torsdag 29 september 2011

ANNIE LÖÖF

Annie Lööf tar över efter Maud Olofsson som näringsminister.

Till DN säger hon
att förändringarna i ansvarsfördelning på näringsdepartementet syftar till att hon ska kunna ägna all kraft åt frågan hur företagens tillväxtmöjligheter ska stärkas.


Enligt Dagens Industri säger hon
att hon vill förbättra innovationsklimatet i Sverige för att "skapa tillväxt och jobb". Hon nämner också att hon vill förenkla reglerna för företagare och lyfter även fram en översyn för statliga riskkapitalbolag.


Låter utmärkt. Innovationsklimatet, tillväxten och regelförenkling löses enkelt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 28 september 2011

TOBINSKATT

EU-kommissionen föreslår en finansiell transaktionsskatt för de 27 EU-länderna.
Det är dags för finanssektorn att ge tillbaka ett bidrag till samhället, sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso i sitt årliga ”tal till unionen” i EU-parlamentet i Strasbourg.
Den finansiella transaktionsskatten, en utökad Tobinskatt, kommer att generera intäkter på 55 miljarder euro per år, sade han.

Hur kan en man i den positionen tro finanssektorn skulle betala tillbaka något?

Om nu bankerna läggs på en skattekostnad på 55 miljarder € om året kommer det bara att försvåra för bankerna att återhämta sig. Som med alla andra kostnader kommer bankerna att övervältra skatten på kunder, anställda och aktieägare. Så även om bankerna levererar in skatten kommer det att ske på dessas bekostnad. Det finns inga andra som bär skatterna än individer.

Liksom vinstskatter på företag är därför en fiskal skatt på transaktioner fullkomligt meningslös. Det är bara skatter på konsumtion, energi, beteenden mm som kan ha någon effekt på företag, nämligen om man vill att de ska avstå från något eller effektivisera något som genom skatten blir olönsamt och inte kan övervältras.

Bankerna kommer aldrig att avstå från finansiella transaktioner. Och vem vill att de ska göra det? Däremot kommer de att flytta sina verksamheter till länder som inte inför skatten. Till Zürich, USA, Singapore, Hongkong om London skulle tvingas att gå med. Annars framför allt till London.

Det var skrämmande att höra de spontana applåderna i Europaparlamentet när Barroso presenterade förslaget. Vi får hoppas att Storbritannien och Sverige sätter klackarna i backen.

GÖRAN FÄRM (S)och OLLE LUDVIGSSON (S), europaparlamentariker, tycker i SvD den 1 oktober att det är fel att avfärda en EU-skatt på transaktioner. Bra att veta.


Se även Danne Nordlings kommentar till förslaget på hans blog.

SvD DN
SvD

GASELLER - I SVERIGE OCH IRLAND

Dagens Industri skriver på ledarplats den 28 september apropå årets Gasellundersökning att
nu är det läge för att förbättra företagsbeskattningen så att det blir förmånligare att växa med eget kapital.


Enkelt.

Ta bort bolagsbeskattningen, som direkt riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten). Det är mycket enklare att avskaffa denna oerhört komplicerade skatteform än att komplicera den ytterligare genom att ge avdrag för (viss del av) vinsten, vilket Företagsskatteutredningen har till uppgift att föreslå. Inte för att göra bolagsskatten lindrigare, utan för att likställa skatteeffekterna av finansiering med eget och lånat kapital.

Varför gå över ån efter vatten?

En skadlig skatteform (den farligaste, enligt Anders Borg) blir ännu mer komplicerad.

På sid 26-27 i papperstidningen finns en artikel om att Irlands väg ut ur krisen är ett starkt näringsliv. Kan något vara mer självklart? Låg bolagsskatt är det främsta vapnet för att locka investerare, skriver tidningen. Lika självklart.

Varför gör vi inte likadant?

tisdag 27 september 2011

FRIZONER

SvD refererar den 27 september pamfletten Fri zon (Kalla kulor) av Nima Sanandaji och Stefan Fölster. Fri zon driver tesen att frånvaron av regleringar på internet har frigjort skaparkraft som snarast ska jämföras med liberaliseringen av den svenska ekonomin i slutet av 1800-talet.

