SKATT PÅ FINANSIELL VERKSAMHET

Utredningen om skatt på finanssektorn har avlämnat sitt betänkande, Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76).
Av praktiska skäl har de mervärden som skapas i den finansiella sektorn undantagits från moms. Företagen i branschen får ta den moms, som de betalar till sina leverantörer, som omkostnad i den egna verksamheten. Det kompenserar företagen sig för, om det går, genom sin pris- och lönesättning.
För värdet av finansföretagens egna produktion - lönekostnader och vinst - behöver deras köpare inte betala moms. Det är för att åtgärda denna "skattefördel" som utredningen tillsattes.
Den metod utredningen föreslår är helt enkelt att belägga de företag som är undantagna från moms med en avgift på 15 % på lönekostnaderna.

För att helt eliminera skattefördelen av mervärdesskatteundantaget krävs en skattesats om i vart fall drygt 40 procent av beskattningsunderlaget. På grund av de olika snedvridningseffekter som skatten för med sig är det uteslutet att bestämma skattesatsen så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget helt elimineras. Skattesatsen bör i stället bestämmas så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget i skälig utsträckning minskar.  Skatten föreslås därför tas ut med 15 procent av beskattningsunderlaget.

MOMS PÅ HYRA?

Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna Sverige, kritiserar direktiven till den tillsatta utredningen om att stärka hyresrätten på SvD debatt den 31 juli. Ett av hans förslag, som för de flesta måste te sig obegripligt, är att införa "en låg moms på hyra". Det skulle ge "en kostnadssänkande effekt som stimulerar nyproduktion av hyresrätter och göra renoveringar billigare" skriver han.


Så är det faktiskt hur konstigt det än kan låta.


Fastighetsägare betalar moms (ingående moms) som alla andra på sina inköp. Till skillnad mot alla andra rörelseidkare får de dock inte dra av momsen mot någon moms på sin försäljning (utgående moms). Bostadsuthyrning är nämligen inte momsskattepliktig. (Som alla hyresgäster kan se på sina hyresfakturor är det inte någon moms på hyran.) Det betyder att fastighetsägarnas moms på inköpen drabbar dem som en kostnad, och den måste de förstås få täckning för genom extra påslag på hyran.


Om det, som Lennebo föreslår, införs en "låg" moms på hyra, slipper fastighetsägaren den kostnaden och med en "låg" moms på hyran kan hyran - inklusive momsen - bli lägre än idag.


Men hur många kan ta den kunskapen till sig.


Allt vore oändligt mycket enklare om moms toges ut endast på försäljning till konsument, dvs privatpersoner och andra icke skattskyldiga. Som det nu är föranleder varje transaktion mellan skattskyldiga, dvs företag, en lika stor inbetalning till Skatteverket som utbetalning från Skatteverket, dvs i praktiken ekonomiskt likgiltiga men juridiskt och praktiskt resurskrävande transaktioner. Det skattebelopp som slutgiltigt tillfaller staten är momsen på sistaledstransaktionen.


Varför fastighetsägare behandlas som vanliga konsumenter och hyra därför inte är momsbelagt är ett mysterium. Det skulle, som Lennebo skriver, kunna leda till lägre hyror om de blev skattskyldiga. Men förmodligen är det politiskt omöjligt, eftersom alla tror att momsen på hyran skulle leda till högre hyra.

BESKATTNING AV SECOND HAND-BUTIKER

Skatteverkets uppmaning till second hand-butiker att registrera sig för moms kommenteras bl.a. i SvD den 18 och 19 februari. Bakgrunden är en dom i Högsta förvaltningsdomstolen den 16 september 2013 (mål nr 2988-13) där en idrottsförening förklarades skattskyldig till inkomstskatt för sin försäljning av second hand-varor till stöd för föreningens verksamhet. Som konsekvens inträder då beskattning till  även momsbeskattning.


Näringsverksamhet till stöd för vissa ideella föreningar är skattefria, men om  verksamheten bedrivs i större skala än som loppmarknad eller basar och liknande och med avlönade anställda kan skattefriheten förloras.


I rättsfallet skedde försäljningen i en förhyrd lokal i samhällets utkant varje tisdag kl. 17–19. Verksamheten sköttes av ideellt arbetande medlemmar samt genom deltidsarbete av en anställd kanslist. Intäkterna av försäljningen uppgavs till 600 000 kr per år.


Den försäljningsverksamhet som idrottsföreningen stod för

 är således av begränsad omfattning, men den sker regelmässigt och i permanent förhyrda lokaler. Som framgår av de uppgifter föreningen lämnat är numera försäljning av skänkta varor en vanlig finansieringskälla för idrottsföreningar och andra ideella föreningar. Verksamheten torde av vissa föreningar bedrivas i betydligt större skala, i butikslokaler och med butikstider liknande de som är vanliga i kommersiell handel, helt eller delvis med anställd personal och, i vissa fall, med specialiserat sortiment.

HFD anförde vidare bl.a.

Det bör vara möjligt att göra skillnad mellan försäljning i butiker som är öppna dagligen och i vilka även anställd personal är verksam, å ena sidan, och försäljning i en lokal som håller öppet endast vid något enstaka tillfälle per vecka och som i allt väsentligt sköts av ideella krafter, å den andra. Det senare slaget av verksamhet kan närmast jämställas med regelbundet anordnade basarer eller loppmarknader och kan, med [EUs]mervärdesskattedirektivets terminologi, betraktas som återkommande penninginsamlingsevenemang. Det förhållandet att den lokal som används för ändamålet är en och densamma och möjliggör förvaring av skänkta föremål mellan försäljningstillfällena medför inte någon annan bedömning.

Skälet till att skattefriheten förloras är  verksamheten bedrivs i konkurrens med annan verksamhet.

Man kan tycka att i ett avgörande hänseende skiljer sig föreningens försäljning från normal butiksverksamhet i det avseendet att överskottet tillfaller en kvalificerad ideell verksamhet. Man skulle ju kunna hävda att överlämnandet av vinsten till föreningen är en kostnad för verksamheten eller att verksamheten endast materialiserar värdet av till föreningen skänkta varor.


Såvitt gäller inkomstbeskattningen anses second hand-företagen ha förvärvat sina varor till nettovärdet vid gåvotillfället. Den bokföringsmässiga vinsten kan därför vara tämligen beskedlig. Vid momsbeskattningen ska moms läggas på med 25 procent (eller 20 procent av vad kunden betalar är moms) som ska betalas in till Skatteverket. Något avdrag för ingående moms, dvs 20 procent av vad butiken betalat, blir det emellertid inte - butiken har ju inte betalat något. Om butikens bidrag till föreningen kunde betraktas som en kostnad för försäljningsverksamheten - butiken får ju inte behålla någon del av vinsten - skulle 20 procent av bidraget kunnat likställas med moms och problemet försvinna.


Alternativt kunde den förening som uppfyller kravet att överskottet går till det kvalificerande föreningsändamålet slippa momsplikten. Resultatet blir det samma.

Men det är väl för enkelt.

