lördag 30 april 2016
TELIA I NEPAL (forts)
Telia-Nepal-affären rullar vidare.
Telia tycks ha ägt sitt nepalesiska dotterbolag Ncell via en rad bolag. I en artikel i SvD den 29 april nämns att mellan Telia och operatören Ncell fanns det sex ägarbolag. Ncell som är Nepals största bolag kontrolleras av ett bolag på St Kitts och Nevis i Västindien. St Kitts-bolaget ägs i sin tur av ett norskt ägarbolag som är nyckeln till att Telia inte anser sig behöva betala reavinstskatt i Nepal. Det norska bolaget kontrolleras i sin tur av av ett ägarbolag i Nederländerna som i ytterligare två led ägs av ägarbolag i Nederländerna för att sedan kontrolleras av ett finskt bolag och till slut kontrolleras av moderbolaget Telia i Sverige.
Eftersom Nepal hävdar rätt att beskatta den kapitalvinst som uppkommit vid avyttring av aktierna i ett nepalesiskt bolag, får man anta att det finns bestämmelser om det i nepalesisk lag. Om "kontrollen" av bolaget av ett bolag på St Kitts och Nevis innebär att det ägs av detta, torde ingen annan än Nepal hävda beskattningsrätt. Hur det norska bolaget kan vara nyckeln till att Telia inte anser sig behöva betala reavinstskatt (skatt på kapitalvinst) är då oklart.
Annorlunda kan det vara om Ncell ägdes av det norska bolaget. Till skillnad från Sverige tycks Norge ha ett skatteavtal med Nepal. Jag har inte sett det, men om det följer normala principer har säljarens hemviststat beskattningsrätten till kapitalvinster vid aktieförsäljning (ofta dock inte aktier i fastighetsbolag) även om aktiebolaget är hemmahörande i den andra staten. Ibland förekommer det dock att källstaten (i det här fallet Nepal) har kvar sin beskattningsrätt om hemviststaten (Norge) inte utövar sin beskattningsrätt. Finns det en sådan bestämmelse i det norsk-nepalesiska skatteavtalet har Nepal fog för sina beskattningsanspråk.
Hade bolaget ägts direkt av ett svenskt bolag, skulle Nepal ha kvar sin beskattningsrätt (om den har en sådan enligt sin interna lagstiftning). Med tanke på de nepalesiska skatteanspråk som nu görs gällande är det knappast överraskande att investeringen inte gjorts direkt från Sverige. Utan att försäkra sig mot de skatteanspråk som nu görs gällande, skulle investeringen då kanske inte blivit gjord alls - till nackdel för den nepalesiska allmänheten. Eller så skulle ett annat företag hemmahörande i ett land med lämpligt skatteavtal fått koncessionen; något att tänka på för de moralister som nu kritiserar Telia för "aggressiv skatteplanering".
Det är knappast blygsamma krav Nepal ställer. Ca 2 miljarder kr för en försäljning på ca 8 miljarder kr. Vad anskaffningskostnaden uppgår till är oklart. Telia har fått en tidsfrist till den 7 maj att betala skatten. Den svenske näringsministern Mikael Damberg viftar bort Nepals skattekrav.
Bolagsbeskattningen är ett gissel.
Ägandet via St Kitts och Nevis torde inte påverka bedömningen.
Telia tycks ha ägt sitt nepalesiska dotterbolag Ncell via en rad bolag. I en artikel i SvD den 29 april nämns att mellan Telia och operatören Ncell fanns det sex ägarbolag. Ncell som är Nepals största bolag kontrolleras av ett bolag på St Kitts och Nevis i Västindien. St Kitts-bolaget ägs i sin tur av ett norskt ägarbolag som är nyckeln till att Telia inte anser sig behöva betala reavinstskatt i Nepal. Det norska bolaget kontrolleras i sin tur av av ett ägarbolag i Nederländerna som i ytterligare två led ägs av ägarbolag i Nederländerna för att sedan kontrolleras av ett finskt bolag och till slut kontrolleras av moderbolaget Telia i Sverige.
