måndag 30 april 2012

ÄVEN ODELL MISSAR MÅLET

Mats Odell, näringspolitisk talesman för KD och ordförande i Riksdagens näringsutskott, kritiserar med rätta förslaget till riskkapitalavdrag i en debattartikel i SvD den 30 april. Förslaget om riskkapital missar målet, skriver han. Avdraget är inte en definitiv skattelättnad utan endast en skattekredit.

Men även han missar målet. Det finns enklare och bättre sätt att uppnå det Odell vill åstadkomma.

Varför komplicera ett redan extremt komplicerat skattesystem med ännu en komplikation för att lindra effekterna av skatten? Varför gå över ån efter vatten? Torrlägg vattendraget. Avskaffa bolagsbeskattningen så kan företagen växa utan skattebelastning.

onsdag 25 april 2012

FÖRÄNDRING AV STORBRITANNIENS SKATTER

Här är en intressant redogörelse för utvecklingen av det brittiska skattesystemet i avsikt att göra landet mer konkurrenskraftigt.

Kraftig sänkning av bolagsskattesatsen. Lindring av CFC-reglerna, lindring av begränsningar i avdragsrätten för räntor och skattefrihet för utländska utdelningar. Patent-box regel, som innebär endast 10 procent skatt på patentinkomster.

Mot detta står: Skärpning av reglerna för avskrivning, klimatskatt, skatt på kol och nordsjöolja samt skatt på bankernas lån. Klimatskatt och kol- och oljeskatt samt bankskatt är alla skatter som övervältras snabbt och jämnt över hela ekonomin och är därför effektiva och föga snedvridande skatter på allmänhetens konsumtion. Och med relativt få uppbördsagenter. Bankskatten stimulerar dessutom bankernas finansiering med eget kapital. Samtliga skatter har baser som troligen inte påverkas av skatterna, eftersom de avser fundamentala konsumtionsbehov. Smart, det är bara skärpningen av avskrivningsreglerna som stör.

Skattelindringarna kompenseras med råge med höjd moms.

Totalt sett ökar skatteuttaget under åren 2010 - 1012 med c:a 8 miljarder £.

tisdag 24 april 2012

SVERIGE BEHÖVER MODERNISERAS

Sverige behöver tänka nytt kring skatterna skriver PER BOLUND, ekonomiskpolitisk talesperson för miljöpartiet, och ULF LINDBERG, näringspolitisk chef Almega, i SvD den 25 april.

De ifrågasätter det kloka i vårt skattesystem som så hårt beskattar arbetade timmar och kunskap, då detta är vad vi i Sverige ska leva av i framtiden. Höga skatter på arbete, på både individer och företag, tillsammans med höga marginalskatter, skapar en onödig broms på de kunskapsintensiva företagen i vårt land. Om arbete ska beskattas mindre måste andra skattebaser få ökad tyngd. En skatteväxling med höjda miljöskatter kan vara en lösning. Att se över moms och avdragsmöjligheter kan bredda skattebaserna ytterligare, skriver de.

Nu finns det inte något annat än resultatet av arbete att dela på, så att tänka sig något annan uthållig och stor skattebas än produktionsresultatet går inte.

Att beskatta miljöpåverkande aktiviteter kan vara effektivt för att styra individers handlande, och idealet är att skatten gör att miljöstörande aktiviteter upphör, dvs det blir inga skatter.

Förmodligen är en höjning av momsen och en sänkning av inkomstskatten och löneskatterna ett lämpligt steg att ta. Alla tre skatter har produktionsresultatet som bas. Fastighetsskatt har sedan urminnes tider varit en självklar skattebas. Det är ju också en skatt på värdet av bostadskonsumtion. Dessutom en skattebas som inte kan fly.

Men framför allt kan bolagsskatten med fördel avskaffas. Det är en rent destruktiv skatt. En skatt på tillväxt.


LYDIAH WÅLSTEN, projektledare Miljö, tillväxt och konsumtion, och  PHILIP LERULF, projektledare Folkkapitalism, på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, hakar på i SvD den 29 april såvitt gäller lägre skatter på arbete och utbildning men har inget förslag om hur detta ska finansieras. Men att ge sken av att detta är möjligt att uppnå genom att kohandla med olika skatter är att göra svensk ekonomi en björntjänst, säger de. 

fredag 20 april 2012

CCCTB I EU-PARLAMENTET

Värre än väntat.

