måndag 29 juli 2013

RÄNTOR OCH BESKATTNING

I en ledare i SvD den 29 juli skriver Siri Steijer om hushållens lågavkastande banksparande.
Den låga räntan hos storbankerna, på såväl in- som utlåning, verkar med andra ord undergräva hushållens ekonomi från flera håll. Dessutom subventionerar vårt nuvarande skattesystem en hög skuldsättning då ränteavdraget gör det skattemässigt fördelaktigt att låna.
Skattesystemet subventionerar inte hög skuldsättning genom ränteavdraget. Eftersom kapitalavkastning (bl.a. ränteinkomster) beskattas, måste av symmetriskäl räntekostnader vara avdragsgilla. Felet är att kapitalavkastningen i form av bostadsutnyttjande (och annan kapitalkrävande konsumtion) inte beskattas hos villaägarna.

Fast helst borde både räntekostnader och ränteintäkter avlägsnas ut skattesystemet. Någons räntekostnad är någon annans ränteintäkt, så räntan är netto över huvud taget ingen skattebas. Eftersom endast en mindre del av ränteintäkterna går till skattskyldiga subjekt, är i själva verket ränteskattebasen starkt negativ. Och då spelar det inte längre så stor roll att det är omöjligt att praktiskt beskatta annan kapitalkrävande konsumtion än bostaden.

Det är stora pengar att spara för staten genom att ta bort räntebeskattningen.

Liksom - förstås - bolagsbeskattningen.

lördag 27 juli 2013

TÄPP TILL HÅLEN - VILKA DÅ?

Det finns ingen annan rimlig princip än den att skatteplikt ska knytas till platsen där den reella ekonomiska aktiviteten äger rum,

skriver DN i en ovanligt naiv ledarartikel den 23 juli.

Det är den gällande principen. Vad som är den reella ekonomiska aktiviteten är dock det som är så svårt - för att inte säga omöjligt - att definiera. "Fast driftställe/Permanent establishment" är ett begrepp som är universellt erkänt, men som ingen kan säga vad det egentligen är. Det är många som blivit doktorer på begreppet.

Tänk att det ska vara så svårt att inse att beskattning av företagens vinster år både onödigt och skadligt. Vem tror att bolagen bekostar sina skatter? Och relativt sett är det fråga om struntbelopp. Under långliga tider har bolagsskatten inte svarat för mer än enstaka procent av ländernas skatteinkomster.

Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner det problem som DN tycks tycka ska lösas med  - vad då?


.

torsdag 25 juli 2013

HÄFTIGT, SA SCHLINGMANN

"Det är häftigt att betala skatt", tycker Per Schlingmann i Mona Sahlins efterföljd i en kolumn i SvD den 23 juli. "Häftigt" i den nya innebörd ordet numera har sedan 25 - 30 år vid sidan av häftig som i häftigt åskväder, häftigt humör, häftig vindby, häftig inbromsning osv. Se nedanstående utdrag ur Svenska Akademiens ordbok.

Om uttrycket har lett till lojalare inställning till skyldigheten att betala den skatt Riksdagen beslutat om, är det väl inget att kritisera. Och för den som betalar skatt med sina egna pengar må det väl vara tillåtet att betala mer än lagen föreskriver, även om principen "nullum tributum sine lege" (ingen skatt utan lag) sedan länge karaktäriserar en rättsstat. Men det kan aldrig få gälla för skatt som betalas med andras pengar, t.ex. bolagsskatten.

Schlingmann prisar den norske hotellentreprenören Petter Stordalen. Schlingmann tillskriver honom uttrycket "skatt är civilisationens kostnad". Det uttrycket är dock betydligt äldre än Stordalen. Det brukar tillskrivas en av USAs högsta domstols främsta domare, Oliver Wendell Holmes, Jr, men är kanske äldre än så. Adam Smith formulerade satsen på följande sätt:
Every tax, however, is, to the person who pays it, a badge, not of slavery, but of liberty.

Schlingmann nämner att Stordalen "även berört den känsliga frågan om företagens utflyttning av skatteskäl och menar att detta är fel eftersom det annars bara blir medarbetarna som betalar skatt".  (En aning pikant är att Stordalens svenska dotterbolag Home Properties AB enligt DI fått sina deklarationer för 2004 och 2005 underkända och dragit på sig en extra skattekostnad på 510 Mkr i resultaträkningen för 2012. I verksamhetsberättelsen påpekar Home Properties ledning att Högsta Förvaltningsdomstolen i ett liknande fall tidigare ansett att det handlat om skatteflykt.)
 
Det är ytterst alltid endast medarbertare (och konsumenter och kapitalister) som betalar skatt. Bolagen må göra skatteinbetalningar till Skatteverkets konton, men för dessa kostnader tar de betalt. Och vad gäller internationell beskattning är det fråga om kamp mellan olika länder om beskattningsunderlaget -  inte bara en kamp mellan företaget och varje skattemyndighet.