Säkert.

Men författarna konstaterar också att många av de nya bolagen flyttar ut. Spotify har ägandet i Luxemburg. Skype förlades redan vid starten i Estland.

Tror jag det. Båda exemplen visar på effektiva sätt att slippa bolagsskatt på outdelade (fonderade) vinster. De medger dessutom frizonbehandling utan att framkalla de besvärliga juridiska och praktiska gränsdragningsproblem som särregleringar har. Som t.ex. nystartzoner.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 24 september 2011

ÖKAD ATTRAKTIONSKRAFT?

Dagens Industri tror på ledarsidan den 24 september att företagsbeskattningen kommer att bli mer tillväxtinriktad när Företagsskatteutredningen gjort sitt.

Företagsskatteutredningen ska framför att dels bredda skattebasen, dels eliminera skillnaderna i skatteeffekter mellan eget och lånat kapital.

Breddning av skattebasen kan knappast innebära annat än att periodiseringfonderna tas bort. Det betyder kanske inte så mycket eftersom juridiska personer numera räntebeskattas för fonderna. Men för egenföretagarna innebär ett avskaffande en skatteskärpning och - liksom för de juridiska personerna - att en villkorslös mekanism för förlustutjämning tas bort.

Elimineringen av skillnaderna mellan eget och lånat kapital ska ske genom visst avdrag för utdelning. Å andra sidan ska kommittén också förhindra överdrivna ränteavdrag, t.ex. genom att införa regler om thin capitalisation. Koncernbidragsreglerna och reglerna om underprisöverlåtelser fungerar dåligt i en internationell miljö, framför allt inom EU, eftersom reglerna inte får förbehållas svenska företag. Det lär finnas krafter i kommittén som helst ser att de reglerna avskaffas.

Hur kan en beskattning som riktar sig direkt och avsiktligt mot företagens tillväxt anses tillväxtinriktad?

En beskattning som täffar vinsten och som redan är ohyggligt komplicerad och rättsosäker ska kompliceras ytterligare, dels med en regel som skärper beskattningen ytterligare (basbreddningen), dels - till priset av ytterligare komplicering - lindrar beskattningen (avdrag för eget kapital), dels skärper beskattningen genom begränsning av rätt till vissa ränteavdrag samt komplicerar tillvaron för koncerner genom begränsningar i rätten till koncernbidrag och underprisöverlåtelser.

Hur kan sådana direktiv leda till ett företagsskattesystem som är "mer tillväxtinriktat"?

Kommittén bör i stället få tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger helt obetydliga skatteinkomster - i det långa loppet inga skatter alls. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig.

torsdag 22 september 2011

TO TAX CORPORATIONS IS TO TAX INDIVIDUALS

Maxime Bernier, canadadensisk minister för småföretag och turism har i ett anförande den 22 juni i år inför det canadensiska parlamentet anfört följande:


I would like to take a few minutes to explain corporate income tax. I think that many people here probably do not realize that taxing a company means taxing individuals and Canadians. A business is simply a collection of contracts. Businesses enter into contracts with their clients and their managers, as well as employment contracts with their employees, as the NDP members well know, since they like to defend only the one side. Thus, a business is a fiscal invention. It is a cluster of contracts that have been negotiated with employers, clients and investors.

For the business owner, taxes add to the cost of wealth creation. When a small business or large corporation is taxed, that puts an additional burden on the company, and this prevents it from creating wealth and the necessary jobs. What is important to understand is that this burden is always passed on to individuals, because the business, in a capitalist system, must be profitable. Profitability is a good thing, and I am not afraid to say that businesses should make as much profit as they can, because that profit can be reinvested in wage increases for their employees, in equipment to increase productivity and in the creation of new products. Profit is a good thing in a capitalist system, and I do not understand how the people in the NDP can be against the profits made by a small or large business owner.

