måndag 31 december 2012

UPPOCHNED

Åkte förbi Operan den 25 december.  Flaggan var hissad. Uppochned!!! Kronan underst uppochned, texten OPERAN överst uppochned!!!

Den 31 december hörde vi Beethovens nia i Engelbrektskyrkan. Vi hörde också personalen som pratade och reste sig, satte sig igen så bänken (rad 45) skakade, reste sig igen, öppnade en dörr, stängde den, öppnade igen, gick ut, kom in, satte sig.... Under nyårstalet, som knappast hördes  eftersom högtalaren inte var påslagen i vår del av lokalen, var jag tvungen att be dem vara tysta. (Efter 3/4-delar av talet märkte någon att högtalarljudet inte var påslaget.) Mot slutet av konserten började en packa upp blommor med ljudligt prassel.

Proffs?

fredag 21 december 2012

EQT

Skatteverkets kamp mot riskkapitalbolagen har nu nått även EQT. Dess konstruktion tycks dock vara lite listigare än andra riskkapitalbolags. Det svenska bolaget tycks inte haft sina key exeutives anställda hos sig. De har varit verksamma i utländska bolag. Detta gör att de inkomster som enligt Skatteverket borde ha redovisats i det svenska bolaget redovisats i ett holländskt bolag. Det finns därför - till skillnad mot andra riskkapitalbolag - inga dolda lönekostnader i det svenska bolaget för vilka sociala avgifter ska betalas. Därför riktas skattekrav enbart mot det svenska bolaget.

De faktiska omständigheterna framgår dock inte av tidningsnotiserna.
SvD
SvD

torsdag 20 december 2012

BESKATTNING AV REVISORER OCH REVISIONSBYRÅER

Äntligen tycks Skatteverket ha kommit till skott vad gäller beskattningen av revisorer och revisionsbyråer, som organiserat sig i aktiebolagsform. På sin hemsida redovisar Skatteverket sin inställning på följande sätt.
I många konsultföretag tillämpas delägarprogram som innebär att anställda konsulter kan få köpa aktier i bolaget för till exempel 10 kronor och sedan kan få till exempel 10 000 kronor i utdelning varje år. Frågan är om det pris som betalas för aktierna är marknadsvärdet eller om aktieköpet sker på förmånliga villkor och därför ska ses som en värdepappersförmån.
Delägarsystemet innebär att mer erfarna konsulter, som från början är anställda i ett rörelsedrivande bolag, kan få köpa in sig i moderbolaget när de ska tas upp i delägarkretsen. I moderbolaget finns endast delägare anställda. Nya delägare får i vissa fall köpa ett bestämt antal nyemitterade aktier i bolaget, till exempel 25 stycken. Förvärvet avser i princip ett "tömt" bolag eftersom utdelning baserad på föregående års resultat redan har delats ut till dåvarande aktieägare. Delägarna är alltså gemensamt ansvariga för att arbeta upp nästa års resultat som de sedan får del av i form av utdelning året därpå. Detta benämns ibland "naken in - naken ut".
Det pris de betalar - exempelvis 10 kronor per aktie - motsvarar kvotvärdet vid köpet och ändras inte över tiden. Delägarna kan aldrig sälja aktierna för mer än vad de betalat. Mot den bakgrunden anser flera konsultbolag att marknadsvärdet för aktien är just det priset som bolaget har bestämt. Någon annan marknad att jämföra med finns inte enligt dessa konsultbolag. Vidare menar många bolag att det finns en risk i ägandet, bland annat att bolaget alltid har skadeståndskrav emot sig. Delägarna måste därför vara beredda att skjuta till kapital om så behövs. Dessutom har de krav på inlåning till byrån med visst belopp per aktie utan säkerhet för aktien. Den lösningen har valts i stället för att använda ett högre pris på aktien.
Skatteverket anser för sin del att det innebär en förmån att få köpa aktier i konsultbolaget för exempelvis 10 kronor per aktie eftersom aktieinnehavet varje år ger en avkastning motsvarande en andel av årets upparbetade vinst. Varje aktie ger utdelning i storleksordningen 10 000 till 15 000 kronor.
Ett marknadsvärde kan enligt Skatteverket aldrig bestämmas genom att en arbetsgivare ensidigt bestämmer priset för aktien oavsett dess ekonomiska värde. Om det inte går att köpa aktien på den öppna marknaden, får värderingen grundas på ett hypotetiskt resonemang. Vad hade en konsult i företaget eller någon annan varit beredd att betala för att få köpa aktier som varje år berättigar till utdelning av hela årsvinsten om prissättningen varit fri?
En väsentlig fråga är om de höga utdelningarna endast ska ses som en följd av de förmånliga 3:12-reglerna - såsom många konsultbolag anser - eller om utdelningarna också påverkar aktiens värde vid förvärvstillfället.
Skatteverket anser att marknadsvärdet får man fram genom en avkastningsvärdering med beaktande av villkor och verkliga kostnader för ägandet som har påverkan på värdet för delägaren. Skatteverket har för avsikt att låta domstolarna pröva frågan.
Jag kommenterade saken redan för ganska exakt två år sedan när frågan började diskuteras.

Till redogörelsen ovan torde böra tilläggas att delägarskapet lär kräva att vederbörande bidrar till företagets intjäning. För att det ska bli någon vinst att dela ut krävs arbetsinsats av aktieägaren. Aktien i sig saknar annat värde än vad aktieägaren kan erhålla när han i framtiden lämnar företaget, dvs. samma belopp som han en gång erlade. Nuvärdet av vad han då erhåller är dessutom lägre än förvärvskostnaden. Något förmånsvärde motsvarande mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och förvärvspris att beskatta kan därför inte förligga.

Däremot kan man säga att aktieägandet är en biljett till att få värdet av sin arbetsinsats (delvis) omvandlad från lön till utdelning. Den förmånen skulle möjligtvis - åtminstone teoretiskt - kunna åsättas ett värde. Mer framkomligt torde vara att utdelningarna betraktas som lön, eftersom företaget inte fått något kapitaltillskott som kunnat generera vinster av den storlek som redovisats. Utdelningen är helt enkelt en i enlighet med särskilda lagregler omrubricerad lön.

Konstruktionen torde vara helt betingad av 3:12-reglernas utformning. Dessa avser uttryckligen att gynna ägare till företag med höga lönekostnader. Det är faktiskt meningen att oavsett vad uttagen till fåmansföretagens ägare kallas, ska de i beskattningshänseende behandlas som utdelning endast i begränsad omfattning. I det här speciella fallet är begränsningen tämligen liten, eller  - annorlunda uttryckt - rätten att behandla dem som utdelning är mycket generös.

SvD


torsdag 13 december 2012

ÄR KOSTNAD FÖR KLIMATKOMPENSATION AVDRAGSGILL?