Eftersom Nepal hävdar rätt att beskatta den kapitalvinst som uppkommit vid avyttring av aktierna i ett nepalesiskt bolag, får man anta att det finns bestämmelser om det i nepalesisk lag. Om "kontrollen" av bolaget av ett bolag på St Kitts och Nevis innebär att det ägs av detta, torde ingen annan än Nepal hävda beskattningsrätt. Hur det norska bolaget kan vara nyckeln till att Telia inte anser sig behöva betala reavinstskatt (skatt på kapitalvinst) är då oklart.
Annorlunda kan det vara om Ncell ägdes av det norska bolaget. Till skillnad från Sverige tycks Norge ha ett skatteavtal med Nepal. Jag har inte sett det, men om det följer normala principer har säljarens hemviststat beskattningsrätten till kapitalvinster vid aktieförsäljning (ofta dock inte aktier i fastighetsbolag) även om aktiebolaget är hemmahörande i den andra staten. Ibland förekommer det dock att källstaten (i det här fallet Nepal) har kvar sin beskattningsrätt om hemviststaten (Norge) inte utövar sin beskattningsrätt. Finns det en sådan bestämmelse i det norsk-nepalesiska skatteavtalet har Nepal fog för sina beskattningsanspråk.
Hade bolaget ägts direkt av ett svenskt bolag, skulle Nepal ha kvar sin beskattningsrätt (om den har en sådan enligt sin interna lagstiftning). Med tanke på de nepalesiska skatteanspråk som nu görs gällande är det knappast överraskande att investeringen inte gjorts direkt från Sverige. Utan att försäkra sig mot de skatteanspråk som nu görs gällande, skulle investeringen då kanske inte blivit gjord alls - till nackdel för den nepalesiska allmänheten. Eller så skulle ett annat företag hemmahörande i ett land med lämpligt skatteavtal fått koncessionen; något att tänka på för de moralister som nu kritiserar Telia för "aggressiv skatteplanering".
Det är knappast blygsamma krav Nepal ställer. Ca 2 miljarder kr för en försäljning på ca 8 miljarder kr. Vad anskaffningskostnaden uppgår till är oklart. Telia har fått en tidsfrist till den 7 maj att betala skatten. Den svenske näringsministern Mikael Damberg viftar bort Nepals skattekrav.
Bolagsbeskattningen är ett gissel.
Ägandet via St Kitts och Nevis torde inte påverka bedömningen.
torsdag 21 april 2016
TELIA I NEPAL
Telia har sålt sina aktier i Ncell, ett bolag i Nepal för 8 miljarder kronor, berättar SvD den 21 april. Aktierna anges vara sålda av Telias dotterbolag i Norge och Nederländerna. Nu kräver Nepal skatt på 2 miljarder kr för transaktionen.
Enligt gängse tillämpad praxis sker beskattning av aktieförsäljning där vinsten uppkommit, vilket i det här fallet verkar vara Norge och Nederländerna. Det står givetvis Nepal fritt att beskatta transaktioner som på ett eller annat sätt berör landet, och det kan kanske tänkas att det
Action Aid, en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som bekämpar fattigdom runt om i världen, är som vanligt snabbt ute och fördömer Telias beteende, men man är inte förvånad över att Telia försöker undvika att betala skatt på sin affär. Upplägget beskrivs som aggressivt av generalsekreteraren Christine von Sydow.
Tja, man ska kanske inte uttala sig om sånt man inte vet något om, men särskilt aggressivt ser upplägget inte ut. I vart fall inte om det är ägandet via Norge och Nederländerna som avses. Troligen är vinsten skattefri i dessa länder, men det hade den varit också om aktierna sålts av ett svenskt bolag.
