LAGRÅDSREMISS OM BOLAGSBESKATTNINGEN

Regeringen har nu remitterat sitt förslag till ny bolagsbeskattning till lagrådet. Företagsvärlden verkar av tidningsreportagen att döma förvånansvärt nöjda med lagrådsremissen. Förhoppningsvis är det på grund av att vissa förslag i den tidigare departementspromemorian ändrats. Bl.a. föreslås att underlaget för begränsningen ska vara 30 procent av EBITDA i stället för 35 procent av EBIT och att alla företag få avdrag för negativt räntenetto på högst 5 milj. kronor i stället för 100 000 kr enligt promemorian. Begränsningsunderlaget kan alltså minskas med avskrivningar, vilket gynnar investeringstunga företag och fastighetsföretag. Begränsningen till 5 milj. kr reducerar antalet företag som kan drabbas av reglerna högst väsentligt. Fastighetsföretag får också ytterligare primäravdrag på hyreshus med 2 procentenheter; under de första sex åren får de extra avskrivning med 12 procent.
Lagförslaget kräver definition av räntebegreppet och särskilda regler för finansiell leasing, vilket säkert blir mumma för konsultkåren.
Å andra sidan sänks inte bolagsskattesatsen till 20 procent som föreslogs i promemorian utan till 20,6 procent (21,4 procent under 2019 och 2020). Det sista får väl betraktas som ett slags politisk matematik. Troligen har viktiga länder i omvärlden långt tidigare sänkt sina skattesatser till 15 procent eller lägre, varför de föreslagna procentsatserna kommer att behöva omprövas.

Komplexiteten i bolagsbeskattningen skruvas upp ytterligare och flera nya kapitel införs i inkomstskattelagen. Allt för en beskattningsform som dels brukar kallas den mest skadliga av alla skatter och dels inbringar endast 5-6 procent av de totala skatterna och egentligen bara är en förskottsbeskattning av löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter. Men skattekonsulter och akademiker kan gnugga händerna.

Mats Persson och Per Åsling, ekonomisk-politiska talesmän för L resp. C, skriver den  11 mars i SvD att bolagsskatten kan sänkas ännu mer. Javisst, sänks bolagsskatten försvinner räntesnurrorna och den påstådda fördelen som lånefinansiering anses ha före egetkapitalfinansiering minskar. Problemen försvinner helt om bolagsbeskattningen avskaffas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.


DI
DN

BOLAGSSKATTEREFORMEN

Den bolagsskattereform som utreddes av Företagsskattekommitén (SOU 2014:40) och vars förslag omarbetades i en promemoria på Finansdepartementet (Fi 2017/02757/S1) har nyligen kommenterats av SvD och DI 19 februari sid 8.

Reformen av bolagsskatten kommer att leda till kraftigt höjda hyror för hundratusentals hushåll. Det menar Sabo, Allmännyttans bransch- och intresseorganisation. Bakgrunden till detta konstaterande är de föreslagna reglerna om begränsning av avdragsrätten för räntor. Med sin av sunda ekonomiska skäl höga skuldsättning kommer fastighetsbranschen att drabbas hårt, vilket oundvikligen leder till krav på hyreshöjningar. Fastighetsbolagen bedriver ju ingen välgörenhet utan måste på alla sätt söka vältra över sina kostnader på sina kunder, hyresgästerna.
SABO avstyrkte i sitt remissyttrande kommitténs förslag.

Artikeln i DI handlar om energisektorns farhågor. Sektorn är liksom bostadssektorn synnerligen kapitalintensiv och med mycket långa produktionscykler, vilket motiverar en hög skuldfinansieringsgrad.
Den 26 februari har DI en artikel där DLA Piper hävdar att Sverige kommer att bil ointressant för stora internationella företagsaffärer.

Varför måste detta ske?
Jo, lagstiftaren har upptäckt att det föreligger en obalans mellan finansiering med eget respektive lånat kapital. Eftersom ränta på lån, till skillnad från kostnaden för eget kapital, är avdragsgill anses lånefinansiering gynnat. För att likställa villkoren föreslås att avdragsrätten för räntan reduceras. Detta kommer att leda till en ytterligare komplicering av ett redan extremt komplicerat bolagsskattesystem, till glädje endast för skattekonsulter och akademiker. Den mest påtagliga konsekvensen blir höjning av bostadshyror. Viss kompensation kanske kan ges genom en viss nedsättning av bolagsskattesatsen, men detta gynnar inte exklusivt fastighetsbranschen.

Det finns ett mycket enklare sätt att åstadkomma likhet mellan finansieringsformerna: Avskaffa bolagsbeskattningen.

NYA SKATTEREGLER FÖR FÖRETAGSSEKTORN

Idag går tiden för yttrande över departementspromemorian Nya skatteregler för företagssektorn ut. Promemorian baseras på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40.
Mitt yttrande finns här.
SvD

SPIKEN I KISTAN FÖR BOLAGSSKATTEKOMMITTÉNS FÖRSLAG?