SvD har den 12 december en debattartikel som handlar om att Saltå Kvarn inte skulle få avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för vad som avses vara klimatkompensation. Företaget betalar ett belopp för trädplanteringar i Uganda, som totalt sett ska binda koldioxid motsvarande utsläpp från företagets alla transporter. I princip skiljer sig inte detta systen från systemet med utsläppsrätter som företag med stora utsläpp måste köpa av företag som genererar energi utan att släppa ut växthusgaser. Kostnaden för dessa utsläppsrätter är utan varje tvivel avdragsgilla. En skillnad är att systemet med utsläppsrätter är påtvingat genom lagstiftning, i Saltå Kvarns fall synes det vara frivilligt. Detta ses av Skatteverket som en gåva, och gåvor är inte avdragsgilla.

Mats Pertoft (Mp) som sitter i skatteutskottet har ställt en fråga till finansminister Anders Borg i ärendet.





Kostnaderna för klimat­kompensation går till trädplanteringar som totalt sett binder koldioxid motsvarande företagets alla transporter. Detta är varken ett bistånd, gåva eller sponsring, utan en marknadsdriven och tredjepartscertifierad tjänst, ungefär som annan miljömärkning.

Nu lär väl Anders Borg knappast kunna kommentera Skatteverkets beslut. Det är Skatteverkets sak att tillämpa gällande rätt, och i sista hand är det en domstols sak att avgöra vad som är rätt. Först därefter är det politikernas sak att - om så befinnes lämpligt att ändra lagstiftningen.

Som medborgare kan man häpna över att lagen skulle ha den innebörd som Skatteverket hävdar. Det kan dock inte uteslutas. Det är bara ytterligare ett exempel på de idiotiska gränsdragningar som systemet med beskattning av företagsvinst föranleder. Ett företag må vara aldrig så samhällsonyttigt och deras kostnader för att skapa intäkter må ha aldrig så skadliga effekter - men de är avdragsgilla om inget undantag föreligger. T.o.m. kriminell verksamhet kan vara skattepliktig (RÅ 2005 ref. 14) och dess kostnader avdragsgilla.

Ett företag kan normalt fatta vilka kostsamma och misslyckade affärsbeslut som helst och ändå ha rätt till avdrag för deras kostnader, och det även om besluten leder till företagets undergång. Affärsmässigheten är inte Skatteverkets sak att bedöma.

Men avdrag för gåvor är inte tillåtna. Det finns nämligen ett uttryckligt förbud om det i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL). Bestämmelsen står visserligen numera under rubriken Levnadskostnader mm men har i alla tider ansetts tillämplig även på aktiebolag. I inkomstslaget näringsverksamhet finns det i 16 kap. regler om i vilken utsträckning avdragsrätt föreligger för bl.a. representation, forskning och vissa bidrag. Det har därför blivit en rättsfråga av stor betydelse vad som är gåva/sponsring/representation och vilka slag av forskning och bidrag till forskning mm som faller innaför resp. utanför avdragsrätten.

Det finns några riktiga godbitar i praxis. T.ex. att avdrag för bidrag till Kungliga Operan vägrades en av Operans huvudsponsorer, medan avdrag för bidrag till två föreningar som ville skydda pilgrimsfalksbeståndet i Sverige medgavs bryggeriföretaget Falcon AB. Flera företag har vägrats avdrag för bidrag till t.ex. Forskningsstiftelsen SSE-MBA vid Handelshögskolan i Stockholm. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i ekonomi, företagande och ledarskap. Domen överklagades till Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) som emellertid vägrade prövningstillstånd. Gränsdragningen för gåvor på rena struntbelopp har drivits upp till Regeringsrätten.

Skatteverkets beslut baseras också på att man anser att kostnader för klimatkompensation inte ger en motprestation.

Man må tro vad man vill både om växthuseffekten och effekterna av klimatkompensation. Ingen kan dock rimligen tvivla på att ledningen för Saltå Kvarn anser att det har affärsmässig betydelse att ta på sig kostnaden för klimatkompensation. Det är notoriskt att många människor är bekymrade över växthuseffekten - vare sig den finns eller ej. Det torde inte behöva ledas i bevis att det finns en marknad och köparkrets som attraheras av företag som har miljöprofil, och som på ett eller annat sätt är beredd att betala för den extra kostnaden för klimatkompensation.

Saltå Kvarn pekar på att klimatkompensationen av transporter är helt nödvändig för att man som ansvarstagande företag överhuvudtaget ska kunna importera och erbjuda svenska konsumenter ekologisk mat från andra länder, vilket motsvarar halva företagets omsättning. Detta är en självklar del av Saltå Kvarns affärsverksamhet och affärsmodell. Det kan, som Skatteverket gör, inte jämställas med allmänt goodwill-skapande sponsring och gåvor.


Det spelar därför ingen roll om bönderna i Uganda inte lämnar någon motprestation.

Avskaffa bolagsbeskattningen så slipper vi även den här typen av fullständigt onödigt juridiskt hårklyveri.

 


 

tisdag 11 december 2012

UTLÄNDSKA INVESTERINGSFONDER FÅR TILLBAKA KUPONGSKATT

Kammarrätten i Sundsvall avgjorde den 28 november 2012 en rad mål om beskattning av utländska investeringsfonder (mål nr 487-12 m.fl.). Frågan i målen är om fonderna haft rätt till återbetalning av svensk kupongskatt som innehållits på aktieutdelningar i svenska aktiebolag.

Kammarrätten har redan tidigare i ett stort antal domar den 15 februari 2012 (mål nr 27-10 m.fl.) ändrat underinstansens domar och beslutat att kupongskatt i liknande fall skulle återbetalas. Den huvudsakliga motiveringen var att de svenska bestämmelserna medför att Sverige behandlar investeringsfonder som inte är hemmahörande i Sverige på ett sätt som kan avhålla investeringsfonder hemmahörande i en annan medlemsstat från att investera i Sverige och att detta förhållande utgör en sådan restriktion för den fria rörligheten för kapital som i princip är förbjuden och att skillnaden i behandling inte kunde rättfärdigas.

I tre mål rörande ett finskt arbetspensionsförsäkringsbolag som Kammarrätten avgjorde den 21 mars 2012 (mål nr 437-10 m.fl.) ansåg rättens majoritet att bolaget inte kunde jämföras med svenska motsvarigheter och att därför i formell mening någon diskriminering inte förelåg. Kammarrätten ansåg därför att det svenska uttaget av kupongskatt inte utgjorde en restriktion mot fria kapitalrörelser som är förbjuden i EU-rätten. Därmed medgavs inte återbetalning.

Målen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Så vitt jag vet har prövningstillstånd inte meddelats än, men att så kommer att ske torde vara självklart. Frågan är av principiell betydelse, avser tillämpningen av EU-rätten, berör ett mycket stort antal fonder och avser miljardbelopp.

ÄNTLIGEN! SLOPA BOLAGSSKATTEN

Äntligen har en politiker uttalat orden: slopa bolagsskatten.

I SvD den 11 december föreslår Erik Bengtzboe, förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet (Muf) fyra skattereformer: 1) Synliggör arbetsgivaravgifterna (borde väl inte kräva någon lagstiftning), 2) Höj grundavdraget (för att slippa rundgång med skatt in och bidrag ut), 3) Platt inkomstskatt (proportionell skatt) samt 4) Slopa bolagsskatten.