Om däremot något av dessa bolag ägt ett nepalesiskt bolag som i sin tur ägt de nu sålda aktierna, vore det en annan sak. Då hade ju vinsten uppkommit i ett nepalesiskt bolag. Men varför skulle Telia ha ägt aktierna i Ncell via ett extra nepalesiskt bolag? Det vore ju verkligen att skapa en komplicerad struktur utan affärsmässigt syfte.
Där fick Telia en släng av sleven.
Men den sista meningen i citatet är alldeles sann.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Enligt gängse tillämpad praxis sker beskattning av aktieförsäljning där vinsten uppkommit, vilket i det här fallet verkar vara Norge och Nederländerna. Det står givetvis Nepal fritt att beskatta transaktioner som på ett eller annat sätt berör landet, och det kan kanske tänkas att det
under skattelagstiftningen akt 2002, framgår --- att det utgår skatt på den vinst som gjorts genom försäljningen av ägandet i Ncellsom en tjänsteman från skattemyndigheten i Nepal skriver, enligt tidningen. Det kanske är så att Nepal enligt sin interna skattelag beskattar vinster vid försäljning av nepalesiska bolag var än i världen det sker och av vem det vara månde. Det är förvånande med tanke på transaktionens storlek att bolaget i så fall inte haft kunskap eller upplysts om detta. Och en sådan beskattningsrätt är svår att hävda.
Action Aid, en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som bekämpar fattigdom runt om i världen, är som vanligt snabbt ute och fördömer Telias beteende, men man är inte förvånad över att Telia försöker undvika att betala skatt på sin affär. Upplägget beskrivs som aggressivt av generalsekreteraren Christine von Sydow.
Tja, man ska kanske inte uttala sig om sånt man inte vet något om, men särskilt aggressivt ser upplägget inte ut. I vart fall inte om det är ägandet via Norge och Nederländerna som avses. Troligen är vinsten skattefri i dessa länder, men det hade den varit också om aktierna sålts av ett svenskt bolag.
Om däremot något av dessa bolag ägt ett nepalesiskt bolag som i sin tur ägt de nu sålda aktierna, vore det en annan sak. Då hade ju vinsten uppkommit i ett nepalesiskt bolag. Men varför skulle Telia ha ägt aktierna i Ncell via ett extra nepalesiskt bolag? Det vore ju verkligen att skapa en komplicerad struktur utan affärsmässigt syfte.
De nyligen avslöjade Panamadokumenten visar hur enormt vanligt det är med alla former av aggressiv skatteflykt. Detta gäller också svenska företag. Att det finns lagliga möjligheter betyder vi måste förändra det globala skattesystemetpåpekar von Sydow.
Där fick Telia en släng av sleven.
Men den sista meningen i citatet är alldeles sann.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Etiketter:
Action Aid,
Christine von Sydow,
Nepal,
Telia
lördag 16 april 2016
SCA, SANDVIK OCH ASSA ABLOY
Carolina Neurath upprörs i SvD den 16 april över storföretagens skattedribblande.
Ja, nog kan man fundera över att det går att göra som de gör. Dels på den moraliserande grund på vilken artikeln vilar, och dels - och framför allt - för att lagstiftningen ger utrymme för det.
Lagstiftningen baseras bl.a. på den villfarelsen att ett företag i inkomstskattehänseende kan jämställas med en människa; att en skatt skulle inskränka företagets ekonomiska handlingsfrihet på samma sätt som en människas. Ett företag förvärvar inte inkomster för att konsumera; det förvärvar inkomst för att finansiera sin verksamhet att skapa nya värden i ett "evigt" kretslopp. Ett företag minskar inte sin förbrukning på grund av skatten - det kompenserar sig (om det går) för den genom ökade inkomster (genom prishöjning), minskade utgifter (genom lönereduktioner) och rullar över skatten på konsumenter och löntagare. Går det inte har företaget (eller snarare dess ägare) alternativet att dra ner verksamheten om näringsklimatet blir alltför ogynnsamt. Det har "privilegiet" att avgöra om, var och när det ska bedriva verksamhet och skapa värden och sysselsättning åt människor.
