fredag 29 juli 2011

SAAB OCH LATIN AMERICAN TUG HOLDING N.V.

Dagens Industri vet att berätta att Saab Automobile betalt 4 miljoner kr som management fees till Latin American Tug Holding NV i Curaçao. Det antyds att det är Victor Mullers eget bolag. Curaçao är ett autonomt område inom Konungariket Nederländerna och därför kanske inte lika exotiskt för Victor Muller och andra holländare som för svenskar. Di.se kan
avslöja att Latin American Tug Holding är registrerat i det forna skatteparadiset Curaçao i Karibien, som har förmånliga skatteregler och där Ikeabolag (där fick man med det också) har haft sin hemvist.


Nu kan man man undra vad Saab Automobile har för glädje av förmånliga skatteregler i Curaçao. Om Saab Automobile någonsin kommer på fötter har bolaget så stora förlustavdrag att göra, att det lär dröja länge innan det behöver betala skatt i Sverige.

måndag 25 juli 2011

RACE TO THE BOTTOM

AP-fondernas placeringsmodell har enligt Per Lindvall i SvD den 25 juli varit ett fiasko.
I regeringens senaste utvärdering av AP-fonderna anses deras ”underleverans” kunna lösas med en större andel ”alternativa” investeringar. Med det avses normalt riskkapitalfonder, hedgefonder, råvaror och kanske ”strukturerade” produkter. Det är naturligtvis möjligt, men sannolikheten för att det går snett på nytt är hög.


Enligt Lindvall förklaras riskkapitalfondernas goda avkastning bl.a. av att fonderna haft hög belåning, perioder av låga räntor samt varit extremt duktiga på att utnyttja skatteparadis för att undvika skatt. Rimligtvis borde fondernas investeringar stötta ett system som accepterar och stöttar givna skatteregler, och inte driva på ett skattemässigt ”race to the bottom”, tycker Lindvall.

Vad innebär detta? Skall företag/riskkapitalfonder inte finansiera sig genom skuldsättning? Om en fond för att öka sina avkastningsmöjligheter kan övertyga en kreditgivare att mot ränta ta på sig en särskild risk för att finansiera fonden, ska den då avstå? Ska den ta på sig en högre beskattning än som följer av befintliga regler? Hur ska det göra för att "stötta" ett skattesystem?

Lindvall tycker att AP-fonderna borde finansiera utbyggnad och underhåll av järnvägsnätet. Det är kanske ett bra alternativ. Även om utlåning till eller placering i riskkapitalfonder kan ge högre avkastning och därmed garantera högre pensioner, är det kanske för riskabelt.

Det kan vara skäl nog. Att riskkapitalfonderna följer gällande regelsystem, även om det leder till sänkt skattebelastning för de företag fonderna investerar i, är ett dåligt skäl för AP-fonderna att avstå från investeringar i riskkapitalfonder.

Bäst vore att eliminera den fördel som god kännedom om internationell företagsbeskattning ger. Det pågår en successiv reduktion av bolagsskatterna över hela världen. Ett race to the bottom vore bara välgörande. En skadlig, onödig och komplicerad belastning på företagsamheten skulle försvinna.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

UTAN DESS LIKE

"Det är ett fästingsår utan dess like", säger en biolog på Riksmuseet i Stockholm enligt en notis på sid 17 i SvD den 25 juli.

Googlar man på uttrycket "utan dess like" får man 691.000 träffar, så uttrycket är mycket frekvent.

Men inte kan man säga så. Pronominet "dess" ska syfta på ett objekt. Men ett fästingsår "utan sin like" kan man inte heller säga. Och behöver inte heller. Det heter "utan like"?

Förmodligen är det adverbet "desslikes" som spökar.

fredag 22 juli 2011

VÅRDBOLAG BIDRAR TILL VÄLFÄRD

Jacob Bursell skriver i SvD den 22 juli om riskkapitalbolagen och vårdbolag som skulle vägra att bidra till välfärd. Bidraget till den svenska välfärden påstås vara minimalt, trots att många av bolagen har sin livsluft i bidrag från skattebetalarna i form av skolpengar och i vårdvalsbidrag.