Varför skulle ett land som insett bolagsbeskattningens nackdelar och skadeverkningar beskatta bolagsvinster? Hur kan ett företag som flyttar sin verksamhet dit kritiseras? Det gäller ju att inte dra på sig onödiga kostnader. DI rapporterar den 30 juli om Googles metod att undvika skatt i kundstaterna genom att fakturera från sitt dotterbolag i Irland. Inget konstigt i det. Export vinstbeskattas alltid i försäljningslandet.

Såvida inte en extrabeskattning kan motiveras av affärsmässiga skäl, därför att opinionsbildare har inbillat folk att bolagen betalar sina egna skatter och därmed "gör rätt för sig".

Avskaffa bolagsbeskattningen.



HÄFTIG häf³tig², adj. -are ((†) superl. -ist G1R 29: 741 (1560), BOLAVI A 6 b (1578); -st SCHRODERUS JMCr. 51 (1620), LejonkDr. 101 (1689)). adv. -T (LUDVIGSSON Norman 19 (c. 1550) osv.). ( heft- (-ff-) 1548–1769. häft- (-ff-) c. 1550 osv. – -tich 1638 (: -ticht, adv.). -tig (-gh) 1548 osv. -tiig 1563. -tugh 1582)
[liksom d. heflig av mnt. l. t. heflig, i t. lånat från mnt. o. motsvarande ett icke anträffat mht. heiflich, avledn. av mht. heifte, våldsam, liksom isl. heipt, fiendskap, av en germ. stam haift- med sidoformerna haifst-, haist- föreliggande i got. haifsts, strid, resp. ffris. hăst, feng. hæst (se HAST)]