Företagsskattekommittén lämnade i juni 2014 två förslag på hur företagsbeskattningen ska förändras. Min bedömning är att ingen av modellerna bör genomföras utan att först genomgå grundlig analys och förändringar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) i en debattartikel i Dagens Industri den 21 april. En ny remittering av det slutliga förslaget kommer att bli nödvändig.      

Vidare skriver hon följande.

Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för tillväxt och jobbskapande. Företagandets villkor ska vara internationellt konkurrenskraftiga, förutsägbara och stödja en sund konkurrens.                               

Företagsskattekommittén, som lämnade slutbetänkande i juni 2014, har bland annat haft i uppdrag att göra de skattemässiga villkoren mer lika vid finansiering med eget och lånat kapital.

Dagens regler ger incitament att välja lån. Kommittén skulle också motverka skatteplanering med ränteavdrag och undersöka möjligheten att ersätta nuvarande regler för ränteavdragsbegränsningar.

Kommittén lämnade två alternativa förslag. Som huvudförslag föreslås ett så kallat finansieringsavdrag och som alternativt förslag en så kallad EBIT-modell (Earnings before interest and tax). Båda förslagen innebär att finansiella kostnader får dras av fullt ut mot motsvarande intäkter. Den avgörande skillnaden ligger i hur avdragsrätten för resterande finansiella kostnader begränsas.

Eftersom båda förslagen skulle innebära en stor reform är det viktigt att informera om inriktningen på regeringens fortsatta arbete. Kritiken i remissvaren är omfattande. De allra flesta remissinstanser avstyrker båda modellerna i den form som föreslås. Vikten av internationellt gångbara regler lyfts fram.

Många anser att definitionen av vad som avses med finansiella kostnader och intäkter är komplicerad och oförutsebar. Inte minst framförs kritik mot hur hyresbetalningar ska behandlas, förslagets effekter för fastighetsbranschen och förslaget om finansiering genom en halvering av kvarstående underskott.

Utifrån detta är min bedömning att ingen av modellerna bör genomföras utan att först genomgå grundlig analys och förändringar. Samtidigt håller en stor majoritet av remissinstanserna med om att den svenska bolagsbeskattningen bör ses över och anser att det är bra att begränsa avdragsrätten för räntor, främst i syfte att förhindra missbruk och skatteundandragande.

Jag delar denna uppfattning och anser att det slutliga förslaget ska leda till en begränsning av ränteavdragen kombinerad med en lägre bolagsbeskattning med utgångspunkt i Företagsskattekommitténs förslag. Eftersom en ökad nybyggnation är ett högt prioriterat mål för regeringen måste dock inte minst konsekvenserna för bostadssektorn analyseras noga.

Finansieringsavdraget har flera fördelar och uppfyller i hög grad det huvudsakliga uppdraget. I motsats till EBIT-modellen har dock finansieringsavdraget ingen internationell motsvarighet. EBIT-modellen motverkar inte skatteplanering med ränteavdrag lika effektivt som finansieringsavdraget.

En nackdel är därför att de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsning kan behöva vara kvar i någon form.

Min samlade bedömning är dock att EBIT-modellen är den modell som är bäst lämpad att utgå ifrån. Trots de fördelar som finns med finansieringsavdraget anser jag att det är för långtgående och att omställningen skulle bli för stor. Modellen skulle möjligtvis kunna bli aktuell på lång sikt. I dag skulle EBIT-modellen fungera bäst i ett internationellt perspektiv, och den uppfattas som mer gångbar bland de allra flesta företagen. Modellen innebär också att asymmetrin mellan eget och lånat kapital och möjligheterna till skatteplanering med ränteavdrag minskar i tillräcklig hög grad.

Det krävs dock som sagt fortsatt analys och omarbetning av förslaget, exempelvis av definitionen av finansiella kostnader. Det behövs mer analys av hur avdragsrätten för räntedelen i hyra/leasing ska behandlas.

Det finns också behov av att analysera om modellen slutligen ska baseras på resultatmåttet EBIT eller EBITDA (Earnings before interest, tax, depreciation and amortization) samt om det behövs särlösningar för vissa branscher – såsom finans- och fastighetsbranschen.

Frågan om nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler behöver vara kvar och i så fall i vilken form måste också utredas. Detsamma gäller huruvida förslaget om finansiering genom halvering av tidigare års underskott bör ändras eller ersättas. Därför är min bedömning att fortsatt dialog och en ny remittering av det slutliga förslaget från finansdepartementet kommer att bli nödvändig. Ett förslag kommer att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.

Det känns som detta är den första spiken i kistan för Företagsskattekommitténs förslag. Varför angripa problemet med den asymmetri som "gynnar" lånekapital framför egetkapital genom att ytterligare komplicera ett redan alldeles för komplicerat skattesystem. Asymmetrin beror på att avkastningen av eget kapital beskattas.
Vad är det som gör vinstbeskattningen av bolag så nödvändig att denna komplicerade, skadliga och rättsosäkra skatt måste finnas? Fundera på det, Magdalena Andersson.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet. Skattebortfallet,  kameralt sett och på kort sikt, är obetydligt. Bolagsskatten står för 5-7 % av offentliga inkomster från skatter och avgifter. Realt sett och på lång sikt ger bolagsskatten ingenting.