FEL OM BANKSEKTORNS MOMS

Vid regeringens möte på Harpsund den 23 augusti presenterade finansminister Anders Borg en plan för att stärka Sveriges offentliga finanser. Målet är ett överskott på en procent av BNP 2018. Det är, enligt Borg, viktigt för att ha pengar vid framtida ekonomiska kriser.




På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas, sade Borg.

Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Idag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet.

Det är alldeles fel. Det är inte alls så att den finansiella sektorn är undantagen från moms. Det är precis tvärt om.


Huvudregeln är att ALLA företag är undantagna från att belastas med moms som en kostnad.  Det är just det som är poängen med momsen. Skatten påverkar inte företagen och belastar inte deras resultat. Endast konsumenter/privatpersoner får bära momsen som en kostnad.  Tekniskt sett slussas momsbetalningarna genom näringslivet, men den slutliga kostnaden bär endast konsumenterna. ALL moms som företag betalar (till sina leverantörer) får de tillbaka "krona för krona" (Borgs favoritmantra) från staten.


Vad nu sagts gäller dock inte banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltande företag. De är inte  undantagna från moms. Banker mm får därför bära momsen som en kostnad precis som du och jag och andra fysiska personer. Den måste de förstås kompensera sig för; genom prishöjningar, kostnadsreduktioner och/eller vinstminskning. Vad gäller fastighetsförvaltning kan företag ansöka om frivillig skattskyldighet (den i skattesystemet inte hemmastadde måste tro att det är ett skämt) och därmed slippa drabbas av momsen som kostnad.


Ett undantag gäller bankernas och försäkringsföretagens konsultationsverksamhet, bankfacksuthyrning, corporate finance, mm. För sådan verksamhet gäller att de är skattskyldiga, vilket innebär att de liksom andra konsultföretag -  i den delen - inte drabbas av momsen som en kostnad. Att "vara undantagen från mervärdesskatt" innebär i själva verket en merkostnad.  Det låter konstigt, men så är det. Systematiken och terminologin spelar här politikerna i händerna på ett sätt som gör det möjligt att vilseleda opinionen.








Det är alltså inte så att finansiella företag är underbeskattade på grund av att de är undantagna från moms. Man kanske kan tycka att banker är underbeskattade (vad det nu är), men det är inte på grund av momssystemet. Det är obegripligt att finansdepartementets jurister tillåter Anders Borg att säga så.










I stället förhåller det sig så här.


Genom att bankerna måste ta momsen på sina inköp som kostnad, vältrar de - i den mån de kan - över kostnaden på sina kunder genom att räntemarginalen ökas. Kunderna får därmed ta över bankens kostnad. I vanliga företag skulle momsen övervältrats som moms, vilken affärskunder - men inte privatkunder - skulle få tillbaka från staten. (Dessutom borde den arbetsersättning och vinst som bankerna bakar in i räntemarginalen bli föremål för momsbeskattning. Det är just för att detta är praktiskt omöjligt att beräkna, som banker ställts utanför momssystemet i fråga om sin kreditförmedlingsverksamhet.) I den mån banken lyckas övervältra momskostnaden på affärskunderna, innebär det att överbeskattningen av affärsbankerna delvis rullas över på företagskunderna. Privatkunder får bära den moms som banken fått betala, dvs precis så som vid köp i vanliga butiker.  MEN eftersom bankerna står utanför momssystemet och arbetsprestationen i samband med bankernas kreditförmedling inte prissätts, blir det ingen moms för privatpersoner på det mervärde (huvudsakligen lönekostnaderna) som skapas i bankerna. Bankerna och företagskunderna i en bank blir därmed överbeskattade till moms och privatkunderna blir underbeskattade.




Men banker och försäkringbolag är inte underbeskattade. Det är däremot hushållen.


Borg säger:

En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn.

Banker och andra finansiella företag ska alltså få högre lönekostnader än andra branscher. Är det någon som tror att bankerna inte övervältrar denna merkostnad på sina kunder, leverantörer och anställda om de kan? Eftersom bank och försäkring gäller alla individer är det kanske en tekniskt praktisk metod att sprida ut en ny skatt på hela befolkningen. Att banker och försäkringsbolag själva skulle stå för skattebördan är mindre troligt. Var skulle de få pengarna ifrån?






Man kan vara glad för att Borg föreslår en  höjd lönebeskattning och inte höjd bolagsbeskattning, vilket skulle försvåra möjligheterna att genomföra Företagsskattekommitténs förslag att sänka bolagsskatten till 16,5 procent.






Riktigt glad blir jag inte förrän bolagsskattesatsen är 0 procent.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOMAR UNDER FÖRSTA HALVÅRET 2014

Ni som läser mina kommentarer till skattedomar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) på min hemsida niclasvirin.com kan observera att jag bara refererat ett enda mål hittills i år. Normalt brukar det bli något eller några tiotal. Det beror inte på slöhet från min sida utan på att HFD blockerats av mål rörande moms inom tryckeribranschen, som jag kommenterat här.


Hur många angelägna mål har inte prövats för att HFD har måst syssla med denna egentligen helt onödiga fråga?

TRYCKERIMOMSHÄRVAN VÄXER ÖVER ALLA BRÄDDAR

Jag kommenterade tryckerimomshärvan i en blogpost den 3 januari i år. Det har blivit värre sen dess. De praktiska konsekvenserna är monumentala, men finansministern har sagt att det tyvärr inte är något att göra åt.

Bakgrunden är att tryckerier debiterat sina kunder moms med 25 procent. Tryckerierna har då betalat in motsvarande belopp till Skatteverket. Kunderna har betalat momsen till tryckerierna och därför varit berättigade att få motsvarande belopp från Skatteverket. Korkat och fullständigt onödigt, men helt i enlighet med reglerna.

Så kom en dom från EU-domstolen 2009 (C-88/09, Graphic Procédé), där det slogs fast att det borde varit 6 procent moms, eftersom tryckeritjänsterna avsåg produktion av böcker, och för böcker ska momssatsen vara 6 procent. Då har tryckerierna begärt att få tillbaka 19 procent inbetald moms fr.o.m. 2002; med all rätt, enligt EU-domstolens beslut. Fast pengarna borde vidarebefordats till bokförlagen, eftersom dessa ju betalt 19 procentenheter för mycket till tryckerierna. Oavsett om tryckerierna vidarebefordrat beloppen eller inte har Skatteverket ansett sig ha ett krav på förlagen. De har ju fått ett för stort momsavdrag. Det ligger mycket i det, och det vore väl inga större problem om tryckerierna vidarebefordrat de pengar de inte borde ha tagit ut av sina kunder och som de fått tillbaka från Skatteverket. Nu tycks tryckerierna inte ha vidarebefordrat pengarna till förlagen, så förlagen får försöka skaka fram pengarna på annat sätt. Underinstanserna har ansett att Skatteverket haft rätt i sina krav, men Kammarrätten har sagt nej. Det har Skatteverket överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.