Häromdan föreslog Michael Devereux, director of the Centre for Business Taxation at Oxford University, i Financial Times lite uppgivet att det bästa sättet att lösa problemen med bolagens skatteplanering kanske vore att låta bolagsskatten tyna bort genom att länderna successivt sänker bolagsskattesatsen till 0 procent.


EB  verkar mera engagerad och pådrivande. Härligt. Här har du ett antal argument för ditt förslag att avskaffa bolagsskatten.

Påminnas kan om Anders Borgs flera gånger upprepade, av OECD framhållna, uppfattning att bolagsskatten förmodligen är den mest skadliga skatten för tillväxt och investeringar. Denna lekstuga för akademikerna och guldgruva för skattekonsulterna.

Erik Scheller, förste vice ordförande i Liberala ungdomsförbundet gillar inte detta. Av en kommentar i SvD den 13 december att döma, tycks han tro att skattebortfallet av på grund av bolagsskattens avskaffande skulle bli ett belopp motsvarande dagens bolagsskatteintäkter.




fredag 7 december 2012

TAX EVASION, TAX AVOIDANCE

The European Commission has presented an Action Plan for a more effective EU response to tax evasion and avoidance. It sets out a comprehensive set of measures, for now and for the future, to help Member States protect their tax bases and recapture billions of euros legitimately due.


Enligt EU-kommissionens beräkningar förloras inom EU varje år omkring 1 000 miljarder euro i skatteintäkter till följd av skatteundandragande och skatteflykt. Detta vill kommissionen nu komma till rätta med och den 6 december presenterade man därför en handlingsplan för effektivare EU-åtgärder på området.


Dessutom antogs två rekommendationer för att få medlemsstaterna att vidta omedelbara och samordnade åtgärder mot vissa akuta problem. Den ena rekommendationen handlar om att lägga grunden för ett starkt EU-motstånd mot skatteparadis och är mer långtgående än nuvarande internationella åtgärder. Medlemsstaterna uppmuntras att använda gemensamma kriterier för att identifiera skatteparadis och sätta upp dem på nationella svarta listor.
 
Den andra rekommendationen handlar om aggressiv skatteplanering. Olika metoder föreslås för att hantera kryphål som vissa företag, enligt kommissionen, utnyttjar för att slippa betala skatt. Medlemsstaterna uppmanas i rekommendationen också att stärka sina dubbelbeskattningsavtal.
 
Andra initiativ som föreslås ihandlingsplanen är en uppförandekod för skattebetalare, ett EU-skatteregistreringsnummer, en översyn av bestämmelserna mot skattefusk i viktiga EU-direktiv och gemensamma riktlinjer för att spåra penningflöden.
 
Handlingsplanen och rekommendationerna kommer nu att läggas fram för EU:s finansministrar och Europaparlamentet.

George Osborne, Storbritanniens finansminister, sänker bolagsskatten för att stimulera näringslivet och attrahera utländskt kapital, samtidigt som han upprörs över att företagen inte vill betala skatt i UK. Hur ska han ha det? Fortsätt att sänka så försvinner problemet med bolagsskatteflykten.

torsdag 6 december 2012

CARRIED INTEREST ÄR FÖRVÄRVSINKOMST

Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom den 6 december ändrat ett beslut av Skatteverket och ansett att carried interest från ett riskkapitalbolag utgör prestationsbaserad förvärvsinkomst och inte kapitalvinst. Domen gäller NC Advisory AB (Nordic Capital). Domen avser både inkomsttaxeringen och arbetsgivaravgifter. Domstolen har ansett att sk carried interest, som ytterst tillfaller dem som administrerar riskkapitalfonderna (key executives), utgör inkomst för bolaget men medger avdrag med samma belopp som lön till key executives. I praktiken innebär det för NC Advisory AB att underlaget för arbetsgivaravgifter höjs. Bolaget tillgodoförs avdrag för de påförda extra avgifterna. Domen lär överklagas och avgöras först i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverkets beslut innebar att endast den ersättning, som de som var anställda på riskkapitalbolaget och som genom låneavtal fått ta del av vinsten, skulle betraktas som arbetsinkomst och belastas med arbetsgivaravgift. Dessutom utgick skattetillägg med halvt belopp. Den delen av Skatteverkets beslut stod sig vid domstolsprövningen. Genom Förvaltningsrättens dom skall alltså även ersättningen till key executives betraktas som lön och belastas med arbetsgivaravgift. Något yrkande om skattetillägg gjordes inte i den delen.

Förvaltningsrätten delade Skatteverkets och Allmänna ombudets uppfattning att carried interest är en inkomst som utgår på grund av key executives och managementteamens prestationer. Den utgör därför skattemässigt ersättning för förvärvsarbete. Den prestation som avses har utförts inom ramen för anställning i Nordic Capital.

Även om key executives inte längre är ägare till Nordic Capital är det dessa personer som leder och kontrollerar fondstrukturen och Nordic Capital-gruppen. Förvaltningsrätten ansåg därför att det har gjorts mycket sannolikt att key executives har kunnat styra ersättningen i form av carried interest från Nordic Capital till Initial Limited Partnerbolag. Eftersom carried interest är en ersättning för de prestationer som anställda i Nordic Capital har utfört ska den beskattas hos detta bolag.

Arbetsgivaravgifter
Den del av carried interest som har utbetalats till Initial Limited Partnerbolag, och som inte har utgått till personer med Participating Loan Agreements, har tillkommit key executives i deras egenskap av anställda i Nordic Capital. Beloppen utgör därför lön från bolaget.

Dessutom ansåg förvaltningsrätten att carried interest som utbetalats via Participating Loan Agreements är en inkomst som tillfaller innehavarna med anledning av deras prestation. Den utgör därför ersättning för förvärvsarbete. Eftersom carried interest har kommit innehavarna tillgodo i deras egenskap av anställda i Nordic Capital utgör beloppen lön från bolaget.

Slutsatsen blev att förvaltningsrätten höjde Nordic Capitals inkomst av näringsverksamhet avseende oredovisad carried interest. Underlaget för arbetsgivaravgifter höjdes med motsvarande belopp och bolaget medgavs avdrag för lönekostnader.

Bolaget hade inte lämnat några uppgifter i sina deklarationer och därmed fanns grund för eftertaxering, efterbeskattning och skattetillägg avseende PLA-avtalen. Skatteverket hade satt ned skattetilläggen till hälften och enligt förvaltningsrätten fanns inte skäl för ytterligare befrielse.


SvD


tisdag 4 december 2012

FINANCIAL TIMES HAR SETT LJUSET

Michael Devereux, director of the Centre for Business Taxation at Oxford university,  har skrivit följande artikel i FT den 3 december.

 

The best reform of corporation tax would be its abolition

George Osborne is expected to announce a “£10bn tax dodging clampdown” in his Autumn Statement on Wednesday. That follows weeks of growing anger in some quarters at the tax affairs of multinational companies. But even before the debate about corporation tax payments, or the lack of, by Starbucks, it would have been more surprising if the chancellor had been silent on this issue. It is hard to recall a Budget in recent times that did not include an intention to clamp down on tax avoidance.