Vad är det för trams? Bidraget till den svenska välfärden, är värdet av vad som produceras, vare sig detta sker i offentlig eller privat regi. Om resursförbrukningen är mindre och resultatet är bättre i privat än offentlig regi, är det till fördel för det svenska folkhushållet att verksamheten sker i privat regi. I annat fall är det bättre om det sker genom offentlig produktion.

Riskkapitalföretagen och de av dem ägda företagen betalar låga skatter trots höga vinster. Skattebasen eroderas genom räntebetalningar från svenska företag till utländska företag som inte beskattas för mottagna belopp. Detta tycks uppröra Bursell och många andra.

Bursell verkar tro att bidrag till välfärden är skattebetalning, eller att välfärd är offentliga tjänster som inte betalas individuellt av medborgarna.

Vad är det nu för skattebetalningar som undgått staten? Bolagsskatterna är helt obetydliga; de utgör endast 5-7 procent av de totala skatterna och avgifterna. Den offentliga välfärden är inte på något sätt hotad av uteblivna bolagsskatter; inte heller den välfärd som skapas genom privatägda företag, riskkapitalägda eller andra. Snarast tvärtom. Intresset för finansiering av företagsamhet – både inom industri och handel liksom inom produktion av sjukvård och utbildning – beror på förväntad avkastning. Tillkommer skattekostnader kommer intresset att minska.

En annan sak är om övernormala vinster uppkommer på grund av att den offentliga kontrollen över verksamheten är bristfällig och/eller verksamheten bedrivs på ett undermåligt sätt eller till för höga ersättningar av offentliga medel. Då måste upphandlingen förbättras och/eller kontrollen skärpas. Men tänk om det är så att produktionen i offentlig regi varit lika katastrofalt undermålig som den i riskkapitalregi är effektiv!

Problemet – om det nu är ett sådant – kan enklast och bäst lösas genom att bolagsskatten avskaffas eller att åtminstone skattesatserna sänks rejält. Då kommer inte några räntebetalningar att ske (av skatteplaneringsskäl) till utländska företag med högre skattesats än i Sverige. Lönsamheten för företag bedrivna i Sverige kommer att höjas och administrationen av den helt onödiga bolagsskatten upphör och förutsättningarna för svensk företagsamhet underlättas.

Genom att undvika bolagsskatten har riskkapitalbolagen möjlighet att konkurrera med produktionen av vård och utbildning. Sådan produktion bedriven i offentlig regi är nämligen befriad från skatt.

Ta bort bolagsskatten så försvinner det problem som Bursell tror föreligga.

onsdag 13 juli 2011

LÅT FÖRETAGARE TJÄNA MER PENGAR

Johan Henrikson, vd för Verisec AB, skriver i SvD den 13 juli under ovanstående rubrik i en kommentar till en artikel av Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart Hamilton vid Entreprenörskapsforum. Han ser tydligt vilket recept som krävs för att få fart på företagandet.
Den viktigaste ingrediensen förbluffande enkel, men dessvärre ganska svårsmält för de flesta politiker. Den enskilt viktigaste åtgärden för att få fler nya och fler växande företag är att låta företagarna tjäna mer pengar. Som det är i dag är beskattningen av företagande både orättvis och direkt tillväxtfientlig.


Förmodligen är det för svårsmält. Som han skriver
får det ”lata” kapitalet fördelar framför det hårt arbetande kapitalet. Detta rimmar illa med ambitionen att uppmuntra skapandet och tillväxten av företag.
De "snåriga undantagsregler" han hänvisar till, de s.k. 3:12-reglerna, är dock inte så ogynnsamma som han låter påskina. Men snåriga är de onekligen.