Den 26 februari i år kom vägledande domar från högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 3291-13 och 3499-13) – där det konstaterades att Skatteverket ska kunna göra följdändringar och beskatta kunderna. Detta under förutsättning att det inte är uppenbart oskäligt. Innan de domarna avkunnades hade kammarrätterna hunnit döma av massor av mål där Skatteverkets ändringsyrkanden avslagits. Kammarrätten hade därvid inte ansett att Skatteverket hade rätt att efterbeskatta tryckeriernas kunder på den grunden att kunderna haft rätt till återbetalning av för mycket inbetald moms. Kammrrätten kom till det slutet oavsett oskälighetskriteriet. Skatteverket har överklagat dessa domar till Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen återförvisar nu dessa domar till Kammarätten eftersom oskälighetskriteriet inte prövats. Så här skriver Högsta förvaltningsdomstolen:

Skatteverket har i omprövningsbeslut genom efterbeskattning enligt 21 kap. 12 § 2 skattebetalningslagen (1997:483), SBL, minskat AA ingående mervärdesskatt till följd av verkets beslut att sätta ned den utgående mervärdesskatten hos ett tryckeri som är leverantör till AA.

Enligt den angivna bestämmelsen får efterbeskattning ske när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut för någon annan skattskyldig. Efterbeskattning får dock enligt 21 kap. 13 § andra stycket SBL inte ske, om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt.

Kammarrätten har i den nu överklagande domen funnit att Skatteverkets beslut om utgående mervärdesskatt hos tryckeriet inte föranleder att ändring ska ske genom efterbeskattning hos AA. Kammarrätten har vid denna utgång inte prövat frågan om efterbeskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 februari 2014 (mål nr 3291-13) bedömt efterbeskattningsbestämmelsens tillämplighet i en motsvarande situation. Domstolen fann att förutsättningar förelåg för efterbeskattning och att efterbeskattning i det fallet inte framstod som uppenbart oskälig.

Tittar man på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida ser man att bortemot - jag har räknat om och om igen  och får olika varje gång - 300 mål återförvisats till kammarrätten under våren 2014 för prövning av om efterbeskattning skulle framstår som uppenbart oskäligt. I övrigt har Högsta förvaltningsdomstolen under samma tid avgjort endast ca 25 skattemål. Enorma resurser läggs ned på detta. Ja, så måste det vara i ett rättssamhälle. Men skapa då inte regler som föranleder sådan aktivitet fullkommligt i onödan.

Det är enkelt.

Avskaffa moms mellan momsare.

GRUPPREGISTRERING TILL MOMS AVSKAFFAS

Vid dagens lunchseminarium med Skatterättsligt Forum presenterades och diskuterades regeringens förslag (Fi 2014/1430) att avskaffa möjligheten till s.k. gruppregistering till mervärdesskatt. Förslaget innebär att hela kapitel 6 a i mervärdesskattelagen (SFS 1994:200)  slopas med verkan från 1 januari 2015.

Kapitlet som infördes genom SFS 1998:346, prop. 1997/98:148, innehåller regler om gruppregistrering särskilt utformade för företag inom bank- och försäkringssektorn och för s.k. kommissionärsföretag. Reglerna baseras på den särskilda bestämmelsen i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG enligt vilken medlemsländerna kan tillåta företag som tillhör samma intressegrupp att i mervärdesskattehänseende behandlas som en enda näringsidkare som bedriver en enda verksamhet. Omsättningar mellan företagen i gruppen kan därmed göras utan mervärdesskatt. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 1998.

Vid införandet av gruppregistreringen motiverades reglerna i förarbetena (prop. 1997/98:148 s. 27-29) med

att det fanns särskilda skäl till att införa en möjlighet till gruppregistrering inom den finansiella sektorn. Företag inom den finansiella sektorn har ofta verksamheten uppdelad på flera olika juridiska personer, vilket bl.a. beror på att den finansiella sektorn är reglerad både inom svensk lagstiftning och via ett antal direktiv från EU. Finansiella företag är vidare i princip förhindrade att driva annan verksamhet än finansiell sådan. Dessutom finns legala krav på att olika finansiella verksamheter endast får bedrivas i separata bolag. Dessa regleringar gör det särskilt svårt för finansiella företag att vidta administrativa åtgärder för att organisera verksamheten på det mest effektiva sättet. Ytterligare ett motiv till införandet av gruppregistreringen var att eftersom företagens verksamheter i den finansiella sektorn sällan är uppbyggda på organisatoriskt lika sätt skiljer sig mervärdesskattekostnaderna åt mellan olika företagsgrupper, vilket på ett snedvridande sätt påverkar de olika företagens inbördes konkurrensförmåga. Vidare framhölls att EU-harmoniseringen inom området hade lett till en hårdare utländsk konkurrens.

Genom gruppregistrering kan i gruppen ingående företag som inte är momspliktiga (dvs de drabbas av momsen på sina inköp precis som privatpersoner) slippa moms på gruppinterna transaktioner. Annars skulle - i strid mot principerna för mervärdesskatten - en kaskadskatteeffekt (skatt på skatt på skatt) uppkomma.

Huvudargumentet för att nu avskaffa reglerna är att de tillsammans med det särskilda undantaget för moms på finansiella tjänster medför en snedvridning av produktion och konsumtion till den finansiella sektorns fördel på bekostnad av andra sektorer som bedriver momspliktig verksamhet. (Observera den dubbla motiveringen som i brist på bättre argument ger eftertryck åt förslaget.) 

Undantaget från mervärdesskatt leder till att finansiella företags försäljningspris för finansiella tjänster och försäkringstjänster till mervärdesskattepliktiga företag blir högre eftersom ingående mervärdesskatt inte får dras av. Mervärdesskatten blir därmed en kostnad som genom ökade priser övervältras på företaget.

Det sista är alldeles sant, men det innebär inte en konkurrensfördel - tvärtom!  Det innebär att finansiella företag - till skillnad från vanliga industri- och handelsföretag - får bära moms på sina inköp som en kostnad, som de måste ta ut ersättning från av sina kunder. Påståendet att bankerna är underbeskattade är en total missuppfattning och fullständigt befängt. De och försäkringsföretag är tvärt om hårdare beskattade genom att de inte får avdrag vid momsredovisningen för ingående moms. Det gäller även i fastighetsbranschen, men där har öppnats möjlighet till frivillig skattskyldighet - just för att inte försämra konkurrensen mellan företag som hyr ut fastighet och företag som driver verksamhet i egna fastigheter.

Det är obegripligt att det politiska kravet från många håll på extrabeskattning av finanssektorn med Tobin-skatter o. likn. hämtar argument i att finanssektorn skulle vara underbeskattad. Det är precis tvärtom. Genom att finansiell verksamhet inte kunnat inordnas i momssystemet är bankerna hårdare beskattade i momshänseende än handels-och industriföretag. Man kan tycka att bankerna ska bestraffas för vad de ställt till med under finanskrisen. Men kom inte och påstå att de varit gynnade av momsreglerna.