Användningen av en gemensam bolagsskattebas bör bli obligatorisk för företag. Det anser Europaparlamentet som den 19 april antog sin position om förslaget till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. I det ursprungliga lagförslaget föreslår kommissionen ett frivilligt system.

Håll emot, Anders Borg. Annars är det här det första steget till en EU-skatt.

torsdag 19 april 2012

CCCTB OS CBH FP

Folkpartisterna Olle Schmidt och Carl B Hamilton argumenterar i Dagens Industri den 19 april för att "Sverige bör driva EU-skatt". Jag trodde först att rubriceringen är inte var deras, men den är (tyvärr) väl funnen.

Saken gäller det förslag till gemensam bolagsbeskattning inom EU, Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB) som EU-parlamentet ska rösta om idag. OS och CBH framhåller att målet för reformen är att öka lönsamheten genom att reformera systemet för bolagsbeskattningen, inte att harmonisera skattesatsen eller att införa EU-skatter.

Hittills är det inte värre än att företagen ska få välja själva om de vill vara med, vilket förmodligen många företag som bedriver verksamhet i flera länder med olika framgång vill, och att länderna får bestämma skattesatsen själva.

Men på lite sikt är det nog ingen dålig gissning, att just harmonisering och EU-skatt kommer att bli följden, när EU letar finansieringskällor. Innan bolagsskatten blir en EU-skatt blir det säkert också krav på en minimiskattesats.

Det problem CCCTB-förslaget är avsett att lösa, löses enklast genom att bolagsskatten avskaffas.

Torun Nilssons underledare i samma nummer av DI är mer hoppingivande. Hon avslutar med orden:
Det som behövs är fler strukturella satsningar [än sänkt ränta]. Finansminister Anders Borgs tal om ändrad bolagsskatt --- känns som en mer relevant medicin för tillväxt än räntepolitikens huvudvärkspulver.


Javisst, självklart. Bara det sker snabbt och att sänkningen blir stor - helst ner till 0. Redan med en rejäl sänkning försvinner behovet av komplicerade ränteavdragsbegränsningsregler, och det problem med dubbla asymmetrier som Företagsskattekommittén är satt att lösa går upp i rök.

onsdag 18 april 2012

DET ÄR INTE SKATTEVERKET SOM AVGÖR

SvD framhärdar den 18 april med en missvisande beskrivning av förslaget att förbjuda avdrag för räntor på alla internskulder i en koncern. Nu förstärkt med professor Mattias Dahlbergs uttalande om bristande rättssäkerhet.

Jag delar gärna uppfattningen att förslaget är diskutabelt och kanske t.o.m. rättsosäkert.

Men det är inte Skatteverket som i sista hand avgör saken. Bestämmelsen ska tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det prövas av domstol.

ANDERS BORG VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN KRAFTIGT

Bolagsskatten ska sänkas betydligt mer än vad som hittills är känt, skriver Dagens Industri den 18 april (s. 8). Till DI säger han att han vill sänka skatten i två steg till "ett par procentenheter under 20".

Bravo. Men det kunde vara mer. Men de politiska och pedagogiska problemen är nog för stora.

Han säger:
Företagsskatteutredningen ska hitta en bred förändring som innebär att det blir väsentligt mindre av ränteavdrag och väsentligt lägre skattesats. Sverige har, om vi går den här vägen, goda förutsättningar att komma ned i en bolagsskattesats som ligger påtagligt under de andra konkurrentländerna.


Väsentligt lägre skattesats har knappast Företagsskatteutredningen fått i uppdrag att utreda eller föreslå. I direktiven står bl.a. att

[e]n central utgångspunkt för kommittén är att bolag även fortsättningsvis ska beskattas genom traditionell inkomstbeskattning. Reglerna bör ge goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar samt utformas på ett sådant sätt att en större enhetlighet uppnås och att asymmetrier undviks i största möjliga utsträckning. Kommittén bör i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn.
De föreslagna ändringarna bör sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolagssektorn ökar vid en statisk beräkning av budgeteffekten. I sammanhanget ska även en analys göras av långsiktiga effekter av förslagen. I den mån de förslagna ändringarna skulle leda till minskade skattebetalningar från bolagssektorn ska kommittén föreslå finansiering.


