Regeringen vill slopa avdrag i skatteparadis skriver SvD den 5 september, eller snarare, har i en lagrådsremiss föreslagit att företag inte ska medges avdragsrätt för räntor betalade till mottagare i följande 12 länder på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet:
1. Amerikanska Samoa
Amerikanska Samoa
2. Caymanöarna
Caymanöarna
3. Fiji
Fiji
4. Guam
5. Oman
6. Palau
7. Panama
8. Samoa
9. Seychellerna
10. Trinidad och Tobago
11. Amerikanska Jungfruöarna
12. Vanuatu
Nu är de inte de låga skatterna som är problemet, utan att länderna inte går med på utbyte av information på skatteområdet (Två stater har "skadliga system med skattemässig förmånsbehandling", vad det nu innebär).
Så kalla inte staterna för skatteparadis. De är stater som med sekretessregler underlättar penningtvätt, kriminella affärer, korruption och skattefusk och förmodligen lever högt på, att företag och personer kan dölja det som inte tål dagens ljus. Ungefär som hälare och andra kriminella mellanhänder. Kalla dem Hälarstater.
Länderna är inte svartlistade av EU för att de underlättar kriminalitet, utan för att de inte lämnar finansiell information och inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
Nu riktar Sverige ett dråpslag (eller ett slag i luften) mot dessa länder genom att helt vägra svenska företag (juridiska personer och svenska handelsbolag) avdrag för ränteutgifter avseende en skuld till
ett företag som hör hemma i en stat
eller jurisdiktion som är upptagen i
en gällande och offentliggjord
förteckning över stater eller
jurisdiktioner utanför Europeiska
unionen som av medlemsstaterna
gemensamt har bedömts vara icke
samarbetsvilliga på skatteområdet. Finansministern uppskattar i lagrådsremissen att effekterna på budgeten av förslaget blir 0 kr. Lite delikat är det att, enligt artikeln i SvD, hade AP-fonderna i februari 45 miljarder kronor investerade bara på Caymanöarna.
Varför gör man så här? Det blir inga skatteinkomster och staten är själv finansiellt engagerad i jurisdiktionerna. Det är Ekofinrådets riktlinjer om motåtgärder på
skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner som antogs den
5 december 2019 som Sverige härmed anpassar sig till.
Det är finansdepartementet som undertecknat lagrådsremissen, så det är det fiskala intresset som ligger bakom - inte brottsbekämpning. Då skulle det vara ett ärende för justitieministern.
Redan tidigare har vi två system för begränsning av rätten till ränteavdrag. Sedan 2009 finns en regel i 24 kap. 18 § IL som tar
sikte på att begränsa avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder till
företag i intressegemenskap, den riktade ränteavdragsbegränsningsregeln. Sedan 2019 finns även en generell avdragsbegränsningsregel i bolagssektorn
för negativa räntenetton (24 kap. 21–29 §§ IL), kallad den generella
ränteavdragsbegränsningsregeln. Nu blir det alltså en till.
Företagsbeskattningssystemet blir nu ännu mer komplicerat. Ändå ger företagsbeskattningen på kort sikt bara några ynka procent av de totala skatterna. På lång sikt ger den ingenting, eftersom alla skatter övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare, se här. Om Sverige avskaffade bolagsbeskattningen skulle problemen med bolagsskatteflykt helt upphöra. Sverige skulle bli ett skatteparadis för företag; inte ett hälarstat. Sverige skulle bli ett attraktivt land att investera och etablera sig i. Nya jobb skulle skapas här, som ökar skattebasen för löneinkomster, lönekostnader, konsumtion och aktieutdelningar.
Bolagsbeskattningen är ett helt onödigt och oerhört resurskrävande självskadebeteende. Ett av mänsklighetens största självbedrägerier, till glädje endast för akademiker och skattekonsulter.