Nu har den missuppfattningen spritt sig till den svenska lagstiftningen, även om avskaffandet av reglerna om gruppregistrering knappast får lika långtgående konsekvenser som en skatt på finansiella tjänster.  Som straff (hämnd) för att bankerna varit vårdslösa häller man in lite grus i maskinieriet, så att bankerna inte utan skattekonsekvenser ska kunna etablera sig på effektivast möjliga sätt. Barnsligt!

Vem tror att bankerna själva bekostar sina skatter eller den extra skattekostnad som avskaffande av gruppregistreringen föranleder?

Sancta simplicitas.

LO VILL BESKATTA BOLAG HÅRDARE

SvD skriver den 12 maj om en rapport från LO i ett projekt kallat Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Något otippat för en utomstående innehåller rapporten Sverige behöver ett bättre banksystem en rad förslag på vad regeringen bör göra för att skapa ett sådant.

Än mer otippat är förslaget att beskatta bankerna hårdare. Varför skulle banksystemet bli bättre av att man häller in lite grus i maskineriet? Vem tror LO bekostar bankernas skatter? Övergångsvis, innan ägarna, de anställda och bankernas kunder har vant sig vid den högre beskattningen, kanske bankerna får betala mer skatt på vinsten, men i tidens fullbordan - eller i praktiken mycket tidigare - har bankerna anpassat sin prissättning, kapitalägarna anpassat sin finansiering och de anställda vant sig vid sina löner. Varför skulle fördelningen av bankproduktionens resultat permanent förändras för att skattesatsen höjs? Hur mycket mindre skatt betalar bankerna i dag när skattesatsen är 22 procent jämfört med 1990 när den kunde dra iväg uppåt 65 - 70 procent med vinstdelningsskatt? De betalar mer!

Direkt tröttsamt är det att höra - inte minst från en meriterad ekonom som LOs Åsa-Pia Järliden Bergström - att bankerna är skattemässigt gynnade, eftersom det inte utgår moms på finansiella tjänster. I själva verket är  banker och finansiella företag en av ett fåtal branscher (försäkringsföretag, fastighetsförvaltning mm) för vilka momsen blir en kostnad för företaget. I alla andra branscher är det som det ska vara enligt momsen idé och principiella konstruktion så att momsen inte utgör kostnad för företaget. Betald moms får företaget tillbaka från Skatteverket, av kunderna uttagen moms betalas in till Skatteverket, eller annorlunda uttryckt, endast den nettomoms som företaget fått från sina kunder behöver företagen betala in till Skatteverket. Det är alltså den av kunderna betalda momsen som företagen levererar in till staten.

Bankerna är däremot till största delen i samma situation som privatpersoner. Den moms de betalar till sina leverantörer drabbar dem som vilken kostnad som helst. Den momsen får bankerna - i motsats alltså till vanliga företag - inte tillbaka från Skatteverket. Endast den moms de betalar på kostnaderna i sin konsultationsverksamhet mm, och som de själva fakturerar moms i,  får de - precis som andra tjänste- och varuproducerande företag - tillbaka från Skatteverket.

Räntenettot utgör inte skattebas för momsen. OM det vore möjligt att momsbelägga räntenettot, skulle det inte heller drabba bankerna - bara deras kunder som får bekosta momsen - precis som är fallet för vanliga företag. Skulle man vilja beskatta bankerna skulle man vara tvungen att t.ex. vägra avdrag för moms på deras räntekostnader (sedan sådan moms införts). Men man kan vara förvissad om att bankerna skulle kompensera sig för den kostnaden genom pris- och lönesättningen. Ett annat sätt beskatta bankerna vore att uppskatta den andel av bruttoräntorna som utgör ersättning för deras tjänsteprestationer i utlåningsverksamheten, momsbelägga det men vägra avdrag för det uppskattade momsbeloppet. Men då skulle bankerna beskattas hårdare än andra branscher, och på ett för  momssystemet  principfrämmande sätt. Finge de avdrag för den uppskattade momsen (så som alla andra branscher får) skulle någon skattekostnad (helt principenligt för momsen) inte uppkomma.

Gör precis tvärt om. Avskaffa bolagsskatten - inte bara för bankerna - utan för alla företag. En massa grus skulle försvinna ur maskineriet, skattekonsulter och skatteakademiker skulle kunna göra något nyttigt. Så småningom skulle marknaden anpassat sig och allt vara som förut utom att skattekostnaderna försvunnit ur företagens resultaträkningar, konkurrenssnedvridningar, skattebetingade investeringsbeslut och massa steril (men tabloidupphetsande) skatteplanering upphört. Kunde man samtidigt avskaffa moms mellan momsare vore himmelriket nära.

En värld att drömma om!

SKATTESYSTEMET - ETT LAPPVERK

Två tidigare finansministrar (S) och nio andra experter presenterade den 22 januari debattboken  En skattereform för 2000-talet där de kräver en ny stor skattereform. Presentationen skedde vid ett seminarium på IVA. Jag var inte där och jag har (ännu) inte läst boken.

Av referat i tidningar och en debattartikel i DN framgår innehållet i stora drag.

1 Minska skillnaderna i skatt mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Skillnaderna i skattenivå mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital skapar osunda drivkrafter för skatteplanering och bör därför minska väsentligt. Det bör i ett första steg ske genom att den extra statsskatten på de allra högsta inkomsterna, värnskatten, avskaffas. Ett annat starkt skäl för att ta bort värnskatten är att den förmodligen har stora negativa effekter på arbetsutbudet och drivkrafterna för utbildning, liksom på möjligheterna att konkurrera internationellt om nyckelpersoner. Det är också tveksamt om den ger några ökade skatteinkomster. I den mån en skattereform av fördelningspolitiska skäl kompletteras med åtgärder på transfereringssidan bör dessa inte innebära ökade marginaleffekter.
2 Gör momsen enhetlig. Skattebasen för momsen breddades betydligt vid den förra skattereformen. Den behöver inte nödvändigtvis breddas ytterligare. Men en enhetlig momsnivå bör åter införas. Eftersom det inte utgår någon moms på finansiella tjänster, bör det övervägas om inte finanssektorn kan beskattas hårdare på andra sätt.
3 Inför en effektiv fastighetsbeskattning. Ett bra skattesystem bör innehålla en effektiv fastighetsbeskattning, eftersom sådana skatter har mindre skadeverkningar än de flesta andra. Den exakta utformningen – liksom alternativet att begränsa ränteavdragen – kan diskuteras, men det är orimligt att som i dag låta skattesystemet styra både investeringar och konsumtion i rikting mot eget boende.
4 Sänk skatterna för investeringar i nystartade företag. Företags- och bolagsbeskattningen är en annan del som bör ingå i en reform. På kapitalinkomstsidan finns skattesatser som med rimliga antaganden kan hamna från nedåt tio procent (till exempel investeringssparkonton) upp till 57 procent (de som äger under fyra procent i så kallade 3:12-bolag). De flesta nystartade företag, som huvudsakligen måste finansieras med eget kapital, missgynnas av att räntor är avdragsgilla medan eget kapital dubbelbeskattas. Därför bör skatteneutralitet mellan eget och lånat kapital eftersträvas. Någon form av schablonavdrag för finansieringskostnader, som blir oberoende av hur mycket lån man har i företaget, skulle exempelvis kunna införas.
Att aktivt finansiellt engagemang beskattas mycket hårdare än passivt sparande är också problematiskt. Om en person köper en noterad obligation till sex procents ränta blir skatten på ett investeringssparkonto i dag cirka tio procent. Om samma person i stället lånar ut motsvarande belopp till en närståendes företag blir skatten 30 procent.
5 Informera tydligare om skatterna.