Anders Borg säger i DI-intervjun att han
tror att det är fullt realistiskt att vi kan komma ett par procentenheter under 20. Men då talar vi om fem, sex, kanske sju år fram i tiden.


Men då lär vi inte "komma ned i en bolagsskattesats som ligger påtagligt under de andra konkurrentländerna". Redan nu ligger flera EU-länder under 20 och trenden är sjunkande. Se tabellen nedtill till höger.

"En bred förändring som innebär att det blir väsentligt mindre av ränteavdrag" uppnås enklast med en mycket låg bolagsskatt. Då behövs inte de extremt komplicerade regler som vi redan infört för finansiering av koncerninterna aktieförvärv och än mindre de regler som nyligen föreslagits för all koncernintern upplåning.

Anders Borg. Alla de problem du satt Företagsskattekommittén att lösa löses enkelt och effektivt genom att avskaffa bolagsbeskattningen. Och kommer inte att kosta något.

Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén tycker att dagens uteblivna styrräntesänkning från Riksbanken ökar behovet av stimulanser från finanspolitiken. En snar sänkning av bolagsskatten kan vara en åtgärd.

Varför beskattas tillväxt?

SvD
DN

tisdag 17 april 2012

TILLÄGGSKÖPESKILLING FÖR AKTIER HAR BESKATTATS SOM LÖNEINKOMST

I ägarstrukturerna för riskkapitalföretag finns delägarskap för dem som driver verksamheten, och de tillförs del i resultatet genom s.k. carried interest. Inkomsterna har blivit häpnadsväckande höga; tiotals och även hundratals miljoner i årsinkomster förekommer. Detta försöker Skatteverket beskatta som inkomst av tjänst (lön), medan riskkapitalisterna hävdar att det ska beskattas som inkomst av kapital. För att lösa tivsten och för att slippa långdragna rättsprocesser har branschen föreslagit regler som liknar dem för fåmansföretagare, de s.k. 3:12-reglerna, vilka innebär att aktieutdelning och vinst vid aktieförsäljning upp till ett visst belopp beskattas som inkomst av kapital med 20 procent samt inkomst därutöver upp till 90 basbelopp (knappt 5 miljoner kronor) som inkomst av tjänst. Därutöver blir det kapitalinkomst igen, men med 30 procent skatt. Finansdepartementet har nyligen föreslagit regler som bygger på detta förslag. Det skiljer sig framför allt i att all kapitalbeskattning sker med 30 procent. Skiktet med 20 procent ska således inte förekomma för riskkapitalbolagen.

Jag har tidigare skrivit att det inte vore helt uteslutet att domstolarna skulle kunna dela Skatteverkets bedömning. Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning.

Skatterättsnämnden har nyligen lämnat ett förhandsbesked av innebörd att - beroende på omständigheterna - vad som formellt var en aktieförsäljning skulle beskattas som inkomst av tjänst. Tilläggsköpeskillingen var påtagligt relaterad till säljarnas arbetsprestationer. Därutöver tillkom ytterligare en intressant omständighet. En av sökandena ägde den avyttrade aktien via ett helägt aktiebolag. Trots att inkomsten formellt (och reellt) skulle tillfalla aktiebolaget, skulle ägaren ta upp beloppet som egen inkomst av tjänst. Aktiebolaget skulle inte beskattas för beloppet.

Kan detta vara ett första steg mot en ny praxis? Förhandsbeskedet kommer säkerligen att överklagas.

måndag 16 april 2012

VÅRPROPOSITIONEN

Vårpropositionen (2011/12:100) är lagd.

Förhoppning finns om snar sänkning av bolagsskattesatsen. Tyvärr verkar den bli begränsad till det utrymme skärpta regler mot räntesnurror antas ge. I avvaktan på Företagsskattekommitténs slutbetänkande hösten 2013 verkar det kunna bli en sänkning på några procentenheter fr.o.m. 2013. Alltid något.

Så här skriver finansministern i propositionen (s. 66).

Den budgetförstärkning som därvid uppkommer skulle isolerat sett leda till en ökad skattebelastning på bolagssektorn, vilket vore i strid med vad den internationella utvecklingen kräver. Budgetförstärkningen ska därför komma företagssektorn till del, vilket t.ex. kan ske genom att bolagsskattesatsen sänks. I avvaktan på förslagen från Företagsskattekommittén bör detta ske som ett inslag i en långsiktig strategi för att stärka konkurrenskraften, samtidigt som förslagen om effektivare ränteavdragsbegränsningar genomförs fr.o.m. den 1 januari 2013.