Om det nu är så svårsmält att företagarna tjänar mer, borde det vara helt okontroversiellt att företagen får tjäna mer, nämligen genom att slippa betala skatt på sina vinster - en skatt som riktas direkt och uteslutande mot det som skapar företagens tillväxt, dvs just det som alla säger sig önska och eftersträva. Åtminstone på outdelade vinster. En sådan skatt har Estland.

Avskaffa bolagsskatten.
SvD

måndag 11 juli 2011

MOMS MELLAN MOMSARE - ÄNNU EN GÅNG

Jag har skrivit några gånger tidigare under denna rubrik. Det är ett mysterium att nästan ingen observerar den onödiga, komplicerande, fusk- och felriskabla konstruktionen på Momsen. I synnerhet som det i EUs regi bedrivs ett projekt för att förenkla momssystemen och förhindra fusk och fel. Ett undantag är Olle Ekengren, med egna gedigna praktiska erfarenheter. Han har försökt intressera riksdagsmän för saken - dock utan större framgång. De försök jag gjorde på den hearing som Skatteutskottet arrangerade den 31 mars 2011 angående EUs s.k. grönbok KOM (2010 965) om momsen rönte inte heller större intresse.

Det är nog för svårt och för tekniskt för att en riksdagsman ska orka förstå problemet. Detta sagt utan ringaktning, utan med insikten att det måste vara nästa omöjligt för en riksdagsman som inte är specialist att tränga i alla problem.

Jag har fått hjälp av Susanne Malmborg vid Skatteverket med några siffror som belyser omfattningen av galenskapen.

Den moms som tillfaller staten uppgår årligen till totalt ca 300 miljarder kr. Den utgående momsen, dvs det momsbelopp som företag tar ut på sin försäljning, uppgår till ca 1.400 miljarder kr. Den ingående momsen, dvs det belopp som företagen betalar till sina leverantörer och som de får dra av vid sin egen momsredovisning till skatteverket, uppgår till ca 1.100 miljarder kr. Ett fullkomligt onödigt flöde av momspengar på 1.100 miljarder kr, dvs ett 3,5 gånger så stort belopp som staten får in, snurrar årligen runt i systemet. Felkällan är alltså sju gånger så stor som statens momsinkomster - sju gånger, eftersom det finns felrisker både på säljarsidan och köparsidan. En felkälla som är fullkomligt onödig.

Dessutom vållar momsredovisningen mellan momspliktiga företag rättsliga och praktiska problem, som accentueras av att momsen tas ut ögonblickligen på varje transaktion. Det går inte att vänta till problemet lösts av dyrbara konsulter. Missuppfattar företaget reglerna och gör systematiska fel mångfaldigas problemet. Om den genomsnittliga fakturan är på 10.000 kr momsbeläggs 100 miljoner fakturor årligen i onödan.

Siffrorna ser ut så här:

2008

Total utgående moms: 1 465 830

Total ingående moms: 1 223 331


2009

Total utgående moms: 1 326 053

Total ingående moms: 1 073 555


2010

Total utgående moms: 1 454 113

Total ingående moms: 1 193 395

Tack Susanne


Av Skatteverkets skrift Skattestatistisk årsbok 2010 (sid. 137) framgår att år 2008 betalade företagen in 514 miljarder kr och fick tillbaka moms på negativa deklarationer med 218 miljarder kr. Företag med positiva deklarationer betalade således in nästan dubbelt så mycket (170 procent) som de 300 miljarder kr, som staten fick behålla.

Varför reagerar inte Svensk Näringsliv, företagen och dess organisationer, Skatteverket, konsulterna, akademikerna m.fl. på detta uppenbara vansinne?

Avskaffa moms mellan momsare!

ÖVERMAGA ÖVERSKOTT?