Förslagen har framförts många gånger och verkar ekonomiskt och tekniskt närmast självklara och kräver - med enstaka undantag - ingen kommentar.

P2  Momsen. 
Skulle kunna förenklas dramatiskt om moms avskaffades mellan momspliktiga subjekt. För närvarande betalas ca 1 600 miljarder kr om året in till Skatteverket som omedelbart betalar ut 1 300 miljarder kr.  En enorm betalningskarusell helt i onödan som skapar juridiska problem och inte minst fusk- och felutrymme. Avskaffa moms mellan momsare.

P3 Fastighetsskatten
Egendomligt att denna den mest fundamentala skatten och som funnits sedan tidernas morgon kommit i sådant vanrykte att den nästan är avskaffad.

P4 Företagsbeskattning
Skälet till att nystartade företag, som måste finansieras med eget kapital, är missgynnade är att bolagsvinst beskattas (och kapital placerat i aktiebolag dubbelbeskattas).  Det finns ett komplicerat och ett enkelt sätt att eliminera denna effekt och att komma till rätta med den bristande skatteneutraliteten mellan eget och lånat kapital. Det komplicerade sättet är att, som Företagsskattekommittén just nu funderar på, införa ett avdrag för normalavkastning på eget kapital. Det enkla sättet är att avskaffa bolagsbeskattningen. Eller snarare - som i Estland - beskatta bolagsvinsten först när den delas ut till ägarna (vilket är det samma som att beskatta utdelningsinkomster.

Företagsskattekommittén borde i stället fråga sig vad det är som gör det oundgängligen nödvändigt att beskatta bolagsvinster trots de negativa ekonomiska effekter skatten har och trots de oändliga praktiska och juridiska problem den vållar och trots de obetydliga inkomster skatten ger. Kameralt, budgettekniskt, ger den ca 5 procent av samtliga skatter och avgifter. Reelt i ett längre perspektiv ger den ingenting - skatten är bara ett förtida uttag av skatter som i sinom tid ändå kommer att tas ut i form av skatter och avgifter på löner, utdelningar och konsumtion.

Om bolagsbeskattningen avskaffas är det enkelt att också avskaffa räntan som beskattningsunderlag. Varje räntekostnad är någon annans ränteinkomst, varför räntan inte utgör någon skattebas. De flesta räntekostnader torde erläggas av skattesubjekt som har avdragsrätt (om inte vissa begränsningar slår till) medan motsvarande ränteintäkter tillfaller skattefria subjekt och utländska fordringsägare i stor utstäckning. Räntan är alltså en stor NEGATIV skattebas, borttagandet av ränteintäkter och räntekostnader från beskattningssystemet skulle medföra höjda skatteinkomster för staten.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

MOMS OCH KREDITTIDER

Dan Olofsson, entreprenör, skriver i Dagens Industri den 15 maj om problemen med företag som tänjer på sina kredittider. Problemet drabbar, som vanligt, den svagare parten, dvs. ofta ett litet företag. Storföretagen sägs ha förlängt sina betalningstider till 120 dagar. Även om småföretagen numera har kvartalsredovisning av moms, kan det innebära att de måste leverera in momsen till staten innan de fått betalt av sin kund.

Ändå är momsbetalningen helt onödig. Samma belopp som företaget betalar in till Skatteverket, betalar Skatteverket ut till köparföretaget. Genom att storföretag redovisar månadsvis, har det redan från Skatteverket fått de pengar de med 120 dagars fördröjning ska betala till sin leverantör. Tre månader senare ska leverantörsföretaget betala in beloppet till staten (oavsett om pengarna kommit från köparen).  Betalningscirkusen är således en ränteförlustaffär för staten.

Varför?

Jag fick ett mail från Olle Ekengren i Krylbo som skickat ett utdrag ur en av mina bloggposter till Riksrevisionen. Och fått svar!!

Ditt brev har skickats till de berörda enheterna inom Riksrevisionen och kan utgöra ett av underlagen vid vår planering av kommande granskningsinsatser, skrev Margareta Hart från Planerings- och kvalitetsenheten.

Alltid något.

Tack Olle



Avskaffa moms mellan momsare.

FÖRÄNDRING AV STORBRITANNIENS SKATTER

Här är en intressant redogörelse för utvecklingen av det brittiska skattesystemet i avsikt att göra landet mer konkurrenskraftigt.

Kraftig sänkning av bolagsskattesatsen. Lindring av CFC-reglerna, lindring av begränsningar i avdragsrätten för räntor och skattefrihet för utländska utdelningar. Patent-box regel, som innebär endast 10 procent skatt på patentinkomster.

Mot detta står: Skärpning av reglerna för avskrivning, klimatskatt, skatt på kol och nordsjöolja samt skatt på bankernas lån. Klimatskatt och kol- och oljeskatt samt bankskatt är alla skatter som övervältras snabbt och jämnt över hela ekonomin och är därför effektiva och föga snedvridande skatter på allmänhetens konsumtion. Och med relativt få uppbördsagenter. Bankskatten stimulerar dessutom bankernas finansiering med eget kapital. Samtliga skatter har baser som troligen inte påverkas av skatterna, eftersom de avser fundamentala konsumtionsbehov. Smart, det är bara skärpningen av avskrivningsreglerna som stör.

Skattelindringarna kompenseras med råge med höjd moms.

Totalt sett ökar skatteuttaget under åren 2010 - 1012 med c:a 8 miljarder £.

OMVÄND MOMS

I en promemoria från Finansdepartementet (Fi2007/4082) föreslås att s.k. omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt ska gälla vid handel med avfall och skrot av vissa metaller. Det innebär att köparen ska vara redovisnings- och betalningsskyldig för momsen i stället för säljaren vid sådan nationell handel mellan näringsidkare. Syftet med förslaget är att det omfattande fusket med mervärdesskatt som förekommer i skrotbranschen ska förhindras. Grunden till förslaget är ett EU-direktiv som innebär att det är tillåtet att tillämpa omvänd skattskyldighet vid handel med bl.a. skrot.

Omvänd skattskyldighet finns redan på flera områden med internationell anknytning men också inom byggbranschen rent internt inom Sverige. Avsikten är att försvåra oseriös verksamhet. Trots att omvänd skattskyldighet inte löser alla de problem som finns inom branschen anser Skatteverket att införandet av omvänd skattskyldighet skulle stävja fusket med mervärdesskatt. Fördelen med omvänd skattskyldighet är att den slutliga betalningsskyldigheten åläggs företag i senare led.

