onsdag 27 oktober 2010

PETER SUNDGREN - NU I BLOGOSFÄREN

Peter, välkommen in i blogosfären.

Peter Sundgren, en av Sveriges ledande experter på internationell skatterätt, har just startat en blog, http://petersundgren.blogspot.com.

Peter Sundgren har ett långt och gediget förflutet i skattevärlden, och som mångårig medarbetare vid Institutet för Utländsk rätt (då knutet till Industriförbundet, numera till Internationella Handelshögskolan i Jönköping) och kanslichef för den Svenska Filialen av International Fiscal Association, IFA, blev han närmast synonym med svensk internationell skatterätt.

Som seniormedborgare (pensionär) har han i flera år producerat omfattande studier och analyser av rättsutvecklingen - ofta med mycket stark kritik av såväl lagstiftning, avtalspolitik som rättspraxis - på det internationella skatteområdet, vilka han distribuerat över internet via en privat prenumerationslista.

Nu har han skapat en blogg. Det ska bli spännande att följa den. Det gläder mig att jag hann bli den förste "följaren". Jag lägger hans blogg till mina länkar.

måndag 25 oktober 2010

KULTURSPONSRING - HET POTATIS

Clemens Poellinger undrar i SvD den 25 oktober om kultursponsring med skatteavdrag är en så het potatis att ingen törs ta i den?

Ja, i vart fall skulle en avdragsrätt för gåvor, sponsring, kulturstöd o.likn. vara något helt unikt i den svenska skattelagstiftningen. Inte för något ändamål finns det avdragsrätt för annat än för att fastställa den inkomst som ska beskattas. Alla avdrag avser kostnader för inkomsernas förvärvande och bibehållande. Sen finns det vissa avdrag av sociala skäl, men det är i grunden avsett att kompensera för bristande skatteförmåga p.g.a. särskilda personliga kostnader eller handikapp.

Ett avdrag för att tillgodose ett personligt ideellt intresse skulle vara helt unikt. Skattetekniskt är det också komplicerat. Tiotusentals avdrag skulle behöva kontrolleras. Av EU-skäl skulle avdrag också behöva medges för bidrag till utländska mottagare.

Och vem känner sig nöjd med sig själv med att ge gåvor med andras pengar?

OM, kultur, hjälp till behövande mm skulle subventioneras skattevägen och i relation till allmänhetens intresse, vore en lösning att kvalificerade mottagare ansöka om statsbidrag i relation till från privatpersoner mottagna bidrag. Något hundratal ansökningar en gång om året. I stället för (eller som komplement till) statsbidrag baserat på riksdags- och mynighetsbeslut, skulle bidrag i större utsträckning kanaliseras till mottagare som medborgarna själva tycker är värda att stödja.

söndag 24 oktober 2010

MAXIME BERNIER

Fick just syn på en artikel skriven av den canadensiske politikern (tidigare industriminister och utrikesminister) Maxime Bernier.

Skönt att se att det finns klarsynta personer.

Den oppositionsledare, Michael Ignatieff, han kritiserar i artikeln kallar sig (obegripligt nog) liberal.

lördag 23 oktober 2010

RÄNTEAVDRAG = KRYPHÅL TYCKER V

Nu har vänsterpartiets ekonomiska talesman Ulla Andersson hakat på Dagens Industris kampanj om att ränteavdrag skulle innebära kryphål. Hon har tillsammans med fem andra riksdagsledamöter skrivit en motion till Riksdagen under rubriken "Stoppa riskkapitalbolagens skatteplanering". Enligt DI den 23 oktober kräver vänsterpartiet en översyn av lagstiftningen och vill att skatteutskottet ska uppmana regeringen att genomdriva en sådan. I första hand bör den s.k. skatteflyktslagen göras om. "En översyn bör vara inriktad på att säkra skatteflyktslagen som ett effektivt instrument i Skatteverkets arbete med att förhindra upplägg som inte är affärsmässigt motiverade och enbart görs i syfte att kringgå svensk skattelagstiftning."

Suck

torsdag 21 oktober 2010

PERNOD TROLLAR BORT VINSTEN OCH SKATTEN

Dagens Industri fortsätter sin kampanj mot företagens ränteavdrag, och tror att rätten till ränteavdrag är ett skattekryphål. Häromdagen var det ett riskkapitalbolag som hade snuvat Alfa Laval på Munters. Genom att få ner den förväntade skattebelastningen på förvärvet kunde Nordic Capital bjuda över Alfa Laval.