Övermaga överskott är rubriken till en artikel i SvD den 11 juli om "Anders Borgs fasta grepp om den den svenska statens penningpåse". Övermaga kommer av ett fornsvenskt ord som numera skrivs och uttalas "oförmögen", dvs. omyndig.
Övermage (fsv. ovormaghi, av ovor, en nekande partikel, och magha, "förmå, kunna", varav härlett maghandi, "till mogen ålder kommen"), i det äldre svenska lagspråket beteckningen för omyndig, i mera vidsträckt bemärkelse även utan avseende på åldern, till exempel för kvinna i allmänhet, men vanligen särskilt utmärkande den, som på grund av sin ålder stod under målsman.
Numera tycks det ha antagit betydelsen "dryg, stöddig" eller något liknande, dvs. närmast motsatsen till omyndig. Men även med den innebörden är rubriken inte särskilt upplysande. Jag ser att i SvDs nätupplaga har rubriken fallit bort.

Det är egendomligt med ord som på detta sätt byter betydelse till sin motsats. Det mest frekventa exemplet är väl "i princip", som numera verkar användas i betydelsen "i praktiken", som undantag från principen, när det inte bara används som ett betydelselöst utfyllnadsord för att få det sagda att låta märkvärdigare än det är.

Ett ytterligare exempel är "surdeg", vars egentliga innebörd väl är något som odlas och bevaras för att användas på nytt, själva kvintessensen. Men man ser väl aldrig annan användning av ordet än i pejorativ betydelse. "Usch, de här gamla surdegarna måste vi göra oss av med". I Dagens Industri den 12 juli talas det om Börsens surdegar som kan bli vinnare. Tidningen räknar upp några av börsens stora kursförlorare. Men bland alla surdegarna finns också möjliga kursvinnare, skriver tidningen.

"Syndabock" används som beteckning på den skyldige, men är ett djur som enl. 3 Mos. 16: 9 av översteprästen skulle offras som syndoffer för folkets synder, syndoffersbock, dvs. ett djur utan någon som helst skuld. Senaste(?) exemplet i Olof Petterssons debattartikel (sista stycket) om studentexamens avskaffande i DN den 12 juli.

lördag 9 juli 2011

SUBSIDIARITETSPRÖVNING AV DIREKTIVFÖRSLAG OM EN GEMENSAM KONSOLIDERAD BOLAGSSKATTEBAS (CCCTB).

Skatteutskottet prövade i sitt utlåtande den 5 maj 2011 (2010/11:SkU37) EU-kommissionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), KOM(2011) 121.

Även om invändningar kunde riktas mot delar av förslaget i subsidiaritetshänseende, ansåg regeringen sammantaget att det inte fanns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå.

Utskottet gick emellertid emot Regeringens förslag till yttrande och ansåg att förslaget inte i sitt nuvarande skick till alla delar är utformat så att det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Alliansens ledamöter reserverade sig mot beslutet.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Man får vara tacksam.

Parlamenten i åtta andra länder gör enligt europaportalen.se gemensam sak med den svenska riksdagen och anser inte att EU bör besluta om en gemensam bolagsskatt. Om ytterligare parlament ansluter sig kan förslaget hotas. Vet någon hur det har gått?

Det är bara att hoppas.

fredag 8 juli 2011

VILLARD VANN SITT PERUMÅL I FÖRVALTNINGSRÄTTEN

För en tid sedan gick drevet mot Bertil Villard för att han utnyttjat möjligheterna att reducera sin skatt via ett bolag i Peru. Nu har Förvaltningsrätten i Stockholm avgjort frågan - till Villards förmån. SvD och DN skriver "Förvaltningsrätten menar att överföringen juridiskt sett inte kan jämställas med en skatteflykt". Jag hoppas Förvaltningsdomstolen inte skrivit så. Vad för prövning skulle förvaltningsrätten ägna sig åt om inte juridisk prövning?

Enligt Affärsvärlden får han 100 000 kr i ersättning för sina rättegångskostnader.

Domen lär överklagas eftersom Skatteverket drivit frågan om Peruuppläggen till Högsta Förvaltningsdomstolen. HFD har den 15 juni 2011 meddelat prövningstillstånd i målet som avgjorts av Kammarrätten i Stockholm. Det får antas att PT kommer att meddelas även i Jönköpingsmålet.