When a business is taxed, this imposes an additional cost on the business owner and that cost must be passed on to real individuals. Ordinary people are the ones who pay the price. The cost is passed on to consumers, because it increases the retail price of the product, and this becomes a sort of consumption tax. So when a business is taxed, this becomes a consumption tax when the business passes the cost on to the consumer. The business can also pass it on to investors, the owners of the business, and then it becomes a tax on capital, and at the end of the day, it is the business owner, the investor, who pays the tax. The business can also pass it on to the workers, whom the NDP claims to defend. Workers are also taxed when a business is taxed. This cost is passed on to the workers, who then get a lower wage increase and therefore have less wealth.

Depending on the competitive environment the company works in, it will transfer this cost one of those three ways and at the end of the day, Canadians will pay this tax. There is therefore no distinction between corporate tax and individual tax. It is a false distinction. Everyday Canadians are the ones who pay taxes. Corporations do not pay taxes. They transfer them to consumers. We are all consumers. They transfer them to workers. We are all workers. They transfer them to investors. We are all investors through the shares we hold in our pension funds.

We are the ones who always pay taxes. When the NDP wants to increase corporate taxes, it does not tell Canadians it wants to indirectly increase individual taxes. Taxing corporations indirectly taxes individuals, and that is why we have to continue down this path. That is the mandate the Canadian public gave us. We campaigned on cutting corporate taxes from 16.5% to 15%. The NDP argued in favour of increasing corporate taxes to 19%. It argued against the workers it claims to defend, consumers and small business owners.


I also said that taxing businesses means taxing individuals, but it also means putting an additional burden on our businesses because entrepreneurs become tax collectors for the government. While they are collecting taxes to jump through all the administrative hoops imposed on them by the bureaucracy, they are not doing what they should be doing, and that is making their dreams come true, creating wealth and working for themselves. By being self-centred and working for themselves, they are working for society because they are creating wealth and hiring individuals. When we tax businesses, we undermine their creative freedom. We restrict their freedom by asking them to be agents of the state.


Kan det sägas bättre?

Hela anförandet finns här.

onsdag 21 september 2011

ROBOTHANDEL

Enligt DI den 21 september har det svenska robothandlarföretaget Pan Capital tjänat 3,8 miljarder kronor under åren 2005 - 2010. Deras affärer döms ut som samhällsonyttiga, sägs det i artikeln.

Men DI menar att den bilden inte stämmer:
Tradingjätten Pan Capital har på sex år betalat över en miljard kronor i bolagsskatt i Sverige. --- Bilden av ett företag som inte tillför samhället något stämmer dåligt med verkligheten visar DIs granskning.


Jag kan inte bedöma om verksamheten skadat någon; det förefaller dock som deras kunder varit nöjda. Men låt gå, låt oss anta att verksamheten är samhällsskadlig.

Hur kan man anse att ett samhällsskadligt företag blir samhällsnyttigt genom att betala skatt? Ska skatten anses vara en kompensation för vållad skada? Och varför skulle ett företag med liknande verksamhet som vållat samma slags skada utan att göra vinst inte behöva betala?

En samhällsskadlig verksamhet bör förbjudas och straffbeläggas.

Samhällsnytta är inte det samma som att betala skatt. Skatt ska betalas enligt lag. Genom betalning av skatt överförs resurser (eller snarare dispositionsmöjligheten över resurser) från enskilda till stat och kommun. Någon "nytta" skapas inte. Samhällsnytta är att utföra nyttiga prestationer.

En skatt på bolagets vinst är däremot samhällsskadlig. Och dessutom helt onödig.

tisdag 20 september 2011

STORM I SKATTEPARADIS

Per Lindvall skriver i pappersupplagan av SvD den 20 september om skatteparadisen under rubriken Dags för storm i paradiset. Han skriver bl.a.:
Det är inte svårt att hävda att framväxten av detta globala och gigantiska nätverk av skatteparadis och hemlighetsfulla jurisdiktioner har stora negativa effekter på samhällsekonomin. Det snedvrider konkurrensen mellan företag och ägare, göder och föder korruption, minskar transparensen och därmed möjligheten att utkräva ansvar.


Det är nog snarare konkurrensen mellan företag som snedvrids än konkurrensen mellan företag och ägare. Men det som föranleder dessa olägenheter är väl inte skatteparadisen utan bolagsskatten?