Nu är det franska Pernod som köpte Vin & Sprit härom året. Genom att strukturera finansieringen på ett fiffigt sätt kan Pernod dränera den svenska skattebasen med ett ränteavdrag. En svensk filial till ett utländskt bolag i Pernod-koncernen fick låna 43,4 miljarder. På den skulden betalar filialen ränta som 2009 uppgick till 2,46 miljarder kronor. Vin & Sprits vinst ligger på nivån 1,5 miljarder. Genom koncernbidrag kan Vin & Sprit föra över hela vinsten (och mer därtill) till filialen, som eliminerar den svenska skattebasen med ränteavdraget.

Detta är inte någon "lucka i skattelagstifningen" som DI skriver eller ett skattekryphål eller något olagligt. Det är en följd av ett genomtänkt (men korkat) företagsskattesystem. Så länge Sverige hade sin valutareglering och systemet med fria och bundna aktier för att förhindra utländskt ägande av svenska företag, var detta inget större problem. Men det är det nu, om man tycker att det gör så mycket att den svenska bolagsskattebasen dräneras.

Det kommer säkerligen att bli tvist om avdragsrätten för räntorna. Eftersom koncernbidrag till utländska företag är tillåtna endast om mottagarföretaget är hemmahörande i ett EU-land, blir det ett EU-land som får beskatta den ränta som Vin & Sprit betalar. För att upplägget ska fungera krävs det också att det utländska företagets filial utgör ett s.k. fast driftställe. För att kunna beskatta ett utländskt företag krävs det nämligen att det bedriver verksamhet från fast driftställe i Sverige. Vad det utgör i praktiken är en viktig och ofta tvistig rättsfråga. Eftersom svenska fiscus vill beskatta utländska företag, strävar han efter att upptäcka minsta tecken på närvaro i Sverige för att hävda att "fast driftställe" föreligger. Några sådana mål har nyligen med framgång för fiscus prövats av Regeringsrätten. Nu kommer det att ligga i fiscus intresse att hävda att det inte föreligger något fast driftställe, men det är ganska enkelt för en skattskyldig att se till att det finns ett sådant(även om det inte behövs för verksamheten). Men det kan kanske bli en kul rättsfråga att besvära domstolarna med: Ska ett obehövligt fast driftställe bedömas som ett fast driftställe i lagens mening? Särskilt om det tillskapats endast för att kunna ta emot koncernbidrag som slussas utomlands med ett "riggat" ränteavdrag? Kan skatteflyktslagen tillämpas?).

Sen kommer det nog att bli tvist om räntans storlek. Vad är marknadsmässig ränta? Vad betyder det att fordran avser ett helägt dotterbolag? Vilken risk löper kreditgivaren. Det hela kryddas av att det är ett internationellt lån, varför skattemyndigheten i mottagarlandet kommer att argumentera för en hög ränta. Det är nog väl försörjt med välbetalda uppdrag för skattekonsulter på ömse sidor, och onödigt resursslöseri för skattemyndigheter och domstolar. Ett antal skatteprofessorer kan också behöva skriva rättsutlåtanden.

Det finns flera kryddor. Frankrike beskattar endast verksamhet som bedrivs i Frankrike. Nu är jag ingen expert på fransk skattelagstiftning, men jag kan tänka mig att koncernbidraget - som är en svensk skatterättslig företeelse och bolagsrättsligt är en utdelning om det går till moderbolaget och ett kapitaltillskott om det går till ett dotterbolag - inte beskattas alls i Frankrike. Var räntebetalningen till sist hamnar och om den alls beskattas kan man också fundera över. Summa summarum blir det kanske ett skattefritt koncernbidrag och en avdragsgill räntekostnad för Pernod, och en skattefri ränteinkomst i något Pernod-bolag. Bingo.

Det kanske är så att möjligheterna att reducera eller eliminera skatten påverkade priset på aktierna i Vin & Sprit. Jag vill minnas att priset 55 miljader kronor blev överraskande högt, och att "analytikerna" undrade över hur Pernod kunde räkna hem affären. Svenska staten framstod som överlägsna förhandlare.