Därefter kommer

Regeringen vill förbättra förutsättningarna för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige genom att skapa attraktiva företags- och livsmiljöer. Att låta hela Sverige växa handlar om förutsättningarna för arbete, entreprenörskap, företagande och boende i alla delar av landet.


Måtte det inte vara ett förebud om nystartzoner. Utredningen om nystartzoner, Fi 2011:04, med kammarrättslagmannet Christer Sjödin som utredare ska vara klar den 1 augusti 2012.

SvD
SvD
DN
DN

fredag 13 april 2012

REGERINGEN ÄR BEREDD ATT SÄNKA BOLAGSSKATTEN

"Vi är beredda att sänka bolagsskatten till hösten", skriver Regeringens fyra partiledare på DN Debatt den 13 april.

Bland mycket annat förespeglas vi sänkt bolagsskatt, men den sänkta bolagsskatten får bestämma rubriken. Det uppfattas tydligen som det mest anmärkningsvärda, trots att det är en åtgärd som bara har positiva effekter och som eliminerar en massa onödiga rättsliga, ekonomiska och praktiska problem.

Det behövs troligen en noga uttänkt pedagogisk strategi för att genomföra detta, för hur många klagar på bolagens höga skatter? Hur många vet över huvud taget vad bolagsskatt är för något. Dessutom dryper bolagen av pengar, delar ut ofattbara miljarder kronor och är förutsättning för massa skumraskaffärer för att slippa skatt och för att göda företagsledare, kan vi läsa i tidningarna.

Nu använder Regeringen argumentet att den ingriper mot räntesnurror, och den skatteflykt man därigenom hindrar ska användas för att sänka bolagsskatten för de företag som inte sysslar med sådant. Förmodligen är det ett bra sätt att avdramatisera bolagsskattesänkningen.

Om förslaget kommer redan i höstpropositionen kan det genomföras redan fr.o.m. 2013, dvs långt innan Företagsskattekommittén är färdig med sitt arbete. Om skattesatsreduktionen görs med mer än vad som motsvarar skatten på förhindrade räntesnurror, underlättas Företagsskatteutredningens arbete. Ju lägre skattesats, desto mindre blir de olägenheter som utredningen är satt att eliminera. Det går inte utan att ytterligare komplicera ett redan vansinnigt komplicerat och rent skadligt företagsskattesystem.

Det är tillfredsställande att det börjar talas högt om att sänka bolagsskatten. I snart tjugo år har jag i olika fora argumenterat för detta utan gehör. Den vanligaste reaktionen har varit att jag förstör arbetstillfällena för berörda ekonomer, jurister och andra som har sin utkomst av bolagsbeskattningen.


I SvD uttalar sig Leif Jakobsson (S), vice ordförande i riksdagens skatteutskott, mot förslaget.

På kort sikt måste bolagsskatten ligga rätt, så att vi inte tappar företag. Men långsiktigt tror jag inte Sverige ska försöka konkurrera sig fram skattevägen. Det är det som Irland och andra länder försökte sig på och det är de som har störst ekonomiska problem i dag.


Vad Irland gjorde var att ge skattefrihet för utländska företag som drev verksamhet i Irland (Shannon) med irländsk arbetskraft men inte på den irländska marknaden utan endast mot utlandet. Det skapade en konstlad subvention och har sedan länge övergivits, sedan det förbjudits av EU. Denna illojala skattekonkurrens har dock inte förorsakat de nuvarande problemen; dessa hör ihop med en sammanfallande fastighetsmarknad. OM den låga bolagsskatten haft någon inverkan på de nuvarande problemen, beror det på att landet inte längre kan erbjuda utländska företag skattefavörer, och utländska företag därför lämnat landet. Den låga skatten i sig kan naturligtvis inte skapa problemen.