[HÄFTIG 1]
1) om sak, tillstånd, värksamhet o. d.: som äger l. sker l. göres l. värkar med våldsam kraft l. intensitet; våldsam, mycket kraftig l. stark; äv. (i sht i fråga om rörelse l. förflyttning) med mer l. mindre starkt bibegrepp av hastighet, förr stundom övergående i bet.: bråd, rask; numera fullt brukligt bl. i den mån begreppet av våldsamhet l. intensitet framträder för medvetandet. Häftig gråt, gråta häftigt. Häftiga strider. Patienten kom i häftig svettning. Hjärtat slog häftigt. Dricka, springa häftigt. Tetta ware nogh sagt om Himmelens .. häftiga lop som sker aff Öster och in til Wester. Luth Astr. 8 a (1584). (Guds hand skall) låta komma öffwer them (dvs. de kristsa) .. en häfftigh hädanfärd. PHRYGIUS Föret. 36 (1620). Om färska Såår skulle blöda hefftigt. ROBERG Beynon 64 (1897). Stadsens invånare .. skola under påstående vinterföre .. vackta sig för häftigt körande. PH 6: 3650 (1755). En så lång och häftig nattvandring. ATTERBOM Minn. 20 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Hon rodnade häftigt. BREMER Pres. 155 (1834). Lyckas han (dvs. lon) att under sina häftiga språng ertappa sitt byte. NILSSON Fauna 1: 134 (1847). Häftig fart. CAVALLIN (1875). Snart hörde jag borta i smedjan / Hans släggas häftiga slag. BÅÅTH GrStig. 141 (1889). En häftig beskjutning af samtliga .. (fästnings-)verk. IllMilRevy 1898, s. 156. Svanorna .. summo nu om varandra i häftigaste vimmel. LAGERLÖF Holg. 2: 174 (1907). Skutan börjar slänga i häftiga sjöar. NYBLOM Österut 19 (1908). – särsk.
[HÄFTIG 1.a]
a) om naturföreteelse: våldsam, mycket stark; om rägn: strid; numera i sht om storm, vind, haglande, rägn(skur), snöfall, åskväder. Rägna, hagla häftigt. Häftiga regaskurar. BÆLTER Christen 12 (1743, 1748) Från korinthiska viken blåste en häftig sunnan in i dalen. RYDBERG Ath. 41 (1859). Det häftiga snöfallet natten förut. FrÅdalFjäll 1928, s. 8. – särsk.
[HÄFTIG 1.a.α]
α) (utom i vissa trakter, vard., numera föga br.) om hetta, köld, torka: (mycket) stark, skarp; jfr 2. En häfftigh tårcka påkom. ConsAcAboP 5: 41 (1680). I Juli .. är hettan ännu häftigare (än i juni). ÖDMANN StrFörs. 1: 364 (1799). WESTE 1807.
[HÄFTIG 1.a.β]
β) () i uttr. häftigt väder, (väderlek med) stark vind, hårdt väder, oväder. Alm. 1641, s. 18. SCHULTZE Ordb. 1856 (c. 1755).
[HÄFTIG 1.b]
b) om fors, ström: mycket stark, strid; förr äv. dels om vattendrag (flod, bäck o. d.): som har stridt lopp, dels om källa: som har stark åder. En klar och häftig källa. DALIN Hist. 2: 69 (1750). Häftig flod. LINDFORS (1815). De foro utför den häftiga och långa Muhosforsen. WIRSÉN i 3SAH 2: 159 (1887).
[HÄFTIG 1.c]
c) (numera i sht kok.) om eld: som brinner med kraftig låga, stark. En hefftigh brinnande eld. SCHRODERUS JMCr. 61 (1620). När tu ser en hefftig eld, eller råkar illa brenna tig, ah kom ihog helwetis eld. SWEDBERG Cat. 796 (1709). Det enda sylt, som tål häftig eld är lingon och tranbär. LANGLET Husm. 643 (1884).
[HÄFTIG 1.d]
d) tekn. om sprängämne: som exploderar med så stark gasutveckling att plötslig stöt uppstår, brisant; motsatt: vek. TSjöv. 1890, s. 41. TT 1898, Allm. s. 312.
[HÄFTIG 1.e]
e) () om läkemedel: som värkar kraftigt. LINDESTOLPE Frans. 64 (1713). jfr: Euphorbium .. är thet allerhefftigiste och hetaste stycke som purgerer. BOLAVI A 6 b (1578).
[HÄFTIG 1.f]
f) om sjukdom l. smärta o. d.: intensiv, våldsam, svår; äv. i uttr. gå häftigt, förr äv. vara häftig någonstädes, om sjukdom: härja l. grassera l. rasa ngnstädes. Häftiga hostanfall. Häftig huvudvärk. Een häfftigh snuffua. BALCK Es. 158 (1603). Laga förfall .. ähr swår och heftig siukdom. Lagförsl. 555 (1604). Thenne Biskopen bleff dödh aff Pästilentie, som tå war häfftigh vthi Saxen. SCHRODERUS Os. 2: 559 (1635). En häftig smärta. OSCAR I Straff 20 (1840). Häftig näsblod. TjReglArm. 1858, 1: 179. Koleran gick då häftigt i Norrköping. DE GEER Minn. 1: 134 (1892). ODENIUS 1Celsus 20 (1898).
[HÄFTIG 1.g]
g) om ljud, förr äv. lukt: mycket stark, skarp. MARKLIN Illiger 100 (1818). De skarpa, häftiga åskknallarne. CARLÉN Repr. 216 (1839). Den häftigt brusande skogsströmmen. ENGLUND Ged. 13 (1853).
[HÄFTIG 1.h]
h) () om inbillningskraft: utomordentligt stark o. livlig. En Läsare med häftig inbillningskraft. 2VittAH 2: 543 (1787, 1791)
[HÄFTIG 1.i]
i) () om sluttning o. d.: som stupar l. stiger upp tvärt, brant. MEURMAN (1846).
[HÄFTIG 1.j]
j) bildl., om höjning l. sänkning av pris o. d.: stor o. hastig, (med) "brant" (kurva). FAHLBECK Ad. 1: 411 (1898). På spanmålsmarknaden förnimmes en stark, för att icke säga häftig stegring. GHT 1898, nr 91, s. 3.
[HÄFTIG 1.k]