Svenska staten fick kanske en liten del av det kapitaliserade värdet av möjligheten att trolla bort den svenska skatten. Dumstrut på.

SNART KOMMER TELE2-DOMEN

Målet om avdragsrätt för Tele2 med 13,9 miljarder kronor avgörs inom kort av Kammarrätten. Björn Wilke skriver i en kommentar i Dagens Industri den 21 oktober. Får Tele2 rätt är det dynamit i bokslutsrapporten och en ymnig aktieutdelning kan väntas. Men skattemål är inte lätta att förutspå.

Björn Wilke har med sitt ordval kanske mer rätt än han anar. Det är inte fråga om förutsägelse baserat på analys av lagstiftning och omständigheter. Det är fråga om att förutspå något outgrundligt. Ingen människa vet.

tisdag 19 oktober 2010

EU-BOLAGSSKATT

Tidningarna rapporterar den 19 oktober under rubriken Kommissionen föreslår en EU-bolagsskatt om ett förslag från EU-kommissionen om att införa en särskild EU-moms, samt att EUs budget också ska finansieras via skatt på finansiella transaktioner, utauktionering av utsläppsrätter och en EU-avgift på flygtransporter.

Förslaget har inte mottagits positivit.

Nyligen (den 8 oktober) publicerade EU-kommissionens Directorate-General for Taxation and Customs Union ett Arbetspapper om Tax Policy after the Crisis (nr 24 2010) rubricerat Monitoring tax revenues and tax reforms in EU Member States 2010.

Den 12 oktober drog Kommissionär Algirdas Šemeta igång den Skattepolitiska gruppen för att driva på grundläggande skattefrågor. Den kommer att fungera som ett forum för djupare diskussioner om prioriterade frågor, som beskattning av finanssektorn, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och den nya momsstrategin.

Någon insikt om bolagsbeskattningens skadeverkningar samt rättsliga och praktiska problem har kommissionen dessvärre inte.

Rapporten Tax Policy after the Crisis identifierar tre områden där samordning av beskattningnen skulle vara särskilt välgörande.

(i) Corporate taxation, with a wider examination of the effects of harmful regimes, mismatches and other negative effects of tax competition, and the work towards the definition of a common base.

(ii) Consumption taxation, particularly VAT,
especially in the context of a trend towards
increasing its contribution to balance national
budgets.


(iii) Environmental taxation, which is likely to play
a key role in the near future.


Jag återger här avsnittet om bolagsbeskattning.

There might indeed be a case for implementing rules in computing corporate tax bases that are common for all Member States. Such rules would also be in line with the renewed fight against practices that artificially divert profit from where it is generated to minimise the tax burden. The Common Consolidated Corporate Tax Base
(CCCTB) project could provide a comprehensive solution for removing significant tax obstacles from the Internal Market. It has the potential to allow reductions in the high compliance costs that multinational enterprises face in dealing with different tax administrations and transfer pricing obligations. The European Tax Survey (2004)
estimated compliance costs at 2% of taxes paid by large companies. Moreover, the study identified a positive and significant correlation between crossborder activity (in terms of subsidiaries established abroad) and the size of tax-related compliance
outlays. Tasks related to transfer pricing obligations seemed to be perceived as particularly onerous by the surveyed multinationals, which is consistent with the findings of the 2001 Company Tax Study. According to available estimates, the costs of transfer pricing requirements for large and medium-sized multinationals would amount to roughly 3% of corporate income tax revenues. For 2007, this amounts to EUR 13 billion for EU27. Furthermore, by introducing cross-border loss relief, the CCCTB could provide a solution to the potential occurrence of double taxation, which is not adequately tackled by the existing tax treaty network. Beyond this objective, there is a need to develop a coherent approach vis-à-vis third countries, as profit shifting does not take place only within the EU. For these reasons, the CCCTB project has gained support from business and the academia as well as certain tax
administrations. (149)

Some suggested tax reforms (e.g. CO2 taxation) would require an adoption of common tax bases and at least some agreement on minimum rates or a range of rates at the EU level. Moving together would allow the scale and the effects of the proposed action to be increased and the desired outcome of the reform to be achieved. In particular, recently discussed taxes on the financial sector, be they financial transaction taxes (Tobin style or other), balance sheet levies or financial activity taxes as discussed in Chapter 4.3, fall in this category. (150)

More generally, reforms require coordination when they target mobile tax bases. This does not only apply to the taxation of corporations (multinationals in particular) but also of savings. The current Savings Tax Directive (151) has been operational since mid 2005 and is functioning well within its limits. There is however a need to
improve the effectiveness of the Directive and close existing loopholes by broadening its scope to savings instruments and vehicles that are presently not covered. Currently a Commission proposal to address these shortcomings is pending before the Council and discussions are in the closing stages. This makes the Savings Directive an even more efficient weapon in the fight against cross-border tax fraud and evasion.

