktigt.
SRN biträdde den uppfattning som SkV hävdat och ansåg beloppet skattepliktigt. SRN var dock inte enig. Två ledamöter kom till samma resultat som majoriteten men hade en annan motivering. En ledamot ansåg att beloppet var skattefritt.
Med tanke på den uppmärksamhet och de magnifika beloppen som frågan rör sig om är det en aning förvånande att förhandsbeskedet ännu inte observerats i pressen. Nu är förhandsbeskedet inte enhälligt och det har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), så sista ordet är inte sagt ännu. Det är dock troligt att HFD med förtur avgör ärendet, kanske redan före årets slut.
SvD
Skatteverket (SkV) har däremot hävdat att den andel av kapitalvinsten som inte motsvarar (dvs överstiger) den proportionella andelen av det av riskkapitalisterna tillskjutna kapitalet ska betraktas som ersättning för prestation och därför vara skattepliktigt.
SRN biträdde den uppfattning som SkV hävdat och ansåg beloppet skattepliktigt. SRN var dock inte enig. Två ledamöter kom till samma resultat som majoriteten men hade en annan motivering. En ledamot ansåg att beloppet var skattefritt.
Med tanke på den uppmärksamhet och de magnifika beloppen som frågan rör sig om är det en aning förvånande att förhandsbeskedet ännu inte observerats i pressen. Nu är förhandsbeskedet inte enhälligt och det har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), så sista ordet är inte sagt ännu. Det är dock troligt att HFD med förtur avgör ärendet, kanske redan före årets slut.
SvD
fredag 21 december 2012
EQT
Skatteverkets kamp mot riskkapitalbolagen har nu nått även EQT. Dess konstruktion tycks dock vara lite listigare än andra riskkapitalbolags. Det svenska bolaget tycks inte haft sina key exeutives anställda hos sig. De har varit verksamma i utländska bolag. Detta gör att de inkomster som enligt Skatteverket borde ha redovisats i det svenska bolaget redovisats i ett holländskt bolag. Det finns därför - till skillnad mot andra riskkapitalbolag - inga dolda lönekostnader i det svenska bolaget för vilka sociala avgifter ska betalas. Därför riktas skattekrav enbart mot det svenska bolaget.
De faktiska omständigheterna framgår dock inte av tidningsnotiserna.
SvD
SvD
De faktiska omständigheterna framgår dock inte av tidningsnotiserna.
SvD
SvD
torsdag 6 december 2012
CARRIED INTEREST ÄR FÖRVÄRVSINKOMST
Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom den 6 december ändrat ett beslut av Skatteverket och ansett att carried interest från ett riskkapitalbolag utgör prestationsbaserad förvärvsinkomst och inte kapitalvinst. Domen gäller NC Advisory AB (Nordic Capital). Domen avser både inkomsttaxeringen och arbetsgivaravgifter. Domstolen har ansett att sk carried interest, som ytterst tillfaller dem som administrerar riskkapitalfonderna (key executives), utgör inkomst för bolaget men medger avdrag med samma belopp som lön till key executives. I praktiken innebär det för NC Advisory AB att underlaget för arbetsgivaravgifter höjs. Bolaget tillgodoförs avdrag för de påförda extra avgifterna. Domen lär överklagas och avgöras först i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.
Skatteverkets beslut innebar att endast den ersättning, som de som var anställda på riskkapitalbolaget och som genom låneavtal fått ta del av vinsten, skulle betraktas som arbetsinkomst och belastas med arbetsgivaravgift. Dessutom utgick skattetillägg med halvt belopp. Den delen av Skatteverkets beslut stod sig vid domstolsprövningen. Genom Förvaltningsrättens dom skall alltså även ersättningen till key executives betraktas som lön och belastas med arbetsgivaravgift. Något yrkande om skattetillägg gjordes inte i den delen.
Förvaltningsrätten delade Skatteverkets och Allmänna ombudets uppfattning att carried interest är en inkomst som utgår på grund av key executives och managementteamens prestationer. Den utgör därför skattemässigt ersättning för förvärvsarbete. Den prestation som avses har utförts inom ramen för anställning i Nordic Capital.
Även om key executives inte längre är ägare till Nordic Capital är det dessa personer som leder och kontrollerar fondstrukturen och Nordic Capital-gruppen. Förvaltningsrätten ansåg därför att det har gjorts mycket sannolikt att key executives har kunnat styra ersättningen i form av carried interest från Nordic Capital till Initial Limited Partnerbolag. Eftersom carried interest är en ersättning för de prestationer som anställda i Nordic Capital har utfört ska den beskattas hos detta bolag.
Arbetsgivaravgifter
Den del av carried interest som har utbetalats till Initial Limited Partnerbolag, och som inte har utgått till personer med Participating Loan Agreements, har tillkommit key executives i deras egenskap av anställda i Nordic Capital. Beloppen utgör därför lön från bolaget.
Dessutom ansåg förvaltningsrätten att carried interest som utbetalats via Participating Loan Agreements är en inkomst som tillfaller innehavarna med anledning av deras prestation. Den utgör därför ersättning för förvärvsarbete. Eftersom carried interest har kommit innehavarna tillgodo i deras egenskap av anställda i Nordic Capital utgör beloppen lön från bolaget.
Slutsatsen blev att förvaltningsrätten höjde Nordic Capitals inkomst av näringsverksamhet avseende oredovisad carried interest. Underlaget för arbetsgivaravgifter höjdes med motsvarande belopp och bolaget medgavs avdrag för lönekostnader.
Bolaget hade inte lämnat några uppgifter i sina deklarationer och därmed fanns grund för eftertaxering, efterbeskattning och skattetillägg avseende PLA-avtalen. Skatteverket hade satt ned skattetilläggen till hälften och enligt förvaltningsrätten fanns inte skäl för ytterligare befrielse.
SvD
Skatteverkets beslut innebar att endast den ersättning, som de som var anställda på riskkapitalbolaget och som genom låneavtal fått ta del av vinsten, skulle betraktas som arbetsinkomst och belastas med arbetsgivaravgift. Dessutom utgick skattetillägg med halvt belopp. Den delen av Skatteverkets beslut stod sig vid domstolsprövningen. Genom Förvaltningsrättens dom skall alltså även ersättningen till key executives betraktas som lön och belastas med arbetsgivaravgift. Något yrkande om skattetillägg gjordes inte i den delen.
Förvaltningsrätten delade Skatteverkets och Allmänna ombudets uppfattning att carried interest är en inkomst som utgår på grund av key executives och managementteamens prestationer. Den utgör därför skattemässigt ersättning för förvärvsarbete. Den prestation som avses har utförts inom ramen för anställning i Nordic Capital.
Även om key executives inte längre är ägare till Nordic Capital är det dessa personer som leder och kontrollerar fondstrukturen och Nordic Capital-gruppen. Förvaltningsrätten ansåg därför att det har gjorts mycket sannolikt att key executives har kunnat styra ersättningen i form av carried interest från Nordic Capital till Initial Limited Partnerbolag. Eftersom carried interest är en ersättning för de prestationer som anställda i Nordic Capital har utfört ska den beskattas hos detta bolag.
Arbetsgivaravgifter
Den del av carried interest som har utbetalats till Initial Limited Partnerbolag, och som inte har utgått till personer med Participating Loan Agreements, har tillkommit key executives i deras egenskap av anställda i Nordic Capital. Beloppen utgör därför lön från bolaget.
Dessutom ansåg förvaltningsrätten att carried interest som utbetalats via Participating Loan Agreements är en inkomst som tillfaller innehavarna med anledning av deras prestation. Den utgör därför ersättning för förvärvsarbete. Eftersom carried interest har kommit innehavarna tillgodo i deras egenskap av anställda i Nordic Capital utgör beloppen lön från bolaget.
Slutsatsen blev att förvaltningsrätten höjde Nordic Capitals inkomst av näringsverksamhet avseende oredovisad carried interest. Underlaget för arbetsgivaravgifter höjdes med motsvarande belopp och bolaget medgavs avdrag för lönekostnader.
Bolaget hade inte lämnat några uppgifter i sina deklarationer och därmed fanns grund för eftertaxering, efterbeskattning och skattetillägg avseende PLA-avtalen. Skatteverket hade satt ned skattetilläggen till hälften och enligt förvaltningsrätten fanns inte skäl för ytterligare befrielse.
SvD
måndag 21 maj 2012
FLER RISKKAPITALISTER TILL RAKNING
Dagens Industri skriver den 21 maj att Skatteverket beslutat att upptaxera Robert Andrén och kretsen till Nordic Capital (19 personer). Liksom i tidigare fall är det fråga om beskattningen av carried interest som tvisten gäller. Blir det arbetsinkomst (och inte kapital) tillkommer sociala avgifter för företagen.
Frågan är dock om inte finansdepartementet, genom att först föra fram ett lagändringsförslag för att kunna beskatta inkomsterna som arbetsinkomst och därefter, sedan förslaget kritiserats, dra tillbaka förslaget, gjort det svårt för domstolarna att bifalla Skatteverkets yrkanden. Behövs särskild lagstiftning torde gällande rätt inte vara tillräcklig.
Helt grundlösa är väl Skatteverkets yrkanden inte, men ett bifall skulle innebära en väsentlig utvidgning av praxis vad avser näringssmitta av kapitalvinster.
SvD
Frågan är dock om inte finansdepartementet, genom att först föra fram ett lagändringsförslag för att kunna beskatta inkomsterna som arbetsinkomst och därefter, sedan förslaget kritiserats, dra tillbaka förslaget, gjort det svårt för domstolarna att bifalla Skatteverkets yrkanden. Behövs särskild lagstiftning torde gällande rätt inte vara tillräcklig.
Helt grundlösa är väl Skatteverkets yrkanden inte, men ett bifall skulle innebära en väsentlig utvidgning av praxis vad avser näringssmitta av kapitalvinster.
