måndag 31 december 2012

UPPOCHNED

Åkte förbi Operan den 25 december.  Flaggan var hissad. Uppochned!!! Kronan underst uppochned, texten OPERAN överst uppochned!!!

Den 31 december hörde vi Beethovens nia i Engelbrektskyrkan. Vi hörde också personalen som pratade och reste sig, satte sig igen så bänken (rad 45) skakade, reste sig igen, öppnade en dörr, stängde den, öppnade igen, gick ut, kom in, satte sig.... Under nyårstalet, som knappast hördes  eftersom högtalaren inte var påslagen i vår del av lokalen, var jag tvungen att be dem vara tysta. (Efter 3/4-delar av talet märkte någon att högtalarljudet inte var påslaget.) Mot slutet av konserten började en packa upp blommor med ljudligt prassel.

Proffs?

fredag 21 december 2012

EQT

Skatteverkets kamp mot riskkapitalbolagen har nu nått även EQT. Dess konstruktion tycks dock vara lite listigare än andra riskkapitalbolags. Det svenska bolaget tycks inte haft sina key exeutives anställda hos sig. De har varit verksamma i utländska bolag. Detta gör att de inkomster som enligt Skatteverket borde ha redovisats i det svenska bolaget redovisats i ett holländskt bolag. Det finns därför - till skillnad mot andra riskkapitalbolag - inga dolda lönekostnader i det svenska bolaget för vilka sociala avgifter ska betalas. Därför riktas skattekrav enbart mot det svenska bolaget.

De faktiska omständigheterna framgår dock inte av tidningsnotiserna.
SvD
SvD

torsdag 20 december 2012

BESKATTNING AV REVISORER OCH REVISIONSBYRÅER

Äntligen tycks Skatteverket ha kommit till skott vad gäller beskattningen av revisorer och revisionsbyråer, som organiserat sig i aktiebolagsform. På sin hemsida redovisar Skatteverket sin inställning på följande sätt.
I många konsultföretag tillämpas delägarprogram som innebär att anställda konsulter kan få köpa aktier i bolaget för till exempel 10 kronor och sedan kan få till exempel 10 000 kronor i utdelning varje år. Frågan är om det pris som betalas för aktierna är marknadsvärdet eller om aktieköpet sker på förmånliga villkor och därför ska ses som en värdepappersförmån.
Delägarsystemet innebär att mer erfarna konsulter, som från början är anställda i ett rörelsedrivande bolag, kan få köpa in sig i moderbolaget när de ska tas upp i delägarkretsen. I moderbolaget finns endast delägare anställda. Nya delägare får i vissa fall köpa ett bestämt antal nyemitterade aktier i bolaget, till exempel 25 stycken. Förvärvet avser i princip ett "tömt" bolag eftersom utdelning baserad på föregående års resultat redan har delats ut till dåvarande aktieägare. Delägarna är alltså gemensamt ansvariga för att arbeta upp nästa års resultat som de sedan får del av i form av utdelning året därpå. Detta benämns ibland "naken in - naken ut".
Det pris de betalar - exempelvis 10 kronor per aktie - motsvarar kvotvärdet vid köpet och ändras inte över tiden. Delägarna kan aldrig sälja aktierna för mer än vad de betalat. Mot den bakgrunden anser flera konsultbolag att marknadsvärdet för aktien är just det priset som bolaget har bestämt. Någon annan marknad att jämföra med finns inte enligt dessa konsultbolag. Vidare menar många bolag att det finns en risk i ägandet, bland annat att bolaget alltid har skadeståndskrav emot sig. Delägarna måste därför vara beredda att skjuta till kapital om så behövs. Dessutom har de krav på inlåning till byrån med visst belopp per aktie utan säkerhet för aktien. Den lösningen har valts i stället för att använda ett högre pris på aktien.
Skatteverket anser för sin del att det innebär en förmån att få köpa aktier i konsultbolaget för exempelvis 10 kronor per aktie eftersom aktieinnehavet varje år ger en avkastning motsvarande en andel av årets upparbetade vinst. Varje aktie ger utdelning i storleksordningen 10 000 till 15 000 kronor.
Ett marknadsvärde kan enligt Skatteverket aldrig bestämmas genom att en arbetsgivare ensidigt bestämmer priset för aktien oavsett dess ekonomiska värde. Om det inte går att köpa aktien på den öppna marknaden, får värderingen grundas på ett hypotetiskt resonemang. Vad hade en konsult i företaget eller någon annan varit beredd att betala för att få köpa aktier som varje år berättigar till utdelning av hela årsvinsten om prissättningen varit fri?
En väsentlig fråga är om de höga utdelningarna endast ska ses som en följd av de förmånliga 3:12-reglerna - såsom många konsultbolag anser - eller om utdelningarna också påverkar aktiens värde vid förvärvstillfället.
Skatteverket anser att marknadsvärdet får man fram genom en avkastningsvärdering med beaktande av villkor och verkliga kostnader för ägandet som har påverkan på värdet för delägaren. Skatteverket har för avsikt att låta domstolarna pröva frågan.
Jag kommenterade saken redan för ganska exakt två år sedan när frågan började diskuteras.

