tisdag 21 juni 2011
ARLANDABANAN, SUBVENTIONER OCH BESKATTNING
Jakob Heidbrink skriver den 21 juni på Juridikbloggen ungefär vad jag tänkte skriva angående SvDs "avslöjande" om Arlanda Express, så nu slipper jag.
Tröttsam journalistik.
Om nu svenska staten trodde att det var nödvändigt att subventionera Arlandabanan, så kan det bli så att den som driver verksamheten effektivt tjänar mycket pengar på den. Nu har vi kanske inte inte hela bilden. Vad betalade Maquaire för aktierna i det svenska bolaget? Vad har Maquqire för finansieringskostnader för förvärvet? 6 procent (som Skatteverket tycks acceptera) på 400 milj. kr. är 24 miljoner om året. Där ryker hela den samlade vinsten sedan 2004 på 90 miljoner, om SvDs uppgifter är riktiga. Och mer därtill.
Varför sålde de tidigare ägarna bolaget så billigt? De kanske inte lyckades driva det tillräcklig effektivt. Av SvDs artikel förefaller det rent av som de drev verksamheten med förlust, eftersom bolaget hade ett "skattemässigt underskott". Är det fel att bolaget inte behöver betala skatt innan de tjänat tillbaka lidna förluster?
Är det fel att några ser hur olönsamma verksamheter kan göras lönsamma och lyckas samla in riskkapital från hugade spekulanter?
Nu kan man förstås undra över om 13 procent är en rimlig ränta. Det är ett exempel av otaliga som skattemyndigheter och företag slåss om världen över. Vem avgör vad som är marknadsmässig ränta? Som en av föredragshållarna på Svenskt Näringslivs skatteseminarium i förra veckan sa: Jag föreslår att den skattemyndighet som vill minska ett ränteavdrag för ett företag ringer upp sin kollega i mottagarföretagets hemstat och meddelar att den andra staten får sänka taxeringen av mottagarföretaget med samma belopp.
Man kan också undra över om prissättningen på biljetterna är rimlig. På tio år har avgiften stigit med 100 procent från 120 till 240 kr. Vilken myndighet bevakar (inte) konsumentintressena här?
Om det inte vore för att Arlandabanan anses ägna sig åt avancerad (eller kanske t.o.m. aggressiv) skatteplanering undrar jag om saken skulle observerats. Ta bort bolagsskatten så försvinner åtminstone indignationen över att någon som får statsbidrag inte betalar tillbaka genom skatten. Då skulle det inte löna sig att dra av någon konstruerad räntekostnad och bolaget skulle visa hög vinst utan att ta ut dagens höga biljettpriser. Bolagsskatten bara höjer avkastningskravet.
Tröttsam journalistik.
Om nu svenska staten trodde att det var nödvändigt att subventionera Arlandabanan, så kan det bli så att den som driver verksamheten effektivt tjänar mycket pengar på den. Nu har vi kanske inte inte hela bilden. Vad betalade Maquaire för aktierna i det svenska bolaget? Vad har Maquqire för finansieringskostnader för förvärvet? 6 procent (som Skatteverket tycks acceptera) på 400 milj. kr. är 24 miljoner om året. Där ryker hela den samlade vinsten sedan 2004 på 90 miljoner, om SvDs uppgifter är riktiga. Och mer därtill.
Varför sålde de tidigare ägarna bolaget så billigt? De kanske inte lyckades driva det tillräcklig effektivt. Av SvDs artikel förefaller det rent av som de drev verksamheten med förlust, eftersom bolaget hade ett "skattemässigt underskott". Är det fel att bolaget inte behöver betala skatt innan de tjänat tillbaka lidna förluster?
Är det fel att några ser hur olönsamma verksamheter kan göras lönsamma och lyckas samla in riskkapital från hugade spekulanter?