Sen skriver han:
Sist men inte minst urholkar det skattebasen i många länder och därmed möjligheten att upprätthålla den infrastruktur, legalt och fysiskt, som alla företag är beroende av för att de ska kunna generera några vinster.


Men bolagsskattebasen är statsfinansiellt faktiskt inte mycket att bry sig om. Dels utgör bolagsskatteinkomsterna i industriländerna mindre än 10 procent av de totala skatteinkomsterna (i Sverige 6-7 procent), dels skulle utan bolagsskatt motsvarande belopp tas in genom skatter på ökade löner och utdelningar. Ingen tror väl att bolag inte tar betalt för sina skattekostnader på ett eller annat sätt.

Och varför i hela friden skulle Cayman Islands och Guernsey ta ut en skatt som de inte behöver; och varför skulle de ta ut den på något som motverkar att attrahera kapital?

Däremot kan man förstå att omvärlden gärna vill veta vart kriminellt flyktkapital tar vägen. På senare år har Sverige och många OECD-länder lyckats förhandla sig till avtal med de allra flesta skatteparadisen om utlämnande av uppgifter om inkomster och kapital.

IFA-KONGRESS I PARIS

Jag har just återvänt från årets kongress med International Fiscal Association (IFA), som denna gång hölls i Paris. Årets diskussionsämnen var:

Cross-border business restructuring och

Key practical issues to eliminate double taxation of business income.

Svenska nationalrapportörer var Maria Andersson, Anders Köhlmark och Karin Lagerbielke från KPMG till det första ämnet och Martin Berglund, doktorand vid Uppsala universitet, och Fredrik Bexelius från Carnegie Investment Bank.



Ett antal seminarier hölls också under följande rubriker:

1. VAT aspects of business restructuring

2. The corporate tax base: alternative basis for corporate taxation and its international consequences

3. Credit vs exemption

4. IFA/EU: Double taxation and EU law

5. Recent developments in international taxation

6. Uncertain tax positions

7. Collective investment vehicles

8. IFA/OECD: "Liable to no tax"

9. Immovable property and treaties

10. Tax rulings in an international framework.


Både huvudämnena och det flera seminarieämnen erbjöd möjligheten att diskutera bolagsskattens existensberättigande. Tyvärr går det inte att vara närvarande på alla sessioner, men på dem jag deltog togs frågan över huvud taget inte upp.

Numera är möjligheterna för auditoriet att göra inlägg i debatterna i praktiken obefintliga. Diskussionerna mellan panelmedlemmarna är hårt styrda och planerade så att tiden precis räcker till. I de sessioner jag bevistade i förekom inte ett enda inlägg från auditoriet. I seminarium 2 vore idén att avskaffa bolagsbeskattningen ett närmast självklart alternativ. Jag lämnade in en lapp med ett förslag därom. Det blev omnämnt, men jag erbjöds inte tillfälle att utveckla mina synpunkter.

fredag 9 september 2011

RÄTTEGÅNGSMISSBRUK

Jag brukar inte kommentera andra rättsfall än dem från Högsta Förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten). Här är ett undantag, för att belysa vilken idioti våra högsta domstolar tvingas ägna sig åt i skattemål.

Det gäller ett mål där Skatteverket överklagat en dom från Kammarrätten i Stockholm (mål nr 13011-09) och där Högsta Förvaltningsdomstolen i dagarna givit prövningstillstånd. Prövningstillstånd ges endast om målet avser en viktig principiell bedömning. Gör det inte det, prövas inte ett överklagande även om målet är "feldömt" - såvida inte resningsgrund föreligger, vilket förutsätter allvarliga fel.

Utgångspunkten är alltså att rättsfrågan anses ha principiell vikt. Länsrätten gav ett för företaget negativt besked, men Kammarrätten biföll företagets överklagande och upphävde länsrättens dom samt Skatteverkets beslut. En kammarrättsdomare var dock skiljaktig, och ansåg att överklagandet skulle avslås. Målet måste således antas avse en mycket svårbedömd fråga.

Så här var det.