Till redogörelsen ovan torde böra tilläggas att delägarskapet lär kräva att vederbörande bidrar till företagets intjäning. För att det ska bli någon vinst att dela ut krävs arbetsinsats av aktieägaren. Aktien i sig saknar annat värde än vad aktieägaren kan erhålla när han i framtiden lämnar företaget, dvs. samma belopp som han en gång erlade. Nuvärdet av vad han då erhåller är dessutom lägre än förvärvskostnaden. Något förmånsvärde motsvarande mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och förvärvspris att beskatta kan därför inte förligga.

Däremot kan man säga att aktieägandet är en biljett till att få värdet av sin arbetsinsats (delvis) omvandlad från lön till utdelning. Den förmånen skulle möjligtvis - åtminstone teoretiskt - kunna åsättas ett värde. Mer framkomligt torde vara att utdelningarna betraktas som lön, eftersom företaget inte fått något kapitaltillskott som kunnat generera vinster av den storlek som redovisats. Utdelningen är helt enkelt en i enlighet med särskilda lagregler omrubricerad lön.

Konstruktionen torde vara helt betingad av 3:12-reglernas utformning. Dessa avser uttryckligen att gynna ägare till företag med höga lönekostnader. Det är faktiskt meningen att oavsett vad uttagen till fåmansföretagens ägare kallas, ska de i beskattningshänseende behandlas som utdelning endast i begränsad omfattning. I det här speciella fallet är begränsningen tämligen liten, eller  - annorlunda uttryckt - rätten att behandla dem som utdelning är mycket generös.

SvD


torsdag 13 december 2012

ÄR KOSTNAD FÖR KLIMATKOMPENSATION AVDRAGSGILL?



SvD har den 12 december en debattartikel som handlar om att Saltå Kvarn inte skulle få avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för vad som avses vara klimatkompensation. Företaget betalar ett belopp för trädplanteringar i Uganda, som totalt sett ska binda koldioxid motsvarande utsläpp från företagets alla transporter. I princip skiljer sig inte detta systen från systemet med utsläppsrätter som företag med stora utsläpp måste köpa av företag som genererar energi utan att släppa ut växthusgaser. Kostnaden för dessa utsläppsrätter är utan varje tvivel avdragsgilla. En skillnad är att systemet med utsläppsrätter är påtvingat genom lagstiftning, i Saltå Kvarns fall synes det vara frivilligt. Detta ses av Skatteverket som en gåva, och gåvor är inte avdragsgilla.

Mats Pertoft (Mp) som sitter i skatteutskottet har ställt en fråga till finansminister Anders Borg i ärendet.





Kostnaderna för klimat­kompensation går till trädplanteringar som totalt sett binder koldioxid motsvarande företagets alla transporter. Detta är varken ett bistånd, gåva eller sponsring, utan en marknadsdriven och tredjepartscertifierad tjänst, ungefär som annan miljömärkning.

Nu lär väl Anders Borg knappast kunna kommentera Skatteverkets beslut. Det är Skatteverkets sak att tillämpa gällande rätt, och i sista hand är det en domstols sak att avgöra vad som är rätt. Först därefter är det politikernas sak att - om så befinnes lämpligt att ändra lagstiftningen.