ROTAVDRAG - PROBLEM FÖR HANTVERKAREN

Sydsvenskan skriver den 19 oktober om hantverkare som nekar kunder rotavdragsjobb om beloppen är för små. Somliga sätter gränsen vid flera tusen kronor.

Man kan förstå dem. Det är ett avdrag för att göra det ekonomiskt möjligt för kunden att köpa tjänsten, men administrationen av avdraget läggs på hantverkaren. Det är han som ska begära att får ut kundens subvention från Skatteverket, vilket kan ta tid. Dessutom löper hantverkaren risken att kunden inte är berättigad till rotavdrag, även om det byggts in vissa kontrollmöjligheter för det. Men det är hantverkaren som tar risken, medan kunden får favören.

Vad gäller rut-avdraget, som har samma konstruktion som rot-avdraget (Skatteverket kallar bägge avdrag för husarbete, lagtexten kallar dem hushållsarbete), är det typiska arbetet, bostadsstädning, fönsterputsning, snöskottning o.likn. värt ännu mindre, kanske bara några hundra kronor. Själv har jag råkat ut för en fönsterputsare som vägrat att ruta för ett jobb på 800 kr. Femton jobb om dan, femton ansökningar om 400 kr, begäran om kundens namn och personnummer, kuvert och porto osv. Det går visserligen att göra ansökan på Skatteverkets hemsida, men det kan vara krångligt ändå.

Det gäller att se till att man avtalat med hantverkaren i förväg om avdrag för rot och rut. Han har ingen skyldighet att rota/ruta.

måndag 18 oktober 2010

RISKKAPITALBOLAG, RÄNTOR OCH SKATTER

Dagens Industri har den 18 oktober en artikel om riskkapitalbolagen och deras räntekostnader. De "utnyttjar en lucka i lagen" trumperar rubriken ut. Så är det naturligtvis inte alls. Och det blir inte sannare för att det upprepas dagen därpå. De utnyttjar bara den rätt till avdrag för sina kostnader som alla skattskyldiga har för förvärv och bibehållandet av sina intäkter.

Det finns numera - sedan valutarestriktionerna hävdes i början av 1990-talet (45 år efter krigsslutet) - inga begränsningar för företag att ta lån utomlands. I hägnet av valutaregleringen var den svenska skattebasen tidigare skyddad mot räntekostnader för utlandslån utan någon skatterättslig lagstiftning. Ingen kan vara förvånad över att lån numera tas upp utomlands, i synnerhet om räntorna där beskattas lindrigare och därför blir lägre för de svenska låntagarna. Det är ju också meningen med borttagandet av valutaregleringen. Konkurrensen och effektiviteten ska skärpas - till det svenska samhällets båtnad.

Det står varje företag fritt att etablera långivande företag i lågskatteländer, men "vanliga" industri- och handelsföretag o. likn. har sällan möjlighet att lägga ner resurser på sådant. De har nog att göra med sin kärnverksamhet. Storföretag med betydande utlandsverksamhet och utländska koncernföretag och tillgång till skatteexpertis kan förstås göra som riskkapitalföretagen, och det skulle förvåna mig om det är på grund av bristande kunskap om skatterättsliga räntekostnadsstrukturer som Alfa Laval nu tycks gå miste om Munters. Ett skäl kan vara att företaget av policyskäl avhåller sig från allt som luktar smart skatteplanering. Om så är fallet är bolagsbeskattningsreglerna skulden till att en företagsekonomiskt rationell samordning av två företag inte blir av. Sedan 2009 finns det också regler som förhindrar upplägg med s.k. räntesnurror, dvs. skapande av skuldförhållanden inom befintliga koncerner genom omstruktureringar. (Den regeln är inte tillämplig här.)