Varför ska företag hindras i det de till allas båtnad är till för: att effektivt skapa nya resurser? Varför ska bara de som gör det betala skatt; varför slipper ekomiska parasiter, de som förstör befintliga resurser, dvs bedriver verksamhet med förlust, betala skatt? Varför har vi en skatt på tillväxt?
Till det fullständigt befängda i att beskatta produktiv aktivitet kommer den extrema komplexiteten i företagsskattelagstiftningen och förbrukningen av resurser för att upprätthålla och kontrollera den. Genom att olika stater har skilda regler uppkommer också arbitragemöjligheter mellan staternas skattesystem. I en sammanflätad ekonomisk värld är det omöjligt att detta inte utnyttjas.
Bolagsbeskattningsbasen är dessutom obetydlig i relation till den bas som löner utgör och som möjliggör uttag av inkomstskatt, lönekostnadsskatt (sociala avgifter) och moms och andra konsumtionsskatter. I inget land svarar bolagsskatterna för mer än ca 4-7 procent av landets totala skatteinkomster.
Med den insikten är det mer upprörande att bolagsbeskattningen inte avskaffas, än att företagen gör vad det kan för att minimera skatten och öka sin egen överlevnadsförmåga.
Utan bolagsskatt skulle bolagen naturligtvis inte ha anledning att anpassa sig till olika skattesystem utan endast bekymra sig om hur de av affärsmässiga skäl på bästa sätt ska formera sig.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Ja, nog kan man fundera över att det går att göra som de gör. Dels på den moraliserande grund på vilken artikeln vilar, och dels - och framför allt - för att lagstiftningen ger utrymme för det.
Lagstiftningen baseras bl.a. på den villfarelsen att ett företag i inkomstskattehänseende kan jämställas med en människa; att en skatt skulle inskränka företagets ekonomiska handlingsfrihet på samma sätt som en människas. Ett företag förvärvar inte inkomster för att konsumera; det förvärvar inkomst för att finansiera sin verksamhet att skapa nya värden i ett "evigt" kretslopp. Ett företag minskar inte sin förbrukning på grund av skatten - det kompenserar sig (om det går) för den genom ökade inkomster (genom prishöjning), minskade utgifter (genom lönereduktioner) och rullar över skatten på konsumenter och löntagare. Går det inte har företaget (eller snarare dess ägare) alternativet att dra ner verksamheten om näringsklimatet blir alltför ogynnsamt. Det har "privilegiet" att avgöra om, var och när det ska bedriva verksamhet och skapa värden och sysselsättning åt människor.
Varför ska företag hindras i det de till allas båtnad är till för: att effektivt skapa nya resurser? Varför ska bara de som gör det betala skatt; varför slipper ekomiska parasiter, de som förstör befintliga resurser, dvs bedriver verksamhet med förlust, betala skatt? Varför har vi en skatt på tillväxt?
Till det fullständigt befängda i att beskatta produktiv aktivitet kommer den extrema komplexiteten i företagsskattelagstiftningen och förbrukningen av resurser för att upprätthålla och kontrollera den. Genom att olika stater har skilda regler uppkommer också arbitragemöjligheter mellan staternas skattesystem. I en sammanflätad ekonomisk värld är det omöjligt att detta inte utnyttjas.
Bolagsbeskattningsbasen är dessutom obetydlig i relation till den bas som löner utgör och som möjliggör uttag av inkomstskatt, lönekostnadsskatt (sociala avgifter) och moms och andra konsumtionsskatter. I inget land svarar bolagsskatterna för mer än ca 4-7 procent av landets totala skatteinkomster.
Med den insikten är det mer upprörande att bolagsbeskattningen inte avskaffas, än att företagen gör vad det kan för att minimera skatten och öka sin egen överlevnadsförmåga.