SvD
tisdag 15 maj 2012
RISKKAPITALETS FLYKT
Riskkapitalisterna hotar fly landet, skriver SvD den 15 maj. Nu råder stor osäkerhet om deras beskattningsvillkor för s.k. carried interest, dvs andel av vinst i de företag som investorerna satsat kapital i, sedan Anders Borg lagt sitt förslag i frysen. Förslaget innebar att riskkapitalisterna skulle beskattas enligt samma princip som fåmansföretagare, dvs. som arbetsinkomst upp till viss nivå (c:a 5 milj. kr) och därovanför som kapitalinkomst. Näringslivet protesterade och ansåg att förslaget skulle snedvrida konkurrensen till börsbolagens nackdel vid VD-rekryteringar. Den politiska oppositionen protesterade mot att riskkapitalisterna skulle få denna skattefavör. Deras föreställning är att Skatteverkets yrkande om arbetsinkomstbeskattning av hela beloppet är riktigt.
Näringslivets protest är väl i och för sig befogad, men snedvridningseffekten är i så fall ännu större idag när hela vinsten kapitalbeskattas. Kanske tror/hoppas näringslivet på att Skatteverket får framgång i sina processer i domstolarna. Och så länge processerna pågår och ovisshet råder är konkurrenseffekten kanske inte så svår att bära.
Oppositionen hämtar också argument i det att riskkapitalistinvesteringarna undgår beskattning i Sverige med ränteavdrag framkallade genom koncernintern upplåning, s.k. räntesnurror. Även AP-fonderna och försäkringsföretagen har investerat i sådana objekt. "Våra skattepengar ska inte gå till skatteparadis", är argumentet. OM landstingen och kommunerna är nöjda med det produkt de köper, kan man undra varför kommunalskattemedlen delvis ska återföras till staten genom statlig bolagsskatt. Med bolagsskatt minskar avkastningen för vårdföretagen och höjs kostnaderna för kommuner och landsting. Trafiken med räntesnurror skulle omedelbart upphöra om bolagsbeskattningen avskaffades.
Möjligheterna till framgång för Skatteverket ska inte underskattas. Sedan många år finns en praxis (numera förstärkt med lagstiftning) om att vinst vid fastighetsförsäljning (som normalt beskattas som kapitalvinst) ibland kan beskattas som näringsinkomst. Det sker när försäljningarna betingas av säljarens professionalism, t.ex. för byggmästare (s.k. byggmästarsmitta) och andra som yrkesmässigt och i större omfattning omsätter fastigheter. Detsamma kan i vissa fall gälla för personer som i stor omfattning köper och säljer aktier.
Vad riskkapitalisterna gör, är ju att dela på vinsten av de företagsförädlingar de anförtrotts medel från investorer att genomföra. Att verksamheterna varit ytterst lönsamma är knappast följden av en slump. Tvärtom betingas verksamheterna av aktörenas omfattande kunskaper om företag och branscher och marknadernas funktionssätt. Det sker i mycket stor skala och med deltagande av utomstående intressenter. Systematiskt är det inget som hindrar att sådan aktivitet utlöser beskattning för näringsverksamhet, även om objektet råkar vara aktier, dvs. tillgångar som normalt kapitalbeskattas.
Den som lever får se.
SvD
Näringslivets protest är väl i och för sig befogad, men snedvridningseffekten är i så fall ännu större idag när hela vinsten kapitalbeskattas. Kanske tror/hoppas näringslivet på att Skatteverket får framgång i sina processer i domstolarna. Och så länge processerna pågår och ovisshet råder är konkurrenseffekten kanske inte så svår att bära.
Oppositionen hämtar också argument i det att riskkapitalistinvesteringarna undgår beskattning i Sverige med ränteavdrag framkallade genom koncernintern upplåning, s.k. räntesnurror. Även AP-fonderna och försäkringsföretagen har investerat i sådana objekt. "Våra skattepengar ska inte gå till skatteparadis", är argumentet. OM landstingen och kommunerna är nöjda med det produkt de köper, kan man undra varför kommunalskattemedlen delvis ska återföras till staten genom statlig bolagsskatt. Med bolagsskatt minskar avkastningen för vårdföretagen och höjs kostnaderna för kommuner och landsting. Trafiken med räntesnurror skulle omedelbart upphöra om bolagsbeskattningen avskaffades.
Möjligheterna till framgång för Skatteverket ska inte underskattas. Sedan många år finns en praxis (numera förstärkt med lagstiftning) om att vinst vid fastighetsförsäljning (som normalt beskattas som kapitalvinst) ibland kan beskattas som näringsinkomst. Det sker när försäljningarna betingas av säljarens professionalism, t.ex. för byggmästare (s.k. byggmästarsmitta) och andra som yrkesmässigt och i större omfattning omsätter fastigheter. Detsamma kan i vissa fall gälla för personer som i stor omfattning köper och säljer aktier.
Vad riskkapitalisterna gör, är ju att dela på vinsten av de företagsförädlingar de anförtrotts medel från investorer att genomföra. Att verksamheterna varit ytterst lönsamma är knappast följden av en slump. Tvärtom betingas verksamheterna av aktörenas omfattande kunskaper om företag och branscher och marknadernas funktionssätt. Det sker i mycket stor skala och med deltagande av utomstående intressenter. Systematiskt är det inget som hindrar att sådan aktivitet utlöser beskattning för näringsverksamhet, även om objektet råkar vara aktier, dvs. tillgångar som normalt kapitalbeskattas.
Den som lever får se.
SvD
fredag 11 maj 2012
TVÅ BAKSLAG FÖR ANDERS BORG
Den senaste tiden har Anders Borg drabbats av två bakslag. Först fick förslaget mot räntesnurror sådan sådan kritik att han drog tillbaka förslaget. Sen skedde detsamma med förslaget om reglerna för riskkapitalföretag.
Det visar sig att såväl kommuner som AP-fonderna utnyttjar ränteavdragsreglerna. Och om reglerna mot riskkapitalföretag genomförs leder det till att en hel bransch flyttar utomlands.
Båda förslagen baseras på föreställningen att det är nödvändigt att beskatta bolagsvinster. Inser man att detta är något i grunden oberättigat bortfaller problemet.
Det gör inget att bolagsvinster försvinner genom ränteavdrag. Att riskkapitalister tjänar orimligt mycket pengar är kanske betänkligt, men det beror på att de ser något som andra inte ser - inte på att att de utnyttjar skattesystemet. Man kan möjligen tycka att deras vinster borde beskattas hårdare, men det gäller i så fall alla företagare som gör vinster utöver det "normala". 3:12-reglerna, som avsetts att beskatta rimlig andel av vinsten som arbetsinkomst, tycks inte av den allmänna opinionen räcka för att beskatta riskkapitalister.
Nu får Skatteverket utreda hur vida spridd tillämpningen av räntesnurror är. Förslaget om beskattningen av riskkapitalister hamnar i frysen.
Konsekvensen av att riskkapitalförslaget inte genomförs blir rimligen att domstolarna finner att nuvarande regler inte tillåter beskattning av riskkapitalisternas inkomster på det sätt som Skatteverket hävdat. (Annars hade förslaget inte förts fram.) Detta innebär att deras vinster inte ska beskattas annat än som kapitalinkomster, dvs med 30 procent. Grattis alla riskkapitalister.
Den skattereform som förespeglas till budgetpropositonen i höst kan rimligen inte innebära annat än att bolagsskatten sänks. Då försvinner - eller åtminsone reduceras - nuvarande problem.
SvD SvD
DN
Det visar sig att såväl kommuner som AP-fonderna utnyttjar ränteavdragsreglerna. Och om reglerna mot riskkapitalföretag genomförs leder det till att en hel bransch flyttar utomlands.
Båda förslagen baseras på föreställningen att det är nödvändigt att beskatta bolagsvinster. Inser man att detta är något i grunden oberättigat bortfaller problemet.
Det gör inget att bolagsvinster försvinner genom ränteavdrag. Att riskkapitalister tjänar orimligt mycket pengar är kanske betänkligt, men det beror på att de ser något som andra inte ser - inte på att att de utnyttjar skattesystemet. Man kan möjligen tycka att deras vinster borde beskattas hårdare, men det gäller i så fall alla företagare som gör vinster utöver det "normala". 3:12-reglerna, som avsetts att beskatta rimlig andel av vinsten som arbetsinkomst, tycks inte av den allmänna opinionen räcka för att beskatta riskkapitalister.
Nu får Skatteverket utreda hur vida spridd tillämpningen av räntesnurror är. Förslaget om beskattningen av riskkapitalister hamnar i frysen.
Konsekvensen av att riskkapitalförslaget inte genomförs blir rimligen att domstolarna finner att nuvarande regler inte tillåter beskattning av riskkapitalisternas inkomster på det sätt som Skatteverket hävdat. (Annars hade förslaget inte förts fram.) Detta innebär att deras vinster inte ska beskattas annat än som kapitalinkomster, dvs med 30 procent. Grattis alla riskkapitalister.
Den skattereform som förespeglas till budgetpropositonen i höst kan rimligen inte innebära annat än att bolagsskatten sänks. Då försvinner - eller åtminsone reduceras - nuvarande problem.
SvD SvD
DN
tisdag 17 april 2012
TILLÄGGSKÖPESKILLING FÖR AKTIER HAR BESKATTATS SOM LÖNEINKOMST
I ägarstrukturerna för riskkapitalföretag finns delägarskap för dem som driver verksamheten, och de tillförs del i resultatet genom s.k. carried interest. Inkomsterna har blivit häpnadsväckande höga; tiotals och även hundratals miljoner i årsinkomster förekommer. Detta försöker Skatteverket beskatta som inkomst av tjänst (lön), medan riskkapitalisterna hävdar att det ska beskattas som inkomst av kapital. För att lösa tivsten och för att slippa långdragna rättsprocesser har branschen föreslagit regler som liknar dem för fåmansföretagare, de s.k. 3:12-reglerna, vilka innebär att aktieutdelning och vinst vid aktieförsäljning upp till ett visst belopp beskattas som inkomst av kapital med 20 procent samt inkomst därutöver upp till 90 basbelopp (knappt 5 miljoner kronor) som inkomst av tjänst. Därutöver blir det kapitalinkomst igen, men med 30 procent skatt. Finansdepartementet har nyligen föreslagit regler som bygger på detta förslag. Det skiljer sig framför allt i att all kapitalbeskattning sker med 30 procent. Skiktet med 20 procent ska således inte förekomma för riskkapitalbolagen.