Inte ens inom regeringen är man ening. Centerledaren Annie Lööf har tidigare sagt att "sänkt bolagsskatt bara gynnar dem som gör en rejäl vinst". Ja, det är klart att för företag, som inte ska växa utan där hela resultatet tas ut som lön, är bolagsskatten inte intressant. Men för företag som gör vinst som är större än ägarens inkomstbehov och behåller vinsten i företaget, dvs. växer, är skatten avgörande. Och det är väl växande företag vi vill ha? Även Annie Lööf brukar tycka det. Bolagsskatten är en skatt på tillväxt. Nu uttalar sig hennes presschef i Dagens Industri den 14 april (s. 11) och säger att det "återstår förhandlingar. För Annie Lööf och Centerpartiet är det givetvis också viktigt med åtgärder som ett riktigt riskkapitalavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter." Utan bolagsskatt behövs inget riskkapitalavdrag (om inte en viss näring ska ges rena subventioner).

Beklämmande nog applåderar inte ens Svenskt Näringsliv förslaget. Sänkt bolagsskatt är inte ett självklart val, säger Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv. Statens intäkter från skärpta regler för ränteavdrag för lån inom företag kan göra mer nytta på annat håll, anser han.

Det är bara det att på några års sikt innebär inte en avskaffad bolagsskatt att de totala skatteinkomsterna går ner. Utan skatt ökar företagens avkastning, sänks risknivån, ökar investeringarna, höjs vinster och utdelningar samt ökar sysselsättningen och lönesumman (utom för skattekonsulter), och därmed skattebaserna för kapitalinkomster, löneinkomster och lönekostnader.

Avskaffa bolagsbeskattningen.
SvD

torsdag 12 april 2012

RUNE ANDERSSON KRITISERAR ANDERS BORG

Rune Andersson kritiserar det nyligen avgivna departementsförslaget om begränsning av rätten till avdrag för räntor till företag i intressegemenskap i Dagens Industri den 12 april.

Det är lätt att instämma i det mesta han skriver. Inte minst påpekandet om att svenska internationella företag riskerar att hamna i underläge i förhållande till utlandsägda. Ett svenskt bolag i en utlandsägd koncern har ingen möjlighet att utreda hur överställda koncernföretag finansierar sig eller beskattas och klarar sig därför bättre än om koncernmoderbolaget är svenskt.

Men Andersson trycker framför allt på rättsosäkerheten och hävdar att "Skatteverket [ges] rätt att självt avgöra när ett företag ska få avdrag för räntor".

Men då är det ju inte. De aktuella lagtextformuleringarna lyder:

Första stycket tillämpas inte om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. (24 kap. 10 d § och 10 f §)



Det är alltså Skatteverket som har bevisbördan och ska visa att t.ex. ett skuldförhållandet till övervägande del uppkommit för att ge en skatteförmån. Hur mäter man att ett skuldförhållande till minst 51 procent beror på någonting? (se prop. 1999/2000:2 del 1 sid. 505).

Och vad är en skatteförmån? Och hur mäter man att man får en skatteförmån som är "väsentlig". Med väsentlig avses i skattehänseende ca 40 procent (av vad?)

Det finns också krav på att skuldförhållandet
är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.


Det villkoret - hur det nu ska avgöras - finns redan i dagens lagstiftning mot ränteavdrag för skuld för internförvärv av aktier. Högsta förvaltningsdomstolen har i sina funderingar funnit skäl att dela upp begreppet "affärsmässighet" i två delar och talar i några domar från den 30 november 2011 (bl.a. mål nr 4348-10) om affärsmässiga och organisatoriska skäl. Vid affärsmässiga skäl kan det finnas anledning att godkänna avdraget, däremot inte vid organisatoriska skäl. (Alla justitieråd delade f.ö. inte den uppfattningen.) Uttrycket "huvudsakligen" betyder i skattesammanhang ca 75 procent Hur avgör man att ett skuldförhållande till 75 procent beror på någonting?

I den föreslagna lagstiftningen föreskrivs att affärsmässigheten ska prövas även i fråga om själva aktieförvärvet (alltså inte enbart skuldförhållandet).

Så visst finns det skäl att kritisera lagstiftningen som rättsosäker, men det beror på att tillämpliga kriterier är oklara till sin omfattning och innebörd. Däremot har Skatteverket ingen rätt att besluta. Det har bara den domstol inför vilken Skatteverket har att föra sin talan.

Å andra sidan kanske det är ganska svårt att förneka att skatteeffekterna är avgörande i många fall. Utan bolagsbeskattning skulle transaktionerna upphöra. Då görs bara vad som är affärsmässigt, vad nu det uttrycket innebär.