Som medborgare kan man häpna över att lagen skulle ha den innebörd som Skatteverket hävdar. Det kan dock inte uteslutas. Det är bara ytterligare ett exempel på de idiotiska gränsdragningar som systemet med beskattning av företagsvinst föranleder. Ett företag må vara aldrig så samhällsonyttigt och deras kostnader för att skapa intäkter må ha aldrig så skadliga effekter - men de är avdragsgilla om inget undantag föreligger. T.o.m. kriminell verksamhet kan vara skattepliktig (RÅ 2005 ref. 14) och dess kostnader avdragsgilla.

Ett företag kan normalt fatta vilka kostsamma och misslyckade affärsbeslut som helst och ändå ha rätt till avdrag för deras kostnader, och det även om besluten leder till företagets undergång. Affärsmässigheten är inte Skatteverkets sak att bedöma.

Men avdrag för gåvor är inte tillåtna. Det finns nämligen ett uttryckligt förbud om det i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL). Bestämmelsen står visserligen numera under rubriken Levnadskostnader mm men har i alla tider ansetts tillämplig även på aktiebolag. I inkomstslaget näringsverksamhet finns det i 16 kap. regler om i vilken utsträckning avdragsrätt föreligger för bl.a. representation, forskning och vissa bidrag. Det har därför blivit en rättsfråga av stor betydelse vad som är gåva/sponsring/representation och vilka slag av forskning och bidrag till forskning mm som faller innaför resp. utanför avdragsrätten.

Det finns några riktiga godbitar i praxis. T.ex. att avdrag för bidrag till Kungliga Operan vägrades en av Operans huvudsponsorer, medan avdrag för bidrag till två föreningar som ville skydda pilgrimsfalksbeståndet i Sverige medgavs bryggeriföretaget Falcon AB. Flera företag har vägrats avdrag för bidrag till t.ex. Forskningsstiftelsen SSE-MBA vid Handelshögskolan i Stockholm. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i ekonomi, företagande och ledarskap. Domen överklagades till Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) som emellertid vägrade prövningstillstånd. Gränsdragningen för gåvor på rena struntbelopp har drivits upp till Regeringsrätten.

Skatteverkets beslut baseras också på att man anser att kostnader för klimatkompensation inte ger en motprestation.

Man må tro vad man vill både om växthuseffekten och effekterna av klimatkompensation. Ingen kan dock rimligen tvivla på att ledningen för Saltå Kvarn anser att det har affärsmässig betydelse att ta på sig kostnaden för klimatkompensation. Det är notoriskt att många människor är bekymrade över växthuseffekten - vare sig den finns eller ej. Det torde inte behöva ledas i bevis att det finns en marknad och köparkrets som attraheras av företag som har miljöprofil, och som på ett eller annat sätt är beredd att betala för den extra kostnaden för klimatkompensation.

Saltå Kvarn pekar på att klimatkompensationen av transporter är helt nödvändig för att man som ansvarstagande företag överhuvudtaget ska kunna importera och erbjuda svenska konsumenter ekologisk mat från andra länder, vilket motsvarar halva företagets omsättning. Detta är en självklar del av Saltå Kvarns affärsverksamhet och affärsmodell. Det kan, som Skatteverket gör, inte jämställas med allmänt goodwill-skapande sponsring och gåvor.


Det spelar därför ingen roll om bönderna i Uganda inte lämnar någon motprestation.

Avskaffa bolagsbeskattningen så slipper vi även den här typen av fullständigt onödigt juridiskt hårklyveri.

 


 

tisdag 11 december 2012

UTLÄNDSKA INVESTERINGSFONDER FÅR TILLBAKA KUPONGSKATT

Kammarrätten i Sundsvall avgjorde den 28 november 2012 en rad mål om beskattning av utländska investeringsfonder (mål nr 487-12 m.fl.). Frågan i målen är om fonderna haft rätt till återbetalning av svensk kupongskatt som innehållits på aktieutdelningar i svenska aktiebolag.