Most people would accept that tax avoidance schemes designed to exploit defects in legal drafting are abusive and should be closed. But the broader problem is the structure of the international tax system. And that is something that Mr Osborne has limited power to change.

The system that has grown up over the past century imperfectly allocates taxing rights to national governments and is full of contradictions as to where different forms of income are taxed. That gives companies opportunities to choose the form and location of both their activity and their profit.

It also creates a dichotomy for governments, seen clearly in the UK. On the one hand, the government is desperate to stimulate economic activity. Reducing the corporation tax rate to 22 per cent is an attempt to do so by competing for the activity of mobile global companies. On the other, the government would also like to generate tax revenue from mobile activities. If it is increasingly concerned about the latter, what policies are available?

One, apparently favoured by the Public Accounts Committee, is naming and shaming. This works best for household names, such as Starbucks and Amazon, which may suffer from consumer boycotts – but it hardly seems fair to target them because they are well known. Nor does it seem fair to shame companies that are meeting their legal obligations, even if they are taking advantage of the iniquities of the international tax system. Naming and shaming can also undermine the integrity of the tax system – if people are told that others are not paying their fair share of tax, they may be less likely to comply themselves.

A second approach could be to provide greater resources to HM Revenue & Customs. That might be welcome, but it doesn’t address the underlying problem, which lies in the law, not in its enforcement.

What about patching up the system with more anti-avoidance rules?

Comparison has been made with the German system that limits relief on interest deductibility for heavily-indebted companies. The UK has introduced a worldwide debt cap, but has been reluctant to go further on the grounds that its relatively generous treatment of interest gives the UK a competitive advantage. But encouraging UK companies to load up with debt is a dubious way of reconciling collecting tax revenue with maintaining a competitive position. Yet tightening these rules would not, in any case, address the issues identified by the Public Accounts Committee.

Other options for unilateral action are limited by existing international agreements – both bilateral double taxation agreements and EU obligations. For example, it might be tempting to tax royalty payments made by a UK company to a sister company elsewhere. But existing treaties prohibit withholding taxes on royalties within the EU.

If there are no easy fixes in anti-avoidance rules, is there a prospect of fundamental reform? Unfortunately, it does not seem likely. The leading contender for reform is a proposal that has been discussed for more than 10 years for a common consolidated corporate tax base. Companies would calculate only their EU-wide profit, and would not need to divide profit between member states. But the proposal, which would anyway not deal with profit outside the EU and has other disadvantages, shows little sign of being implemented, not least because of UK opposition.

There is one other possibility: that corporation tax may simply wither as governments compete to reduce rates, without finding the political will to reach a better long-term solution to the allocation of international profit. Given the costs to society created by existing corporation taxes, this would at least constitute an improvement.
Här finns mer att läsa.

Ett helt onödigt problem har den 6 december fått ett otillfredsställande lösning i Kammarrätten i Stockholm SvD

EU-kommissionären Algirdas Semeta från Litauen vill skärpa jakten på skatteplanerare och skatteflyktingar. Såvitt gäller jakten på bolagsskatter kan Semeta rekommenderas ett besök i Estland. Estland beskattar inte bolagsvinster (förrän de delas ut) och har därför inga problem med bolagsskatteflykt. Det finns ingen skatt att fly från.
 
 


torsdag 22 november 2012

GLÖM INTE BOLAGSSKATTEN

PJ Anders Linder skriver i SvD den 22 november apropå OECDs rapport om Sveriges innovationspolitik."Vänta inte tills storföretagen har stuckit.--- Innovativa små och medelstora företag måste få mer uppmärksamhet och bättre förutsättningar", skriver han. "Ska offentliga medel satsas någonstans är det just där. Det behövs bättre tillgång på riskvilligt kapital, särskilt i bolagens tidigaste skeden. Sänkt kapitalskatt, sänkt skatt på optioner, mer pengar till Vinnova och mer välvillig behandling av investeringar i tillväxtföretag är förslag på reformer att utreda. Ta dem på allvar."

Han glömmer bolagsskatten, den skatt som riktar sig särskilt mot tillväxande företag och tar 26,3 procent av tillväxten. Varför ska först skatt dras in för att därefter betalas ut efter byråkratisk bedömning? Där någon riskerar andras pengar. Lämna ett exempel på ett företag som vuxit sig stort och framgångsrikt på det sättet.

Varför beskattas företagens vinster?

onsdag 21 november 2012

TILLÄGGSDIREKTIV FÖR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN

Företagsskattekommittén har den 15 november fått tilläggsdirektiv.

 
Enligt de ursprungliga direktiven skulle Företagsskattekommittén slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2013. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 31 mars 2014.
 
Förlängningen har antagligen att göra med att en utredning tillsattes den 15 november för att förenkla beskattningen för enskilda företagare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Den utredningen ska redovisas den 1 oktober 2014. 
 

FÖRENKLAD BESKATTNING AV SMÅFÖRETAG

Regeringen har tillsatt en utredningsman (justiterådet Anita Saldén Enérus) att utreda förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (dir. 2012:116).

Välkommet och välbehövligt.

Så länge några uttag inte görs från den enskilda firman eller handelsbolaget borde företaget inte beskattas. Samma princip som i fråga om aktiebolag således. Tillgångarna är visserligen inte juridiskt inlåsta på samma sätt som i aktiebolag, men det framgår av bokföring och bokslut om med vilka belopp uttag gjorts.

 
 

onsdag 14 november 2012

ARLANDABANAN - DOM I KAMMARRÄTTEN

Kammarrätten i Stockholm har i sin vishet funnit att 13 procent är en marknadsmässig ränta på det lån på 35 år som det bolag som driver Arlandabanan fått av sitt moderbolag. Skatteverket som i Förvaltningsrätten tyckte att 7 procent var rimligt hade då viss framgång, men Förvaltningsrätten tyckte att 8,5 procent var lämpligare.

Var i världen kan man få fast ränta i 35 år på 13 procent på ett lån? När man dessutom till 100 procent äger låntagaren?

Vilka företag vågar planera för en avkastning på lånat kapital i 35 år på mera än 13 procent?

Det skulle vara intressant att se på vilken nivå räntan skulle hamnat om Sverige hade avskaffat bolagsbeskattningen.

Skattteverket meddelar att man inte överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen. Det vore nog f.ö. meningslöst, eftersom HFD inte prövar utrednings- och bevisfrågor utan bara principfrågor.

SvD

söndag 11 november 2012

PUERTO RICO - EKONOMISK FRIZON

Per Gudmundson skriver på ledarsidan i SvD den 11 november om Puerto Rico som ekonomisk frizon, där företagen slipper betala bolagsskatt.  Puerto Rico är inte en amerikansk delstat utan ett självstyrande territorium under amerikansk kontroll. Enligt Wikipedia fick Puerto Rico 1952 en författning som deklarerar Puerto Rico som en Fritt Assiocierad Stat till USA. Nu har Puerto Rico röstat för att få bli en delstat.

Till skillnad mot de ekonomiska frizoner som föreslås i Sverige (nystartzoner) har Puerto Rico fördelen att vara enkelt att geografiskt avgränsa.