Ett svenskt moderbolag hade ett dotterbolag i Lettland. Den lettiska staten betalade ut en ersättning till moderbolaget för att sätta detta i samma situation som om dotterbolaget hade fått utlovad betalning för utförd prestation. Dotterbolaget hade ingen möjlighet att vara part i en process om ersättning, vilket medförde att det svenska bolaget hade tvingats vara motpart. Ersättningen skulle motsvara den nettobehållning som dotterbolaget skulle ha fått efter egna kostnader och lettiska skatter. Ersättningen är således en kompensation för det minskade utdelningsutrymme som dotterbolaget fått på grund av avtalsbrottet.

Ersättningen utbetalades för att kompensera "skada" på dotterbolagsaktier. Ostridigt i målet var att både kapitalvinst på och utdelning från dotterbolagsaktierna var skattefria för moderbolaget.

Enligt den lagstiftning som skulle tillämpas (8 kap. 22 § första stycket Inkomstskattelagen, IL) gällde att försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefri. Detta gäller dock inte till den del ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet.

Eftersom ersättningen avsåg tillgång i näringsverksamhet hade länsrätten ansett att ersättningen var skattepliktig.

Kammarrätten grävde djupare och konstaterade att bestämmelsen om skattefrihet för försäkringsersättningar och vissa skadestånd tidigare var placerad i femte ledet i 19 § första stycket KL (Kommunalskattelagen, som fr.o.m. 1999 ersattes av Inkomstskattelagen). Där föreskrevs att till skattepliktig inkomst räknas inte försäkringsersättningar eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger bl.a. i den mån köpeskilling som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen istället hade sålts hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet.

Nu är det så att vinst vid försäljning av näringsbetingade andelar är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. IL. Med tillämpning av den tidigare bestämmelsen i 19 § första stycket femte ledet KL skulle således, resonerade Kammarrätten, den i målet aktuella ersättningen varit skattefri.

Kammarrätten konstaterade vidare att det av förarbetena till IL framgår att lagstiftarens avsikt vid införandet av lagen varit att endast göra en teknisk bearbetning för att få en bättre struktur på inkomstskattelagstiftningen. Av författningskommentaren till 8 kap. 22 § IL framgår inte att någon materiell ändring av den tidigare bestämmelsen i 19 § första stycket femte ledet KL var avsedd (prop. 1999/2000: 2, del 2, s. 101). Det finns således ingenting i förarbetena som tyder på att det vid införandet av IL funnits en avsikt att materiellt ändra den tidigare bestämmelsen i KL.

Det anförda talade enligt Kammarrätten för att ersättningen är skattefri enligt 8 kap. 22 § första stycket IL.

Självklart, kan tyckas. Skattverket ansåg emellertid att även om 8 kap. 22 § IL inte kommenterats på det sätt att bestämmelsen innebär en materiell ändring i och med införandet av IL, tar ordalydelsen inte hänsyn till huruvida vinst vid försäljning av tillgångar i näringsverksamhet är skattepliktig eller inte.

Egentligen kan man undra varför det svenska bolaget bokförde mottaget belopp som intäkt. Det var ju en kompensation för dotterbolagets uteblivna intäkt, varför ersättningen egentligen borde bokförts som skuld till dotterbolaget. Eller som tillägg till värdet av aktieinnehavet som kompensation för den värdenedgång på aktien p.g.a. den uteblivna inkomst, som skadeståndet till moderbolaget avsåg att ersätta.

Det är detta som Högsta Förvaltningsdomstolen nu ska ta ställning till. Ska betalningen vara skattefri för att den skulle varit det enligt lydelsen av KL, eller ska den vara skattepliktig för att det möjligen följer av ordalagen i IL?

Enligt ILs (och KLs) systematik är det helt klart att inkomsten inte ska beskattas. Hade beloppet betalats till dotterbolaget, hade det över huvud taget inte varit aktuellt med beskattning av moderbolaget. Om dotterbolaget därefter delat ut beloppet, skulle det varit skattefritt för moderbolaget. Om moderbolaget sålt aktierna i dotterbolaget skulle den vinst som uppkommit efter värdestegring p.g.a. utbetalningen varit skattefri.