Jag har tidigare skrivit att det inte vore helt uteslutet att domstolarna skulle kunna dela Skatteverkets bedömning. Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning.
Skatterättsnämnden har nyligen lämnat ett förhandsbesked av innebörd att - beroende på omständigheterna - vad som formellt var en aktieförsäljning skulle beskattas som inkomst av tjänst. Tilläggsköpeskillingen var påtagligt relaterad till säljarnas arbetsprestationer. Därutöver tillkom ytterligare en intressant omständighet. En av sökandena ägde den avyttrade aktien via ett helägt aktiebolag. Trots att inkomsten formellt (och reellt) skulle tillfalla aktiebolaget, skulle ägaren ta upp beloppet som egen inkomst av tjänst. Aktiebolaget skulle inte beskattas för beloppet.
Kan detta vara ett första steg mot en ny praxis? Förhandsbeskedet kommer säkerligen att överklagas.
Jag har tidigare skrivit att det inte vore helt uteslutet att domstolarna skulle kunna dela Skatteverkets bedömning. Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning.
Skatterättsnämnden har nyligen lämnat ett förhandsbesked av innebörd att - beroende på omständigheterna - vad som formellt var en aktieförsäljning skulle beskattas som inkomst av tjänst. Tilläggsköpeskillingen var påtagligt relaterad till säljarnas arbetsprestationer. Därutöver tillkom ytterligare en intressant omständighet. En av sökandena ägde den avyttrade aktien via ett helägt aktiebolag. Trots att inkomsten formellt (och reellt) skulle tillfalla aktiebolaget, skulle ägaren ta upp beloppet som egen inkomst av tjänst. Aktiebolaget skulle inte beskattas för beloppet.
Kan detta vara ett första steg mot en ny praxis? Förhandsbeskedet kommer säkerligen att överklagas.
tisdag 10 april 2012
FÖRSLAG OM BESKATTNING AV SÄRSKILD VINSTANDEL (CARRIED INTEREST) I RISKKAPITALFÖRETAG
I en promemoria föreslår Finansdepartementet en beskattningsordning
för delägare i kapitalföretag som har rätt till särskild vinstandel vid en
riskkapitalfonds avyttring av andelar i ett portföljföretag. Beskattning av utdelning och kapitalvinst ska ske dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital.
Förslaget innebär att en beskattningsordning som liknar den för fåmansföretagsägare införs för sådana personer.
Lagförslaget kan tyckas enkelt, men blir lagtextmässigt synnerligen komplicerat och omfattande. I inkomstskattelagen införs ett nytt kapitel, 57a, med 20 paragrafer och i övrigt ändras eller införs drygt 40 paragrafer i IL. Därtill kommer ett antal paragrafer i kringliggande lagar.
Nuvarande lagstiftning har inte beaktat eller förutsett de framgångar som operatörerna av riskkapitalföretag har uppnått. Beskattning enligt kapitalvinstreglena har ansetts acceptabla även om "aktieförädlingsverksamhet" varit arbetskrävande och framgångsrik om den bedrivits på mer privat basis med operatörerernas egna kapitalinsatser. Verksamhet bedriven på i princip samma sätt men med externa kapitalinsatser, som också givit affärerna en avsevärd hävstångseffekt, har blivit extrema ekonomiska framgångar för operatörerna. Skattemyndigherna har försökt beskatta verksamheten som yrkesmässig och framställt yrkanden om beskattning av tjänst (lön) som för vissa personer skulle innebära ytterligare skatt på hundratals miljoner kronor och dessutom krav på sociala avgifter från operatörsföretagen.
Det politiska trycket har blivit för stort och Regeringen har alltså nu föreslagit lagändringar. Lagstiftningen har blivit extremt komplicerad (och det är svårt att se att den inte måste bli det) trots att den gäller ett mycket snävt begränsat rättsområde och torde beröra högst något hundratal personer. Flera nya begreppsdefinitioner har måst införas, som kapitalföretag, riskkapitalfond och portföljföretag.
Förslaget liknar det som branschen själv har förordat för att få slut på den ovisshet som uppkommmit sedan Skatteverket börjat driva processer i domstolarna om hur riskkapitalisterna ska beskattas. Eftersom, i vart fall hittills, resultatet varit sådant att riskkapitalisternas inkomster överstiger vanliga lönenivåer många gånger om, innebär lagändringen inte något mer dramatisk förändring.
Genom att Finansdepartementet funnit det nödvändigt att ingripa med lagstiftning, får domstolarna det delikata uppdraget att ta ställning till räckvidden av nuvarande lagstiftning. Skulle de finna att nuvarande lagstiftning gör det möjligt att beskatta riskkapitalisterna på det sätt Skatteverket yrkar, skulle lagstiftningen innebära en dramatisk förbättring av deras skattesituation.
Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning. Men sannolikt kommer domstolarna att ta departementets agerande till intäkt för att Skatteverket inte har grund för sina yrkanden.
Den 11 april tas förslaget tillbaks. Pinsam felbedömning. Nu får vi vänta på utgången i processerna.
DI
SvD
SvD
DN
SvD
SvD
DN
för delägare i kapitalföretag som har rätt till särskild vinstandel vid en
riskkapitalfonds avyttring av andelar i ett portföljföretag. Beskattning av utdelning och kapitalvinst ska ske dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital.
Förslaget innebär att en beskattningsordning som liknar den för fåmansföretagsägare införs för sådana personer.
Utdelning och kapitalvinst på andelar i ett kapitalföretag ska beskattas dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital. Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp i utdelning än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. Kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp för avyttringsåret. Utdelning och kapitalvinst utöver vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska tas upp i inkomstslaget kapital.
Lagförslaget kan tyckas enkelt, men blir lagtextmässigt synnerligen komplicerat och omfattande. I inkomstskattelagen införs ett nytt kapitel, 57a, med 20 paragrafer och i övrigt ändras eller införs drygt 40 paragrafer i IL. Därtill kommer ett antal paragrafer i kringliggande lagar.
Nuvarande lagstiftning har inte beaktat eller förutsett de framgångar som operatörerna av riskkapitalföretag har uppnått. Beskattning enligt kapitalvinstreglena har ansetts acceptabla även om "aktieförädlingsverksamhet" varit arbetskrävande och framgångsrik om den bedrivits på mer privat basis med operatörerernas egna kapitalinsatser. Verksamhet bedriven på i princip samma sätt men med externa kapitalinsatser, som också givit affärerna en avsevärd hävstångseffekt, har blivit extrema ekonomiska framgångar för operatörerna. Skattemyndigherna har försökt beskatta verksamheten som yrkesmässig och framställt yrkanden om beskattning av tjänst (lön) som för vissa personer skulle innebära ytterligare skatt på hundratals miljoner kronor och dessutom krav på sociala avgifter från operatörsföretagen.
Det politiska trycket har blivit för stort och Regeringen har alltså nu föreslagit lagändringar. Lagstiftningen har blivit extremt komplicerad (och det är svårt att se att den inte måste bli det) trots att den gäller ett mycket snävt begränsat rättsområde och torde beröra högst något hundratal personer. Flera nya begreppsdefinitioner har måst införas, som kapitalföretag, riskkapitalfond och portföljföretag.
Förslaget liknar det som branschen själv har förordat för att få slut på den ovisshet som uppkommmit sedan Skatteverket börjat driva processer i domstolarna om hur riskkapitalisterna ska beskattas. Eftersom, i vart fall hittills, resultatet varit sådant att riskkapitalisternas inkomster överstiger vanliga lönenivåer många gånger om, innebär lagändringen inte något mer dramatisk förändring.
Genom att Finansdepartementet funnit det nödvändigt att ingripa med lagstiftning, får domstolarna det delikata uppdraget att ta ställning till räckvidden av nuvarande lagstiftning. Skulle de finna att nuvarande lagstiftning gör det möjligt att beskatta riskkapitalisterna på det sätt Skatteverket yrkar, skulle lagstiftningen innebära en dramatisk förbättring av deras skattesituation.
Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning. Men sannolikt kommer domstolarna att ta departementets agerande till intäkt för att Skatteverket inte har grund för sina yrkanden.
Den 11 april tas förslaget tillbaks. Pinsam felbedömning. Nu får vi vänta på utgången i processerna.
DI
SvD
SvD
DN
SvD
SvD
DN
tisdag 13 december 2011
CAREMA SKA BETALA LÄMPLIG SKATT
Caremas vinst ska stanna och beskattas i Sverige.
Det är budskapet i den annons i DN den 13 december som riskkapitalisterna Magnus Lindquist, Triton, och Henrik Kraft, KKR, för fram. I en intervju i P1-morgon i Sveriges Radio intervjuas ML. Här ett utdrag ur intervjun.
Intervjuaren låter nästan förvånad själv över sina frågor. Man förstår honom. Varför är det så här? Frågorna kunde lika väl ha ställts till Anders Borg.
Det är vad folk tycker som fått bolaget att ta på sig en högre beskattning än vad reglerna kräver. Vad är det för rättssäkerhet? De företag som inte får lika stort fokus (f.ö. det vanligaste ordet i intevjun) kan följa reglerna och få lägre skatt. Man kan anta att i andra investeringar som riskkapitalbolag gör, kommer skatten att planeras bort när så är möjligt. Varför skulle de inte göra det, som intervjuaren undrade.
Varför är det bättre att 26,3 procent av vinsten går till staten än stannar kvar i företaget och där används för sitt ändamål? Varför är det bättre att de skatter som allmänheten betalat till landstingen för att finansiera äldreomsorgen går över till staten via skatt på effektivt bedriven verksamhet? Det är av högsta vikt för förtroendet för skattesystemet att de pengar som skattebetalarna betalar i skatt används till det som är tänkt, skriver t.ex. Monica Green(s) på sin blogg.
Fallet Carema är ett slående exempel på bolagsskattens destruktiva egenskaper - dels materiellt och verksamhetsstörande, dels juridiskt och rättssäkerhetsmässigt.
Vad är lämplig skatt?