För att minska övergångsproblem med bortfallande (kamerala) skatteinkomster kunde bolagsskatten sänkas till 10 procent. Då är asymmetrin obetydlig och det skattesvinn som uppstår genom räntesnurror upphör och vänder i andra riktningen. Det blir mer lönsamt att ta vinsten till Sverige och skatta den här än utomlands.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

LET'S GET RID OF BUSINESS & CORPORATE INCOME TAX

Sven-Olof Lodin talar sig i en debattartikel i Dagens Industri den 2 april (tur att den inte togs in dagen dessförinnan) varm för Företagsskattekommitténs förslag till ny bolagsbeskattning. Det är inte, menar han, bara de redan kända riskerna för investeringssnedvridning och ineffektiv kapitalanvändning som kan läggas till avdragsrättens skadeverkningar. Han hävdar att företagens avdragsrätt för räntor även varit medskyldig till finanskrisen. Därför ska företagens rätt till avdrag för företagens nettofinansieringskostnader avskaffas. Då uppnås likabehandling av eget och främmande kapital.

Tror jag det. Om man beskattar bolagsvinster, dvs inte ger avdrag för kostnaden för det egna kapitalet, blir finansiering med eget kapital missgynnat. Men varför åtgärda det genom att gå över ån efter vatten?: Först beskatta avkastningen av eget kapital och sedan - genom vägrad avdragsrätt för ränta - beskatta även lånat kapital, i stället för att avskaffa beskattningen av avkastningen av det egna kapitalet, dvs avskaffa bolagsbeskattningen. Då blir det likabehandling av eget och lånat kapital. Dessutom försvinner en rad juridiska, ekonomiska och praktiska problem som bolagsbeskattningen föranleder.

Den fråga man borde ställa sig är varför bolagsbeskattningen är så oundgänglig att den tillåts förorsaka alla dessa problem. Den är inte oundgänglig. Tvärtom den är helt onödig och rent av  skadlig, är extremt komplicerad och försörjer legioner av skattekonsulter och skatteakademiker och förorsakar skattemyndigheter och domstolar konstlade och nära nog olösliga problem. F.n. är det det s.k. BEPS-programmet som drivs för att bemästra skattens skadeverkningar. Och ändå är bolagsskatten relativt sett obetydlig. Kameralt sett ger bolagsskatten i de flesta länder inte mer än 5-7 procent av totala skatteinkomster. Realt sett ger den ingenting. All bolagsskatt finansieras av löner, priser och - på kort sikt - utdelningar, som får minskade beskattningsunderlag p.g.a. bolagsskatten.

Nu har det gått så långt att till och med de europeiska skattekonsulternas egen internationella organisation Confederation Fiscale Europeenne (CFE) börjat ifrågasätta bolagsbeskattningen. I strid mot vad som rimligen måste vara deras eget försörjningsintresse för de nu fram kravet: Let's get rid of Business & Corporate Income Tax.

ETT UTMÄRKT FÖRSLAG

FÖRSVAR AV FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN

Rune Andersson och Sven-Olof Lodin, ledamot resp. sakkunnig  i Företagsskattekommittén försvarar kommitténs förslag till ändrad bolagsbeskattning i Dagens Industri den 31 oktober. Responsen från näringslivet har varit ljum.

En snabbgenomgång av svaren från några viktiga remissinstanser – främst från näringslivet – visar märkligt nog att få av dem som är negativa till förslaget över huvud taget har berört eller närmare diskuterat huvudsyftet med bolagsskattereformen och dess effekter – nämligen att i enlighet med direktivet sträva efter största möjliga likabehandling av eget och främmande kapital för att därigenom åstadkomma en effektivare kapitalanvändning,

skriver de.

Företagen kanske inte tycker att det är ett problem. Det är kanske bara fiskaler och skatteteoretiker som tycker det. Företagen ser kanske större problem i att inte få avdrag för sina räntekostnader och befarar krångel och dyrbara processer rörande begreppet finansiella kostnader. Att vinsten beskattas är de vana vid.

De påstår också (med stöd av utredningen) att genom

den effekt som hög belåning och avdragsrätten för räntor medför, nöjer sig företag ofta med att gå in i trygga lågavkastande i stället för i investeringar med högre avkastning men större risk, eftersom detta med dagens system, delvis tack vare avdragsrätten för räntor, ändå ger förhållandevis god avkastning på det egna kapitalet. Detta leder till ineffektiv kapitalanvändning, vilket är samhällsekonomiskt skadligt.

Vad finns det för belägg för det? Erbjuder inte tillgången till kredit- och lånemarknaderna en fantastisk finansieringsmöjlighet? Vad skulle Sverige varit utan dessa? Ska företagen avstå från befintliga lånefinansieringsmöjligheter inför risken att kanske inte göra den allra mest högavkastande investeringen? Blotta tanken att järnvägar och industrier under Sveriges industrialisering under 1800-talet skulle finansierats med enbart svenskt riskkapital svindlar!! Hur skulle någon komma på idén att kräva att fastighetsanläggningar och andra investeringar med hundraårsperspektiv måste finansieras med enbart riskkapital.