Men inte ekonomiskt.

Gudmundson skriver att Microsoft bränner cd-skivor med programvaror i Puerto Rico med några hundra anställda. I Washington har Microsoft 40 000 anställda, som - får man anta - arbetat fram underlaget. Man kan undra var det stora värdet av produktionen uppkommit. Eller behöver man undra över det?

Inom lagens ramar - fortfarande enligt artikeln - redovisas 47 procent av bolagets intäkter i Puerto Rico, och på så sätt  har bolaget under de senaste åren undvikit att betala omkring 4 miljoner dollar om dagen i bolagsskatt.

Washington tycker kanske inte att det var så bra att skattefriheten skulle vara så effektiv. Nu säger Microsoft att genom möjligheten till skattefrihet för en stor del av vinsten kan bolaget "stärka sin närvaro på fastlandet". Kanske det. Vem kan påstå något annat?

Vad är viktigast? Företagets existens eller bolagsskatten?

Samma dag kritiserar Andreas Cervenka med sin ständigt lika tröttsamt skämtande jargong den världsomspännande trenden av nedsättningar av bolagsskattesaten. Min kommentar finns här.










fredag 9 november 2012

MÖT VARSELVÅGEN

Varselvågen rullar över Sverige. Orsakerna är globala, men vi kan och måste agera på hemmaplan, skriver SvD på ledarplats den 9 november. Kväv inte gasellerna, skriver man.
Var finns framtidens jobb? I de snabbväxande, innovationsdrivna och entreprenöriella företag som brukar kallas gaseller. De står för en tredjedel av alla nya jobb i landet, trots att de utgör mindre än en halv procent av aktiebolagen. Fler sådana företag kan man få genom att sänka kapitalvinstskatten, som på ett oproportionerligt sätt drabbar just snabbväxande företag.
 
Förvisso. Men det omedelbara hindret för företagens tillväxt är skatten på själva tillväxten, bolagsskatten, dvs. skatten på bolagets vinst. 


Längre fram i artikeln hyllas det föreslagna investeraravdraget. Det kanske behövs, eftersom staten tar 26,3 procent av vinsten.

Börja med att ta bort skatten på vinsten, så kanske investeraravdraget inte behövs.

Längre fram i tidningen (i Näringsliv) kan vi läsa om en kämpande småföretagare,  Emma Knaggård Wendt, som tycker att
regeringen ska agera och se till att bankerna är tydliga med vad som faktiskt krävs för att få ett lån. Hon påpekar dock att det är få entreprenörer som ger upp, för det mesta hittar man ett sätt att få finansiering.
–Jag ska jobba ihop pengarna med konsultuppdrag. Det ska gå men det kommer att ta lite extra tid.

Det skulle gå snabbare och enklare om hon inte behövde avstå 26,3 procent (eller ännu mer om hon bedriver verksamheten som enskild firma) av företagets vinst.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 8 november 2012

SÄNKTA FÖRETAGSSKATTER I FRANKRIKE

Nu ska även Frankrike sänka bolagsskatten, enligt en notis i SvD den 8 november.

Bravo.

Haka på Anders Borg. Snart är 22 procent i överkant.

BOLAGSBESKATTNINGENS FRAMTIDA UTFORMNING

Erik Norrman, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet med inriktning mot offentlig ekonomi, särsilt skattefrågor, har skrivit en intressant artikel under ovanstående rubrik i senaste numret av Ekonomisk Debatt, nr 7 2012.

Efter en genomgång av

-bolagsskattens utveckling under de senaste decennierna (en kontinuerlig sänkning av skattesatsen, i regel i förening med breddning av skattebasen både i Sverige och omvärlden),

-problem med bristande likformighet i dagens bolagsbeskattning (bristande likformighet i behandlingen av lånat och eget kapital,

-tillgängliga lösningar för likformighet, nämligen antingen dubbelbeskattning av både eget och lånat kapital (CBIT, Comprehensive Business Income Tax) eller enkelbeskattning av både eget och lånat kapital upp till normalavkastning (ACE, Allowance för Corporate Equity) och konsekvenserna av dessa metoder för avkastningskraven på investeringar

framför han viss kritik mot de utgångspunkter den sittande Företagsskattekommittén har enligt sina direktiv.

Vad Norrman framför i de förstnämnda punkterna har jag inga invändningar mot eller synpunkter på. Det torde motsvara den gängse uppfattningen på området. I de avslutande avsnitten konstaterar han:




Först och främst framstår det som att önskemålet om en sänkt bolagsskattesats är en självklarhet i syfte att attrahera utländska investeringar och vinsthemtagning till Sverige. Vad innebär då egentligen ökade utländska investeringar?

Han drar den förmodligen helt korrekta slutsatsen att en sänkt bolagsskattesats stimulerar uppköp av svenska befintliga företag (snarare än sk greenfield investments).

Är det något att beklaga? För verksamhet i Sverige gäller svensk lag. Vad spelar det för roll vem som äger det?

Vidare skriver han:


Ytterligare ett problem med en sänkt bolagsskattesats gäller 3:12-bolagen. --- För fåmansföretagen uppstår en ökad spänning mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalavkastning om bolagsskattesatsen sänks. Därför måste antingen en höjning av ägarskatterna eller en sänkning av marginalskatterna på arbete ske.

Varför skulle sänkt bolagsskatt öka spänningen? Vad har det för betydelse att den utdelade vinsten inte har belastats med bolagsskatt? Den minskade skattekostnaden kommer rimligen på sikt att ätas upp av ökade lönekrav och successivt sjunkande avkastning på de nyinvesteringar som blir följden av den sänkta risknivån på grund av skattens reduktion.




Dessutom kommer ägarledda aktiebolag att framstå som formidabla sparbössor med en så låg bolagsskattesats. Vilka företagare kommer att vilja spara i pensionsfonder när man får samma skattesituation i aktiebolag?

Är det så farligt? Är det inte bara bra att företagens soliditet förstärks och/eller att företagaren sparar till sin egen pensionering?  Är inte tillväxt av småföretag något som alla ropar efter? Men det finns onekligen ett problem med sparbösseargumentet: Sedan 1991 beskattar Sverige pensionskapital. Men om sparbösseargumentet är viktigt, går det att beskatta  kapital i vilande bolag eller t.o.m. "överskottskapital" i aktiva bolag på samma sätt som sker i pensionsförsäkringsföretag. Och den dag kapitalet tas ut blir det beskattning på samma sätt som för vanliga pensioner.

Norrman slutar med att
[s]yftet med att reformera bolagsbeskattningen är för det första att öka internationella företags investeringar i Sverige, för det andra att få svenska multinationella företag att skatta för sina vinster här hemma och för det tredje att öka likformigheten i beskattningen av eget och lånat kapital.