Nu kan man förstås undra över om 13 procent är en rimlig ränta. Det är ett exempel av otaliga som skattemyndigheter och företag slåss om världen över. Vem avgör vad som är marknadsmässig ränta? Som en av föredragshållarna på Svenskt Näringslivs skatteseminarium i förra veckan sa: Jag föreslår att den skattemyndighet som vill minska ett ränteavdrag för ett företag ringer upp sin kollega i mottagarföretagets hemstat och meddelar att den andra staten får sänka taxeringen av mottagarföretaget med samma belopp.
Man kan också undra över om prissättningen på biljetterna är rimlig. På tio år har avgiften stigit med 100 procent från 120 till 240 kr. Vilken myndighet bevakar (inte) konsumentintressena här?
Om det inte vore för att Arlandabanan anses ägna sig åt avancerad (eller kanske t.o.m. aggressiv) skatteplanering undrar jag om saken skulle observerats. Ta bort bolagsskatten så försvinner åtminstone indignationen över att någon som får statsbidrag inte betalar tillbaka genom skatten. Då skulle det inte löna sig att dra av någon konstruerad räntekostnad och bolaget skulle visa hög vinst utan att ta ut dagens höga biljettpriser. Bolagsskatten bara höjer avkastningskravet.
måndag 20 juni 2011
SVENSKT NÄRINGSLIVs KONFERENS OM INTERNATIONELL BESKATTNING
Svenskt Näringsliv bjöd på International Tax Conference, A new world Order, den 16 och 17 juni. Huvudrubrikerna var International Taxation at Present och International Taxation Tomorrow – Possible Solutions.
Konferensen räknade den internationella eliten bland sina deltagare. Den inleddes av nuvarande EU-kommissionären för skatter, Algirdas Šemeta. Andra deltagare var Jeffery Owens, direktör för Centre for Tax Policy and Administration vid OECD, Philip Baker, legendarisk brittisk skatteadvokat och CQ, Chris Lennon, ordförande för Business and Industry Advisory Commission (BIAC) vid OECD, Philip Kermode, direktör för Analyses and Tax Policies vid EU-kommissionen, Michael Lennard, chef för International Tax Cooperation and Trade Section vid FN, Theo Keijzer, ordförande för Skattekommissionen vid Internationella Handelskammaren (ICC), ambassadör Christoph Schelling från Federala Finansdepartementet i Schweiz. De framtida ekonomiska stormakterna från BRIC-länderna representerades av Anita Kapur, Chief Tax Commissioner, Income Tax, vid det indiska finansdepartementet och Fernando Mombelli, Undersecretary for Taxation and Disputes and General-Coordination for Taxes vid den brasilianska federala skattemyndigheten.
Från Sverige deltog, förutom konferensens arrangör, Krister Andersson, statssekreteraren vid finansdepartementet Hans Lindberg och skattedirektören Roland Gustafsson.
Paneldiskussionerna behandlade dels komplexiteten i OECDs Guidelines och det ökande inflytandet från BRIC-staterna vad gäller framtidens internationella skattepolicy, dels hur olika uppfattningar om internationell beskattning ska kunna hanteras; kan OECDs och FNs modeller förenas eller är Formula Apportionment av företagens vinster en framkomlig väg? Är CCCTB en möjlig och lämplig lösning?
Konferensen höll allra högsta klass. Som vanligt – måste man säga – tedde sig de diskuterade problemen komplicerade och övermäktiga.
Som vanligt – än en gång – tog jag tillfället i akt att, mot bakgrund av de extrema problem som bolagsbeskattningen föranleder, inte minst internationellt, och den relativt begränsade fiskala betydelse skatten har (i Sverige 5–7 procent av totala skatter och avgifter och genomsnittligt bland OECD-länderna knappast över 10 procent), be den samlade expertisen ange de i deras mening viktigaste skälen att ändå ha en sådan skatt. Jeffery Owens var den enda som gav ett uttryckligt svar. Han ansåg att det i första hand var av politiska skäl. I andra hand var det som ”backup for personal income tax”. I tredje hand skapade det arbete för skattejurister.