Kammarrätten har redan tidigare i ett stort antal domar den 15 februari 2012 (mål nr 27-10 m.fl.) ändrat underinstansens domar och beslutat att kupongskatt i liknande fall skulle återbetalas. Den huvudsakliga motiveringen var att de svenska bestämmelserna medför att Sverige behandlar investeringsfonder som inte är hemmahörande i Sverige på ett sätt som kan avhålla investeringsfonder hemmahörande i en annan medlemsstat från att investera i Sverige och att detta förhållande utgör en sådan restriktion för den fria rörligheten för kapital som i princip är förbjuden och att skillnaden i behandling inte kunde rättfärdigas.

I tre mål rörande ett finskt arbetspensionsförsäkringsbolag som Kammarrätten avgjorde den 21 mars 2012 (mål nr 437-10 m.fl.) ansåg rättens majoritet att bolaget inte kunde jämföras med svenska motsvarigheter och att därför i formell mening någon diskriminering inte förelåg. Kammarrätten ansåg därför att det svenska uttaget av kupongskatt inte utgjorde en restriktion mot fria kapitalrörelser som är förbjuden i EU-rätten. Därmed medgavs inte återbetalning.

Målen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Så vitt jag vet har prövningstillstånd inte meddelats än, men att så kommer att ske torde vara självklart. Frågan är av principiell betydelse, avser tillämpningen av EU-rätten, berör ett mycket stort antal fonder och avser miljardbelopp.

ÄNTLIGEN! SLOPA BOLAGSSKATTEN

Äntligen har en politiker uttalat orden: slopa bolagsskatten.

I SvD den 11 december föreslår Erik Bengtzboe, förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet (Muf) fyra skattereformer: 1) Synliggör arbetsgivaravgifterna (borde väl inte kräva någon lagstiftning), 2) Höj grundavdraget (för att slippa rundgång med skatt in och bidrag ut), 3) Platt inkomstskatt (proportionell skatt) samt 4) Slopa bolagsskatten.

Häromdan föreslog Michael Devereux, director of the Centre for Business Taxation at Oxford University, i Financial Times lite uppgivet att det bästa sättet att lösa problemen med bolagens skatteplanering kanske vore att låta bolagsskatten tyna bort genom att länderna successivt sänker bolagsskattesatsen till 0 procent.


EB  verkar mera engagerad och pådrivande. Härligt. Här har du ett antal argument för ditt förslag att avskaffa bolagsskatten.

Påminnas kan om Anders Borgs flera gånger upprepade, av OECD framhållna, uppfattning att bolagsskatten förmodligen är den mest skadliga skatten för tillväxt och investeringar. Denna lekstuga för akademikerna och guldgruva för skattekonsulterna.

Erik Scheller, förste vice ordförande i Liberala ungdomsförbundet gillar inte detta. Av en kommentar i SvD den 13 december att döma, tycks han tro att skattebortfallet av på grund av bolagsskattens avskaffande skulle bli ett belopp motsvarande dagens bolagsskatteintäkter.




fredag 7 december 2012

TAX EVASION, TAX AVOIDANCE

The European Commission has presented an Action Plan for a more effective EU response to tax evasion and avoidance. It sets out a comprehensive set of measures, for now and for the future, to help Member States protect their tax bases and recapture billions of euros legitimately due.


Enligt EU-kommissionens beräkningar förloras inom EU varje år omkring 1 000 miljarder euro i skatteintäkter till följd av skatteundandragande och skatteflykt. Detta vill kommissionen nu komma till rätta med och den 6 december presenterade man därför en handlingsplan för effektivare EU-åtgärder på området.


Dessutom antogs två rekommendationer för att få medlemsstaterna att vidta omedelbara och samordnade åtgärder mot vissa akuta problem. Den ena rekommendationen handlar om att lägga grunden för ett starkt EU-motstånd mot skatteparadis och är mer långtgående än nuvarande internationella åtgärder. Medlemsstaterna uppmuntras att använda gemensamma kriterier för att identifiera skatteparadis och sätta upp dem på nationella svarta listor.
 