k) (i sht i vitter stil) som framträder l. sker (hastigt) utan förmedlande övergång (o. därför är påfallande), tvär, abrupt, oförmedlad, oförmildrad, våldsam; markant. Öfvergången från ytterligt tvång till vidsträckt frihet var onekligen mycket häftig. FORSSELL i 3SAH 3: 397 (1888). Häftiga temperaturväxlingar. GHT 1904, nr 279 A, s. 4. Den stora stenöknen .. med dess häftiga motsättningar af pösande rikedom och bottenlöst elände. VALLENTIN London 406 (1912).– ss. adv.: tvärt, oförmedlat, oförmildrat. Ett omslag, som uppträder tämligen häftigt och må hända öfverskrider sin rågång. VRYDBERG i SvTidskr. 1873, s. 525. NORMAN MusUpps. 5 (1880).
[HÄFTIG 1.l]
l) () ss. adv., övergående i bet.: snart. (Bolinus fick anbud) att emot taga Rectoratet i Halmstadh [file:H1901] men kunne intet så häftigt blifwa ledigh ifrån sitt regemente. BOLINUS Dagb. 73 (1676).
[ 2]
2) med försvagad bet., om sak: som överskrider det vanliga l. normala, stor, betydande, mycken; numera bl. (i vissa trakter, med stark pragel aV slangspr.) ss. rent förstärkningsord: "våldsam", "kraftig", "stark". G1R 19: 271 (1548). (Det är) många wigtugha och hefftugha orsaker, som the tilbörliga skulle leggia på hiertat. PERICI Musæus 5: 214 b (1582). Huru manligha han emoot häfftigha synder strijdt haffuer. PJANGERMANNUS PMagni E 2 b (1605). (Slaganfallet) infant sig (åter) til någon häftigare grad på högra sidan. PH 5: 3076 (1751). Att t. ex. köpa ett gammalt uselt bord, låta sätta ett par nya ben på det .. (osv.) och sedan anse sig ha en utmärkt antiqvitet, är med förlof sagdt en smula häftigt. SD(L) 1900, nr 300, s. 1. Man lefde .. i de yttersta tiderna hart före domen. Häftiga ting hörde nu till ordningen för dagen. HÖGBERG Vred. 2: 378 (1906). Fogden och länsmannen kommo hemåkande från ett häftigt kalas. DENS. Storf. 216 (1915). – särsk. ss. adv.: mycket, i hög grad; i nutida slangspr.: "våldsamt", "kraftigt", "starkt". LUDVIGSSON Norman 19 (c. 1550). SVART G1 80 (1561). Therutinnan foor han häfftigt wilse. SCHRODERUS Os. 1: 178 (1635). Thetta förtyckte the andra på Mötet församlade Biskoparna häfftigt. Därs. 571. Och förswagar Fastan icke så häfftigt, som sömnlösan gör. SCHRODERUS Comenius 331 1639; t. texten: sehr). BRENNER Dikt. 1: 194 (1684, 1713) At bränna och svedia på sätt som i västergyllen brukeligit är, kan ej vara godt, ty derigenom dras sältan häfftigt nt. Linné Stenr. 78 (c. 1747). (Bröderna) tyckte, att det var alltför häftigt tilltaget. LÖNNBERG FnordSag. 1: 77 (1870). På oss svenskar verka väl ändå sådana påståenden en smula häftigt, som att . .. SD 1907, nr 181, s. 7.
[ 3]
3) om person: som med lidelse l. iver hängiver sig åt l. går upp i l. omfattar ngt (sorg, fiendskap, begär, åsikt o. d.), ivrig, passionerad. Medan synden och döden äre dhe häfftigste fiender, som alle menniskior uthi thet ytterste mäst anfächta, så tröstade H(ans) F(urstliga) N(å) de sigh sielf medh Gudz ordh. GUSTAF II ADOLF 100 (1622). Då jag var student; var ingen häftigare Kantian än jag. SÖDMANN (1820) i 2Saml. 4: 170. Häftig i sin sorg och ovan att lida, tillbragte hon (osv.). KOLMODIN TacAnn. 1: 196 (1833). Är man för häftig / så springer man för långt förbi sitt mål. HAGBERG Shaksp. 5: (1848). (Hans) häftigaste motståndare. DE GEER Minn. 1: 127 (1892). Pela hade varit en våldsam man, häftig i begär, häftig och ihållande i vrede. HALLSTRÖM Than. 58 (1900). () War han (dvs. konung Götrik) och så häftig, att han slog sig ofta igenum hans (dvs. konung olovs) hoop. VERELIUS Gothr. 74 (1664). – särsk.
[ 3.a]
a) () i förb. med inf.: ivrig (att göra ngt). Om jag intett wore så hefftig att nu på timmen möta min vackra frökens bror (osv.). STENBOCK (o. OXENSTIERNA) Brefv. 1: 6 (1689).
[ 3.b]
b) i uttr. vara häftig på (förr äv. uppå) ngt, vara ivrig med hänsyn till ngt, vara het på ngt; numera bl. (mindre br.) i det bildl. uttr. vara häftig på gröten, vara het på gröten (se HET 4 a α). RUDBECKIUS KonReg. 267 (1615). Inte så häftig på den saken, min vän. BÖRJESSON C12 27 (1858). IdrBibl. 1: 7 (1918).
[ 3.c]
c) () i överförd anv., om sinne, av. sinnestillstånd: ivrig, upprörd, våldsam. SCHULTZE Ordb. 1856 (c. 1755). EKELUND Fielding 102 (1765). Med häftigt sinne på fjället jag språng / Och såg i det vida haf. GEIJER I. 3: 180 1811; anfört ss. yttrat av den blivande vikingen).
[ 4]
4) om handling l. värksamhet l. yttring av känslo- l. viljelivet l. skildring o. d.: ivrig; passionerad; intensiv.
[ 4.a]
a) om handling l. värksamhet: ivrig, energisk. Theris .. hefftige clagen stelte vi .. tilfredz. HT 1895, s. 324 (1563). Den hängifvenhet dertill (dvs. till yrket), som yttrar sig i en häftig verksamhet. LEOPOLD 6: 341 (c. 1820). Den häftigaste agitation 1 pressen. DE GEER Minn. 1: 180 (1892). Än uppgav han (dvs. hunden) häftiga tjut för att kalla på hjälp. LAGERLÖF Holg. 2: 10 (1907); jfr 1 g. – särsk. om strid, tvist o. d.: förbittad, het. Mitt vti hefftigaste feiden (mellan Sverge o. dess många fiender). SWEDBERG Schibb. d 4 a (1716). En häftig kamp imellan Adeln och Menigheten syntes .. förestå. KOLMODIN Liv. 2: 113 (1832). Dispyten blef häftig. PALMÆR Eldbr. 66 (1834); jfr 6.