Utan bolagsskatt skulle bolagen naturligtvis inte ha anledning att anpassa sig till olika skattesystem utan endast bekymra sig om hur de av affärsmässiga skäl på bästa sätt ska formera sig.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
onsdag 13 april 2016
KONTAMINATION 15
Sveriges pensionärer tillhör några av världens rikaste, skriver Petter Ahlström på SvD Näringslivs debattsida den 13 april.
Jaså, vilka äger oss?
Kontamination 14
Artikeln handlar i övrigt om den s.k. bostadsbristen. Det är förvisso nästan omöjligt att få tag på bostäder på sina håll, det finns det otaliga vittnesbörd om. Men det finns faktiskt bostäder i Sverige som rimligen borde kunna hysa 13 miljoner personer.
Jaså, vilka äger oss?
Kontamination 14
Artikeln handlar i övrigt om den s.k. bostadsbristen. Det är förvisso nästan omöjligt att få tag på bostäder på sina håll, det finns det otaliga vittnesbörd om. Men det finns faktiskt bostäder i Sverige som rimligen borde kunna hysa 13 miljoner personer.
Etiketter:
bostadsbrist,
kontamination,
Petter Ahlström
fredag 8 april 2016
EUs BEPSinspirerade förslag NEDRÖSTAT I RIKSDAGEN
Den 28 januari 2016 presenterade EU-kommissionen ett paket med åtgärder för att motverka skattefusk. Genom förslaget införs bl.a. ett obligatoriskt årligt utbyte mellan medlemsländer av information om multinationella företagsgruppers inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt, betald och upplupen inkomstskatt, antalet anställda, aktiekapital, outdelad vinst och materiella anläggningstillgångar.
Medan finansministern hälsade förlaget välkommet, har Riksdagens skatteutskott i ett utlåtande(2015/16:SkU) nu satt sig på tvären. Det förefaller dock mest vara kritik mot hur förslaget hastats fram och att det föregripit de parlamentariska processerna i medlemsländerna. Storbritannien har lämnat en parlamentarisk reservation mot överenskommelsen.
Tobias Wikström kritiserar förslaget i Dagens Industri den 6 april på både principiella och praktiska grunder. Han avslutar sin artikel med orden:
Han kunde skrivit att det inte heller kan vara så. Bolagsskatten omfattar i princip endast den del av nettonationalinkomsten som inte utgörs av löner; närmare bestämt kanske hälften därav, dvs. nettoinvesteringarna i privat (dvs skattepliktig) sektor. Det rör sig om en skattebas på enstaka procent av totala NNP.
Hela det gigantiska projekt, som under beteckningen BEPS (base erosion, profit shifting) drivits av OECD och som också anammats av EU, kan komma att leda till fundamentalt förändrade förutsättningar med nya beskattningskrav från olika håll. De svenska företagen kommer att möta högre utländska skattekrav, vilket inte behöver bekomma dem särskilt mycket, eftersom den utländska skatten kan avräknas mot den svenska. Men för Sverige blir det totalt lägre bolagsskatteinkomster. Det kanske inte blir någon svensk skatt alls från svenska internationella företag; bara från de inhemska, vilket leder till konkurrenssnedvridning.
Om det inte blir någon skatt, varför då inte avskaffa skatten. Den bara krånglar till det.
Avskaffa bolagsskatten.
Medan finansministern hälsade förlaget välkommet, har Riksdagens skatteutskott i ett utlåtande(2015/16:SkU) nu satt sig på tvären. Det förefaller dock mest vara kritik mot hur förslaget hastats fram och att det föregripit de parlamentariska processerna i medlemsländerna. Storbritannien har lämnat en parlamentarisk reservation mot överenskommelsen.
Tobias Wikström kritiserar förslaget i Dagens Industri den 6 april på både principiella och praktiska grunder. Han avslutar sin artikel med orden:
Det är som om bolagsskatt vore den viktigaste inkomsten för världens länder. Så är det inte och så ska det inte heller vara. Det bästa skattebiståndet den rika världen kan ge är att bygga upp fattiga länders skatteförvältning så att det blir bättre på att ta in normala skatter, alltså inkomstskatt, fastighetsskatt och moms.
