fredag 15 maj 2020

FÅFÄNG SKATTJAKT


I en debattartikel i SvD den 13 maj upprörs Torsten Fensby och Leif Rosenfeld över att slipade och morallösa skatterådgivare hjälper skatteflyktingar som vill lägga beslag på genomsnittsväljarens inbetalda skattemedel. Det finns förvisso många sätt att undgå svensk beskattning med tvivelaktiga metoder, men den beskattning F och R har i åtanke är närmast beskattningen av företagens vinster. Det är då knappast genomsnittsväljarens skatter som bolagen lägger beslag på. Bolagsskatterna är nämligen bara en obetydlig del av de totala skatterna. I den senaste budgetpropositionen uppskattas andelen till 7 procent.

Denna andel är dock endast kameral, dvs. skatt som inbetalas och redovisas under en viss beteckning. I praktiken är bolagsskatterna 0 procent av de totala skatterna, eftersom inget bolag bekostar sina egna skatter; det gör vi alla som löntagare, anställda, konsumenter och aktieägare. Alla företagens kostnader – även skatter – övervältras på priser, löner och aktieutdelningar. Vem skulle annars bekosta dem?
Bolagsskatten är en skatt på näringslivets nettoinvesteringar. Bara den insikten borde stämma till eftertanke. Utan bolagsskatt ökar investeringsmöjligheterna, ökar sysselsättning och lönesumma, vilket ökar basen för skatter på inkomst, lönekostnad, konsumtion och aktieutdelningar. Med höjd skatt ökar avkastningskraven på investeringar och färre investeringar kommer till utförande; i värsta fall avvecklar ägarna verksamheten.

Men det är värre än så: Bolagsskatter betalas endast av de företag som skapar nya värden, dvs. det som vi alla är beroende av för vår tillvaro. Bolag som går med förlust, dvs. fördärvar det som redan finns, behöver inte betala för den skada de åsamkar.

Bolagsbeskattningen är en extremt komplicerad skatt, och de problem skatten vållar kan därför avse avsevärda belopp.  Vi läser ofta om fall där företag och skattemyndigheter tvistar om skattebelopp på mångmiljonbelopp eller tom miljarder. Hur kan en lagstiftning i ett rättssamhälle tillåtas vara så oprecis? Risken att förlora belopp i den storleksordningen gör förstås att företagen engagerar de skarpaste hjärnorna. De sitter inte nödvändigtvis i morallösa människors huvuden.  

Utan bolagsskatt skulle Sverige vara ett attraktivt land för investeringar och företagande. Ingen slipad hjärna skulle försöka flytta beskattningsunderlag utomlands. Förutom att investeringarna skulle bidra till befolkningens väl genom sysselsättning, skulle underlagen för inkomstskatter, löneskatter konsumtionsskatter och utdelningsskatter öka. Så länge vinsterna behålls inom företagen är det bara dumt och skadligt att beskatta dem.

F och R vill med all rätt värna den svenska skattebasen. Det bästa sättet är att göra det är att avskaffa bolagsbeskattningen.


onsdag 13 maj 2020

AKTIEUTDELNING ELLER CORONASTÖD


Styrelsen för AB Volvo drar tillbaka sitt förslag till årsstämman om ordinarie utdelning om 5,50 kr per aktie, enligt ett pressmeddelande den 12 maj.

Bra.

Den som får coronastöd av staten ska inte dela ut pengar till aktieägare, lyder det allmänna skallet. Det är lätt att hålla med. Hur kan man tro att man vinna allmänhetens sympati om man delar ut vinst till aktieägarna som finansieras med stöd från staten?  SKF, som kanske inte är lika beroende av den breda allmänhetens sympatier, lämnar utdelning (om än halverad) men har funnit sig nödsakad att dra tillbaka sin ansökan om coronastöd.  

Var betyder nu detta? Båda bolagen drabbas av förlust av normala inkomster. Volvo får bidrag, SKF får ingenting. Förargligt för SKSs aktieägare.

Men SKFs aktieägare får ju utdelning, invänder någon. 

Visserligen, men det betyder inget för deras förmögenhet. Aktieägarnas förmögenhet omfattar de värden som bolaget innehar. De kontanter Volvos aktieägare nu inte ska få i handen, har de kvar i värdet på sina aktier. De som behöver kontanter, kan sälja sina aktier och därmed tillgodogöra sig sin andel av Volvos värde. För dem som gör vinst på aktieförsäljningen, kommer nettot dessutom att bli större än om de fått utdelning. Skatten är 30 procent av vinsten och den är 30 procent av utdelningsbeloppet. Den som säljer för 100 och köpt för t.ex. 60 får en skatt på 12 och ett netto på 88. En utdelning på 100 hade givit ett netto på 70. Det kommer visserligen att uppkomma en del praktiska problem.  En storägare, som planerat för en placering av mottagen utdelning, kan förlora inflytande i företaget om han måste sälja. En stiftelse som endast får disponera utdelning (och inte kapitalvinster), kan få svårt att fullfölja sitt ändamål. Men för privatsparare spelar den uteblivna utdelningen knappast någon roll. De kan visserligen bli besvikna om de trott på de årliga tidningsskriverierna i början av varje år om att utdelning betyder guldregn över aktieägarna, precis som det vore ur någon annans förmögenhet än deras egna som pengarna tas. Men sånt larv kolporteras nog mest av dem som aldrig haft aktier och inte förstått detta.

Nu får aktieägarnas pengar stå kvar i Volvo och om det inte går illa, kommer de innehållna pengarna generera extra vinster under innevarande år och öka på utdelningen nästa år.  Coronan har vi då förhoppningsvis lämnat bakom oss och ingen störs ens om Volvo gör en dubbelutdelning. Men Volvo fick statsstöd – SKF fick inget. SKFs aktieägare gick miste om ett förmögenhetstillskott.

Egentligen är det värre än så.

Både Volvo och SKF – och de allra flesta bolagen – redovisade vinst i sina bokslut för 2019 och måste betala skatt på vinsten. Var det egentligen någon vinst? Det vet ingen som inte kan skåda in i framtiden. Borde bolagen ha reserverat för uppkommande förluster? Eller skrivit ner värdet av de tillgångar som inte genererat förväntade inkomster under 2020? Kanske de tre senaste årens vinster var överskattade?  Och företagen tvingats betala skatt på vinster som inte fanns? De totala bolagsskatterna kan uppskattas till ungefär 140 miljarder kr per år.

Nu måste bolagen betala skatt samtidigt som de – i varje fall Volvo och alla som inte var kortsynta och delade ut vinst – kan få statsbidrag.  Det bästa coronastödet till företagen vore kanske, att staten först och främst betalar tillbaka de skatter som företagen betalat under de senaste åren. Det skulle dessutom förenkla bedömningen av hur mycket pengar varje bolag ska ha och eliminera risken för att beloppen tillfaller skojare.

Samtidigt kunde man ta sig en funderare på om bolagsbeskattningen är en förnuftig ordning.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

http://niclasvirin.com/varforbeskattassvskt.shtml