Omvänd skattskyldighet innebär att säljaren inte ska debitera någon moms på sina fakturor. I stället ska köparen redovisa momsbeloppet i sin momsdeklarartion som utgående moms. Samtidigt ska köparen dra av exakt samma belopp som ingående moms. Ett annat sätt att beskriva förfarandet är att säljarföretaget inte gör någonting i fråga om sin moms. Köparföretaget tar upp en utgående moms (försäljningsmoms) för ett försäljning det inte haft, samtidigt som det som ingående moms (inköpsmoms) får dra av exakt samma belopp för en moms det inte betalt.

Ja, du läser rätt.

Det är detsamma som att varken köpare eller säljare behöver bry sig om momsen. Det är bara det att metoden för det är maximalt komplicerad. Säljaren gör ingenting. Köparen lägger till ett plusbelopp i sin momsdeklaration och drar av exakt samma momsbelopp. Varför? Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?

Jag har gång på gång aktualiserat denna idioti bland momsspecialister, men ingen kan tala om varför man måste göra på detta sätt. Det bara accepteras.

I själva verket är ALL momsredovisning till 75 procent en gigantisk och onödig betalningskarusell. ALL utgående moms (moms på försäljning) som företag debiterar momspliktiga företag (och endast större delen av bankers och försäkringsföretags verksamhet och viss fastighetsförvaltning ligger utanför momssystemet) dras av av köparföretagen som ingående moms (inköpsmoms). ENDAST den försäljning som görs i sista produktions-/distributionsledet till köpare som inte är i momssystemet, dvs. privatpersoner och en mindre del av bankers och försäkringsföretags verksamhet och viss fastighetsförvaltning, resulterar i en moms som stannar kvar hos staten som skatteintäkter. Brutto redovisar företagen årligen till staten 1.600 miljarder kronor som utgående moms och drar av 1.300 miljarder kronor som ingående moms. Netto betalar företagen in 500 miljarder i överskottsmoms till staten, och betalar staten ut 200 miljarder till företag som har större ingående än utgående moms (underskottsmoms). Hos staten stannar mellanskillnaden mellan nettobeloppen 300 miljarder.

En onödig betalningskarusell av 1.300 miljarder kronor - mer än 4 gånger så mycket som skatten ger!! En gigantisk fusk- och felkälla. Fullständigt meningslöst.

Gör gärna den omvända momsen generell, men gör den på enklaste sätt: avskaffa moms mellan momspliktiga.

SvD
DN

MOMS PÅ BENSINPRISHÖJNING

Dagens Industri räknar den 9 mars i en artikel om årets bensinprishöjningar på effekten av momsen. Eftersom moms utgår med 25 procent av priset före moms (20 procent inklusive momsen) innebär årets prisuppgång med 1 krona och 25 öre litern "momskalas för finansminister Anders Borg", skriver tidningen. I ren moms betyder det 25 öre per liter. Eftersom förbrukningen är 4,2 miljarder liter, blir det över 1 miljard kronor på årsbasis, säger Ulf Svahn, vd för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (ovanligt ful särskrivning; jag undrar om växeltelefonisten svarar så), SPBI.

4,2 miljarder gånger 25 öre blir förvisso 1,05 miljarder kronor, men för statens del blir det kanske bara en femtedel i momsinkomster. Den förbrukning av bensin som sker i näringslivet genererar nämligen ingen skatt. Det är bara hushållen (och banker, försäkringsföretag och vissa fastighetsförvaltare) som drabbas av skatten som en kostnad. Alla andra (momsregistrerade) får tillbaka den moms de betalat för bensinen på macken. Dessutom ger restaurangers, hotells m.fl. bensinförbrukning bara 12 procent och bokhandelns m.fl. bensinförbrukning bara 6 procent till staten.

Av totalt mottagna 1.600 miljarder kronor i utgående moms (försäljningsmoms) betalar staten tillbaka 1.300 miljarder ingående moms (inköpsmoms) till företagen. Kvar hos staten blir c:a 300 miljarder. Det är mindre än en femtedel av totalt betald moms. Om relationerna mellan privatköp och företagsköp är de samma för bensinköp som för andra köp, ger bensinprishöjningen inte 1 miljard kronor utan mindre än 200 miljoner kronor.

Det är pengar det också, men mycket mindre än de 650 miljoner som höjningen av energiskatten på bensin (vid oförändrad förbrukning) med 15 öre (som alltså svarar för 3,75 av bensinprishöjnigen) som gäller fr.o.m. 2012 kan antas ge.

Det är ett mysterium att momsen fortfarande (när den är så gott som heltäckande) tas ut i varje produktions-/distributionsled, när den skatt som slutligen tillkommer staten bara är den som icke momspliktiga köpare betalar. Det skapar en bas för fusk och fel som är 2 * 3,75 så stor som statens momsinkomster (två gånger, därför att både köpare och säljare kan göra fel), det skapar juridiska problem, det blåser upp bankernas kreditvolymer och företagens skulder i onödan och tvingar hundratusentals företag att lämna momsdeklarationer för miljardtals fakturor - helt i onödan.

Om en köpare kan visa upp ett momscertifikat som visar att köparen är momspliktig, borde en säljare få kunna sälja exklusive moms. En otrolig förenkling. Redan nu ska ett företag i sin korrespondens ange sitt momsregistreringsnummer, så underlaget för ett certifikat finns redan.

Avskaffa moms mellan momsare.

MOMS PÅ IDROTT

De flesta reagerar spontant på att idrottsföreningar ska behöva betala moms. Ännu värre är det för att det är EU-kommissionen som driver saken. EUs mest demokratiska institution har avstyrkt, men kommissionen framhärdar.

Johan Ingerö befarar i SvD den 7 december en föreningsdöd.

Visst kan man tycka att ideell idrottsverksamhet ska förskonas från sådant som byråkrati och skatter. Men även den minsta förening har i eget och medlemmarnas intresse behov av en rudimentär bokföring för att kunna redovisa hur medlemsavgifter, bidrag och andra inkomster använts i verksamheten. Och har man en redovisning, vilket jag tror att alla idrottsföreningar har, så innebär tillägget av två konton - ett för moms på inköp och ett för moms på försäljning - faktiskt inte någon större komplikation.

Förmodligen är det ryggmärgsreaktionen mot byråkrati, fiskalism och myndighetskrångel som gör att alla reagerar mot EUs påbud om momsbeskattning av idrottsverksamhet. I verkligheten innebär förslaget en kostnadsreduktion för idrottsrörelsen.

För närvarande undantas (enligt 3 kap. 11 a § mervärdesskattelagen) från skatteplikt

omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.

Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §.

DVS vanliga idrottsföreningar är befriade från moms för entréavgifter och allt som säljs av föreningen vid idrottsevenemang och liknande. Det innebär att de fungerar precis som vanliga privatpersoner. Vi betalar moms på våra inköp. I regel är 20 procent av vad vi betalar till butiker moms.