 Det må vara att sökprocessen för det allra bästa investeringsalternativet kanske är särskilt intensiv om företaget bara har tillgång till eget kapital. Men med lån kan en investering göras större, och vinsten i absoluta tal högre även om den inte är den allra mest högavkastande. Och de allra flesta företag startas och drivs nog inte efter principen bästa tänkbara avkastning, utan i förhoppning om att företagarens kunskap och färdighet ska ge honom försörjning och företaget vinst och tillväxt. Och - framför allt - ingen vet i förväg vilken investering som faktiskt blir mest lönsam. Har någon hört företagarna böna: "Snälla finansministern, ta ifrån oss avdragsrätten för finansieringskostnader så att vi skärper oss vid valet av investeringsalternativ!"

Det må vara att lånekapital är skattemässigt gynnat, men det gör inte lånefinansiering olämplig eller samhällsekonomiskt skadlig. Det är gynnat i förhållande till eget kapital, ja,  men det beror på att eget kapital är missgynnat genom att vinst beskattas/egetkapitalkostnaden inte är avdragsgill.

Behandla gärna egetkapital och lånekapital lika, men gör det genom att avskaffa bolagsbeskattningen.

LIKABEHANDLING AV EGET OCH LÅNAT KAPITAL

Professor Sven-Olof Lodin kritiserar i en artikel den 22 oktober på Brännpunkt SvD professor Hans Linds försök i en artikel den 16 oktober på Brännpunkt SvD.se att med exempel visa att investeringar med lånade medel inte är gynnsammare behandlade än investeringar gjorda med eget kapital.

Det är väl fullkomligt klart att investeringar med lånat kapital är lindrigare beskattade än investeringar med eget kapital. Men det beror inte på att lånekapitalet är gynnat. Det beror på att egetkapitalet är missgynnat genom att bolagsvinst beskattas.

Företagsskattekommittén tycks mera ha bekymrat sig över företagens förment osunda skuldsättning än ha försökt skapa gynnsamma villkor för företagen. Ränteavdrag ska enligt kommitténs förslag vägras för "nettoräntor". Dessutom har kommittén försökt ersätta de särskilda reglerna för begränsning av ränteavdragsrätten för koncernlån med generella regler. Det blir nya krångliga regler dels för att avgöra vad som ska betraktas som ränta och lånekostnader, dels för att bestämma när de är avdragsgilla och när de inte ska vara avdragsgilla. Var det det som Sveriges näringsliv behövde?

På aggregerad nivå utökas skattebasen genom att de icke avdragsgilla räntorna är skattepliktiga hos långivarna, särskilt bankerna. Dessutom ska en särskild bankskatt införas, baserad på bankernas skulder.

I stället för att eliminera de påtalade asymmetrierna genom att ta bort beskattningen av bolagens vinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

REMISSTIDEN FÖR YTTRANDEN ÖVER FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE GÅR UT

Den 24 oktober går remisstiden ut för yttranden över Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40).


Här är mitt bidrag.

BEHÖVER FÖRSLAGET TILL FÖRETAGSBESKATTNING RÄDDAS?

Remisstiden för Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) går ut den 24 oktober. De reaktioner som hittills observerats är negativa. Peter Malmqvist betraktar förslaget som en bomb. Fastighetsbranschen drabbas (men det var kanske meningen). Representanter för sju bostadsföretag påpekar att förslaget diskriminerar hyresrätter. Det finns också flera kritiska reservationer och särskilda yttranden i betänkandet, bl.a. av nationalekonomen Magnus Henrekson som skriver:

Vad gäller själva förslagen kan först konstateras att de är komplicerade och det är näst intill omöjligt att överblicka vilka konsekvenserna blir och vilka beteendeanpassningar som kommer att utlösas. Sverige är heller inte ensamt om att införa ränteavdragsbegränsningar. Sådana system har införts i flera länder och det finns redan erfarenheter av för- och nackdelar med de olika system som används. Med tanke på hur starkt integrerad svensk ekonomi är med resten av världen hade det varit naturligt att snarare välja ett huvudalternativ som ligger nära något av de system som visat sig fungera väl i de stora ekonomierna, exempelvis Tyskland. I stället väljer utredningen att föreslå ett komplicerat, ”hemmasnickrat” system med få likheter med existerande system i de ledande länderna. Detta innebär i sig ett stort risktagande.

Fyra experter, Hans Peter Larsson, skatteexpert och partner PwC, Arvid Malm, forskare Entreprenörskapsforum och KTH, Erik Norrman, skatteforskare Lunds universitet, och Mikael Stenkula, fil dr Institutet för näringslivsforskning, vill dock i en artikel i SvD den 14 oktober ge förslaget en chans. De verkar instämma i att nuvarande skatteregler stimulerar till skuldsättning och att finansiering genom eget kapital "rent samhällsekonomiskt är att föredra" men rekommenderar att man ska gå försiktigt fram och fasa in de nya reglerna så företagen hinner anpassa sig. De konstaterar dock att för bostadbyggandet  är förslaget politiskt omöjligt.