Och Regeringen har lämnat ett uppdrag till Skatteverket att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn. I kartläggningen ingår att uppskatta frekvensen och omfånget av skatteplaneringen. Skatteplanering med ränteavdrag inom nämnda sektorer ska uppmärksammas särskilt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2012. Håhåjaja.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
SvD
DN
Det är budskapet i den annons i DN den 13 december som riskkapitalisterna Magnus Lindquist, Triton, och Henrik Kraft, KKR, för fram. I en intervju i P1-morgon i Sveriges Radio intervjuas ML. Här ett utdrag ur intervjun.
Vad har fått er att ändra er om skattekonstruktionerna? ...slutsatsen har blivit att även om skatteuppläggen följer svensk lagstiftning, är det inte lämpligt för ett företag som bedriver äldreomsorg att ha dom.
Vad är det olämpliga? ----Folk upplever att i verksamhet som bedrivs med skattefinansiering och ägnar sig år äldreomsorg så blir det fel fokus. Mer en skattediskussion än en diskussion om kvalitet i äldreomsorgen. Även om skatteuppläggen följer svensk lagstiftning är det inte lämpligt för ett företag som bedriver äldreomsorg att ha dem.
Men det är ju lagligt. Varför ska ni följa andra regler än lagar? ---- Vi vill ha fokus på att utveckla Sveriges bästa äldreomsorg....Beslutet är en förutsättning för att inte behöva diskutera skatteupplägg utan få en fokuserad diskussion kring kvalitet i äldreomsorgen.
Hur mycket mera skatt ska ni betala? ----Det får vi se. Allt ska beskattas.
Ska ni betala tillbaka skatt om det nu bedöms som olämpliga konstruktioner?
Var (i vilken verksamhet) är det lämpligt med sådana här konstruktioner? ----Det får bedömas från fall till fall, från sektor till sektor. I äldreomsorgen blir det en felaktig diskussion om man ägnar sig åt skatteupplägg....Det är diskussionen - inte skatteuppläggen - som är felaktig. Skattemedlen ska användas på bästa möjliga sätt. Privata alternativ är bra. Där ska diskussionen vara - inte skatteupplägg.
Intervjuaren låter nästan förvånad själv över sina frågor. Man förstår honom. Varför är det så här? Frågorna kunde lika väl ha ställts till Anders Borg.
Det är vad folk tycker som fått bolaget att ta på sig en högre beskattning än vad reglerna kräver. Vad är det för rättssäkerhet? De företag som inte får lika stort fokus (f.ö. det vanligaste ordet i intevjun) kan följa reglerna och få lägre skatt. Man kan anta att i andra investeringar som riskkapitalbolag gör, kommer skatten att planeras bort när så är möjligt. Varför skulle de inte göra det, som intervjuaren undrade.
Varför är det bättre att 26,3 procent av vinsten går till staten än stannar kvar i företaget och där används för sitt ändamål? Varför är det bättre att de skatter som allmänheten betalat till landstingen för att finansiera äldreomsorgen går över till staten via skatt på effektivt bedriven verksamhet? Det är av högsta vikt för förtroendet för skattesystemet att de pengar som skattebetalarna betalar i skatt används till det som är tänkt, skriver t.ex. Monica Green(s) på sin blogg.
Fallet Carema är ett slående exempel på bolagsskattens destruktiva egenskaper - dels materiellt och verksamhetsstörande, dels juridiskt och rättssäkerhetsmässigt.
Vad är lämplig skatt?
Och Regeringen har lämnat ett uppdrag till Skatteverket att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn. I kartläggningen ingår att uppskatta frekvensen och omfånget av skatteplaneringen. Skatteplanering med ränteavdrag inom nämnda sektorer ska uppmärksammas särskilt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2012. Håhåjaja.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
SvD
DN
fredag 25 november 2011
I PRINCIP I PRAKTIKEN
Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomiska talesman, skriver den 25 november i Dagens Industri under rubriken Privat välfärd överfinansieras. Bakgrunden är det skatteläckage han tycker sig se i den offentligtfinansierade välfärden i privat regi.
Det förefaller egendomligt att tala om överfinansiering, när kritiken går ut att de privata företagen inte fullgör sina åtaganden som förväntat. Problemet är väl snarast att pengarna delvis inte används för sina ändamål utan slussas ut ur företagen som räntebetalningar. De kommuner som upphandlat tjänsterna har väl ansett att ersättningen varit väl anpassad, får man hoppas. Om det blivit överfinansiering är det väl närmast en kritik av kommunerna som varit för generösa.
Möjligen har kommunernas förhandlare varit naiva och aningslösa och sålt verksamheterna för billigt och/eller betalt alldeles för mycket för tjänsterna. Eller så har köparna bedrivit verksamheterna mycket effektivare än vad säljarna trott vara möjligt eller varit skamlöst kortsynta och hänsynslösa och drivit verksamheten på snålast möjliga sätt. Eller så är det både och. Och mellanskillnaden mellan de förväntade och verkliga kostnaderna har företagen skickat iväg till närstående företag placerade i länder där ränteinkomsterna beskattas lindrigare än i Sverige, eller inte alls. Ägarnas utbyte har därmed ökat med ytterligare drygt 35 procent, 73,7 + 73,7 * 35% = 99,5.
Per Strömberg, professor i riskkapital på Handelshögskolan i Stockholm, anser i samma nummer av DI att oklara skatteregler kan få riskkapitalet att fly. Han ironiserar över Altors partner Fredrik Strömholms uttalande i DI den 16 november att ränteavdragen skulle vara av marginell betydelse för riskkapitalbolagen. Det är åtminstone ett rejält tillskott till den löpande avkastningen. "Även grädden på moset är pengar", säger Strömberg. Det kanske inte blir mer. Om företagen stiger i värde och ger riskkapitalisterna en exitvinst vid en framtida avyttring vet ingen förrän då. Utan avkastning - inga riskkapitalister, eller andra kapitalister heller.
Strömberg menar att ränteavdragen bör tas bort. "Det är absurt att staten subventionerar lån framför eget kapital", säger han.
Inte subvention, väl? Däremot lindrigare beskattning är av eget kapital, som beskattas två gånger. Utan bolagsbeskattning skulle avvägningen av lånekapital och eget kapital kunna ske på rent företagsekonomiska grunder. Och dubbelbeskattningen, som alla inser är principiellt felaktig och föranleder extrema rättsliga och skattetekniska problem, skulle försvinna.
Åter igen. Bolagsbeskattningen föranleder en massa problem. Helt i onödan. På makronivå är bolagsskatten betydelselös (ca 5% av offentliga skatte- och avgiftsinkomster) men samhällsekonomiskt skadlig - den farligaste skatten, enligt Anders Borg. På mikronivå skapar den massor av problem. Förutom dubbelbeskattningen föranleder den i de nu aktuella fallen skatteflyktskonstruktioner och finansieringsproblem. Det finns många andra.
Vad finns det egentligen för goda skäl för bolagsbeskattning? Inga alls.
Rubriken? Waidelich säger att ränteavdragen gör att "välfärdskoncernerna i princip inte betalar skatt i Sverige". Jo, de gör de. Men kanske inte i praktiken. Och realisationsvinsterna (numera är det skatterättsliga begreppet kapitalvinst) "är vinster som i princip enbart består av skattemedel". Nej, inkomsterna härrör visserligen från skattemedel, men de har löpande förbrukats i verksamheten resp. betalats ut som räntor. Uppstår det kapitalvinst beror det på att företagen arbetat upp nya värden efter privatiseringen. Det är det som är riskkapitalisternas specialitet. Så det är varken principiellt eller i praktiken fråga om vinster som består av skattemedel.
Det förefaller egendomligt att tala om överfinansiering, när kritiken går ut att de privata företagen inte fullgör sina åtaganden som förväntat. Problemet är väl snarast att pengarna delvis inte används för sina ändamål utan slussas ut ur företagen som räntebetalningar. De kommuner som upphandlat tjänsterna har väl ansett att ersättningen varit väl anpassad, får man hoppas. Om det blivit överfinansiering är det väl närmast en kritik av kommunerna som varit för generösa.
Möjligen har kommunernas förhandlare varit naiva och aningslösa och sålt verksamheterna för billigt och/eller betalt alldeles för mycket för tjänsterna. Eller så har köparna bedrivit verksamheterna mycket effektivare än vad säljarna trott vara möjligt eller varit skamlöst kortsynta och hänsynslösa och drivit verksamheten på snålast möjliga sätt. Eller så är det både och. Och mellanskillnaden mellan de förväntade och verkliga kostnaderna har företagen skickat iväg till närstående företag placerade i länder där ränteinkomsterna beskattas lindrigare än i Sverige, eller inte alls. Ägarnas utbyte har därmed ökat med ytterligare drygt 35 procent, 73,7 + 73,7 * 35% = 99,5.
Per Strömberg, professor i riskkapital på Handelshögskolan i Stockholm, anser i samma nummer av DI att oklara skatteregler kan få riskkapitalet att fly. Han ironiserar över Altors partner Fredrik Strömholms uttalande i DI den 16 november att ränteavdragen skulle vara av marginell betydelse för riskkapitalbolagen. Det är åtminstone ett rejält tillskott till den löpande avkastningen. "Även grädden på moset är pengar", säger Strömberg. Det kanske inte blir mer. Om företagen stiger i värde och ger riskkapitalisterna en exitvinst vid en framtida avyttring vet ingen förrän då. Utan avkastning - inga riskkapitalister, eller andra kapitalister heller.
Strömberg menar att ränteavdragen bör tas bort. "Det är absurt att staten subventionerar lån framför eget kapital", säger han.
Inte subvention, väl? Däremot lindrigare beskattning är av eget kapital, som beskattas två gånger. Utan bolagsbeskattning skulle avvägningen av lånekapital och eget kapital kunna ske på rent företagsekonomiska grunder. Och dubbelbeskattningen, som alla inser är principiellt felaktig och föranleder extrema rättsliga och skattetekniska problem, skulle försvinna.
Åter igen. Bolagsbeskattningen föranleder en massa problem. Helt i onödan. På makronivå är bolagsskatten betydelselös (ca 5% av offentliga skatte- och avgiftsinkomster) men samhällsekonomiskt skadlig - den farligaste skatten, enligt Anders Borg. På mikronivå skapar den massor av problem. Förutom dubbelbeskattningen föranleder den i de nu aktuella fallen skatteflyktskonstruktioner och finansieringsproblem. Det finns många andra.