Det är detta som Högsta Förvaltningsdomstolen ska ta ställning till. En strid om påvens skägg. Gäller lagstiftarens avsikt eller lagens ordalydelse även om lydelsen är till den skattskyldiges nackdel? Har inte Skatteverket mer angelägna arbetsuppgifter än sådant paragrafrytteri? Om Skatteverket skulle vinna målet måste det resultera i en omedelbar ändring av ordalydelsen.

Ersättningen är 22 milj kr och skatten följaktligen c:a 5 milj kr. För sina rättegångskostnader på 330 tkr har bolaget fått ersättning i kammarrättsdomen med 75 tkr.

Tala om positivt företagsklimat.

Till min förskräckelse ser jag att Högsta förvaltningsdomstolen biföll överklagandet i en dom den 4 juni 2012, mål nr 3764-10. Summum jus, summa injuria. Eller åtminstone meningslöst och näringsfientligt och utan positivt värde för andra än paragrafryttare och felfinnare.

NEJ, JAN BJÖRKLUND, INTE CCCTB

Jan Björklund argumenterar i SvD den 9 september, tillsammans med några ledande folkpartister, bl.a. för att Sverige bör säga ja till det fortsatta arbetet med en gemensam europeisk bolagsskattebas - med den ominösa förkortningen CCCTB.

Nej, nej, nej. Det vore bara att ytterligare snärja in sig i det skadliga och fullkomligt onödiga nät och hinder för företagsutveckling och tillväxt som bolagsbeskattningen utgör. Och om så sker kommer inflytandet över skattelagstiftningen att förskjutas från Stockholm (och andra huvudstäder) till Bryssel.

Det kan bli första steget mot en gemensam finanspolitik inom EU. Enligt debattartikeln är det det som eftersträvas. Har jag läst rätt?

Det land som ger upp sin finanspolitik, avskaffar sig självt.

Jan Björklund, tänk om! Har du inte läst boken?

torsdag 8 september 2011

JORNALISTJARGONG

Det börjar bli tröttsamt med journalistjargongen. Här några exempel ur SvD den 8 september (Näringsliv sid 6).

Det är ”tyst som på en tallhed i Västerbotten” (det kommer inga besked från Kina om Saab).
---
Tingsrättsjuristerna i Vänersborg försöker nu reda ut om Saab har en framtid. Kanske funderar de på den lilla enkla frågan – Hur svårt kan det vara?
Två giftaslystna i Kina vill knyta hymnens (sic!) band med Saab och pytsa in 2,2 miljarder kronor. Vad är då problemet?
---
Men Muller ville prova på andra kinatillverkare – kommer du (dvs jag som läsare) ihåg Great Wallaffären som rann ut i sanden?


Detta är inte utdrag ur någon krönika eller lättsamt kåseri utan en rappportering om Vänersborgs tingsrätts beslut om rekonstruktion av Saab.

Hymen i knyta Hymens band o.dyl. är, enligt Svensk etymologisk ordbok,
ung romersk bröllopsgudomlighet, egentl. från grekiska (h)ymén, rop eller sång, som uppstämdes av brudföljet; besläktat med hymn, men obesl. med grek. (h)ymén, mödomshinna, i svenskan använt som anatomisk term, som hör till den indoeuropeiska roten för sy.

onsdag 7 september 2011

ROBERT MUNDELL REKOMMENDERAR SÄNKT BOLAGSSKATT

I en intervju med The Economist 1 september rekommenderar "nobelpristagaren" Robert Mundell att Obama sänker den amerikanska bolagsskatten till 15 - 20 procent. Han har sagt det förr. Han inser att det är politiskt svårt, men en sänkning till åtminstone 25 procent skulle innebära att Obama inte framstår som näringslivsfientlig. Det skulle bidra till USAs tillfrisknande. Tre saker behövs för att lösa den ekoknomiska krisen i USA och Europa: tillväxt, tillväxt och tillväxt, säger han. Lyssna här.