Jag tror, Rune Andersson, att Anders Borg planerar för en drastisk sänkning av bolagsskattesatsen, när alla inser att försöken att begränsa ränteavdragen och likställa beskattningen av egen- och lånefinansierade investeringar och allt annat som Företagsskatteutredningen har fått i uppgift att lösa, skapar krångliga och rättsosäkra regler. Men det är en nästan övermäktig pedagogisk uppgift.

Det kanske kan lyckas om han först verkar upprörd och energiskt motverkar "aggressiv skatteplanering" och med mer eller mindre drakoniska regler kanske får bukt med de mest utmanande uppläggen. Genom att redan nu flagga för lägre bolagsskatt i ett läge där han framstår som bekämpare av ett oskick i bolagsvärlden, bereder han opinionen. Han kan till och med hävda att reglerna mot räntesnurrorna varit så effektiva att bolagsskatten kan sänkas ännu mer än han tidigare antytt. Och ju mer han sänker bolagsskatten, desto onödigare och mindre rättssäkerhetsskadliga blir reglerna mot räntesnurrorna. Sänker han bolagsskatten tillräckligt kan han ta bort dem, eftersom de då inte behövs.

SvD

tisdag 10 april 2012

FÖRSLAG OM BESKATTNING AV SÄRSKILD VINSTANDEL (CARRIED INTEREST) I RISKKAPITALFÖRETAG

I en promemoria föreslår Finansdepartementet en beskattningsordning
för delägare i kapitalföretag som har rätt till särskild vinstandel vid en
riskkapitalfonds avyttring av andelar i ett portföljföretag. Beskattning av utdelning och kapitalvinst ska ske dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital.

Förslaget innebär att en beskattningsordning som liknar den för fåmansföretagsägare införs för sådana personer.

Utdelning och kapitalvinst på andelar i ett kapitalföretag ska beskattas dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital. Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp i utdelning än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. Kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp för avyttringsåret. Utdelning och kapitalvinst utöver vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska tas upp i inkomstslaget kapital.


Lagförslaget kan tyckas enkelt, men blir lagtextmässigt synnerligen komplicerat och omfattande. I inkomstskattelagen införs ett nytt kapitel, 57a, med 20 paragrafer och i övrigt ändras eller införs drygt 40 paragrafer i IL. Därtill kommer ett antal paragrafer i kringliggande lagar.

Nuvarande lagstiftning har inte beaktat eller förutsett de framgångar som operatörerna av riskkapitalföretag har uppnått. Beskattning enligt kapitalvinstreglena har ansetts acceptabla även om "aktieförädlingsverksamhet" varit arbetskrävande och framgångsrik om den bedrivits på mer privat basis med operatörerernas egna kapitalinsatser. Verksamhet bedriven på i princip samma sätt men med externa kapitalinsatser, som också givit affärerna en avsevärd hävstångseffekt, har blivit extrema ekonomiska framgångar för operatörerna. Skattemyndigherna har försökt beskatta verksamheten som yrkesmässig och framställt yrkanden om beskattning av tjänst (lön) som för vissa personer skulle innebära ytterligare skatt på hundratals miljoner kronor och dessutom krav på sociala avgifter från operatörsföretagen.

Det politiska trycket har blivit för stort och Regeringen har alltså nu föreslagit lagändringar. Lagstiftningen har blivit extremt komplicerad (och det är svårt att se att den inte måste bli det) trots att den gäller ett mycket snävt begränsat rättsområde och torde beröra högst något hundratal personer. Flera nya begreppsdefinitioner har måst införas, som kapitalföretag, riskkapitalfond och portföljföretag.

Förslaget liknar det som branschen själv har förordat för att få slut på den ovisshet som uppkommmit sedan Skatteverket börjat driva processer i domstolarna om hur riskkapitalisterna ska beskattas. Eftersom, i vart fall hittills, resultatet varit sådant att riskkapitalisternas inkomster överstiger vanliga lönenivåer många gånger om, innebär lagändringen inte något mer dramatisk förändring.

Genom att Finansdepartementet funnit det nödvändigt att ingripa med lagstiftning, får domstolarna det delikata uppdraget att ta ställning till räckvidden av nuvarande lagstiftning. Skulle de finna att nuvarande lagstiftning gör det möjligt att beskatta riskkapitalisterna på det sätt Skatteverket yrkar, skulle lagstiftningen innebära en dramatisk förbättring av deras skattesituation.


Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning. Men sannolikt kommer domstolarna att ta departementets agerande till intäkt för att Skatteverket inte har grund för sina yrkanden.

Den 11 april tas förslaget tillbaks. Pinsam felbedömning. Nu får vi vänta på utgången i processerna.
DI
SvD
SvD
DN
SvD
SvD
DN

lördag 7 april 2012

ANDERS BORG I EKOTS LÖRDAGSINTERVJU

I Ekots lördagsintervju den 7 april fick Anders Borg som sista fråga: "Vilken skatt vill du helst hinna sänka före nästa val?"

Svaret kom snabbt: "Stänga räntesnurrorna och sänka bolagsskatten."

Smart.

Det är en allmän uppfattning bland ekonomer - utom de som lever av att analysera den - att bolagsskatten är en dålig skatt. Anders Borg har själv utnämnt den till den farligaste skatten för tillväxt och investeringar.

Men att sänka bolagsskatten tycks kräva en övermäktig pedagogisk förmåga. Allmänheten - i den mån folk i allmänhet över huvud taget reflekterar över vad bolagsskatt är - saknar nog helt förståelse för det. Snarare tvärt om. I bolagsvärlden fuskas och dribblas med konstiga transaktioner för att kringgå beskattningen. Räntesnurror och riskkapitalbolagsetableringar i skatteparadis bär syn för sägen. Riskkapitalisterna blir svinaktigt rika.

Så varför skulle den skatten sänkas?

Även folk som borde veta bättre tror att bolagsskatten är både nödvändig och lämplig. Inte ens näringslivets främsta företrädare ifrågasätter bolagsskatten, trots att den riktas mot exakt och uteslutande mot det som är deras viktigaste uppgift: att skapa vinst.

Så hur ska Anders Borg bära sig åt?

Med mer eller mindre drakoniska regler, kan han kanske få bukt med de mest utmanande uppläggen och vinna allmänhetens sympati. Genom att redan nu flagga för lägre bolagsskatt i ett läge där han framstår som bekämpare av ett oskick i bolagsvärlden, bereder han opinionen. Han kan till och med hävda att reglerna mot räntesnurrorna varit så effektiva att bolagsskatten kan sänkas ännu mer än han tidigare antytt. Och ju mer han sänker bolagsskatten, desto onödigare och mindre rättssäkerhetsskadliga blir reglerna mot räntesnurrorna. Sänker han bolagsskatten tillräckligt kan han ta bort dem, eftersom de då inte behövs.

Mycket annat gott följer också av en drastisk sänkning av bolagsskattesatsen. Allra bäst blir det om bolagsskatten avskaffas helt.

Men det börjar bli bråttom. Det går en våg av bolagsskattesänkningar över världen. Storbritannien har just sänkt sin till 24 procent och är på väg mot 22. EU-genomsnittet ligger kring 20. Obama försöker sänka bolagsskatten i USA till 25 procent. Den som kommer sist får ingen nytta av att bolagsskatten avskaffats - annat än att ett problem för näringsliv och rättsväsende avlägsnats. Vackert så. Men den som går först kan dessutom hinna att attrahera det internationella kapitalet och dra till sig investeringar. Det kan få långsiktigt gynnsamma effekter.

DN

onsdag 4 april 2012

I PRINCIP?

Bergslagens Sparbank, med huvudkontor i en stilfull byggnad vid det mot Lindesjön sluttande kullerstensbelagda torget i Lindesberg, är Sveriges lönsammaste bank, skriver Dagens Industri den 4 april. 16,8 procent på eget kapital. Grattis!

Banken verkar använda handelsbanksprincipen. "Ví har flyttat ut ansvar till kontoren så att de fattar många beslut själva, från affärer till personal", säger bankdirektören Christer Trägårdh. Kostnaderna pressas trots ökat öppethållande. "Vi har minskat kostnaderna i princip varje år de tre senaste åren", säger han.

I princip? Har kostnaderna minskat alla tre åren? Eller har kostnaderna minskat tre av två år? 2/3-delsprincip.

Eller bara DIs slappa språkbruk?

måndag 2 april 2012

HYRSKATT

Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen, skriver i SvD den 1 april att "det finns en hyrskatt på hyresrätter som bostadsrätt och villa har sluppit". "Tre miljoner hyresgäster betalar en extra hyrskatt som övriga slipper." Regeringen ..."måste slopa hyrskatten".