[ 4.b]
b) Om känsla l. affekt: intensiv. Häftig förskräckelse, oro, ånger. ASTHROPHERUS 28 (1609). Een häfftig kärleek. AWOLLIMHAUS (c. 1669) i 2Saml. 1: 113. De häftigare sinnes-rörelser . ., som yttra sig i våra gerningar. BOETHIUS Sedol. 53 (1782). Häftig sorg. NORDFORSS (1805). (G. IV A.) föll .. än i häftig vrede, än i häftig glädje. CARLÉN Skuggsp. 2: 22 (1865). LARSSON Psyk. 35 (1896). HALLSTRÖM Händ. 64 (1927).
[ 4.c]
c) om yttring av viljelivet, ss. begär, åtrå, längtan, iver o. d.: utomordentligt stark, brinnande. Den unga Ulyssis Son brann af en häftig längtan at återfinna Mentor uti Salenta. EHRENADLER Tel. 898 (1723). Heftig ifver .. Heftig åtrå. SERENIUS (1741). En häftigare åstundan. RÖNIGK Fresenius 131 (1753). Häftiga lidelser. CAVALLIN (1875). LAGERLÖF Holg. 1: 157 (1906).
[ 4.d]
d) () om ord, skildring, "pänna" o. d.: präglad av starka ("brinnande") känslor, passionerad; stundom dels: obehärskad, överilad, dels: hätsk. Thenne war juen ganska häfftigh, härligh och Christeligh bekännelse. SVART Ähr. 84 1560; ifråga om G. I:s avskedstal till ständerna). (Han) Ändrade häruti några alt för häftige ordeformer. BENZELSTIERNA Cens. 73 (1738); jfr 6. Si her! hennes (dvs. "den sörjande turturduvans") klago-sånger, de äro både ömkelige och häftige. NORDENFLYCHT Turt. 3 (1743). Den galla som flutit ur dennas (dvs. Daniel Helsingius') bittra och häftiga penna. PORTHAN BrefSamt. 1: 9 (1774). Denna beskrifning passar, ehuru bitter och häftig den är, tydligen på Esseerna. AGARDH ThSkr. 1: 37 (1842, 1855)
[ 4.e]
e) ss. adv. o. i adverbiella uttr. med bet.: ivrigt, lidelsefullt, passionerat, våldsamt; i sht förr ofta i det adverbiella uttr. på det häftigaste. Man förföljde honom häftigt. Då .. her Göstaf .. på dett heftigeste begärade att vette, hvad adelen ville till dett troligeste .. göre hans kon. Ma: t till tiennst. RA I. 2: 42 (1561); jfr c. Ingen anföll han (dvs. satan) Rå hefftigt som Petrum. SWEDBERG Cat. 741 (1709). Carl (XII) sörjde sin moder djupt och häftigt. OSCAR II 3: 287 (1868, 1889); jfr b. Sobilia grep häftigt sonens hand. HALLSTRÖM Than. 36 (1900). (Judas) trädde nu .. fram till Jesus och .. kysste honom häftigt. Mat. 26: 49 (Bib. 1917). Hon .. skulle .. få börja de häftigt åtrådda studier i matematik. OoB 1990, s. 350; jfr c.
[ 5]
5) () om person: sträng, hård; äv. i överförd anv. om tal, skrivelse o. d. (i denna anv. svårt att skilja från 4 v. 6). G1R 24: 319 (1554). Att the (dvs. de fängsla de rådsherrarna) ödmiuckeligen bedie, att H. F. N. icke will ware dem så häfftigh eller till ded ytterste förföllie. HB 2: 345 (1598). Vtaff thetta häftigha, dogh sannfärdigha taal, wordo Stephani Wederparter .. så .. förbittrade, at (osv.). SCHRODERUS Os. 1: 21 1695; lat. orig.: Hac oratione acri). (Gud) är onda gärningars hefftige straffare. MURÆUS Arndt 1: 30 (1647). SCHÖNBERG Bref 1: 236 (1778).
[ 6]
6)
[anv. utgår från 3]
om person: som i en viss situation icke kan återhålla livliga yttringar av sin vrede, upphetsad, het, uppbragt; ofta i överförd anv., numera företrädesvis om tal, ton, uppträde o. d.: som röjer l. bär vittne om l. kännetecknas av en dylik sinnesstämning. BJÖRKEGREN 260 (1784). Blifva häftig i talet. LINDFORS (1815). Hon blef häftig och nickade hotfullt mot honom. HALLSTRÖM Than. 45 (1900). Det blef ett häftigt uppträde mellan de båda kvinnorna. LEVERTIN Gest. 31 (1903). Vergelin .. började .. i en egendomligt häftig .. ton att överbevisa Jonas. SIWERTZ JoDr. 43 (1928). Ditt tal är häftigt . ., broder. Därs. 132. – särsk. ss. adv.: under l. med upphetsning l. vrede; argt, ilsket, i uppbragt ton, irriterat. Ty straxt han slapp och fant en annan, / Sin Stalbror och sin trogna Medbetient / Then han en liten penning. summa ländt; / Begynt' han ginest häftigt bannan, / Bemötten som en vlf ett menlöst får. RUNIUS Dud. 1: 69 (c. 1710); jfr 3. Han talte högt och häftigt, hans ansigte lågade. EURÉN Kotzebue Cora 130 (1794). (Räven blev ond) Men mutter svarade: "hvarför tar / du vid dej i dag så häftigt, far?" ANDERSSON MickelR 136 (1900).
[ 7]
7) om person: som lätt blir uppbragt l. brusar upp, snar till vrede, hetsig, hetlevrad, lättretad, argsint; äv. i överförd anv., om sinnedag), lynne. (De) som icke äro alt för mycket Hete och hefftighe, icke heller alt för mycket Kalle. L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 678 (1628). Om jag sådant sporde, – / Jag är en häftig karl; jag vet ej hvad jag gjorde! LEOPOLD 1: 443 (1814). Häftig man fattas aldrig förargelse. SvOrdspråksb. 45 (1865). Häftigt sinne ger ledsamma minnen. GRANLUND Ordspr. (c. 1880). Han hade ett häftigt lynne. DE GEER Minn. 2: 76 (1892). HALLSTRÖM Than. 39 (1900).