Vad finns det egentligen för goda skäl för bolagsbeskattning? Inga alls.
Rubriken? Waidelich säger att ränteavdragen gör att "välfärdskoncernerna i princip inte betalar skatt i Sverige". Jo, de gör de. Men kanske inte i praktiken. Och realisationsvinsterna (numera är det skatterättsliga begreppet kapitalvinst) "är vinster som i princip enbart består av skattemedel". Nej, inkomsterna härrör visserligen från skattemedel, men de har löpande förbrukats i verksamheten resp. betalats ut som räntor. Uppstår det kapitalvinst beror det på att företagen arbetat upp nya värden efter privatiseringen. Det är det som är riskkapitalisternas specialitet. Så det är varken principiellt eller i praktiken fråga om vinster som består av skattemedel.
onsdag 23 november 2011
SÄNKTA VINSTKRAV MEN HÖGRE SKATTER
LARS O GRÖNSTEDT, styrelseledamot i Stiftelsen Fritt Näringsliv och tidigare bl a VD i Handelsbanken, och MARKUS UVELL, vd Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro, skriver en artikel i SvD den 23 november under rubriken Finansmarknadsministern målar upp en nidbild av företagen.
Härom veckan gick finansmarknadsminister Peter Norman ut och uppmanade svenska företag att sänka sina vinster. Ett av flera problem med att från politiskt håll försöka begränsa vinsterna i näringslivet är att kapitalet successivt kommer att söka sig till andra marknader, där villkoren är bättre, skriver de. Därför pågår sedan en tid tillbaka en kapitalflykt från Stockholmsbörsen till bland annat private equity-fonder, där möjligheterna till god lönsamhet är bättre och de politiska pålagorna färre.
De ser därför en politisk logik i regeringens senaste drag: att försöka komma åt just private equity. Dels är det svårare att sänka de generella vinstnivåerna om inte private equity-bolagens möjligheter till ränteavdrag begränsas. Dels har den senaste tidens debatt om äldrevårdsföretag blivit en mycket känslig fråga för en regering mån om att inte framstå som alltför näringslivsvänlig. Till det ska läggas det statsfinansiella intresset: om en växande del av kapitalet kanaliseras till en sektor med lågt skatteuttag minskar förstås statens intäkter. Det är lätt att förstå att private equity-bolagens möjlighet att kraftigt minska sin skatt kan sticka i ögonen, i synnerhet på politiskt känsliga marknader.
Jag ska här inte beröra det egendomliga påbudet från ett statsråd att företagen ska sänka sina avkastningskrav på annat sätt, än att det förefaller mig gå fullständigt på tvärs med gängse föreställningar om affärsmässigt agerande i syfte att skapa ekonomisk tillväxt. Jag vill i stället beröra de skattemässiga implikationerna och de slutsatser av regeringens agerande som Grönstedt och Uvell drar.
Den politiska logik som Grönstedt och Uvell ser kan jag i och för sig instämma i. Riskkapitalbolagens skatteplanering sticker nämligen i ögonen. Men bara på dem som tror att den leder till att staten går miste om skatteintäkter. Och det tror tydligen även i ekonomi välbevandrade personer som Grönstedt och Uvell. Om en växande del av kapitalet kanaliseras till en sektor med lågt skatteuttag minskar förstås statens intäkter, skriver de.
Möjligen på kort sikt och framför allt inte "förstås". Företagen är intermediärer och rullar skattebördan liksom andra kostnader framför sig. Hur och med vilken kraft beror på parternas förhandlingsstyrka och utbuds- och efterfrågeelasticiteter. Priser kan höjas, lönekostnader och utdelning kan sänkas. Företagens risknivå ökar och investeringsbenägenhet minskar. Allt ger effekter på andra skattebaser. I det långa loppet kommer statens totala skatteinkomster att bli oförändrade.
Statens förlust av bolagsskatteinkomster är - även i det korta perspektivet - försumbar. Några hundra miljoner kronor är bara någon tiondels promille av de totala skatte- och avgiftsinkomsterna. Förlusten av det kapital som räntebetalningarna representerar är mycket värre än de uteblivna skattebeloppen på 26,3 procent därav.
Och det är bolagsskatten och inget annat som föranleder räntebetalningarna. Utan bolagsskatt skulle några bolagsstrukturer för att skapa räntebetalningar inte ha gjorts. Ett ägarbolag, placerat var som helst i världen, kunde då ha slussat hela riskkapitalet och inte större delen därav i form av lånekapital till de företag som förvärvats.
En verkligt negativ omständighet med riskkapitalbolagens skatteplanering är att konkurrensvillkoren påverkas. Alla företag har inte möjligheter att bygga upp företagsstrukturer på samma sätt som faller sig naturligt för riskkapitalbolagen. Deras funktion är ju att med privat insamlat internationellt riskkapital köpa upp, omstrukturera och förädla företag och därefter avyttra dem. Varför skulle de samla upp vinster och utsätta dem för beskattning i ett visst land om de inte är tvungna. Och blir de tvungna vänder de sig till andra länder med sina investeringar.
Det går inte att anse att företag ska betala "rimlig" skatt. Hur ska man kunna avgöra vad som är rimligt? Före skattereformen 1990 var bolagsskatten c:a 65 procent. I dag är den 26,3. Och det är inte för att det är mera synd om företagen nu än 1990, eller att de är fattigare eller sårbarare och i behov av samhällets stöd. Det finns bara något som kan kallas "rätt" skatt, och det är den skatt som följer av gällande lagstiftning. Och den skatten är enligt Anders Borg den farligaste skatten för investerinar och tillväxt. Jag håller med honom.
Det bästa sättet att hindra räntebetalningarna och eliminera konkurrenssnedvridningen är inte att hitta nya regler som krånglar till företagsbeskattningen ännu mer. Det bästa är att avskaffa bolagsbeskattningen helt.
Härom veckan gick finansmarknadsminister Peter Norman ut och uppmanade svenska företag att sänka sina vinster. Ett av flera problem med att från politiskt håll försöka begränsa vinsterna i näringslivet är att kapitalet successivt kommer att söka sig till andra marknader, där villkoren är bättre, skriver de. Därför pågår sedan en tid tillbaka en kapitalflykt från Stockholmsbörsen till bland annat private equity-fonder, där möjligheterna till god lönsamhet är bättre och de politiska pålagorna färre.
De ser därför en politisk logik i regeringens senaste drag: att försöka komma åt just private equity. Dels är det svårare att sänka de generella vinstnivåerna om inte private equity-bolagens möjligheter till ränteavdrag begränsas. Dels har den senaste tidens debatt om äldrevårdsföretag blivit en mycket känslig fråga för en regering mån om att inte framstå som alltför näringslivsvänlig. Till det ska läggas det statsfinansiella intresset: om en växande del av kapitalet kanaliseras till en sektor med lågt skatteuttag minskar förstås statens intäkter. Det är lätt att förstå att private equity-bolagens möjlighet att kraftigt minska sin skatt kan sticka i ögonen, i synnerhet på politiskt känsliga marknader.
Jag ska här inte beröra det egendomliga påbudet från ett statsråd att företagen ska sänka sina avkastningskrav på annat sätt, än att det förefaller mig gå fullständigt på tvärs med gängse föreställningar om affärsmässigt agerande i syfte att skapa ekonomisk tillväxt. Jag vill i stället beröra de skattemässiga implikationerna och de slutsatser av regeringens agerande som Grönstedt och Uvell drar.
Den politiska logik som Grönstedt och Uvell ser kan jag i och för sig instämma i. Riskkapitalbolagens skatteplanering sticker nämligen i ögonen. Men bara på dem som tror att den leder till att staten går miste om skatteintäkter. Och det tror tydligen även i ekonomi välbevandrade personer som Grönstedt och Uvell. Om en växande del av kapitalet kanaliseras till en sektor med lågt skatteuttag minskar förstås statens intäkter, skriver de.
Möjligen på kort sikt och framför allt inte "förstås". Företagen är intermediärer och rullar skattebördan liksom andra kostnader framför sig. Hur och med vilken kraft beror på parternas förhandlingsstyrka och utbuds- och efterfrågeelasticiteter. Priser kan höjas, lönekostnader och utdelning kan sänkas. Företagens risknivå ökar och investeringsbenägenhet minskar. Allt ger effekter på andra skattebaser. I det långa loppet kommer statens totala skatteinkomster att bli oförändrade.
Statens förlust av bolagsskatteinkomster är - även i det korta perspektivet - försumbar. Några hundra miljoner kronor är bara någon tiondels promille av de totala skatte- och avgiftsinkomsterna. Förlusten av det kapital som räntebetalningarna representerar är mycket värre än de uteblivna skattebeloppen på 26,3 procent därav.
Och det är bolagsskatten och inget annat som föranleder räntebetalningarna. Utan bolagsskatt skulle några bolagsstrukturer för att skapa räntebetalningar inte ha gjorts. Ett ägarbolag, placerat var som helst i världen, kunde då ha slussat hela riskkapitalet och inte större delen därav i form av lånekapital till de företag som förvärvats.
En verkligt negativ omständighet med riskkapitalbolagens skatteplanering är att konkurrensvillkoren påverkas. Alla företag har inte möjligheter att bygga upp företagsstrukturer på samma sätt som faller sig naturligt för riskkapitalbolagen. Deras funktion är ju att med privat insamlat internationellt riskkapital köpa upp, omstrukturera och förädla företag och därefter avyttra dem. Varför skulle de samla upp vinster och utsätta dem för beskattning i ett visst land om de inte är tvungna. Och blir de tvungna vänder de sig till andra länder med sina investeringar.
Det går inte att anse att företag ska betala "rimlig" skatt. Hur ska man kunna avgöra vad som är rimligt? Före skattereformen 1990 var bolagsskatten c:a 65 procent. I dag är den 26,3. Och det är inte för att det är mera synd om företagen nu än 1990, eller att de är fattigare eller sårbarare och i behov av samhällets stöd. Det finns bara något som kan kallas "rätt" skatt, och det är den skatt som följer av gällande lagstiftning. Och den skatten är enligt Anders Borg den farligaste skatten för investerinar och tillväxt. Jag håller med honom.