Den andra rekommendationen handlar om aggressiv skatteplanering. Olika metoder föreslås för att hantera kryphål som vissa företag, enligt kommissionen, utnyttjar för att slippa betala skatt. Medlemsstaterna uppmanas i rekommendationen också att stärka sina dubbelbeskattningsavtal.
 
Andra initiativ som föreslås ihandlingsplanen är en uppförandekod för skattebetalare, ett EU-skatteregistreringsnummer, en översyn av bestämmelserna mot skattefusk i viktiga EU-direktiv och gemensamma riktlinjer för att spåra penningflöden.
 
Handlingsplanen och rekommendationerna kommer nu att läggas fram för EU:s finansministrar och Europaparlamentet.

George Osborne, Storbritanniens finansminister, sänker bolagsskatten för att stimulera näringslivet och attrahera utländskt kapital, samtidigt som han upprörs över att företagen inte vill betala skatt i UK. Hur ska han ha det? Fortsätt att sänka så försvinner problemet med bolagsskatteflykten.

torsdag 6 december 2012

CARRIED INTEREST ÄR FÖRVÄRVSINKOMST

Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom den 6 december ändrat ett beslut av Skatteverket och ansett att carried interest från ett riskkapitalbolag utgör prestationsbaserad förvärvsinkomst och inte kapitalvinst. Domen gäller NC Advisory AB (Nordic Capital). Domen avser både inkomsttaxeringen och arbetsgivaravgifter. Domstolen har ansett att sk carried interest, som ytterst tillfaller dem som administrerar riskkapitalfonderna (key executives), utgör inkomst för bolaget men medger avdrag med samma belopp som lön till key executives. I praktiken innebär det för NC Advisory AB att underlaget för arbetsgivaravgifter höjs. Bolaget tillgodoförs avdrag för de påförda extra avgifterna. Domen lär överklagas och avgöras först i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverkets beslut innebar att endast den ersättning, som de som var anställda på riskkapitalbolaget och som genom låneavtal fått ta del av vinsten, skulle betraktas som arbetsinkomst och belastas med arbetsgivaravgift. Dessutom utgick skattetillägg med halvt belopp. Den delen av Skatteverkets beslut stod sig vid domstolsprövningen. Genom Förvaltningsrättens dom skall alltså även ersättningen till key executives betraktas som lön och belastas med arbetsgivaravgift. Något yrkande om skattetillägg gjordes inte i den delen.

Förvaltningsrätten delade Skatteverkets och Allmänna ombudets uppfattning att carried interest är en inkomst som utgår på grund av key executives och managementteamens prestationer. Den utgör därför skattemässigt ersättning för förvärvsarbete. Den prestation som avses har utförts inom ramen för anställning i Nordic Capital.

Även om key executives inte längre är ägare till Nordic Capital är det dessa personer som leder och kontrollerar fondstrukturen och Nordic Capital-gruppen. Förvaltningsrätten ansåg därför att det har gjorts mycket sannolikt att key executives har kunnat styra ersättningen i form av carried interest från Nordic Capital till Initial Limited Partnerbolag. Eftersom carried interest är en ersättning för de prestationer som anställda i Nordic Capital har utfört ska den beskattas hos detta bolag.

Arbetsgivaravgifter
Den del av carried interest som har utbetalats till Initial Limited Partnerbolag, och som inte har utgått till personer med Participating Loan Agreements, har tillkommit key executives i deras egenskap av anställda i Nordic Capital. Beloppen utgör därför lön från bolaget.

Dessutom ansåg förvaltningsrätten att carried interest som utbetalats via Participating Loan Agreements är en inkomst som tillfaller innehavarna med anledning av deras prestation. Den utgör därför ersättning för förvärvsarbete. Eftersom carried interest har kommit innehavarna tillgodo i deras egenskap av anställda i Nordic Capital utgör beloppen lön från bolaget.

Slutsatsen blev att förvaltningsrätten höjde Nordic Capitals inkomst av näringsverksamhet avseende oredovisad carried interest. Underlaget för arbetsgivaravgifter höjdes med motsvarande belopp och bolaget medgavs avdrag för lönekostnader.