Innebörden av att politikerna vill ha skatten är väl att det går att lura i folk att någon annan – företagen, betalar deras skatter. Det kanske också har betydelse att bolagen inte har någon politisk rösträtt. Det andra skälet, ”backup”, d.v.s. att ett bolag måste beskattas därför att en enskild rörelseidkare som bedriver samma verksamhet beskattas, baseras på ett felaktigt tänkande. Ett företags vinst utgör kapitaluppbyggnad och tjänar inget annat ändamål än att vara bas för framtida produktion, medan egenföretagarens företagsvinst är tillgänglig för privata dispositioner. Ett aktiebolags vinst är genom lagreglering oåtkomlig för ägarnas privata bruk eller åtkomlig endast under vissa begränsningar, som om de överträds leder till personlig beskattning som lön eller som utdelning. Om företagarvinsten kan kapslas in och göras oåtkomlig för privata dispositioner borde inte heller den beskattas. Det tredje skälet hade jag inte förväntat mig av en person i den positionen. Det är möjligt att han log snett när han framförde det och inte menade det riktigt allvarligt. Emellertid är det faktiskt det överväldigande vanligaste skälet jag får höra när jag argumenterar för avskaffande av bolagsbeskattningen.
Två bilder etsade sig fast i minnet. Krister Andersson inledde konferensen med ett citat från Financial Times som ett motto för diskussionerna.
Hans Lindberg avslutade konferensen med en bild av utvecklingen av skattesatserna i EU. Medan Sverige haft en bolagsskattesats sedan 1995 på 28 procent som 2009 sänktes till 26,3 procent, har den genomsnittliga skattesatsen inom EU under samma tid rätlinjigt gått från 35 till 28 procent 2003 och till 23 procent idag.
”Some fresh thinking” är kanske inte nödvändigt. Det är bara att fortsätta nedåt. Fast snabbare. Hur ska Företagsskattekommittén kunna föreslå annat än att den svenska bolagsskattesatsen bör sänkas ytterligare när statssekreteraren själv pekar ut färdriktningen? Och det räcker inte med små steg för att återta det tidigare försprånget. Även 15 procent kan vara en hög bolagsskattesats om några år. Ungern har nyligen beslutat sänka sin skattesats från 20 till 10 procent 2013.
Konferensen räknade den internationella eliten bland sina deltagare. Den inleddes av nuvarande EU-kommissionären för skatter, Algirdas Šemeta. Andra deltagare var Jeffery Owens, direktör för Centre for Tax Policy and Administration vid OECD, Philip Baker, legendarisk brittisk skatteadvokat och CQ, Chris Lennon, ordförande för Business and Industry Advisory Commission (BIAC) vid OECD, Philip Kermode, direktör för Analyses and Tax Policies vid EU-kommissionen, Michael Lennard, chef för International Tax Cooperation and Trade Section vid FN, Theo Keijzer, ordförande för Skattekommissionen vid Internationella Handelskammaren (ICC), ambassadör Christoph Schelling från Federala Finansdepartementet i Schweiz. De framtida ekonomiska stormakterna från BRIC-länderna representerades av Anita Kapur, Chief Tax Commissioner, Income Tax, vid det indiska finansdepartementet och Fernando Mombelli, Undersecretary for Taxation and Disputes and General-Coordination for Taxes vid den brasilianska federala skattemyndigheten.
Från Sverige deltog, förutom konferensens arrangör, Krister Andersson, statssekreteraren vid finansdepartementet Hans Lindberg och skattedirektören Roland Gustafsson.
Paneldiskussionerna behandlade dels komplexiteten i OECDs Guidelines och det ökande inflytandet från BRIC-staterna vad gäller framtidens internationella skattepolicy, dels hur olika uppfattningar om internationell beskattning ska kunna hanteras; kan OECDs och FNs modeller förenas eller är Formula Apportionment av företagens vinster en framkomlig väg? Är CCCTB en möjlig och lämplig lösning?
Konferensen höll allra högsta klass. Som vanligt – måste man säga – tedde sig de diskuterade problemen komplicerade och övermäktiga.