Det bästa sättet att hindra räntebetalningarna och eliminera konkurrenssnedvridningen är inte att hitta nya regler som krånglar till företagsbeskattningen ännu mer. Det bästa är att avskaffa bolagsbeskattningen helt.
måndag 14 november 2011
VARFÖR STOPPLAG?
Varför krångla till den fruktansvärt komplicerade bolagsskatten ännu mer bara för att komma åt riskkapitalbolagens investeringar i privatiserade svenska välfärdsföretag? Det kommer att drabba även andra företag.
Hur definieras ett riskkapitalbolag? Alla företag arbetar under risk med eget och lånat kapital.
Ta bort det som gör att alla upprörs över att vinsterna omvandlas till kostnader för räntor som skickas utomlands. Ta bort bolagsskatten. Utan bolagsskatt skulle vinsterna stanna kvar i Sverige. Det finns ingen anledning att skicka dem utomlands annat än att slippa den svenska skatten.
Om det är svenskar som äger de utländska bolagen, beskattas utdelningar och kapitalvinster i Sverige. Är det utlänningar som äger dem har Sverige lika liten anledning att beskatta utdelningar och kapitalvinster av Carema och Arlandabanan som vi har att beskatta andra utlänningar med innehav av aktier i bolag med svenska dotterbolag, t.ex. ägarna till kinesiska Zhejiang Geely Holding Group för vinster från Volvo personvagnar. Eller ägarna i det tyska Linde AG som äger det ursvenska AGA, eller Findus, som numera ägs av ett engelskt moderbolag.
SvD SvD
DN
SvD
Hur definieras ett riskkapitalbolag? Alla företag arbetar under risk med eget och lånat kapital.
Ta bort det som gör att alla upprörs över att vinsterna omvandlas till kostnader för räntor som skickas utomlands. Ta bort bolagsskatten. Utan bolagsskatt skulle vinsterna stanna kvar i Sverige. Det finns ingen anledning att skicka dem utomlands annat än att slippa den svenska skatten.
Om det är svenskar som äger de utländska bolagen, beskattas utdelningar och kapitalvinster i Sverige. Är det utlänningar som äger dem har Sverige lika liten anledning att beskatta utdelningar och kapitalvinster av Carema och Arlandabanan som vi har att beskatta andra utlänningar med innehav av aktier i bolag med svenska dotterbolag, t.ex. ägarna till kinesiska Zhejiang Geely Holding Group för vinster från Volvo personvagnar. Eller ägarna i det tyska Linde AG som äger det ursvenska AGA, eller Findus, som numera ägs av ett engelskt moderbolag.
SvD SvD
DN
SvD
onsdag 19 oktober 2011
AVSKAFFA BOLAGSSKATTEN I STÄLLET
På onsdagen höll finansminister Anders Borg, partisekreterare Sofia Arkelsten, finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra, samt ledamot i finansutskottet Elisabeth Svantesson pressfrukost för att pressentera rapporten "Sveriges framtid i en krävande omvärld".
Anders Borg gav enligt SvD gav en tydlig vink om att en sänkt bolagsskatt är trolig, kanske redan till nästa budget, alltså från 2013.
Bra. Ta i ordentligt den här gången. Förra sänkningen från 28 till 26,3 procent var ju löjligt. Sänk till 10 procent eller helst till 0.
Anders Borg har retat upp sig på riskkapitalbolagens möjligheter att undkomma skatt i Sverige. Löjligt nog gör han en koppling mellan sänkt bolagsskatt och begränsning av avdragsrätten för riskkapitalbolag. Dessa skulle alltså betala nedsättningen av skattesatsen för alla bolag. Men med sänkt bolagsskatt minskar värdet av ränteavdraqen, varför de komplicerade bolagsstrukturerna blir onödiga.
Anders Borg, du har ju själv utnämnt bolagsskatten till den farligaste skatten för tillväxt och investeringar. Den är inte bara farlig - den är skadlig, rättssäkerhetsfarlig, onödig och baserad på en felaktig analogi med inkomstbeskattningen av individer. Dessutom ger den ytterst lite i skatt.
I stället för att ytterligare krångla till bolagsskatten med begränsningar av ränteavdraget - avskaffa bolagsskatten helt. Då försvinner ränteavdragen och förmodligen också räntebetalningarna.
DN
Anders Borg gav enligt SvD gav en tydlig vink om att en sänkt bolagsskatt är trolig, kanske redan till nästa budget, alltså från 2013.
Bra. Ta i ordentligt den här gången. Förra sänkningen från 28 till 26,3 procent var ju löjligt. Sänk till 10 procent eller helst till 0.
Anders Borg har retat upp sig på riskkapitalbolagens möjligheter att undkomma skatt i Sverige. Löjligt nog gör han en koppling mellan sänkt bolagsskatt och begränsning av avdragsrätten för riskkapitalbolag. Dessa skulle alltså betala nedsättningen av skattesatsen för alla bolag. Men med sänkt bolagsskatt minskar värdet av ränteavdraqen, varför de komplicerade bolagsstrukturerna blir onödiga.
Anders Borg, du har ju själv utnämnt bolagsskatten till den farligaste skatten för tillväxt och investeringar. Den är inte bara farlig - den är skadlig, rättssäkerhetsfarlig, onödig och baserad på en felaktig analogi med inkomstbeskattningen av individer. Dessutom ger den ytterst lite i skatt.
I stället för att ytterligare krångla till bolagsskatten med begränsningar av ränteavdraget - avskaffa bolagsskatten helt. Då försvinner ränteavdragen och förmodligen också räntebetalningarna.
DN
fredag 7 oktober 2011
CAPIO
Dagens Industri försöker den 7 oktober skapa uppståndelse kring att sjukhusföretaget Capio "slipper undan". Slipper undan vad? Capio har inte betalat bolagsskatt sedan 2001 trumpetar rubriken ut.
Finansdirektören på Capio tycker att Sverige är ett skatteparadis.
Vad är det som hänt?
Capio är tydligen så högt skuldfinansierat att räntebetalningarna konsumerar verksamhetsvinsten.
Under förutsättning att låne- och räntevillkoren är marknadsmässiga finns det väl inget att säga om det. Det gäller för alla företag; det är inte fråga om att Capio "slipper undan".
Capios ägare är enligt DI riskkapitalbolagen NordicCapital och Apax, som tydligen valt att finansiera sitt dotterbolag med lån i stället för eget kapital. Så enkelt är det att omvandla företagsvinsten i dotterbolaget till räntekostnad och föra över vinsten till moderbolaget. Moderbolaget ligger i det här fallet förmodligen i ett land som inte beskattar räntebetalningarna. Koncernen kan därmed växa med hela vinsten. Det är väl bara bra!!
Vissa länder har börjat införa särskilda skatteregler om s.k. thin capitalisation, dvs. regler som föreskriver att ett bolag måste anses ha viss minsta andel eget kapital och viss högsta andel lånekapital. Ränteavdrag medges bara för den del av skuldsättningen som faller inom den föreskrivna ramen. Sverige saknar en sådan regel, och det är väl det som Capios finansdirektör syftar på, när han säger att Sverige är ett skatteparadis. [Inom parentes kan man fråga sig vad han har med saken att göra. Bolagets kapitalisering är en sak för aktieägarna (moderföretagen). Han kan för egen del - och det tycks han också göra i artikeln - irriteras över att "...vi betalar en massa räntor". För hans del skulle en skatt på 26,3 procent vara att föredra, då hade han fått behålla 73,7 procent av vinsten, men det är ägarna som bestämmer. På högre nivå - i moderbolagen - är det viktigare att hela kapitalet får bli kvar i koncernen.]
Andra länder har börjat införa thin capitaliserings-regler, men inom EU gäller att en sådan regel inte får diskriminera utländska etableringar eller kapitalrörelser. De länder som infört sådana regler för utlandstransaktioner har därför blivit tvungna att införa dem även för transaktioner inom det egna landet, vilket komplicerar skattereglerna. Plötsligt blir alla räntetransaktioner mellan närstående företag kontrollobjekt och rättsliga tvistefrågor; helt i onödan - den enes kostnad är den andres intäkt inom samma skattejurisdiktion.
Vad som är marknadsmässig ränta kan man ha olika uppfattningar om; någon objektiv sanning finns inte.
I internationella sammanhang uppkommer den delikatessen att frågan blir en tvist mellan berörda stater snarare än mellan företaget och resp. stats skattemyndighet - även om företaget får sitta emellan och betala skatt i flera länder på samma underlag och bära kostnaden för dyrbara skatteprocesser i båda länderna. Det kan nämligen tänkas att skattemyndigheten i mottagarlandet (som kanske har mycket låg skattesats) anser att räntan är för låg, medan skattemyndigheten i betalarlandet anser att räntan är för hög - antingen därför att landet har thin capitaliserings-regler och anser att skulden är för hög, eller för att räntesatsen är för hög (eller bådadera).
I ett rättsfall (RÅ 2010 ref. 67) ansåg Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) att ett ränteavdrag till ett moderföretag skulle begränsas (moderbolaget var svenskt, men eftersom det var ett livförsäkringsföretag skattade det inte för räntebetalningen). Domstolen uttalade bl.a:
Även om resonemanget är övertygande har domen kritiserats och torde strida mot internationella principer och överenskommelser. Därför är det troligt att, om mottagarföretaget varit utländskt, den utländska skattemyndigheten skulle krävt skatt på den av mottagarbolaget redovisade och deklarerade ränteintäkten.
Bara ett exempel på idiotiska och fullkomligt onödiga konsekvenser av bolagsbeskattningen.
Sen kan man undra över varför Capio kan vara så lönsamt. Är det för att verksamheten är så mycket effektivare än landstingens sjukhus, eller för att Capio fått köpa verksamheten alldeles för billigt? Båda alternativen skrämmer.
Mera om riskkapitalbolag
Finansdirektören på Capio tycker att Sverige är ett skatteparadis.
Vad är det som hänt?
Capio är tydligen så högt skuldfinansierat att räntebetalningarna konsumerar verksamhetsvinsten.
Under förutsättning att låne- och räntevillkoren är marknadsmässiga finns det väl inget att säga om det. Det gäller för alla företag; det är inte fråga om att Capio "slipper undan".