Det FINNS INGEN särskild hyrskatt eller annan skatt på hyresboende som inte också finns för annat boende. Inte ens moms, även om de momskostnader som fastighetsägaren har och som inte är avdragsgilla för denne naturligtvis påverkar hyran. Men det gäller ju för bostadsrätts- och villaboende också.

söndag 1 april 2012

OMVÄND MOMS

I en promemoria från Finansdepartementet (Fi2007/4082) föreslås att s.k. omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt ska gälla vid handel med avfall och skrot av vissa metaller. Det innebär att köparen ska vara redovisnings- och betalningsskyldig för momsen i stället för säljaren vid sådan nationell handel mellan näringsidkare. Syftet med förslaget är att det omfattande fusket med mervärdesskatt som förekommer i skrotbranschen ska förhindras. Grunden till förslaget är ett EU-direktiv som innebär att det är tillåtet att tillämpa omvänd skattskyldighet vid handel med bl.a. skrot.

Omvänd skattskyldighet finns redan på flera områden med internationell anknytning men också inom byggbranschen rent internt inom Sverige. Avsikten är att försvåra oseriös verksamhet. Trots att omvänd skattskyldighet inte löser alla de problem som finns inom branschen anser Skatteverket att införandet av omvänd skattskyldighet skulle stävja fusket med mervärdesskatt. Fördelen med omvänd skattskyldighet är att den slutliga betalningsskyldigheten åläggs företag i senare led.

Omvänd skattskyldighet innebär att säljaren inte ska debitera någon moms på sina fakturor. I stället ska köparen redovisa momsbeloppet i sin momsdeklarartion som utgående moms. Samtidigt ska köparen dra av exakt samma belopp som ingående moms. Ett annat sätt att beskriva förfarandet är att säljarföretaget inte gör någonting i fråga om sin moms. Köparföretaget tar upp en utgående moms (försäljningsmoms) för ett försäljning det inte haft, samtidigt som det som ingående moms (inköpsmoms) får dra av exakt samma belopp för en moms det inte betalt.

Ja, du läser rätt.

Det är detsamma som att varken köpare eller säljare behöver bry sig om momsen. Det är bara det att metoden för det är maximalt komplicerad. Säljaren gör ingenting. Köparen lägger till ett plusbelopp i sin momsdeklaration och drar av exakt samma momsbelopp. Varför? Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?

Jag har gång på gång aktualiserat denna idioti bland momsspecialister, men ingen kan tala om varför man måste göra på detta sätt. Det bara accepteras.

I själva verket är ALL momsredovisning till 75 procent en gigantisk och onödig betalningskarusell. ALL utgående moms (moms på försäljning) som företag debiterar momspliktiga företag (och endast större delen av bankers och försäkringsföretags verksamhet och viss fastighetsförvaltning ligger utanför momssystemet) dras av av köparföretagen som ingående moms (inköpsmoms). ENDAST den försäljning som görs i sista produktions-/distributionsledet till köpare som inte är i momssystemet, dvs. privatpersoner och en mindre del av bankers och försäkringsföretags verksamhet och viss fastighetsförvaltning, resulterar i en moms som stannar kvar hos staten som skatteintäkter. Brutto redovisar företagen årligen till staten 1.600 miljarder kronor som utgående moms och drar av 1.300 miljarder kronor som ingående moms. Netto betalar företagen in 500 miljarder i överskottsmoms till staten, och betalar staten ut 200 miljarder till företag som har större ingående än utgående moms (underskottsmoms). Hos staten stannar mellanskillnaden mellan nettobeloppen 300 miljarder.

En onödig betalningskarusell av 1.300 miljarder kronor - mer än 4 gånger så mycket som skatten ger!! En gigantisk fusk- och felkälla. Fullständigt meningslöst.

Gör gärna den omvända momsen generell, men gör den på enklaste sätt: avskaffa moms mellan momspliktiga.

SvD
DN

NY KONTAMINATION

I SR P1-programmet Godmorgon Sverige den 1 april kunde vi höra institutionschefen på arbetsrörelsens arkiv Lars Ilshammar kommentera bråket mellan regeringen och näringslivets företrädare som ett spel för kulisserna. Aprilskämt?

Nr 1