Det är konstigt att lånefinansiering kommit i sådant vanrykte att företagsskattesystemet måste ändras för att stävja den. Om lånefinansiering är skadligt borde det regleras direkt - ingen kan veta vad bolagsskattesystemet och en radikal förändring av det kan ha för indirekta effekter på lånefinansiering. Och varför skulle finansiering med eget kapital vara sundare? Tvärtom har en effektiv kredit- och obligationsmarknad haft en fantastisk effekt för Sveriges och andra länders ekonomiska tillväxt under de senaste 200 åren. Det är fullkomligt otänkbart att den utvecklingen skulle uppkommit med enbart riskkapital. Och vad ska sparandet användas till? Sparare är sällan risktagare. Vad som stört är de på senare åren förekommande koncernlånen som kunnat utnyttjas för att överföra vinster till länder med låg eller obefintlig beskattning. Om det är ett problem är särskilda skatteflyktsregler bättre än att revolutionera hela bolagsbeskattningssystemet.


Nej bättre är att avskaffa bolagsbeskattningen. Då försvinner problemen och bolagen kan anpassa sin finansiering till vad som är affärsmässigt lämpligt och utan sidoblickar på skatteeffekterna.


De fyra experterna bebådar en skuggutredning från Entreprenörskapsforum i morgon. Ska bli spännande att se vad den kommer fram till.

SVEN-OLOF LODIN OCH BOLAGSBESKATTNINGEN

S-O L kommenterar den 21 september Peter Malmqvists kritik i SvD av Företagsskattekommitténs förslag Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40).
Uppgiften för kommittén var inte, som PM antog, att komma till rätta med räntesnurrorna, utan att  åstadkomma största möjliga neutralitet i skattebehandlingen av eget och främmande kapital och stärka det egna kapitalets ställning.
Och visst kan man hålla med S-O L om att det samhällsekonomiskt är

fördelaktigare med mer högavkastande investeringar i stället för investeringar i högbelånade lågavkastande investeringar där hävstångseffekten av den höga belåningsgraden ger en bra avkastning på den begränsade insatsen av eget kapital.

Det är ju självklart. Det följer av ett system där vinsten beskattas. Men remediet är väl inte att införa en särskild kostnad för finansiering av lånekapital! Fråga i stället varför det är så nödvändigt att beskatta vinsten! Bolagets vinst är basen för bolagets fortsatta tillväxt och ökande förmåga att generera nya varor och tjänster. Till den del vinsten behålls i företaget kan den inte konsumeras eller disponeras för privata intressen och behov. Det är närmast idiotiskt att hämma företagens och därmed hela ekonomins tillväxt genom en beskattning av själva tillväxten.


S-O L försöker med enkla matematiska resonemang visa att förslaget egentligen inte påverkar företagen särskilt mycket. Det vissa förlorar får de delvis igen genom den sänkta skattesatsen. Varför då göra om företagsbeskattningen på ett fundamentalt sätt som skapar nya komplicerade rättsfrågor och svåra praktiska bedömningar? Och de som förlorar särskilt mycket - fastighetsförvaltande företag - har ändå  under ett antal år kunnat undgå beskattning, så det är inte mer än rätt att de får betala igen, förefaller argumentet vara. I vissa kanske det blev en icke avsedd merbeskattning, men dem får man försöka kompensera med specialregler, som kommittén glömde att fundera på.


När det är så mycket enklare att likställa lånat och eget kapital - genom att avskaffa bolagsbeskattningen och endast beskatta utdelade vinster.

PETER MALMQVIST KOMMENTERAR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE

PM kommenterar Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) i SvD den 18 september. Hans synpunkter på förslagets konsekvenser är det lätt att dela - en till ytterlighet komplicerad lagstiftning blir ännu mer komplicerad. Är detta rimlig för en löjligt liten skatt som inbringar endast drygt 5 procent av alla skatter och avgifter, och som egentligen är endast en förskottsbetalning av skatter som (utan bolagsskatt) ändå skulle flyta in i form av skatter på lön, utdelning och konsumtion? Som PM påpekar hamnar kommittén i mängder av definitions- och avgränsningsproblem.

Men PM tycks ha uppfattat kommitténs uppdrag som att den skulle komma till rätta med räntesnurrorna. Uppdraget var dock större än så. I själva verket fanns frågan om räntesnurror över huvud taget inte i direktiven till kommittén. Det är därför inte att förvåna att kommittén inte fokuserat på dem. Men genom sitt förslag tycker sig kommittén kunna föreslå att reglerna mot räntesnurror tas bort.

Det är inte för "att stoppa internlånen" som kommittén "stoppar avdragsrätten för räntor i alla skattepliktiga företag", som PM skriver. Kommitténs huvuduppdrag har varit att komma tillrätta med den "dubbla asymmetri" som kommer sig av att kostnaden för lånat kapital, räntan, är avdragsgill, medan detsamma inte gäller för eget kapital. Det är därför kommittén föreslår en ny begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Denna begränsning är dock inte så omfattande som man kan få intryck av när man läser PMs debattinlägg. Avdragsrätten för "räntor i alla skattepliktiga företag" avskaffas inte. Däremot avskaffas rätten till avdrag för negativt finansiellt netto, dvs. avdrag för finansiella kostnader, bl.a. räntor, ska medges endast från finansiella intäkter. Men de definitions- och avgränsningsproblem som PM pekar på uppkommer förvisso och det är illa nog.