Men riskkapitalbolag, vilkas livsluft det är att syssla med bolagsförvärv och omstruktureringar, har naturligtvis byggt in skattebesparande strukturer i sina förvärvsmodeller. Vad de gör är att de tar upp lån hos koncernbolag i länder som har lägre bolagsskatt än Sverige. Kanske ingen bolagsskatt alls. Så har det förmodligen varit alltsedan riskkapitalbolagen började sin verksamhet för ett tjugotal år sedan (dvs. när valutaregleringen upphävdes).

Man kan tycka vad man vill om förfarandet, men när man lägger upp en struktur för att systematiskt köpa upp bolag för att förädla dem, samordna dem med andra bolag eller vidtaga andra omstruktureringsåtgärder för att öka deras värde, är det klart att detta görs på ett genomtänkt sätt och med undvikande av onödiga kostnader - bl.a. skatter. Allt inom lagens råmärken. Grattis Robert Andreen och Morgan Olsson, gamla kompisar från Handelsbanken Markets.

Nu ropar Skatteverket på åtgärder mot förfarandet. Verket uppskattar att skattebasen minskar med 35 miljarder varje år och att "skattebortfallet" blir 10 miljarder. Ytterligare ett skäl är den konkurrensfördel som riskkapitalföretagen har jämfört med svenska köpare. Det är lämpligt att lägga in en översyn av reglerna i direktiven till den parlamentariska utredning om företagsbeskattningen som aviserades i budgetpropositionen, tycker verket. På Nationalekonomiska föreningens möte häromdagen flaggade Anders Borg för att problemen med thin capitalisation, som är ett annat sätt att skapa en räntekostnad för att minska skatteunderlaget, ska behandlas av utredningen.

Snubbeltrådarna ska läggas tätare. Regelverket ska bli ännu mer komplicerat och konsultvänligt och ytterligare försvåra rationella företagsekonomiska dispositioner.

Vad är det för en skattebas som är värd dessa omsorger? Ska vi med skattereglernas hjälp åter dra på oss den tvångströja som valutaregleringen utgjorde?

Det kan här vara på sin plats att återge vad Hans Rausing, f.d. koncernchef i Tetra Laval-gruppet och en av svenskt näringslivs genom tiderna mest betydelsefulla personer skriver i en vänbok till Nils-Eric Sandberg:
Skatteproblemet dominerade på den tiden nästan allt annat - till skada för verksamheten. Jag räknar med att jag under mina 37 år som VD och ordförande ägnat sammanlagt, lågt räknat, minst 5.000 arbetstimmar enbart åt försöken att minska de svenska skatternas skadeverkningar. Som familjeföretag var vi ju särskilt utsatta.
Nödvändigt - men meningslöst. Tiden kunde ha använts till skapande arbete. Det var besvärligt, eftersom vi samtidigt hade stora tekniska problem och dessutom byggde upp marknaden världen över.


Det finns en mycket enklare och bättre lösning.

torsdag 14 oktober 2010

SVERIGE HALKAR EFTER

Dagens Industri publicerar den 14 oktober KPMG-s lista över bolagsskattesatserna inom EU. Endast smärre justeringar (i regel nedåt) har skett i förhållande till listan nere till höger på denna blogg. Min lista har nu justerats.

Helena Robertsson på KPMG, som gjort sammanställningen, säger att minskningen uppgår till 7 procentenheter (någon sorts genomsnitt, får man anta) på tio år. "Det handlar om enorma belopp som staterna går miste om", säger hon. Men där misstar hon sig säkerligen. Bolagsskatt är bara ett extremt krångligt sätt att ta in skatt som annars kommer in på betydligt enklare sätt. Bolagsskatterna minskar förstås i relation till bolagsvinsterna om skattesatserna sänks, men de lägre skattesatserna sänker avkastningskraven, attraherar utländskt kapital (eller motverkar utflyttning av investeringar) och underlättar kapitaluppbyggnad. Den ökade kapitalbasen ger ökade löner som ger ökade skatter på löneinkomster och lönekostnader och ökade skatteinkomster på konsumtion. De ökade vinsterna ger ökade utdelningar och ökade skatter på utdelningar och kapitalvinster. Och ÖKADE bolagsskatteinkomster.

Detta finns utrett här.

onsdag 13 oktober 2010

BUDGETPROPOSITIONEN

Regeringen avser (sid. 59) enligt prop. 2010/11:1 att tillsätta den i valmanifestet förespeglade utredningen av företagsbeskattningen.