Capios ägare är enligt DI riskkapitalbolagen NordicCapital och Apax, som tydligen valt att finansiera sitt dotterbolag med lån i stället för eget kapital. Så enkelt är det att omvandla företagsvinsten i dotterbolaget till räntekostnad och föra över vinsten till moderbolaget. Moderbolaget ligger i det här fallet förmodligen i ett land som inte beskattar räntebetalningarna. Koncernen kan därmed växa med hela vinsten. Det är väl bara bra!!
Vissa länder har börjat införa särskilda skatteregler om s.k. thin capitalisation, dvs. regler som föreskriver att ett bolag måste anses ha viss minsta andel eget kapital och viss högsta andel lånekapital. Ränteavdrag medges bara för den del av skuldsättningen som faller inom den föreskrivna ramen. Sverige saknar en sådan regel, och det är väl det som Capios finansdirektör syftar på, när han säger att Sverige är ett skatteparadis. [Inom parentes kan man fråga sig vad han har med saken att göra. Bolagets kapitalisering är en sak för aktieägarna (moderföretagen). Han kan för egen del - och det tycks han också göra i artikeln - irriteras över att "...vi betalar en massa räntor". För hans del skulle en skatt på 26,3 procent vara att föredra, då hade han fått behålla 73,7 procent av vinsten, men det är ägarna som bestämmer. På högre nivå - i moderbolagen - är det viktigare att hela kapitalet får bli kvar i koncernen.]
Andra länder har börjat införa thin capitaliserings-regler, men inom EU gäller att en sådan regel inte får diskriminera utländska etableringar eller kapitalrörelser. De länder som infört sådana regler för utlandstransaktioner har därför blivit tvungna att införa dem även för transaktioner inom det egna landet, vilket komplicerar skattereglerna. Plötsligt blir alla räntetransaktioner mellan närstående företag kontrollobjekt och rättsliga tvistefrågor; helt i onödan - den enes kostnad är den andres intäkt inom samma skattejurisdiktion.
Vad som är marknadsmässig ränta kan man ha olika uppfattningar om; någon objektiv sanning finns inte.
I internationella sammanhang uppkommer den delikatessen att frågan blir en tvist mellan berörda stater snarare än mellan företaget och resp. stats skattemyndighet - även om företaget får sitta emellan och betala skatt i flera länder på samma underlag och bära kostnaden för dyrbara skatteprocesser i båda länderna. Det kan nämligen tänkas att skattemyndigheten i mottagarlandet (som kanske har mycket låg skattesats) anser att räntan är för låg, medan skattemyndigheten i betalarlandet anser att räntan är för hög - antingen därför att landet har thin capitaliserings-regler och anser att skulden är för hög, eller för att räntesatsen är för hög (eller bådadera).
I ett rättsfall (RÅ 2010 ref. 67) ansåg Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) att ett ränteavdrag till ett moderföretag skulle begränsas (moderbolaget var svenskt, men eftersom det var ett livförsäkringsföretag skattade det inte för räntebetalningen). Domstolen uttalade bl.a:
Av central betydelse vid prissättning av lån är risken för att låntagaren inte kan fullgöra sina betalningar och det behov av säkerhet som kan finnas. För ett moderbolag som lämnar ett lån till ett dotterbolag gäller delvis andra förutsättningar än för en extern långivare. Medan moderbolaget har kontroll över dotterbolaget har den externe långivaren typiskt sett bara viss insyn. Den externe långivaren kan också vara osäker på moderbolagets intentioner, t.ex. vad gäller viljan att vid behov stötta dotterbolaget finansiellt och på annat sätt.
Vad nu sagts illustrerar att lån från moderbolag till dotterbolag har särdrag som påverkar kreditrisken och därmed räntan och som saknas när långivare och låntagare är fristående från varandra. Vid lika villkor i övrigt kan därför den vid beskattningen godtagbara räntan inte utan vidare bestämmas till vad som skulle ha ansetts marknadsmässigt om långivaren hade varit extern.
Även om resonemanget är övertygande har domen kritiserats och torde strida mot internationella principer och överenskommelser. Därför är det troligt att, om mottagarföretaget varit utländskt, den utländska skattemyndigheten skulle krävt skatt på den av mottagarbolaget redovisade och deklarerade ränteintäkten.
Bara ett exempel på idiotiska och fullkomligt onödiga konsekvenser av bolagsbeskattningen.
Sen kan man undra över varför Capio kan vara så lönsamt. Är det för att verksamheten är så mycket effektivare än landstingens sjukhus, eller för att Capio fått köpa verksamheten alldeles för billigt? Båda alternativen skrämmer.
Mera om riskkapitalbolag
måndag 25 juli 2011
RACE TO THE BOTTOM
AP-fondernas placeringsmodell har enligt Per Lindvall i SvD den 25 juli varit ett fiasko.
Enligt Lindvall förklaras riskkapitalfondernas goda avkastning bl.a. av att fonderna haft hög belåning, perioder av låga räntor samt varit extremt duktiga på att utnyttja skatteparadis för att undvika skatt. Rimligtvis borde fondernas investeringar stötta ett system som accepterar och stöttar givna skatteregler, och inte driva på ett skattemässigt ”race to the bottom”, tycker Lindvall.
Vad innebär detta? Skall företag/riskkapitalfonder inte finansiera sig genom skuldsättning? Om en fond för att öka sina avkastningsmöjligheter kan övertyga en kreditgivare att mot ränta ta på sig en särskild risk för att finansiera fonden, ska den då avstå? Ska den ta på sig en högre beskattning än som följer av befintliga regler? Hur ska det göra för att "stötta" ett skattesystem?
Lindvall tycker att AP-fonderna borde finansiera utbyggnad och underhåll av järnvägsnätet. Det är kanske ett bra alternativ. Även om utlåning till eller placering i riskkapitalfonder kan ge högre avkastning och därmed garantera högre pensioner, är det kanske för riskabelt.
Det kan vara skäl nog. Att riskkapitalfonderna följer gällande regelsystem, även om det leder till sänkt skattebelastning för de företag fonderna investerar i, är ett dåligt skäl för AP-fonderna att avstå från investeringar i riskkapitalfonder.
Bäst vore att eliminera den fördel som god kännedom om internationell företagsbeskattning ger. Det pågår en successiv reduktion av bolagsskatterna över hela världen. Ett race to the bottom vore bara välgörande. En skadlig, onödig och komplicerad belastning på företagsamheten skulle försvinna.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
I regeringens senaste utvärdering av AP-fonderna anses deras ”underleverans” kunna lösas med en större andel ”alternativa” investeringar. Med det avses normalt riskkapitalfonder, hedgefonder, råvaror och kanske ”strukturerade” produkter. Det är naturligtvis möjligt, men sannolikheten för att det går snett på nytt är hög.
Enligt Lindvall förklaras riskkapitalfondernas goda avkastning bl.a. av att fonderna haft hög belåning, perioder av låga räntor samt varit extremt duktiga på att utnyttja skatteparadis för att undvika skatt. Rimligtvis borde fondernas investeringar stötta ett system som accepterar och stöttar givna skatteregler, och inte driva på ett skattemässigt ”race to the bottom”, tycker Lindvall.
Vad innebär detta? Skall företag/riskkapitalfonder inte finansiera sig genom skuldsättning? Om en fond för att öka sina avkastningsmöjligheter kan övertyga en kreditgivare att mot ränta ta på sig en särskild risk för att finansiera fonden, ska den då avstå? Ska den ta på sig en högre beskattning än som följer av befintliga regler? Hur ska det göra för att "stötta" ett skattesystem?
Lindvall tycker att AP-fonderna borde finansiera utbyggnad och underhåll av järnvägsnätet. Det är kanske ett bra alternativ. Även om utlåning till eller placering i riskkapitalfonder kan ge högre avkastning och därmed garantera högre pensioner, är det kanske för riskabelt.
Det kan vara skäl nog. Att riskkapitalfonderna följer gällande regelsystem, även om det leder till sänkt skattebelastning för de företag fonderna investerar i, är ett dåligt skäl för AP-fonderna att avstå från investeringar i riskkapitalfonder.
Bäst vore att eliminera den fördel som god kännedom om internationell företagsbeskattning ger. Det pågår en successiv reduktion av bolagsskatterna över hela världen. Ett race to the bottom vore bara välgörande. En skadlig, onödig och komplicerad belastning på företagsamheten skulle försvinna.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
fredag 22 juli 2011
VÅRDBOLAG BIDRAR TILL VÄLFÄRD
Jacob Bursell skriver i SvD den 22 juli om riskkapitalbolagen och vårdbolag som skulle vägra att bidra till välfärd. Bidraget till den svenska välfärden påstås vara minimalt, trots att många av bolagen har sin livsluft i bidrag från skattebetalarna i form av skolpengar och i vårdvalsbidrag.
Vad är det för trams? Bidraget till den svenska välfärden, är värdet av vad som produceras, vare sig detta sker i offentlig eller privat regi. Om resursförbrukningen är mindre och resultatet är bättre i privat än offentlig regi, är det till fördel för det svenska folkhushållet att verksamheten sker i privat regi. I annat fall är det bättre om det sker genom offentlig produktion.
Riskkapitalföretagen och de av dem ägda företagen betalar låga skatter trots höga vinster. Skattebasen eroderas genom räntebetalningar från svenska företag till utländska företag som inte beskattas för mottagna belopp. Detta tycks uppröra Bursell och många andra.
Bursell verkar tro att bidrag till välfärden är skattebetalning, eller att välfärd är offentliga tjänster som inte betalas individuellt av medborgarna.
Vad är det nu för skattebetalningar som undgått staten? Bolagsskatterna är helt obetydliga; de utgör endast 5-7 procent av de totala skatterna och avgifterna. Den offentliga välfärden är inte på något sätt hotad av uteblivna bolagsskatter; inte heller den välfärd som skapas genom privatägda företag, riskkapitalägda eller andra. Snarast tvärtom. Intresset för finansiering av företagsamhet – både inom industri och handel liksom inom produktion av sjukvård och utbildning – beror på förväntad avkastning. Tillkommer skattekostnader kommer intresset att minska.