Den neutralitet som kommittén eftersträvar skulle, som PM riktigt påpekar, kunna undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Det är ju på grund av att vinsten beskattas (och avdrag inte medges med samma belopp) som den dubbla asymmetrin uppkommer. Dessutom uppkommer ett otal andra problem. Men konsekvensen av det behöver inte bli att, som PM säger, beskattningen av löneinkomster då också måste tas bort. Risken för att "massor av  anställda skulle starta aktiebolag och börja fakturera sina arbetsgivare och därmed sänka sin skatt markant", är obetydlig. För det första kan ett anställningsförhållande inte vare sig praktiskt eller juridiskt utan vidare omvandlas till ett kund-/leverantörsförhållande. Och reglerna skulle kunna skräpas om så vore nödvändigt. För det andra måste bolagsägaren förr eller senare ta ut medel ur bolaget, och då blir vinsten beskattad som lön. Det kan visserligen ses som en förmån att uppskjuta beskattningen av den vinst som sparats i bolaget, men att det är en förmån beror på att Sverige beskattar pensionskapital. Utan denna beskattningsform skulle den uppskjutna beskattningen närmast vara något enbart positivt - en stimulans till privat sparande. Så länge den sparade vinsten ligger kvar i bolaget är den oåtkomlig för konsumtion, varför en beskattning är obefogad. För att hindra att sparandet i bolaget utnyttjas som säkerhet för en lånefinansierad konsumtion, är det enkelt att införa lönebeskattning av pantsättningen.

Ett annat av kommitténs förslag är att endast 75 procent av den skattepliktiga vinsten beskattas. Med nuvarande skattesats, 22 procent, är det ett sensationellt komplicerat sätt att införa en skattesats på 16,5 procent. Dessutom föreslås en särskild skatt på banker, som enligt kommittén skulle komma alltför lindrigt undan med en skattesats på 16,5 procent. De har ju typisk sett aldrig något negativt finansiellt netto.

Så nog blir det komplikationer alltid. Vid ett skatteseminarium för en tid sen fick skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, frågan om förslaget kan komma att genomföras. "Ja, här har en elit av landets ekonomer och skattejurister funderat i flera år. Det är klart att vi politiker måste tro att det är tekniskt och juridiskt genomförbart."

Gör om och gör rätt, som PM skriver. Fokusera på det som är problemet, och det är inte att förändra näringslivets generella kapitalstruktur.

FASTIGHETSSEKTORN OCH DEN NYA BOLAGSSKATTEN

Redan en dag efter det att Företagsskattekommitténs betänkande blivit offentligt uppkommer problemen. Fastighetssektorn drabbas  av extra kostnader på 3,2 miljarder kronor. Men det gör inget, tycker kommittén; "de sju stora fastighetsbolagen betalar ändå bara mellan 0,01 och 7 procent i skatt". Men vem ska stå för fiolerna om de tvingas betala 3,2  miljarder mera i skatt?

Utredningen har fått hjälp med sifferunderlaget när det gäller just hyresrätter från Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo, skriver SvD den 14 juni.

– Vi var av uppfattningen att allmännyttan skulle vara ett problem, så vi kontaktade och jobbade tillsammans med Sabo. Men de ser inga problem för allmännyttan än just i de här icke-attraktiva områdena, säger Sven-Olof Lodin.

Men det Lodin och kommitténs ordförande H G Wessberg inte vet är att Peter Wallberg från Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo, sitter med i publiken. Och han är snabb med att ge svar på tal.

– Du har fått statistik från oss och jag förstår inte hur du har kommit fram till att det här inte kommer drabba allmännyttan. När vi har räknat hamnar vi på dryga miljarden mer i skatt för våra medlemsföretag, utbrister han.

– Men det var inte det jag sa, jag sa att det inte skulle bli några problem för de flesta. Det är inte samma sak, säger Sven-Olof Lodin. 

Om kommittén trott att det kostar branschen 3,2  miljarder och branschen beräknar kostnaden till ytterligare en dryg miljard är det väl tillräckligt illa för branschen (och hyresgästerna). Och om det inte skulle bli några problem för de flesta, så blir det rejäla problem för det fåtal som ska stå för hela kostnadsökningen.

Det är väl självklart att fastighetsbranschen blir en förlorare på förslaget. Det är ju avsett. De är ju direkt utpekade.

När nu bolagsskatten kommer ned på så beskedlig nivå som 16,5 procent är ju ränteavdraget inte så mycket värt längre. Varför då komplicera ett till ytterlighet komplicerat bolagsskattesystem ännu mer med ränteavdragsbegränsning? Är det några investeringar som ska finansieras med lån är det väl fastigheter. De ska stå och ge avkastning i 100 år. Det är ju just finessen med lån, att den som gör långsiktiga investeringar inte behöver spara ihop kapitalet innan investeringen görs.