Den ska syfta till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas. Därtill är värnskatten skadlig för tillväxten, inte minst för att den straffskattar utbildning och entreprenörskap. Skatteförändringar på detta område ryms inte inom de ekonomiska ramarna för skarpa åtgärder och reformambitioner. Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, värnskatt, riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt. Regeringen bedömer att det inte finns utrymme för reformer på dessa områden under mandatperioden.


Vid dagens anförande inför Nationalekonomiska Föreningen bekräftade han detta på min fråga, men framhöll att utredningen måste få tid på sig för det är en mycket problematisk materia. Han framhöll bl.a. behovet av thin capitaliserings-regler. Om ingen kan få honom på bättre tankar, kan vi alltså se fram mot ännu ett krångligt regelkomplex i den ogenomträngliga djungel av regler som företagsbeskattningen utgör.

Här är min fråga och Anders Borgs svar.

Niclas Virin:
Jag tror inte att företagsbeskattningen och bolagsbeskattningen har nämnts med ett ord ännu här. I valmanifestet gjordes utfästelser om en kommitté för att utreda detta. Blir det en sådan, eller är det idén om en ekonomisk frizon av något slag (nystartzon, se nedan) som blev resultatet av det?

Finansminister Anders Borg:
Ja, vi ska tillsätta en stor företagsbeskattningsutredning. Dels finns det en ambition att se över det som ibland kallas för thin cap-regler, alltså avvägningen med möjligheter till ränteavdrag och eget kapital. Många andra länder i Europa har gått i en reformriktning som vi åtminstone noggrant bör överväga om vi ska ha skäl att titta på.

Det finns ett antal andra förändringar på företagsskattesidan som till exempel rör expertskatt, och avdragsrätt för vissa utgifter, där riskkapitalavdrag också skulle kunna nämnas, där vi har anledning att försöka komma fram med konkreta förslag som kan innebära förstärkningar av företagsklimatet. Det här är inte förändringar som har stora offentligfinansiella effekter, utan det handlar om mindre förskjutningar. Men man kan ändå göra bedömningen att de kan ha relativt stora positiva effekter på företagsklimat och entreprenörsklimat. Det har vi all anledning att försöka återkomma till.

Frågorna om bolagsbeskattning, ränteavdragsregler och sådant är komplicerade. Det är därför ett mycket kvalificerat utredningsarbete som måste göras innan vi är framme vid en sådan utredning.


Ulf Bjarme har uppmärksammat mig på följande rader i Sydsvenska Dagbladets ledare den 3 oktober.
Dags att ta ett helhetsgrepp.

I finansplanen utlovar regeringen en bred utredning om hur företagsbeskattningen kan reformeras på ett sätt som gynnar investeringar och sysselsättning.

Det kan vara budgetpropositionens viktigaste rader.



I budgetpropositionen sid. 142 avsnitt 6.5.1 föreslås också en utredning om nystartzoner.

En utredning bör tillsättas för att i positiv anda se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Syftet är att utreda möjligheten att på detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i dessa områden.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringens viktigaste mål är att öka den varaktiga sysselsättningen och att minska utanförskapet. Det finns många stadsdelar och bostadsområden med allvarliga utanförskapsproblem kring våra städer. Nya grepp behövs för att ge en ny start för dessa områden. En utredning bör tillsättas som i positiv anda ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag inom särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Syftet är att pröva möjligheten att på detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i områden där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt understiger det nationella genomsnittet.

Utredningen ska lägga särskild vikt vid att ett system med nystartzoner måste vara förenligt med statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt även i övrigt vara hållbart och försvarbart i ett EU-perspektiv. Därvidlag kan erfarenheter från EU-länder med liknande system utgöra viktigt underlag.


Kan det vara möjligt? Jag trodde alliansen kastat alla gamla idéer om social ingenjörskonst på sophögen. Titta på Irland, som blommade upp i hägnet av konstlade skattesubventioner för utländska företag som etablerades inom vissa områden. Nu när de måste avvecklas försätts landet i ekonomisk misär. Företagen har ingen livskraft eller flyttar tillbaka till de länder där de hör hemma. De irländska företagssubventionerna stred flagrant mot EUs regler. Den svenska regeringen tänker vara smartare och ägna sig åt nationell skatteplanering. Hedervärt?