Beskattning av företagens vinster hindrar tillväxten. Bolagsskatten är den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar, säger Anders Borg. Avskaffa den.

tisdag 6 september 2011

RISKKAPITALBOLAG, MONOPOL OCH SKATT

Jacob Bursell upphetsar sig i SvD den 6 september över att riskkapitalet både får "monopol på hela den svenska gasinfrastrukturen" och undgår att betala svensk (och kanske även utländsk) skatt på vinsten. Riskkapitalbolaget EQT har nämligen förvärvat aktierna i Swedegas, som äger stora delar av naturgasnätet och tar i oktober över den sista delen från EON.

Förra året redovisade Swedegas en vinst på 84 miljoner kronor, en nettomarginal på över 29 procent. Konkurrensen verkar fungera dåligt.

Trots den präktiga vinsten betalar Swedegaskoncernen ingen skatt, vilket verkar bero på att de svenska koncernföretagen har en skuld till ett utländskt koncernföretag. Skulden anges vara 764 miljoner kronor och med en räntesats på 11,5 procent uppkommer en räntekostnad, som utraderar nästa hela vinsten.

"EQT väljer att strukturera ägandet utifrån ett internationellt perspektiv som skapar högsta möjliga lönsamhet för ägarna", säger EQTs presstalesman Johan Hähnel på sedvanligt fikonspråk. Självklart, varför skulle man inte göra det? Det är inget att skämmas för.

De som borde skämmas är de ansvariga för den lagstiftning som gör detta möjligt och nödvändigt. Tag bort bolagsskatten och trafiken försvinner. Ränteflödet upphör och de komplicerade och svårgenomträngliga bolagskonstruktionerna behövs inte.

Bursell kryddar sitt scoop med att Per Nuder är delägare i Swedegas, och "därigenom en av de ansvariga bakom riskkapitalbolaget EQT:s kontroversiella bolagsstruktur". Vem sa att strukturen var kontroversiell? Den är effektiv för sitt syfte och - får man anta - inom ramen för lagstiftningen. För egen del kan jag kritisera Per Nuder för att han inte verkade för att avskaffa den svenska bolagsskatten när han var finansminister.

Men räntan på en skuld till ett närstående företag på 11,5 procent förefaller orimligt hög. Här finns anledning för Skatteverket att ingripa. I ett mål i Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen) från 2010 hade Skatteverket framgång vad det gällde räntesatsen för lån från moderföretag, som borde sporra.

Det senast numret av tidskriften Skattenytt (nr 9 2011) innehåller en intressant artikel av doktoranden i finansrätt vid Stockholms universitet, Jesper Johansson, om de svenska reglerna för begränsning av ränteavdrag som infördes 2009. Johansson visar hur verkningslösa reglerna är på grund av att kapital är fungibelt, (direkt utbytbart), lättrörligt och omöjligt att "spåra", dvs. i någon objektiv mening hänföra till viss tillgång. Och ändå gäller reglerna bara för räntor på skulder på grund av koncerninterna bolagsöverlåtelser. Det företag som finansierar ett externt förvärv med lån har normalt full avdragsrätt för räntan. Genom att att ta ett lån från ett utländsk koncernföretag kan ett svenskt företag därför betala och få avdrag för räntan till ett närstående företag som kanske inte beskattas för räntor eller som är verksam i ett land som inte beskattar företagsvinster.

Samma nummer av tidskriften innehåller en intressant artikel av Pär Magnus Wiséen, PWC, (På kollisionskurs med armlängdsprincipen) om hur räntan i skattesammanhang ska beräknas, en "vetenskap" som ger lika många svar som antalet frågare.

Bägge artiklarna ger goda argument för att avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 5 september 2011

REGELBÖRDAN

Alldeles uppenbart behöver företagen blir fler. Men det är också avgörande att de redan existerande företagen växer, skriver Maria Ludvigsson i SvD den 5 september. Höga arbetsgivaravgifter, skatter och den tunga regelbördan är hinder som ideligen påpekas av företagen själva, skriver hon.

Ett annat är den onödiga och skadliga bolagsskatten. Den farligaste (enligt Anders Borg) skatten. Den riktar sig mot själva tillväxten.
Avskaffa den.