Att detta är ett problem beror på att någon har kommit på den tokiga idén att beskatta bolagsvinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE

Företagsskattekommittén har nu kommit med sitt betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40). Jag har inte haft tillfälle att läsa det ännu, utan min kunskap baseras enbart på vad som står i tidningarna.

Den bristande neutraliteten i nuvarande skattesystemet består i att det är billigare att finansiera investeringar med lån än med eget kapital, eftersom räntekostnader är avdragsgilla. Ja, det är självklart. Ett annat sätt att beskriva denna bristande neutralitet är att peka på att bolagsvinster beskattas. Det enklaste sättet att åstadkomma neutralitet är att avskaffa bolagsbeskattningen.

Hur effektiviteten och stabiliteten ska ökas genom kommitténs förslag ter sig dunkelt. Vilken effektivitet? Vilken stabilitet?

En sådan här skatteförändring gör man bara vart femte decennium, säger Anders Borg.

Helt fantastiskt är att skattesatsen sänks till 16,5 procent. Skattesatsen är i och för sig oförändrad, men eftersom endast 75 procent av vinsten är skattepliktig, blir skatten på vinsten 16,5 procent. Varför man gör på detta sätt framgår inte av tidningskommentarerna, men det är kanske ett sätt att dölja att beskattningen av bolagsvinster ska bli rejält låg.

För att det inte ska bli för enkelt införs begränsning av ränteavdrag, så att finansiella underskott inte tillåts.
För bankerna blir det en särskild schablonbeskattning.
Förlustavdrag halveras.

Ganska snart ser man att förslaget är riktat mot företag som favoriseras av nuvarande skattesystem eller dragit på sig kritik: fastighetsbolag, riskkapitalbolag, banker, välfärdsföretag. Därmed inser man också att förslaget inte innebär en förändring för nästa femtioårsperiod.

Snart utkristalliseras företag som gynnas av det nya reglerna, eller som har möjlighet att dra fördelar som inte varit avsedda. Då blir det dags för nya begränsningar.

Företagarna drar fram en rad problem:
Definitionen av finansiella kostnader och intäkter
Komplexa regler och besvärliga gränsdragningar exempelvis leasing, leverantörskrediter, factoring, borgenskostnader
Handelsbolag med fysiska delägare, avdragsstopp men inget finansieringsavdrag
Finansiella kostnader får bara kvittas mot finansiella intäkter samma år
Finansiering av förslagen – bankskatt och halverade förlustavdrag

Varför inser inte kommittén att bolagsbeskattningen bara innebär ett komplicerande och onödigt beskattningsled? Bolagen bekostar inte sina skatter; det gör konsumenter, löntagare och kapitalägare; på längre sikt inte kapitalägare.

De som verkligen gynnas av förslaget är konsulter och akademiker. Alla skattehandböcker och läroplaner på universitet och högskolor måste nu göras om. Konsulterna jobbar säkert redan febrilt på att finna luckor och möjligheter att kringgå begränsningar av ränteavdrag och nya gränsdragningar mellan lagstiftningens olika delar. Att vinsterna av att bemästra de nya reglerna blir lägre, lär inte innebära minskade ansträngningar.

Tills vidare ska företagens tillväxt hållas tillbaka med 16,5 procent. Varför?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

BOLAGSSKATTEN GÅR NER UNDER 20 PROCENT

Företagsskattekommittén ska komma med sitt betänkande den 16 juni, men redan nu börjar det sippra ut en del av kommitténs förslag.

SvD rapporterar den 13 maj att kommittén kommer att föreslå att bolagsskattesatsen sätts under 20 procent. Riskkapitalbolag och fastighetsbolag ska få försämrade skattevillkor genom begränsningar i avdragsrätten för räntor. Den föreslås bli som högst 25 procent av rörelsevinsten.

Det blir således nya skatteplaneringsmöjligheter till skattekonsulters och skatteakademikers glädje. Men när skattesatsen kommer ner under 20 procent blir skattevinsten kanske inte så stor att den finansierar konsultarvodena. Man kunde tycka att med så låg skattesats behövs inte någon begränsning av avdragsrätten för räntor.

Vi får se hur förslaget blir när det blir offentligt. Det är bara att hoppas på att S fullföljer förslaget om det skulle bli regeringsskifte i höst. Utredningen uppges ha haft en dialog med både regeringen och Socialdemokraterna, och enligt källorna har samtliga partier varit försiktigt positiva. Även Miljöpartiet uppges ge förslaget sitt stöd.

Fast helst borde ju bolagsskatten avskaffas helt.

FÖRLÄNGD TID FÖR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN

Regeringen beslutade den 13 januari 2011 direktiv till en kommitté med uppdrag att se över beskattningen av bolag (dir 2011:1). Kommittén har tagit namnet Företagsskattekommittén. Enligt direktiven skulle Företagsskattekommittén redovisa uppdraget senast den 1 november 2013. Genom tilläggsdirektiv (dir 2012:115) har utredningstiden förlängts till den 31 mars 2014.

Utredningstiden förlängs ytterligare. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 16 juni 2014.

Tänk om kommittén finge i uppdrag att utreda hur bolagsbeskattningen snabbast kunde avvecklas.