Önskemålet att attrahera utländskt kapital är lätt tillgodosett genom att sänka eller avskaffa bolagsbeskattningen. Hur viktigt är det att svenska multinationella företag beskattas i Sverige?  Om de beskattas utomlands därför att de är verksamma där, kommer det ändå inte att betala någon skatt i Sverige, eftersom Sverige i sådant fall efterger sin skatt.  Kvar är önskemålet om likformighet i beskattning av eget och lånat kapital. Att beskattningen är olikformig beror på att bolagsvinster beskattas. Avskaffas bolagsbeskattningen upphör olikformigheten. Varför gå över ån efter vatten och först beskatta bolagsvinster för att därefter ta bort effekten därav?

Den fråga Företagsskattekommittén borde ställa sig är varför det är önskvärt eller ens nödvändigt att beskatta bolagsvinster.  Här är ett axplock av den kritik man kan rikta mot  bolagsbeskattningen.

Bolagsskatten ger "kameralt" endast drygt 5 procent av alla skatter och avgifter. Beloppen varierar starkt och oberäkneligt mellan åren. I realiteten kan man ifrågasätta om bolagsskatten ger något alls. Den skatt som företagen betalar finansieras ur företagens resultat, dvs av företagens kunder, anställda och aktieägare. Till skillnad mot inkomstskatter för fysiska personer går det därför inte att avgöra vem som bekostar företagens skatt. Företagens vinster är ett mått på att företagen varit framgångsrika och ökat sin kapitalbas för att än bättre kunna bidra till välståndsökning, medan fysiska personers inkomst utgör bas för konsumtion och privata förmögenhetsdispositioner. Det är där för fel att motivera beskattning av företagens vinster med att fysiska personer beskattas för sina inkomster.

Till skillnad mot inkomst av tjänst och kapital, där taxering och uppbörd är i stort sett automatiserade, är skattebasen för näringsverksamhet extremt komplicerad att beräkna och vållar svårbedömda skatteprocesser i domstolarna; i enskilda fall rörande mycket stora belopp, som i värsta fall kan äventyra företagets verksamhet. Reglerna om beskattning av näringsverksamhet blir på grund av sin komplexitet och mångtydighet och beroende av redovisningsregler som ofta står i motställning till skatterreglerna föremål för skatteplanering och dispositioner för att undgå eller reducera skatten; ofta vad som uppfattas vara i strid med lagstiftningens syfte, vilket föranleder täta och ingripande förändringar av regelsystemet.

Till stor del handlar det verkligt stora skatteprocesserna om en kamp mellan berörda stater om beskattningsunderlaget. Genom prissättning, finansieringsstrukturering och komplicerade ägarförhållanden har företagen stora möjligheter att själva avgöra var, när och om vinsterna ska beskattas. Detta har föranlett omfattande  motdrag från lagstiftare i skilda länder i form av reglering och krav på dokumentation av transfer pricing, thin capitalisation, CFC-beskattning (ett moderbolag beskattas för utländska dotterbolags vinster) och annan mer eller mindre preciserad (och därmed rättsosäker) skatteflyktslagstiftning.

Rent bisarrt måste det vara att företag som framgångsrikt utövar sin verksamhet och tillför mänskligheten värdefulla varor, tjänster och andra prestationer påförs en särskild kostnad i form av skatt, medan företag som gör förluster, dvs. fördärvar redan befintliga värden, inte beskattas. Det är svårt att från ekonomisk-teoretisk utgångspunkt motivera bolagsbeskattningens berättigande. I boken Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser (Norstedts Juridik 2007) av Erik Norrman och mig konstaterar vi i sammanfattningen (s. 14 och 15):



Slutsatserna av analysen redovisas i kapitel 10. De traditionella samhällsekonomiska, juridiska och politiska argumenten för bolagsskatten bedöms vila på bräcklig grund. Skatten kan ses i ett sammanhang där den påverkar och påverkas av beskattningen av löner och utdelningar. Hur beskattningen slutligt fördelas mellan dessa baser – incidensen – är svårbedömt. På kort sikt pekar mycket på att kapitalägarna bär bolagsskatten medan det på längre sikt saknas skäl för att bolagsskatten över huvud taget skulle påverka fördelningen av produktionsresultatet mellan kapitalägare och löntagare. Analyserna av de ekonomiska effekterna av slopad bolagsskatt pekar på stora vinster för investeringar, statsfinanser m.m., enligt redovisningen i tidigare kapitel.


---



Förutsatt att ovanstående problem kan hanteras, skulle i övrigt en borttagen bolagsskatt knappast ge några påtagliga negativa effekter som inte kan bemästras. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande.
 

Vad Företagsskattekommittén först borde göra är därför att undersöka vad det är för  tvingande omständigheter som föranleder att bolagens vinster över huvud taget beskattas.







onsdag 7 november 2012

SKATTEPARADISET SVERIGE

CLAES-MIKAEL JONSSON, LO-jurist, och KRISTOFFER ARVIDSSON THONÄNG, Seko-utredare,  återkommer i SvD den 7 november med sin kritik mot den föreslagna nedsättningen av bolagsskattesatsen.

Genom bolagsskattesänkningen hoppas [regeringen] på ett förbättrat investeringsklimat i Sverige. Men effekterna på investeringarna kommer först på längre sikt. Enligt OECD:s utvärdering av tillväxtfrämjande reformer ger sänkt bolagsskatt på kort sikt små effekter. Efter fem till tio år är effekten fortfarande begränsad och investeringarna uppgår då till halva skattesänkningen.

Särskilt om det skulle dröja några år innan bolagsskattesänkningen skulle få effekt, är det angeläget att den görs snarast. Som Leif Johansson skrev härom dagen i Dagens Industri har
det samlade bolagsskattetrycket --- stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.
 
Därtill kommer att om andra länder sänker bolagsskattesatsen snabbare än Sverige, går vi miste om (eller uppnår aldrig) fördelen att ha lägre skattesatser än omvärlden.


Vidare skriver L och AT
I klartext, efter fem till tio år kommer minst 8 av de 16 miljarderna, som regeringens skattesänkning kostar, att hamna i aktieägarnas egna fickor. Vid en internationell jämförelse tycks det inte heller finnas något enkelt samband mellan bolagsskattens nivå och investeringar som andel av BNP.

Hur kan de tro att bolagsskattesänkningen hamnar i aktieägarnas fickor? Varför skulle den långsiktiga relationen mellan ersättningen till löntagare och aktieägare förändras för att bolagsskattesatsen ändras? Inte har aktieägarnas långsiktiga andel minskat i förhållande till löntagarnas bara för att bolagsskatt en gång infördes och höjdes. Inte har den ökat för att bolagsskatten sänkts. Varför skulle fackföreningarna inte framgångsrikt kunna bevaka det ökade utrymmet när bolagen blir av med en kostnad bara för att kostnaden avser bolagsskatt? På kort sikt drabbar säkerligen en höjd bolagsskatt aktieägarna, liksom de kortsiktigt kan dra fördel av en skattesänkning. Det är en fråga om övervältringseffekter och elasiticiteter. Den omedelbara effekten hamnar i företagen, vilkas räntabilitet och risknivå ändras.

Vad som sker på lite längre sikt är att skatten försvinner som kostnad och företagen slipper kalkylera med skatteeffekter vid investeringar och affärsbeslut. Den skatt som bolagen i dag betalar in bekostas av löntagare, konsumenter och aktieägare. Utan bolagsskatt kommer ett motsvarande skattebelopp att betalas direkt av dessa.