Regeringen förespeglar också (sid 60) förenklad och effektiv beskattning av sparande i aktier och andra värdepapper.

Det är angeläget att skattereglerna underlättar ett aktivt sparande i aktier och andra värdepapper. Dagens regler för beskattning av kapitalvinster är komplicerade. För att förenkla för privatpersoner att spara i aktier och andra värdepapper bör därför en ny schablonbeskattad sparform för vissa slags värdepapper, benämnd investeringssparkonto, införas. För att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten bör även vissa justeringar av beskattningen av kapitalförsäkringar göras. Det är också angeläget att skattereglerna utformas på ett sätt som är förenligt med EU-rätten och som samtidigt värnar den svenska skattebasen.
På grund av ett nytt EU-direktiv på finansmarknadsområdet som från och med mitten av 2011 ska vara genomfört i svensk rätt är det nödvändigt att avskaffa beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder för att inte riskera att dessa fonder ska lämna Sverige. Denna beskattning bör i stället ersättas med ett ökat skatteuttag på delägarnivå. Målsättningen är att detta förslag och förslagen om investeringssparkonto och kapitalförsäkring ska utformas på ett sådant sätt att de sammantagna effekterna blir offentligfinansiellt neutrala. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2012.


Reklamskatten, som alla är överens om är skadlig, får vara kvar. Skatteutskottet anförde i sitt yttrande 2008/09:SkU1y att reklamskatten skulle avvecklas och förutsatte att så skulle ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 framhöll också regeringen sin inställning att den resterande reklamskatten borde avskaffas, men prioriterade andra skattesänkningar. Skatten är så obetydlig att den inte ens separatredovisas utan ingår i posten Övriga skatter.

Att momsen för restaurang- och cateringtjänster inte sänks omedelbart som regeringen gick till val på förvånar Ylva Yngveson, Swedbank, något enligt SvD.
– Vi trodde att att den i princip skulle halveras till samma nivå som momsen på mat, från 25 till 12 procent. Nu säger man att det ska utredas och betalas genom höjd skatt på alkohol och tobak vilket betyder att det blir senare. Jag trodde nog att det skulle komma nu.

Men moms på catering är redan 12 procent!?

tisdag 12 oktober 2010

RÄDDA BARNEN SÄLJER HUTLÖST DYRA JULOSTAR

I dag fick jag följande mail från Anna Kakuli, pressansvarig på Rädda Barnen, som jag gärna vidarebefordrar.
I dag presenterade regeringen sin budget för 2011. Rädda Barnen vill påminna finansminister Anders Borg om en viktig prioritering som har gått förlorad. Det gäller frågan om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.



Rädda Barnen anser att regeringens förslag om avdragsrätten som presenterades i regeringsförklaringen inte är tillräckligt bra. I sitt förslag vill regeringen att enbart privatpersoner ska få möjlighet att göra avdrag för gåvor, däremot inte företag. Dessutom har regeringen åsikter om vilken slags ideell verksamhet som avdragsrätten ska gälla. Det tycker Rädda Barnen är fel. Vi tycker att det är självklart att både privatpersoner och företag ska kunna göra avdrag för gåvor till ideella organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, och då särskilt barns rättigheter!



Inom kort startar Rädda Barnens julkampanj, där vi säljer hutlöst dyra julklappar till företag. Vi erbjuder företag att till exempel köpa en burk pepparkakor för 16 000 kronor eller en julost för 100 000 kronor. För att göra julklapparna avdragsgilla får köparen, förutom en dyr burk pepparkakor, även tillgång till Rädda Barnens föreläsningar och utbildningar till personal samt annonsering i organisationens egna marknadskanaler som tillsammans motsvarar priset för hela julgåvan. På så sätt kan företagen skänka pengar till ideell verksamhet utan att de straffas ekonomiskt. Det är Rädda Barnens sätt att visa på det orimliga i att företag får göra avdrag för köp av julklappar som lax och choklad, men inte för att hjälpa utsatta barn.



Rädda Barnen anser att det är absurt att svenska företag får göra avdrag för en fårfiol eller badskum, men inte när de vill skänka pengar för att långsiktigt förändra livet för barn. Vi vet att företagen gärna vill kunna bidra till en bättre värld för barn. Vi hör också att anställda gärna byter ut sina julgåvor mot stöd till utsatta barn.