onsdag 17 juli 2013

DUBBELBESTRAFFNING IGEN


Högsta domstolen (HD) har den 16 juli 2013 (mål nr Ö 1526-13) ännu en gång tagit ställning till frågan om skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen innebär en sådan dubbelbestraffning som är förbjuden enligt artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, närmare bestämt att en och samma person inte får lagföras eller straffas två gånger för samma brott (ne bis in idem). HD kom i ett beslut den 11 juni 2013 (mål nr 4946-12) fram till att den svenska systemet med två förfaranden och dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet inte är förenligt med nämnda principer.
I det här fallet gäller det fråga om resning av en dom av Hovrätten för Västra Sverige, där en företagare dömts för skattebrott. Hovrättsdomen avkunnades under 2012. HD konstaterar i sitt beslut att rättsläget får anses ha ändrats när Europadomstolen, den 10 februari 2009, dömde i målet mellan Zolotuchin och Ryssland. Domen gav uttryck för en tydlig ändring av rättsläget. Tilläggsprotokollet ansågs nu hindra lagföring och dom för ett andra brott i den mån som detta härrör från identiska fakta eller från fakta som i allt väsentligt är desamma som beträffande det första brottet (§§ 80–84 i domen). De kriterier som tidigare ställts upp var inte längre vägledande.
HD beviljade därför resning och återförvisade målet till hovrätten.
Detta innebär att fall där domar om straff enligt skattebrottslagen avkunnats efter den 10 februari 2009 bör kunna resas om den dömde också påförts skattetillägg för samma förseelse.



Genom beslutet i mål nr 4946-12 gick HD ifrån det ställningstagande som domstolen hade gjort i rättsfallen NJA 2012 s. 168 I och II. HD hade i de fallen uttalat att det saknades ett klart stöd i Europakonventionen och Europadomstolens praxis för att generellt underkänna det svenska systemet med två förfaranden.
 
Den upprördhet som HDs senaste beslut vållat är förvånande. Svensk rätt har äntligen anpassat sig till vad som krävs enligt Europakonventionen och EU-rätten. Senkommet men ändå civiliserat.
 
SvD braskar på med kommentarer som "Grova skattebrottslingar kan komma att ges resning och inte bara släppas ur fängelse utan även tilldömas skadestånd". Ja, så är det i en rättsstat. De ska dömas för sina gärningar, men bara en gång. Det borde även journalister veta.
 
Värre är att Mikael Lundholm, statssekreterare i finansdepartementet, säger att det är olyckligt att personer som har blivit dömda för skattebrott inte får de straff de har tilldömts. Det är bekymmersamt eftersom reaktionen mot skattebrott ska vara kraftfull.
 