Bolaget hade inte lämnat några uppgifter i sina deklarationer och därmed fanns grund för eftertaxering, efterbeskattning och skattetillägg avseende PLA-avtalen. Skatteverket hade satt ned skattetilläggen till hälften och enligt förvaltningsrätten fanns inte skäl för ytterligare befrielse.


SvD


tisdag 4 december 2012

FINANCIAL TIMES HAR SETT LJUSET

Michael Devereux, director of the Centre for Business Taxation at Oxford university,  har skrivit följande artikel i FT den 3 december.

 

The best reform of corporation tax would be its abolition

George Osborne is expected to announce a “£10bn tax dodging clampdown” in his Autumn Statement on Wednesday. That follows weeks of growing anger in some quarters at the tax affairs of multinational companies. But even before the debate about corporation tax payments, or the lack of, by Starbucks, it would have been more surprising if the chancellor had been silent on this issue. It is hard to recall a Budget in recent times that did not include an intention to clamp down on tax avoidance.

Most people would accept that tax avoidance schemes designed to exploit defects in legal drafting are abusive and should be closed. But the broader problem is the structure of the international tax system. And that is something that Mr Osborne has limited power to change.

The system that has grown up over the past century imperfectly allocates taxing rights to national governments and is full of contradictions as to where different forms of income are taxed. That gives companies opportunities to choose the form and location of both their activity and their profit.

It also creates a dichotomy for governments, seen clearly in the UK. On the one hand, the government is desperate to stimulate economic activity. Reducing the corporation tax rate to 22 per cent is an attempt to do so by competing for the activity of mobile global companies. On the other, the government would also like to generate tax revenue from mobile activities. If it is increasingly concerned about the latter, what policies are available?

One, apparently favoured by the Public Accounts Committee, is naming and shaming. This works best for household names, such as Starbucks and Amazon, which may suffer from consumer boycotts – but it hardly seems fair to target them because they are well known. Nor does it seem fair to shame companies that are meeting their legal obligations, even if they are taking advantage of the iniquities of the international tax system. Naming and shaming can also undermine the integrity of the tax system – if people are told that others are not paying their fair share of tax, they may be less likely to comply themselves.

A second approach could be to provide greater resources to HM Revenue & Customs. That might be welcome, but it doesn’t address the underlying problem, which lies in the law, not in its enforcement.

What about patching up the system with more anti-avoidance rules?

Comparison has been made with the German system that limits relief on interest deductibility for heavily-indebted companies. The UK has introduced a worldwide debt cap, but has been reluctant to go further on the grounds that its relatively generous treatment of interest gives the UK a competitive advantage. But encouraging UK companies to load up with debt is a dubious way of reconciling collecting tax revenue with maintaining a competitive position. Yet tightening these rules would not, in any case, address the issues identified by the Public Accounts Committee.

Other options for unilateral action are limited by existing international agreements – both bilateral double taxation agreements and EU obligations. For example, it might be tempting to tax royalty payments made by a UK company to a sister company elsewhere. But existing treaties prohibit withholding taxes on royalties within the EU.

If there are no easy fixes in anti-avoidance rules, is there a prospect of fundamental reform? Unfortunately, it does not seem likely. The leading contender for reform is a proposal that has been discussed for more than 10 years for a common consolidated corporate tax base. Companies would calculate only their EU-wide profit, and would not need to divide profit between member states. But the proposal, which would anyway not deal with profit outside the EU and has other disadvantages, shows little sign of being implemented, not least because of UK opposition.

There is one other possibility: that corporation tax may simply wither as governments compete to reduce rates, without finding the political will to reach a better long-term solution to the allocation of international profit. Given the costs to society created by existing corporation taxes, this would at least constitute an improvement.
Här finns mer att läsa.

Ett helt onödigt problem har den 6 december fått ett otillfredsställande lösning i Kammarrätten i Stockholm SvD

EU-kommissionären Algirdas Semeta från Litauen vill skärpa jakten på skatteplanerare och skatteflyktingar. Såvitt gäller jakten på bolagsskatter kan Semeta rekommenderas ett besök i Estland. Estland beskattar inte bolagsvinster (förrän de delas ut) och har därför inga problem med bolagsskatteflykt. Det finns ingen skatt att fly från.