Bolagsskatten är onödig, skadlig och ger utrymme för improduktiv skatteplanering.

Avskaffa bolagsbeskattningen.
 


måndag 5 november 2012

APPLE BETALAR INGEN SKATT

Världens högst värderade företag, Apple, betalar nästan ingen bolagsskatt alls utanför USA, skriver SvD den 5 november.  Som de flesta amerikanska internationellt verksamma produktionsbolag betalar företaget nog inte mycket bolagsskatt hemma heller.

Jag utgår från att företaget följer de lagar som gäller i de länder där företaget är verksamt.

En skatt som med lagliga medel kan kringgås helt är - för att uttrycka sig försiktigt - ingen bra skatt.

Borde inte detta vara spiken i kistan för denna idiotiska, feltänkta och skadliga skatt?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

KONST SOM EKONOMISK DRIVKAFT

Björn Wetterling, ordförande i Svenska galleriförbundet, kräver i en debattartikel i DN den 5 november ändrade skatteregler för konst. Hur länge ska regeringen fortsätta att blunda för konstens roll som ekonomisk drivkraft, frågar han.

Han efterlyser tre skattereformer.

1. Avdrag för avskrivning  på konst.

2. Enhetlig kulturmoms, dvs samma moms på konst som på litteratur.

3. Konstavdrag för privatpersoner liknande rot- och rutavdrag.


Faran  med differentierad moms är att alla tycker att den egna branschen ska ha minst lika fördelaktigt som andra. Senast var det krögarna som hade framgång.

Rot- och rutavdrag kan motiveras med att arbetena till stor del och med dåligt resultat annars utförs av hemmafixare eller svartjobbare. Det gäller knappast konsten.

Frågan om avdrag för avskrivning på konst löses enklast och bäst genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Då kommer investeringar och affärsbeslut att  avgöras på affärsmässiga grunder. Om det ligger något i vad BW säger om konstens roll som ekonomisk drivkraft, kommer företagen att göra de konstförvärv som behövs.

BOLAGSSKATTEN MÅSTE SÄNKAS

Leif Johansson, numera styrelseordförande i AstraZeneca, skriver i Dagens Industri den 5 november att bolagsskatten måste sänkas. Han välkomnar förslaget om sänkningen till 22 procent och de ytterligare sänkningar till intervallet 15 - 20 procent som Anders Borg  flaggat för. Från sin erfarenhet att leda svenska exportföretag och internationella bolag vågar han påstå att det samlade bolagsskattetrycket har stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.

Låter självklart men skönt att det sägs högt och tydligt.  I Företagsskattekommittén sitter en näringslivsrepresentant som påstår sig inte se det sambandet.

Bra. Det börjar röra på sig. Tyvärr ställer Leif Johansson inte frågan varför vi alls ska ha någon bolagsskatt.

För många år sedan hade jag en skriftväxling med en storföretagsledare som avslutade med orden:
Ditt resonemang i mailet går en bit till med en riktigt bra argumentering varför man skulle plocka bort bolagskatterna helt. --- Jag har hittills tvekat på det eftersom det trots allt är 50 miljarder (eller om man läser Ditt mail rätt netto 35 miljarder) som kommer in i statskassan. Du argumenterar för att pengarna ändå kommer in efter ett tag, vilket ju faktiskt är rätt. Jag skall tänka på det. Sannolikt är det väl så att det vore politiskt omöjligt att föreslå detta nu, men det betyder ju inte att det inte skulle vara rätt att genomföra åtgärden.

Det var politiskt omöjligt då och det är det kanske fortfarande.  Skatteutskottets ordförande säger sig vilja försvara bolagsskattebasen.

Avskaffa bolagsbeskattningen.







lördag 3 november 2012

WARUM SOLL MAN ES EINFACH MACHEN WENN MAN ES SO SCHÖN KOMPLITZIEREN KANN

FREDRIK SCHULTE (M), riksdagsledamot i skatte- och finansutskottet, presenterar ett i komplikationshänseende svårslagbart förslag till ränteavdragsbegränsning  i SvD den 3 november.

Räntor är ingen bra skattebas eftersom varje ränteinkomst motsvaras av en räntekostnad. Till yttermera visso tillfaller en stor del av räntorna skattebefriade subjekt eller utlänningar. Skattebasen ränta är därför negativ, dvs. skatteplikt/avdragsrätt för ränta medför en statsfinansiell belastning.

Det hävdas att bostadsägandet subventioneras genom ränteavdraget. Om det är en subventionering beror på om avkastningen av boendekapitalet beskattas i nivå med andra kapitalinkomster, och det är knappast fallet för närvarande. Det bästa sättet att eliminera, vad som därför kan uppfattas som subventionering av bostadsägare, är att ta bort ränta som inkomst/utgift ur inkomstskattesystemet.

Det är dock knappast möjligt att avskaffa beskattning/avdragsrätt för räntor hos privatpersoner, om det inte sker samtidigt hos företag. Men det är inte heller något problem, om bolagsbeskattningen avskaffas.

Schultes inlägg kommenteras insiktsfullt av Krister Andersson från Svenskt Näringsliv i SvD den 6 november.

fredag 2 november 2012

INGEN SKATTEBAS ATT VÄRNA

Två steg framåt och ett steg tillbaka.

Skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow förvånas i SvD den 2 november med rätta över LOs upprördhet över förslaget att sänka bolagsskattesatsen. Som han skriver är bolagsskatten troligen den mest skadliga skatten för tillväxten. Han räknar upp flera positiva effekter av sänkningen.

Det finns inga goda motiv alls för beskattning av företagens vinster.

Men ändå vill han försvara den skattebasen.
Det finns inga motiv att försvara den.

Ta ytterligare några steg framåt och sänk skattesatsen ännu mer. Helst till 0 procent.

Ta inget steg tillbaka för att försvara denna skadliga skattebas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 1 november 2012

SYSTEMFELET ÄR FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Carl Johan Westholm konstaterar i en debattartikel i SvD den 1 november att förluster slår hårdare mot nya företagare (än mot redan etablerade).

Jovisst är det så.

Ett systemfel, säger han.

Javisst.

Systemfelet är att företagsvinster beskattas. Systemfelet baseras på den felaktiga föreställningen att företagsvinster är jämförbara med hushållsinkomster.

Ta bort bolagsbeskattningen så försvinner systemfelet.  Som Estland, som har ett bolagsskattesystem utan traditionell bolagsbeskattning utan att bryta mot EUs moder/dotterbolags-direktiv. Knepet är att beskatta bolagens vinster först när de delas ut - även om de delas ut till moderbolag. Estland anses därmed beskatta bolagsvinster och inte utdelningar, men i praktiken är det ingen skillnad.