De har fått ett straff: ett skattetillägg, som kan vara mångdubbelt större än det högsta tänkbara bötesstraffet. Även om de borde tilldömts ett fängelsestraff har de drabbats av en mycket kännbar påföljd.
 
Morgan Johansson, ordförande i justitieutskottet och rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är inte mycket bättre - eller rent av mycket värre. Detta var det värsta som kunde hända, säger han i SvD. Att retroaktiviteten gäller tillbaka till 2009 kan, om jag gör en riktig bedömning, innebära att grovt kriminella personer, en del av dem kopplade till organiserad brottslighet, nu kan få resning och i värsta fall både släppas ur fängelse och få skadestånd. Det är en praktskandal.
 
Ja, även grovt kriminella personer har rätt till en rättssäker prövning i en rättsstat. Och vad är det som är en praktskandal? Att regeringen inte föranstaltat om lagändring? Fram till för en månad sedan hade den HDs bedömning från 2012 att det svenska systemet var förenligt med Europakonventionen och Europarätten att stödja sig på. Många tyckte att HD hade fel i beslutet från 2012, men HD är högsta uttolkare av gällande rätt och dess bedömning är vad som gäller. Visst kunde regeringen utan att invänta ett ställningstagande från HD ha föreslagit lagändring. Men en praktskandal?
 
Amelie Langbys ledare i SvD den 17 juli är mer sansad. Det var dock inte ett pleniavgörande som hon skriver, utan bara fem ledamöter som fattade beslutet. Plenimålet var det som avgjordes den 11 juni  (mål nr 4946-12). 
 
Johan Hellekant som också kommenterar målet i SvD skriver lite förenklat att
bakgrunden är att Europadomstolens stora kammare den 10 februari 2009 klargjorde att ett och samma brott inte får bestraffas två gånger genom dubbla straffrättsliga förfaranden
Vad Europadomstolen sade var att konventionen förhindrar
lagföring och dom för ett andra brott i den mån som detta härrör från identiska fakta eller från fakta som i allt väsentligt är desamma som beträffande det första brottet
I tidigare praxis gjordes en bedömning av huruvida lagföring och dom avsåg i formellt hänseende samma brott.

SvD

 




 





 
 
 

lördag 13 juli 2013

AMAZONS SKATTER

Det amerikanska bokförlaget Amazon sköter sin tyska försäljning via Luxemburg och har därför inte  betalat tysk bolagsskatt på motsvarande nästan en miljard kronor, skriver SvD den 13 juli. Det gör en tysk EU-politiker upprörd och nu kräver han hårdare regler. I artikeln framställs det som ett suspekt beteende: För att runda skattemyndigheten dirigerade onlinejätten Amazon om sin tyska försäljning via Luxemburg.

Det är inte konstigare än att Amazons försäljning på nätet till Tyskland tycks ske från ett dottebolag i Luxemburg, och då hamnar resultatet där och beskattas enligt luxemburgska regler. Varför skulle Amazon inte etablera sig i det land där det är skattemässigt fördelaktigast om det är lämpligt i övrigt?

Som vanligt när det gäller internationell beskattning är det fråga om en kamp mellan länderna om beskattningsunderlaget. Det följer varken av Guds vilja eller av någon naturlag att eller var bolagsskatt ska betalas. Det följer av lag stiftad av människor. Man kan utgå från att Amazon inte överskrider några lagregler. Varför skulle Tyskland få beskatta ett luxemburgskt företag för dess verksamhet i Luxemburg? Såvitt jag vet finns ingen överenskommelse mellan Tyskland och Luxemburg om att så skulle få ske. Att kunderna finns i Tyskland innebär i sig inte att verksamheten bedrivs där från fast driftställe/permanent establishment, vilket normalt krävs för att rätten att beskatta. Inget konstigt med det.

Även i Storbritanninen upprörs man av att Amazon inte betalar tillräckligt i skatt (The Guardian 2 July) i UK.

När ska politikerna inse att bolagsskatten är helt feltänkt, relativt enkel att kringgå, är extremt komplicerad och dyrbar, skadlig för investeringar och tillväxt och OBETYDLIG. Bortsett från i Norge har bolagsskatteinkomsterna aldrig under åren 1990-2011 överstigit 5 procent av BNP i något av OECD-länderna (i något enstaka fall 6,1 eller 5,9). I de allra flesta fall har skatteinkomsterna legat på 1,5 - 3 procent av BNP. Genomsnittligt för hela OECD har skattens andel av BNP gått från 2,2 procent 1965 via 3,7 procent år 2007 till 3 procent 2011.

Det finns ett mycket bättre sätt att komma till rätta med vad som uppfattas som ett problem - avskaffa bolagsskatten. Alla skulle tjäna på det utom skattekonsulter och skatteakademiker. Utan bolagsskatt skulle Amazon kanske etablerat sig i Tyskland om det vore bäst för verksamheten. Det skulle givit tyskar sysselsättning och lön (att beskatta).