Om idrottsföreningar blir momsskattepliktiga får de visserligen fortfarande betala moms som alla andra på sina inköp, men de får då (från skatteverket) tillbaka den moms de betalt. Den moms de betalar är normalt på 25 procent, dvs 20 procent av priset inklusive moms. Dessutom måste de då ta ut moms från sina kunder på sin egen försäljning. Men momsen för tjänster inom idrottsområdet är 6 procent. Det innebär att idrottsföreningar, som blir skattskyldiga om EU-kommissionens vilja slår igenom, får tillbaka 20 procent av vad de betalt på sina inköp och får betala in 6 procent av vad de sålt för.

Det innebär att de inte behöver kalkylera med pålägg för sina kostnader för moms på inköpen. Om de säljer utan avans får de tillbaka mera momspengar än de behöver betala in till skatteverket. Säljer de med avans får de kanske betala in lika mycket som de får igen på sina inköp.

Ex. Om en förening i dagens system köper för 100 kr är 20 kr därav moms. Allt blir en kostnad för föreningen. Om föreningen säljer biljetter o.likn. till idrottsevenemang (utan moms) för 110 kr, blir det en vinst för föreningen med 10 kr.

Om föreningen blir skattskyldig får den tillbaka 20 av staten varför kostnaden blir 80 kr för föreningen. Om föreningen säljer biljetter o. likn. till idrottsevenemang för 110 kr utgör 6 procent därav moms, dvs 6,60 kr ska skickas in till skatteverket. Resten 103,40 är föreningens inkomst. Vinsten blir 23,40.

Om föreningen istället sänker biljettpriset till 95,80 kr, blir 6 procent därav, dvs 5,75 kr, moms. Föreningen får då behålla 90,05 kr för att betala sin kostnad på 80 kr och få en vinst på 10,05.

Om föreningen nöjer sig med samma vinst som idag, kan den således sänka sina biljettpriser till glädje för idrottspubliken.

Kanske krånglet lönar sig ändå?

Det kan bli ännu enklare om man tar bort moms mellan momsare. Då skulle föreningen endast behöva betala 80 kr för inköpet och betala moms med 5,75 kr på sin försäljning på 95,80 kr. De 20 kr som föreningen betalade till sin leverantör för att sedan få tillbaka från skatteverket var ju en fullständigt meningslös betalningskarusell.

DNSvD SvD

EWA SAMUELSSON (KD), biträdande socialborgarråd, hakar på i en artikel i SvD den 2 januari 2012.

DUBBEL MOMS

I SvD finns den 8 oktober en debattartikel där skribenterna kräver snabb lagändring av momslagstiftningen som i sin nuvarande form resulterar i dubbelbeskattning av svenska IT-företag. Hur denna dubbelbeskattning uppkommer framgår knappast av artikeln.

Så här förhåller det sig.

Hösten 2010 avgjorde Förvaltningsrätten i Umeå ett mål rörande momsskatteplikten för ett företag som utvecklat s.k. appar. Domen gick i Skatteverkets favör. Det målet kommer inom kort att överprövas av Kammarrätten i Sundsvall. Oavsett hur det går torde det komma att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, eftersom Skatteverket har utfärdat ett s.k. ställningstagande i fråga om svenska näringsidkares försäljning av applikationer. I sin tillämpningsinformation säger verket att ställningstagandet ska börja tillämpas den 1 oktober 2011. Även om Kammarrättens dom kan väntas under hösten 2011 lär det därför dröja ytterligare lång tid innan frågan blir slutligt avgjord.

Orsaken till dubbelbeskattningen är de olika principerna för beskattning av export av tjänster till privatpersoner resp. näringsidkare.

En svensk näringsidkare som tillhandahåller tjänster i EU ska enligt lagstiftningen redovisa och betala moms i Sverige om köparen är en privatperson. Om den utländska köparen är en näringsidkare är denne skattskyldig, och då ska det svenska företaget inte ta ut moms på försäljningen (Det är samma princip som gäller vid all varuexport - inom och utom EU. Detsamma gäller vid tjänsteexport till privatperson utanför EU).

Vad den skatterättsliga tvisten gäller, avser frågan om den försäljning som det svenska företaget gjort har skett till den slutlige köparen (brukaren), som typisk sett är en privatperson, eller om köpet anses ha skett till App Store som administreras av det i Luxemburg etablerade bolaget iTunes S.a.r.L. Det svenska företaget anser att försäljningen gjorts till iTunes, och har därför inte debiterat någon moms på fakturan till iTunes, medan Skatteverket anser att försäljningen gjorts till brukaren (privatperson), och därför krävt moms. iTunes har debiterat kunden (privatpersonen) moms i enlighet med reglerna i Luxemburg (och EU). Eftersom iTunes inte betalar någon moms till det svenska företaget (en momsdebitering från det svenska företaget är utesluten, eftersom iTunes är en näringsidkare), måste det svenska företaget betala momsen ur sitt egna kapital, vilket givetvis är ohållbart. Beloppet torde dessutom inte vara avdragsgillt som omkostnad vid inkomstbeskattningen. För att den svenska uppfattningen av rättsläget ska kunna fungera krävs att iTunes skulle underlåta att ta ut moms mot sin kund (brukaren), vilket naturligtvis iTunes inte gör, eftersom det skulle strida mot dess (och Luxemburgs skattemyndighets) uppfattning om iTunes skatteplikt.

Innan rättsfrågan löses, kommer därför moms att tas ut två gånger (en gång hos det svenska företaget och en gång hos iTunes, utan att något av företagen har rätt till avdrag för momsbeloppet), medan kunden betalar ett momsbelopp (till iTunes).

Momslagstiftningen är i princip densamma inom hela EU. Det är därför inte fråga om tolkning av lagen; om den torde alla vara överens. Det är fråga om tolkningen av de aktuella avtalen. Förvaltningsrätten i Umeå tolkade avtalet så att det svenska företaget var brukarens avtalsrättsliga motpart och att iTunes därmed inte tillhandahöll tjänsterna i eget namn, eftersom

bolaget behåller äganderätten och bestämmer själv priset, bär riskerna för förlust och har ansvar och kontroll över applikationerna. Av villkoren framgår också att det inte är Apple/iTunes som levererar applikationerna och att kunden ingår avgtal endast med applikationslevernatören.

Om denna tolkning är riktig torde det bästa/enda sättet att undgå dubbelbeskattningen vara att förhandla om villkoren.

Det är svårt att se att lagstiftaren kan göra något åt problemet innan Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt. Man kan möjligen hoppas på att Kammarrätten bifaller företagets talan och Skatteverket avstår från att överklaga samt återkallar/ändrar sitt ställningstagande.

Det inträffade är egentligen ganska typiskt när skattesystemen inte är enhetliga och konsekventa. Huvudprincipen är att moms tas ut i konsumtionslandet. Därför tas inte moms ut på export. Moms på allt mervärde som genererats under produktionsprocessen tillfaller konsumtionslandet - även det mervärde som skapats inom andra länder. Ett undantag är (privat) konsumtion inom EU av tjänster - sådan konsumtion ska beskattas i produktionslandet. Därför ska app-producenten ta ut moms även om köparen finns i ett annat land. Det är därför avgörande huruvida app-användaren verkligen är IT-företagets kund, eller om det är iTunes som är kunden och app-användaren är iTunes kund.