Avskaffa bolagsbeskattningen

SKATTEFEJD I EUROPA

Tävlingen om lägst bolagsskatt är i gång i Europa, skriver Dagens Industri den 2 maj.

”Det ser ut så. Och det gynnar ju ingen", säger Åsa Hansson, medlem i Anders Borgs företagsskattekommitté och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Ack hur fel har hon icke. De enda som inte gynnas är skattekonsulter och skatteakademiker, sådana som hon själv. Förargligt om bolagsskatten skulle försvinna. Då försvinner ett eteriskt och svårgenomträngligt forskningsområde. Då försvinner en synnerligen lukrativ konsultmarknad.

Men då försvinner också ett otroligt komplicerat och helt onödigt och skadligt skattesystem. En beskattning som motverkar tillväxten. Företagens tillväxt, vinsten, begränsas. Anders Borg borde vara glad om skatten försvinner.

TILLÄGGSDIREKTIV FÖR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN

Företagsskattekommittén har den 15 november fått tilläggsdirektiv.

 

Enligt de ursprungliga direktiven skulle Företagsskattekommittén slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2013. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 31 mars 2014.

 

Förlängningen har antagligen att göra med att en utredning tillsattes den 15 november för att förenkla beskattningen för enskilda företagare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Den utredningen ska redovisas den 1 oktober 2014. 

 

BOLAGSSKATTEN MÅSTE SÄNKAS

Leif Johansson, numera styrelseordförande i AstraZeneca, skriver i Dagens Industri den 5 november att bolagsskatten måste sänkas. Han välkomnar förslaget om sänkningen till 22 procent och de ytterligare sänkningar till intervallet 15 - 20 procent som Anders Borg  flaggat för. Från sin erfarenhet att leda svenska exportföretag och internationella bolag vågar han påstå att det samlade bolagsskattetrycket har stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.

Låter självklart men skönt att det sägs högt och tydligt.  I Företagsskattekommittén sitter en näringslivsrepresentant som påstår sig inte se det sambandet.

Bra. Det börjar röra på sig. Tyvärr ställer Leif Johansson inte frågan varför vi alls ska ha någon bolagsskatt.

För många år sedan hade jag en skriftväxling med en storföretagsledare som avslutade med orden:

Ditt resonemang i mailet går en bit till med en riktigt bra argumentering varför man skulle plocka bort bolagskatterna helt. --- Jag har hittills tvekat på det eftersom det trots allt är 50 miljarder (eller om man läser Ditt mail rätt netto 35 miljarder) som kommer in i statskassan. Du argumenterar för att pengarna ändå kommer in efter ett tag, vilket ju faktiskt är rätt. Jag skall tänka på det. Sannolikt är det väl så att det vore politiskt omöjligt att föreslå detta nu, men det betyder ju inte att det inte skulle vara rätt att genomföra åtgärden.

Det var politiskt omöjligt då och det är det kanske fortfarande.  Skatteutskottets ordförande säger sig vilja försvara bolagsskattebasen.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

ETT GLÄDJEBUD

Fredrik Reinfeldt sade i sitt tal i Gustavsberg idag den 18 augusti att han

tänker föreslå för mina alliansvänner att vi gör en ännu kraftigare sänkning än vad det ger möjlighet till

Han åsyftar de förmodade skatteinkomsterna (eller rättare sagt de förmodade uteblivna skatteförlusterna) som den aviserade lagstiftningen mot räntesnurror antas ge. Enligt Anders Borg skulle den möjliggöra en sänkning till 24 procent. Nu blir det alltså ännu mer. Se till att det blir åtminstone ner till 20 procent till att börja med. Då kommer det inte att behövas någon lagstiftning mot räntesnurror. Då minskar också de spänningar som skillnaden i beskattning mellan egetkapital och lånekapital som Företagsskatteutredningen har att lösa. Vi kan slippa två fruktansvärt komplicerade regler samtidigt som avkastningen av investeringar i Sverige ökar.

BRA. Men ännu bättre vore att helt avskaffa bolagsbeskattningen.


SvD  SvD SvD
DN

ÄVEN ANNIE LÖÖF VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Nu har Annie Lööf svängt om i fråga om bolagsskatten, skriver SvD den 17 augusti. Efter att ha stretat emot de övriga i alliansen anser hon nu att det är viktigt med sänkt bolagsskatt.

Bravo. Nu finns inget princiellt motstånd i regeringen. Se nu till att sänkningen blir rejäl - minst 5 procentenheter. 20 procent kan vara ett bra första steg. Då kommer vi i nivå med EUs genomsnitt. Då minskar behovet av komplicerade regler mot räntesnurror. Då blir det inte lika dramatisk skillnad mellan finansiering med eget och lånat kapital, vilken underlättar arbetet i företagsskattekommittén.

Men helst borde bolagssskatten - denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt (enligt Anders Borg) - avskaffas helt. Varför bestraffar vi tillväxt med en skatt? Varför beskattas vinster?

Svenskt Näringsliv är kritiskt och vill hellre ha skattelättnad för ägarna. Är det inte Svenskt Näringslivs uppdrag att värna om företagens intressen? Är det så att företagens företrädare tänker mer på sig själva än på företagen?
SvD
DN