En annan sak är om övernormala vinster uppkommer på grund av att den offentliga kontrollen över verksamheten är bristfällig och/eller verksamheten bedrivs på ett undermåligt sätt eller till för höga ersättningar av offentliga medel. Då måste upphandlingen förbättras och/eller kontrollen skärpas. Men tänk om det är så att produktionen i offentlig regi varit lika katastrofalt undermålig som den i riskkapitalregi är effektiv!
Problemet – om det nu är ett sådant – kan enklast och bäst lösas genom att bolagsskatten avskaffas eller att åtminstone skattesatserna sänks rejält. Då kommer inte några räntebetalningar att ske (av skatteplaneringsskäl) till utländska företag med högre skattesats än i Sverige. Lönsamheten för företag bedrivna i Sverige kommer att höjas och administrationen av den helt onödiga bolagsskatten upphör och förutsättningarna för svensk företagsamhet underlättas.
Genom att undvika bolagsskatten har riskkapitalbolagen möjlighet att konkurrera med produktionen av vård och utbildning. Sådan produktion bedriven i offentlig regi är nämligen befriad från skatt.
Ta bort bolagsskatten så försvinner det problem som Bursell tror föreligga.
Vad är det för trams? Bidraget till den svenska välfärden, är värdet av vad som produceras, vare sig detta sker i offentlig eller privat regi. Om resursförbrukningen är mindre och resultatet är bättre i privat än offentlig regi, är det till fördel för det svenska folkhushållet att verksamheten sker i privat regi. I annat fall är det bättre om det sker genom offentlig produktion.
Riskkapitalföretagen och de av dem ägda företagen betalar låga skatter trots höga vinster. Skattebasen eroderas genom räntebetalningar från svenska företag till utländska företag som inte beskattas för mottagna belopp. Detta tycks uppröra Bursell och många andra.
Bursell verkar tro att bidrag till välfärden är skattebetalning, eller att välfärd är offentliga tjänster som inte betalas individuellt av medborgarna.
Vad är det nu för skattebetalningar som undgått staten? Bolagsskatterna är helt obetydliga; de utgör endast 5-7 procent av de totala skatterna och avgifterna. Den offentliga välfärden är inte på något sätt hotad av uteblivna bolagsskatter; inte heller den välfärd som skapas genom privatägda företag, riskkapitalägda eller andra. Snarast tvärtom. Intresset för finansiering av företagsamhet – både inom industri och handel liksom inom produktion av sjukvård och utbildning – beror på förväntad avkastning. Tillkommer skattekostnader kommer intresset att minska.
En annan sak är om övernormala vinster uppkommer på grund av att den offentliga kontrollen över verksamheten är bristfällig och/eller verksamheten bedrivs på ett undermåligt sätt eller till för höga ersättningar av offentliga medel. Då måste upphandlingen förbättras och/eller kontrollen skärpas. Men tänk om det är så att produktionen i offentlig regi varit lika katastrofalt undermålig som den i riskkapitalregi är effektiv!
Problemet – om det nu är ett sådant – kan enklast och bäst lösas genom att bolagsskatten avskaffas eller att åtminstone skattesatserna sänks rejält. Då kommer inte några räntebetalningar att ske (av skatteplaneringsskäl) till utländska företag med högre skattesats än i Sverige. Lönsamheten för företag bedrivna i Sverige kommer att höjas och administrationen av den helt onödiga bolagsskatten upphör och förutsättningarna för svensk företagsamhet underlättas.
Genom att undvika bolagsskatten har riskkapitalbolagen möjlighet att konkurrera med produktionen av vård och utbildning. Sådan produktion bedriven i offentlig regi är nämligen befriad från skatt.
Ta bort bolagsskatten så försvinner det problem som Bursell tror föreligga.
torsdag 21 april 2011
RISKKAPITAL - UTKÖPSBOLAG
Gabriel Urwitz riktar i en debattartikel i Dagens Industri den 20 april berättigad kritik mot tidningens artikelserie om riskkapitalbolag. Han skriver att man av artikelserien kan
Urwitz säger sig med rätta vara övertygad om att olika framgångsrika entreprenörer som Rune Andersson, Ingvar Kamprad, familjen Rausing med flera även de har sett till att inte betala mer skatt än de behöver. Detsamma gäller våra stora bolag som Volvo och Ericsson. Han säger vidare:
Att de skulle ha avhänt sig möjligheten att använda möjligheten att lämna och ge koncernbidrag är för mig en överraskning. Jag undrar om Urwitz har rätt här. Varför skulle inte riskkapitalbolagen använda det instrumentet i omstruktureringen av sina innehav? Om det gör det är det verkligen inget att upphetsa sig över. En viktig funktion för riskkapitalföretagen är ju bl.a. att omstrukturera kapitalet i sina företag. Om det sker genom koncernbidrag eller aktieägartillskott/nyemissioner/kapitaluttag är likgiltigt.
...få intrycket av att de svenska utköpsbolagens framgångar är beroende av avancerad skatteplanering. --- detta är en felsyn. Det måste vara en rättighet i ett rättssamhälle att inte betala mer skatt än man behöver.
Detta innebär att alla företag försöker få en optimal skattestruktur. Att ränta på lån är avdragsgillt är inte någon nyhet. Att ägarkapitalet kan sätts in som aktieägarlån är inte heller konstigt.
Urwitz säger sig med rätta vara övertygad om att olika framgångsrika entreprenörer som Rune Andersson, Ingvar Kamprad, familjen Rausing med flera även de har sett till att inte betala mer skatt än de behöver. Detsamma gäller våra stora bolag som Volvo och Ericsson. Han säger vidare:
Utköpsbolagen har avhänt sig ett viktigt skatteplaneringsinstrument genom att man inte kan använda koncernbidrag. I en utköpsfond är varje portföljbolag isolerat från övriga bolag för att en investering riskmässigt inte ska kunna påverka en annan, vilket omöjliggör koncernbidrag mellan bolagen. Med andra ord har jag svårt att tro att utköpsbolagen har någon gynnad ställning inom skatteområdet.
Att de skulle ha avhänt sig möjligheten att använda möjligheten att lämna och ge koncernbidrag är för mig en överraskning. Jag undrar om Urwitz har rätt här. Varför skulle inte riskkapitalbolagen använda det instrumentet i omstruktureringen av sina innehav? Om det gör det är det verkligen inget att upphetsa sig över. En viktig funktion för riskkapitalföretagen är ju bl.a. att omstrukturera kapitalet i sina företag. Om det sker genom koncernbidrag eller aktieägartillskott/nyemissioner/kapitaluttag är likgiltigt.
lördag 16 april 2011
RISKKAPITAL OCH BOLAGSSKATT
Dagens Industri fullföljer den 16 april sin kampanjjournalistik mot riskkapitalbolagen med en intervju med Anders Borg, som sägs vilja stoppa riskkapitalbolagens skatteplanering
Förmodligen är det bolagsbeskattningen som kostar statskassan dessa pengar; och landets välstånd ännu mycket mer.
Beträffande Nordic Capitals förvärv av Munters framför näsan på Alfa Laval konstaterar Anders Borg att
Den möjligheten finns därför att bolags vinster beskattas!
I direktiven till Företagsskatteutredningen skriver regeringen att utredningen ska
Till DI ger han klarare besked:
Bravo!!! Beskattning av eget kapital är just beskattning av vinsten.
Nu är det nog dessvärre inte Anders Borgs tanke att avskaffa bolagsbeskattningen; snarare att ge avdrag för utdelning och därmed likställa behandlingen av lånat och eget kapital. Men en sådan regel har vi haft tidigare, de s.k. Annell-avdraget, som vållade åtskilliga rättsliga och praktiska problem utan att ge några positiva effekter. Regeln skulle (liksom Annell-avdraget) säkerligen förses med begränsningar; t.ex. till avkastning motsvarande riskfria räntan. Tillsammans med begränsningar i avdragsrätten för räntor, t.ex. genom thin capitaliseringsregler, skulle vi få ett eldorado för akademiker och skattekonsulter vad gäller att analysera och skatteplanera. Och riktigt spännande arbetsuppgifter för skatteverkets specialister.
Anders Borg konstaterar också att
Helt sant. Avskaffa bolagsbeskattningen, så finns det av skatteskäl inte anledning att tömma bolagen.
...som varje år kostar statskassan över 10 miljarder kronor.
Förmodligen är det bolagsbeskattningen som kostar statskassan dessa pengar; och landets välstånd ännu mycket mer.
Beträffande Nordic Capitals förvärv av Munters framför näsan på Alfa Laval konstaterar Anders Borg att
...ett riskkapitalbolag kan göra en bättre affär genom att det har en mer avancerad skatteplanering.
Den möjligheten finns därför att bolags vinster beskattas!
I direktiven till Företagsskatteutredningen skriver regeringen att utredningen ska
...undersöka om det är lämpligt att ta fram generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen.
Till DI ger han klarare besked:
Huvudinriktningen för utredningen är att gynna eget kapital på bekostnad av lånat kapital. Det betyder att möjligheten att utnyttja olika typer av ränteavdrag bör reduceras, medan beskattning av eget kapital bör avskaffas.
Bravo!!! Beskattning av eget kapital är just beskattning av vinsten.
Nu är det nog dessvärre inte Anders Borgs tanke att avskaffa bolagsbeskattningen; snarare att ge avdrag för utdelning och därmed likställa behandlingen av lånat och eget kapital. Men en sådan regel har vi haft tidigare, de s.k. Annell-avdraget, som vållade åtskilliga rättsliga och praktiska problem utan att ge några positiva effekter. Regeln skulle (liksom Annell-avdraget) säkerligen förses med begränsningar; t.ex. till avkastning motsvarande riskfria räntan. Tillsammans med begränsningar i avdragsrätten för räntor, t.ex. genom thin capitaliseringsregler, skulle vi få ett eldorado för akademiker och skattekonsulter vad gäller att analysera och skatteplanera. Och riktigt spännande arbetsuppgifter för skatteverkets specialister.
Anders Borg konstaterar också att
...det är bekymmersamt om vi via skatteregler bidrar till att det inte är gynnsamt att ha pengar i bolagen.
Helt sant. Avskaffa bolagsbeskattningen, så finns det av skatteskäl inte anledning att tömma bolagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