Som vanligt – än en gång – tog jag tillfället i akt att, mot bakgrund av de extrema problem som bolagsbeskattningen föranleder, inte minst internationellt, och den relativt begränsade fiskala betydelse skatten har (i Sverige 5–7 procent av totala skatter och avgifter och genomsnittligt bland OECD-länderna knappast över 10 procent), be den samlade expertisen ange de i deras mening viktigaste skälen att ändå ha en sådan skatt. Jeffery Owens var den enda som gav ett uttryckligt svar. Han ansåg att det i första hand var av politiska skäl. I andra hand var det som ”backup for personal income tax”. I tredje hand skapade det arbete för skattejurister.
Innebörden av att politikerna vill ha skatten är väl att det går att lura i folk att någon annan – företagen, betalar deras skatter. Det kanske också har betydelse att bolagen inte har någon politisk rösträtt. Det andra skälet, ”backup”, d.v.s. att ett bolag måste beskattas därför att en enskild rörelseidkare som bedriver samma verksamhet beskattas, baseras på ett felaktigt tänkande. Ett företags vinst utgör kapitaluppbyggnad och tjänar inget annat ändamål än att vara bas för framtida produktion, medan egenföretagarens företagsvinst är tillgänglig för privata dispositioner. Ett aktiebolags vinst är genom lagreglering oåtkomlig för ägarnas privata bruk eller åtkomlig endast under vissa begränsningar, som om de överträds leder till personlig beskattning som lön eller som utdelning. Om företagarvinsten kan kapslas in och göras oåtkomlig för privata dispositioner borde inte heller den beskattas. Det tredje skälet hade jag inte förväntat mig av en person i den positionen. Det är möjligt att han log snett när han framförde det och inte menade det riktigt allvarligt. Emellertid är det faktiskt det överväldigande vanligaste skälet jag får höra när jag argumenterar för avskaffande av bolagsbeskattningen.
Två bilder etsade sig fast i minnet. Krister Andersson inledde konferensen med ett citat från Financial Times som ett motto för diskussionerna.
Advocating global economic agreement is, in general, a recipe for expensive meetings with no consequences. But if corporation tax on multinationals is not to disappear into a morass of complexity and avoidance, there is really no alternative to such agreement – and some fresh thinking.
Hans Lindberg avslutade konferensen med en bild av utvecklingen av skattesatserna i EU. Medan Sverige haft en bolagsskattesats sedan 1995 på 28 procent som 2009 sänktes till 26,3 procent, har den genomsnittliga skattesatsen inom EU under samma tid rätlinjigt gått från 35 till 28 procent 2003 och till 23 procent idag.
”Some fresh thinking” är kanske inte nödvändigt. Det är bara att fortsätta nedåt. Fast snabbare. Hur ska Företagsskattekommittén kunna föreslå annat än att den svenska bolagsskattesatsen bör sänkas ytterligare när statssekreteraren själv pekar ut färdriktningen? Och det räcker inte med små steg för att återta det tidigare försprånget. Även 15 procent kan vara en hög bolagsskattesats om några år. Ungern har nyligen beslutat sänka sin skattesats från 20 till 10 procent 2013.
tisdag 14 juni 2011
THE BALL AND CHAIN THAT IS THE CORPORATE INCOME TAX
Några har sett ljuset. T.ex. senator Fritz Hollings (South Carolina).
Some people have seen the light. E.g. Fritz Hollings, former South Carolina Senator.
Some people have seen the light. E.g. Fritz Hollings, former South Carolina Senator.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
Moms,
US corporate tax,
VAT
söndag 12 juni 2011
UNGERN SÄNKER SIN BOLAGSSKATT
Regeringen i Ungern har lagt fram ett förslag om att sänka bolagsskatten till 10 procent för samtliga bolag med start 2013. För bolag vars årliga intäkter understiger 500 miljoner HUF har bolagsskatten redan tidigare i år sänkts till 10 procent.
Klokt. När ska Sverige följa efter?
Klokt. När ska Sverige följa efter?