FÖRETAGENS REGELBÖRDA

SvD skriver den 5 oktober om företagens regelbörda.

Företagens förväntningar var höga på att regeringen skulle underlätta företagandet efter tio år av socialdemokratiskt Göran Persson-styre. Regeringen Reinfeldts ambitioner var också höga. Målet var att företagens administrativa kostnader genom regelförenklingar skulle minska med 25 procent under perioden 2006–2010. När den senaste mätningen presenterades 2010 hade kostnaderna dock bara minskat med 7,3 procent och målet förlängdes till 2012.

Näringslivets intresseorganisationer lyfter framför allt fram tre områden där regeringen behöver förändra lagstiftningen. Momsreglerna är i många delar krångliga och behöver förenklas. Inom arbetsrätten behöver lagen om anställningsskydd ses över så att kompetensen i högre utsträckning styr vem som får sägas upp. Och på miljöområdet finns det regler om företagens skyldigheter att göra miljökonsekvensbeskrivningar där kraven behöver förändras.

Att ta bort moms mellan momsare skulle lösa stora problem.

Att avskaffa bolagsbeskattningen skulle lindra både administration och ekonomi.

MOMS MELLAN MOMSARE - ÄNNU EN GÅNG

Jag har skrivit några gånger tidigare under denna rubrik. Det är ett mysterium att nästan ingen observerar den onödiga, komplicerande, fusk- och felriskabla konstruktionen på Momsen. I synnerhet som det i EUs regi bedrivs ett projekt för att förenkla momssystemen och förhindra fusk och fel. Ett undantag är Olle Ekengren, med egna gedigna praktiska erfarenheter. Han har försökt intressera riksdagsmän för saken - dock utan större framgång. De försök jag gjorde på den hearing som Skatteutskottet arrangerade den 31 mars 2011 angående EUs s.k. grönbok KOM (2010 965) om momsen rönte inte heller större intresse.

Det är nog för svårt och för tekniskt för att en riksdagsman ska orka förstå problemet. Detta sagt utan ringaktning, utan med insikten att det måste vara nästa omöjligt för en riksdagsman som inte är specialist att tränga i alla problem.

Jag har fått hjälp av Susanne Malmborg vid Skatteverket med några siffror som belyser omfattningen av galenskapen.

Den moms som tillfaller staten uppgår årligen till totalt ca 300 miljarder kr. Den utgående momsen, dvs det momsbelopp som företag tar ut på sin försäljning, uppgår till ca 1.400 miljarder kr. Den ingående momsen, dvs det belopp som företagen betalar till sina leverantörer och som de får dra av vid sin egen momsredovisning till skatteverket, uppgår till ca 1.100 miljarder kr. Ett fullkomligt onödigt flöde av momspengar på 1.100 miljarder kr, dvs ett 3,5 gånger så stort belopp som staten får in, snurrar årligen runt i systemet. Felkällan är alltså sju gånger så stor som statens momsinkomster - sju gånger, eftersom det finns felrisker både på säljarsidan och köparsidan. En felkälla som är fullkomligt onödig.

Dessutom vållar momsredovisningen mellan momspliktiga företag rättsliga och praktiska problem, som accentueras av att momsen tas ut ögonblickligen på varje transaktion. Det går inte att vänta till problemet lösts av dyrbara konsulter. Missuppfattar företaget reglerna och gör systematiska fel mångfaldigas problemet. Om den genomsnittliga fakturan är på 10.000 kr momsbeläggs 100 miljoner fakturor årligen i onödan.

Siffrorna ser ut så här:

2008

Total utgående moms: 1 465 830

Total ingående moms: 1 223 331


2009

Total utgående moms: 1 326 053

Total ingående moms: 1 073 555


2010

Total utgående moms: 1 454 113

Total ingående moms: 1 193 395

Tack Susanne


Av Skatteverkets skrift Skattestatistisk årsbok 2010 (sid. 137) framgår att år 2008 betalade företagen in 514 miljarder kr och fick tillbaka moms på negativa deklarationer med 218 miljarder kr. Företag med positiva deklarationer betalade således in nästan dubbelt så mycket (170 procent) som de 300 miljarder kr, som staten fick behålla.

Varför reagerar inte Svensk Näringsliv, företagen och dess organisationer, Skatteverket, konsulterna, akademikerna m.fl. på detta uppenbara vansinne?

Avskaffa moms mellan momsare!

THE BALL AND CHAIN THAT IS THE CORPORATE INCOME TAX

Några har sett ljuset. T.ex. senator Fritz Hollings (South Carolina).
Some people have seen the light. E.g. Fritz Hollings, former South Carolina Senator.

WHO SAYS CORPORATE AMERICA DOESN'T WANT A VAT?

Här en intressant artikel i Tax.com baserad på en artikel av Gilbert B. Kaplan and John C. Taylor. Motståndet i USA mot Moms (VAT) skulle enligt författarna kunna brytas om den infördes samtidigt med att bolagsskatten avskaffas.

Författarna föreslår att reformen skulle införas i särskilda exportzoner, för att testa metoden.

VAT med stödhjul.

MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

"Vi tänker driva detta ända in i kaklet", säger Anders Borg i protest mot EU-kommissionens krav på att ideella föreningar ska betala moms för sina försäljningar.

Sverige har tidigare bemött kravet med att begära ett undantag för omsättning under 1 miljon kr. Därmed skulle 90 procent av föreningarna få fortsätta som i dag. Men nej.

Detta är så nära idioti man kan komma. Föreningarna, som alltså i dag är "momsbefriade", betalar moms på alla sina inköp; precis som vi vanliga privatpersoner. Momsen utgör därmed en kostnad för föreningarna som de måste täcka in genom inkomster från egna aktiviteter och genom gåvor och bidrag.

Om föreningarna måste bli momsskyldiga kommer de i sin momsdeklaration få dra av den moms de betalat på sina inköp och lägga till den moms de måste ta ut på sina försäljningar. Eftersom försäljningen ofta sker ideellt är pålägget begränsat (behöver inte täcka någon lönekostnad för försäljningen). Momsen på försäljningen (utgående moms) blir därför obetydligt högre än momsen på inköpen (ingående moms) och beloppet att betala till skatteverket (mellanskillnaden mellan utgående och ingående moms) obetydlig. Det blir alltså obetydligt ökad momsintäkt för staten och momskostnad för föreningarna och obetydliga prishöjningsbehov på föreningens försäljningar.

Däremot blir det en omfattande administrativ hantering för organisationer som inte är rustade för sådant och detta för en struntsumma i momsintäkter för staten.

Andra galenskaper med momsen (t.ex. moms mellan momsare) finns kommenterat här.

Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?

DN SvD SvD SvD