Han kunde skrivit att det inte heller kan vara så. Bolagsskatten omfattar i princip endast den del av nettonationalinkomsten som inte utgörs av löner; närmare bestämt kanske hälften därav, dvs. nettoinvesteringarna i privat (dvs skattepliktig) sektor. Det rör sig om en skattebas på enstaka procent av totala NNP.
Hela det gigantiska projekt, som under beteckningen BEPS (base erosion, profit shifting) drivits av OECD och som också anammats av EU, kan komma att leda till fundamentalt förändrade förutsättningar med nya beskattningskrav från olika håll. De svenska företagen kommer att möta högre utländska skattekrav, vilket inte behöver bekomma dem särskilt mycket, eftersom den utländska skatten kan avräknas mot den svenska. Men för Sverige blir det totalt lägre bolagsskatteinkomster. Det kanske inte blir någon svensk skatt alls från svenska internationella företag; bara från de inhemska, vilket leder till konkurrenssnedvridning.
Om det inte blir någon skatt, varför då inte avskaffa skatten. Den bara krånglar till det.
Avskaffa bolagsskatten.
Etiketter:
BEPS,
skatteutskottet,
Tobias Wikström
onsdag 6 april 2016
SKATTJAKT I WALES
Charlotta Buxton skriver i SvD den 2 april om småföretagare i den walesiska byn Crickhowell som gör revolt mot storföretagens "skattesmitande". Småföretagen måste betala skatt på minsta inkomst och har ingen möjlighet att planera bort skatten, som Amazon, Starbucks, Facebook, Café Nero, Subway och andra mulitnationella företag gör. Ett antal småföretagare i byn registrerade därför offshorebolag för att kunna betala lägre skatt de också. Det framgår inte av artikeln hur de bar sig åt och om det gav resultat. Men de verkar ha ändrat sig, för nu har de skyltar på dörrarna till sina butiker som visar att de betalar skatt, Fair Tax Town.
Det är konstigt att de tror att lösningen är att bolagen ska betala skatt. Den enda skatt, som bekostas av dem som betalar den, är skatten på privatpersoner. Skatter på företag vältras över på köpare, anställda och företagsägare. Vem skulle annars bekosta bolagens skatter?
Det bästa sättet att lösa problemet med den ojämna skattekonkurrensen mellan storbolag och småbolag är att avskaffa bolagsskatten. Skatt på löneinkomst och lönekostnad är densamma vare sig arbetsgivaren är ett enmansföretag eller en multis. Konsumtionsskatter betalas av landets konsumenter; aktieutdelningar och räntor av dem som är bosatta i landet eller genom källskatter på belopp som betalas till utlandet.
Att för Starbucks avgöra vad som är en rimlig andel av skattebasen i en liten by i Wales är teoretiskt, praktiskt, ekonomiskt omöjligt. Och helt onödigt.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Det är konstigt att de tror att lösningen är att bolagen ska betala skatt. Den enda skatt, som bekostas av dem som betalar den, är skatten på privatpersoner. Skatter på företag vältras över på köpare, anställda och företagsägare. Vem skulle annars bekosta bolagens skatter?
Det bästa sättet att lösa problemet med den ojämna skattekonkurrensen mellan storbolag och småbolag är att avskaffa bolagsskatten. Skatt på löneinkomst och lönekostnad är densamma vare sig arbetsgivaren är ett enmansföretag eller en multis. Konsumtionsskatter betalas av landets konsumenter; aktieutdelningar och räntor av dem som är bosatta i landet eller genom källskatter på belopp som betalas till utlandet.
Att för Starbucks avgöra vad som är en rimlig andel av skattebasen i en liten by i Wales är teoretiskt, praktiskt, ekonomiskt omöjligt. Och helt onödigt.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)