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
Ungern,
vinstbeskattning
fredag 10 juni 2011
CENTERNS SKATTEPOLITIK
Centerns ekonomisk-politiska talesperson Annie Johansson skriver i Dagens Industri den 10 juni om hur hon vill ändra skattepolitiken.
Vem kan motsätta sig det?
Det stämmer nog bra det.
Efter sedvanliga förslag om sänkning av inkomstskatten och reduktion av marginaleffekter, särskilt för dem med de lägsta inkomsterna, och reduktion av arbetsgivaravgifter och egenavgifter föreslår hon
Rätt. Men vad är konkurrenskraftiga nivåer? Den mest konkurrenskraftiga nivån är 0.
Annie Johansson, fråga dig först och främst: "Vad är det för bra med en bolagsskatt"?
Den motverkar allt det du vill åstadkomma. Den är ohyggligt komplicerad och därför en rättssäkerhetsrisk. Den göder - för att tala med Anders Isaksson - arméer av konsulter och akademiker. Den förorsakar effektivitetsförluster genom att den påverkar investeringsbeslut. Den ger - kameralt - bara 5 - 7 procent av samtliga skatter och avgifter; reellt ger den förmodligen ingenting, genom att den förhindrar företagens tillväxt och förmåga till lönebetalningar samt att den skatt som bolagen inte skulle behöva betala om skatten avskaffas ökar basen för utdelnings- och löneskatter.
Annie Johansson, varför ska vi ha en sådan skatt? Ens i ett kort perspektiv?
Syftet med en ny skattereform ska vara att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar, både för ett konkurrenskraftigt näringsliv i en alltmer globaliserad värld och för att människor ska våga satsa på eget företagande, utbildning och jobb.
Vem kan motsätta sig det?
Den globaliserade ekonomin kännetecknas av allt rörligare skattebaser, en ökad konkurrens, företagsetableringar och kompetent arbetskraft samt allt större fokus på kunskap och humankapital.
Det stämmer nog bra det.
Efter sedvanliga förslag om sänkning av inkomstskatten och reduktion av marginaleffekter, särskilt för dem med de lägsta inkomsterna, och reduktion av arbetsgivaravgifter och egenavgifter föreslår hon
i ett lite längre perspektiv [att] även kapital- och bolagsskatten [måste] ned till mer internationellt konkurrenskraftiga nivåer för att Sverige inte ska tappa företagsetableringar, jobb och investeringar.
Rätt. Men vad är konkurrenskraftiga nivåer? Den mest konkurrenskraftiga nivån är 0.
Annie Johansson, fråga dig först och främst: "Vad är det för bra med en bolagsskatt"?
Den motverkar allt det du vill åstadkomma. Den är ohyggligt komplicerad och därför en rättssäkerhetsrisk. Den göder - för att tala med Anders Isaksson - arméer av konsulter och akademiker. Den förorsakar effektivitetsförluster genom att den påverkar investeringsbeslut. Den ger - kameralt - bara 5 - 7 procent av samtliga skatter och avgifter; reellt ger den förmodligen ingenting, genom att den förhindrar företagens tillväxt och förmåga till lönebetalningar samt att den skatt som bolagen inte skulle behöva betala om skatten avskaffas ökar basen för utdelnings- och löneskatter.
Annie Johansson, varför ska vi ha en sådan skatt? Ens i ett kort perspektiv?
lördag 4 juni 2011
WHO SAYS CORPORATE AMERICA DOESN'T WANT A VAT?
Här en intressant artikel i Tax.com baserad på en artikel av Gilbert B. Kaplan and John C. Taylor. Motståndet i USA mot Moms (VAT) skulle enligt författarna kunna brytas om den infördes samtidigt med att bolagsskatten avskaffas.
Författarna föreslår att reformen skulle införas i särskilda exportzoner, för att testa metoden.
VAT med stödhjul.
Författarna föreslår att reformen skulle införas i särskilda exportzoner, för att testa metoden.
VAT med stödhjul.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
företagsklimat,
Moms,
vinstbeskattning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)