Mervärdesskatt - som är en mycket effektivare skatt och som inbringar mångfaldigt större skatteinkomster - beskattas i konsumtionslandet.

fredag 12 juli 2013

BOLAGSSKATTEN I USA

David E. Brunori kommenterar förslag att sänka bolagsskatten i vissa stater i USA i sin blog på Taxanalyst.

Virginia Republican gubernatorial candidate Ken Cuccinelli is proposing to cut the state corporate income tax from six percent to four percent over the next four years.

Han avslutar mer orden
But the corporate income tax is a bad tax. It is increasingly used to try to export tax burdens (which is a trick to provide more government without paying for it). Indeed, the Commonwealth Institute of Virginia (a very liberal bunch of folks) points out that out of state corporations pay three quarters of the tax in Virginia. And the institute thinks that is a good thing!

The tax is inefficient, ineffective, and impossible to impose in a meaningful way in a global economy. The tax does not serve as a benefits tax, does not increase progressivity, and does not raise a lot of revenue. It does keep an army of state tax lawyers, accountants, economic development grifters, and others in the corporate tax industrial complex employed. Cuccinelli does not go nearly far enough.
Jo visst är det så.



onsdag 10 juli 2013

KULTURSPONSRING

Det är svårare för kultursektorn att uppmuntra sponsring än vad det är för den mer synliga idrotten. Desto viktigare då att finna vägar som underlättar för kultur och näringsliv att mötas

skriver Siri  Steijer i en ledare i SvD den 10 juli.

Jo, så är det. Sponsring kan i värsta fall vara straffbart för vd och styrelse. Som aktieägare måste jag lita på att företagsledningen inte använder företagets tillgångar till något som inte är till nytta för företaget. Som borgenär måste jag lita på att företagsledningen inte agerar så att jag inte får betalt för mina fordringar.

För att sponsringen ska bli avdragsgill (min kurs.) måste företaget i sin skattedeklaration redovisa en motprestation från den som sponsras. En sådan motprestation kan vara att fotbollspelare bär företagets logga på matchtröjan

skriver hon vidare.

Jo.  Men hela det problemet bortfaller om bolagsbeskattningen avskaffas. Då görs inga investeringar av skatteskäl.

Det egendomliga är att skattemyndigheten kan ifrågasätta avdragsrätten för en sponsringskostnad trots att företagsledningen under straffansvar eller risk för skadeståndskrav får antas ha bedömt att kostnaden gagnar företaget.

Om Skatteverket underkänner sponsringen
 räknas transaktionen i stället som en gåva och beskattas fullt ut. Dagens system är uppenbart utformat för sport, varför det kanske behövs andra regler för sponsringen av kultur
skriver Siri Steijer.

Njaä. Någon gåvobeskattning har vi inte längre. Skriv hellre att transaktionen inte är avdragsgill, så missförstår ingen. Dagens system är inte alls "uppenbart utformat för sport". Ingen har tänkt på sport och sponsring när skattelagen urformades. Principen är att avdrag medges endast för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande (16 kap. 1 § inomstskattelagen (1999:1229). Kan det visas att kostnader för sponsring haft sådan effekt är de avdragsgilla - även om betalningen gått till en skådespelare.

DN

tisdag 9 juli 2013

EN LITER JORDGUBBAR

Vi som varit med ett tag vet hur en liter jordgubbar ska se ut. Jordgubbar i en kartong med räta vinklar och 1 decimeters sida. En kubikdecimeter helt enkelt. Så ser det inte ut numera. En liten kartong med sneda sidor. 60 cl visar det sig vara, när man mäter lite noga.

Jag köpte jordgubbar i dag utanför ICA-butiken i Lindesberg. Före mig ville en man köpa en liter. "En kartong", svarade flickan som sålde. Helt korrekt. Jag tänkte att hon fått instruktion att säga så, för att kunden inte skulle kunna anklaga butiken för fusk.

Men på skylten stod det faktiskt 1 liter jordgubbar. Ajaj, ICA.

ASTRA ZENECAS VD PASCSAL SORIOT

Om Sverige skulle ha lägre bolagsskatt då skulle Astra Zeneca tillverka mera här. Det säger Pascal Soriot i sin första stora Sverigeintervju med SvD den 9 juli.

Självklart. Det vet ju även du, Anders Borg. Vad väntar du på?

måndag 1 juli 2013

KONTAMINATION 7

Enligt en notis i SvD den 1 juli (papperstidningen s. 15) "ligger [Sydafrikas förre president Nelson Mandela] av allt att döma för sitt yttersta".

ska det förstås heta. Eller att "han ligger för döden".

Nr 6