Vad tycker du? Blogga gärna om detta och diskutera frågan om avdragsrätt för gåvor till ideella gåvor på din blogg. Avdragsrättsfrågan är viktig för många små och medelstora företag och naturligtvis för Rädda Barnen och andra ideella organisationer. Här är i alla fall Rädda Barnens ståndpunkt!



Att jag fått mailet beror förmodlligen på att jag kommenterat företeelsen tidigare.

Jag håller gärna med. Ge gärna en gåva - med egna pengar. Om jag är delägare i ett företag vill jag att företagskapitalet ska användas för företagets bästa. Därför finns det regler i aktiebolagslagen som förhindrar att bolagets medel används för annat än som följer av bolagsordningen. OM det skulle gynna bolagets verksamhet att stödja Rädda Barnen, strider gåvan inte mot aktieägarnas intressen och mot aktiebolagslagen. Däremot finns det i inkomstskattelagen, IL, förbud i 9 kap. 2 § mot avdrag för gåvor och - såvitt avser inkomst av näringsverksamhet - i 16 kap. 1 § förbud mot avdrag för utgifter till annat än att förvärva och bibehålla inkomster. Man kan tycka vad man vill om det, men därmed är knappast kostnaden för Rädda Barnens julostar avdragsgill.

Det bästa sättet att undvika denna idiotiska problematik är att avskaffa beskattningen av företagsvinster. Därmed försvinner dock inte problemet med gåvor med andras pengar. Därför tycker jag att det är bra att förslaget i regeringsförklaringen om avdragsrätt gäller endast fysiska personer.

tisdag 5 oktober 2010

REGERINGSFÖRKLARINGEN

Två punkter av regeringsförklaringen är för mig av särskilt skatterättsligt intresse.

1. En företagsskatteutredning ska tillsättas.

Regelförenklingsarbetet fortsätter. Det gör också satsningen på kvinnors, ungas och invandrares företagande. En särskild satsning görs för att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges inland. En bred utredning av företagsbeskattningen ska inledas. Syftet är att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas.


2. Avdrag för gåvor. Men - tack och lov - begränsat till hjälpverksamhet och bara om ekonomin tillåter.

Vi vill fortsatt uppmuntra de ideella krafterna genom att förenkla för engagemang och låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart. Vi vill samarbeta med och komplettera den ideella sektorn, inte styra över och konkurrera. Som ett led i detta och om ekonomin tillåter är ambitionen att införa avdragsrätt för gåvor till hjälpverksamhet.


måndag 4 oktober 2010

KULTURSPONSRING OCH REGELFÖRENKLINGAR

Den 4 oktober skriver SvD:
När alliansen gick ut med sina kulturvallöften i juni, var det strax efter Greklandskrisen, varför det mesta skrevs mycket försiktigt. Ett exempel är formuleringar som ”säkerställa möjligheten” till kultursponsring och ”tydliggöra förutsättningarna” för företagens avdragsrätt för inköp av samtidskonst. Flera av vallöftena behöver knappast vara svåra att infria.


Samma dag skriver Dagens Industri:
Det politiker kan göra är att inte göra det svårare än det måste vara [att driva ett företag]. Att inte bygga ut regelverket utan minska det. Att sänka skatter heller än att höja.

Att inte försvåra är vad alla politiker alltid borde tänka på.

Att underlätta är nästa steg. Alla talar om regelförenklingar, men det tycks alltid lättare sagt än gjort.


Det enklaste och bästa sättet att förenkla regelsystemet är att avskaffa den skadliga bolagsbeskattningen. Jag ser fram mot den företagsskattekommitté som Alliansen har förespeglat oss i valrörelsen. Därmed blir avdragsrätten för kultursponsring en icke-fråga. Om företagen finner att inköp av samtidskonst är förenligt med deras (och aktieägarnas) intressen, kan de göra det utan att det blir dyrare än andra investeringar.

fredag 1 oktober 2010

SMUTSTVÄTT I T-BANETRÄNGSEL

Fick just följande SMS från min dotter i Malmö, fjärran från Stockholms T-baneproblem:

Tänk om alla 100 000 tunnelbaneresenärer i gårdagens kaos hade haft veckans tvätt med sig till butlern!


En butler i T-banan.

Positiv tanke. Det kan alltid bli värre än det är.