Bolagsbeskattning är bara skadligt. Avskaffa den.

söndag 28 oktober 2012

GÖR SVERIGE TILL ETT SKATTEPARADIS FÖR FÖRETAGEN

CLAES-MIKAEL JONSSON, jurist LO, KRISTOFFER ARVIDSSON-THONÄNG, utredare SEKO, beklagar i en debattartikel i SvD den 27 oktober att regeringen vill förbättra näringslivsklimatet i Sverige. Det blir för lönsamt att bedriva verksamhet i Sverige om bolagsskatten sänks och andra länder skadas av "osund" skattekonkurrens.

Man tar sig för pannan!

De skriver att
[s]änkt skatt kommer alltså leda till att kapitalägarnas redan goda vinster
hm, tänk på senaste kvartalrapporterna från SKF,Volvo, Scania, Ericsson, Atlas Copco, Sandvik
 kommer att bli ännu större. Eftersom sänkt bolagsskatt på kort sikt inte leder till att företagen ökar sina investeringar kommer i princip hela skattesänkningen tillfalla kapitalägarna.
Även om företagen inte på kort sikt hinner öka sina investeringar kommer de ökade vinsterna att behövas för de investeringar som förhoppningsvis uppkommer på längre sikt. Varför skulle bolagen höja sina aktieutdelningar om skattesänkningen förbättrar investeringsklimatet?


Vidare
 Med stigande vinster i näringslivet kommer förväntningarna om högre löneökningar att växa bland medlemmarna inför kommande avtalsrörelsen. Det är inte heller orimligt att löntagarna får ta del av de ”övervinster” som kommer att uppstå då regeringens sänkta bolagsskatt genomförs. 


Ja, säkerligen. Därmed får också löntagarna utdelning av det förbättrade näringslivsklimatet. Är det något som LO beklagar? På lite längre sikt kommer relationen mellan löner och kapitalinkomster att återställas. Det finns ju ingen anledning att tro att bolagsskattesatsen påverkar fördelningen av produktionsresultatet.

Bolagen bekostar inte sina egna skatter, lika lite som andra kostnader. Allt övervältras på löntagare, kapitalägare och konsumenter. Bolagsskatten föranleder bara en massa problem är skadlig och onödig.

Sänk bolagsskatten ännu mer eller avskaffa den helst helt. Då behövs inga regler om räntesnurror, transfer pricing, underkapitalisering, underprisöverlåtelser, uttagsbeskattning m.m. Företagen kan fördela sina investeringar i tid och rum och ordna deras finansiering utan att behöva ta hänsyn till skatteeffekter.

Gör Sverige till ett skatteparadis innan andra länder har sänkt sin bolagsskatt. Det land som kommer sist med skattesänkningen har ingen annan glädje av sänkt eller avskaffad bolagsskatt än  att ett onödigt problem reduceras eller försvinner - vacket så. Men det land som går FÖRST får dessutom en konkurrensfördel och hinner att knipa en del nyinvesteringar, tills andra länder hinner ikapp. Snart inser flera att bolagsskatten kommer att försvinna.

onsdag 24 oktober 2012

FÖRPLIKTELSER I INVESTERINGSSPARKONTO

Nu har proposition om att undanta förpliktelser som förvaras på investeringssparkonto från konventionell beskattning lagts (prop. 2012/13:24). Genom förbiseende vid lagstiftningen hade inte sådana instrument (utan enbart instrument som innebär tillgång) undantagits, och det kunde utnyttjas för att utan risk (och större kostnad) framkalla en schablonbeskattad vinst och en konventionellt avdragsgill förlust. Reglerna gäller från och med den 15 juni 2012.

HJÄLP RIKSBANKEN

Carl B Hamilton (FP) argumenterar i SvD den 24 oktober för att genom sänkning av skattesatsen på kapital göra det lättare för Riksbanken att sänka räntan. Flera flugor i en smäll.

Ska man vara riktigt noga bör Hamiltons räknexempel i artikeln förtydligas. Han skriver
Om boräntan är 5 procent, och skatten på inkomst av kapital sänks från dagens 30 till 25 procent, och därmed ränteavdragen lika mycket, motsvarar det en räntehöjning med cirka 0,25 procent. 
Det är dock inte fråga om att begränsa rätten till ränteavdrag, som man kan tro av ordalydelsen. Det är värdet av ränteavdraget som minskar. Efter en skattesänkning kostar räntan 3,75 i stället för 3,5 procent. Det motsvarar inte en räntehöjning med cirka 0,25 procent, utan med exakt 0,25 procentenheter. Eller cirka 7,14 procent.

Men om det gör det möjligt för Riksbanken att sänka räntan med 0,5 - 0,75 procentenheter (inte procent som Hamilton skriver), blir det ändå en vinst för låntagarna.

Som Hamilton skriver är det just nu - vid dagens redan extremt låga räntor - som det är bäst och billigast för alla, men särskilt de högbelånade, att genomföra en nedsättning av skattesatsen för kapitalinkomster.

En sänkning av skattesatsen innebär dessutom ett fiskalt tillskott, eftersom ränteinkomsttagare - men inte räntebetalare - i stor utsträckning är skattebefriade.

Därtill kommer de troligen mest betydelsefulla näringspolitiska effekterna - de på företagens finansiering.

Att det är viktigt att uttrycka sig tydligt framgår t.ex. av kommentaren i Dagens Industri till Hamiltons förslag. DI, som tycks tro att Hamilton vill reducera avdragsrätten, skriver att Hamilton vill att riksdagen  dessutom ska sänka skatten på kapital för att gynna entreprenörskap och aktiesparande. Nej, Hamilton föreslår bara att skatten på kapitalinkomst ska sänkas. Det har flera gynnsamma effekter.


DI forsätter med sitt missförstånd den 25 oktober. Reportern Linda Öhrn frågar socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson:
Folkpartiets Carl B Hamilton föreslår att man minskar på ränteavdraget. Vad tycker du om det?
”Det är inget förslag som vi har.”
Varför inte?
”Det har inte varit en aktuell fråga. Många barnfamiljer har tagit radhuslån utifrån de ränteavdrag som finns. Man kan inte ändra villkoren hur som helst”.

Hamilton har inte föreslagit ändring av ränteavdrag. Han har föreslagit ändrad skattesats.


Riksdagsledamöterna Per Bolund och Mats Pertoft från Miljöpartiet kommenterar i ett inlägg i SvD den 24 oktober Hamiltons förslag.

Den 25 oktober skriver Joacim Olsson, vice förbundsdirektör, och Daniel Liljeberg, chefekonom hos Villaägarnas Riksförbund, i SvD att  Hamilton argumenterar för att "ränteavdragen ---- ska försämras kraftigt".  Så är det ju inte. Han argumenterar för en sänkt skattesats för inkomst av kapital. Effekten av ränteavdraget blir mindre, men rätten till ränteavdrag är oförändrat.



tisdag 9 oktober 2012

fredag 5 oktober 2012

onsdag 3 oktober 2012

SPANSKA BEKYMMER

Spaniens företagsskatteintäkter rasar med 65 procent, skriver SvD och DN den 3 oktober.
http://www.dn.se/ekonomi/foretagsskatter-rasar-i-spanien
Ett argument så gott som något att inte ha en sådan skatt. Skattebasen är flyktig inte bara i goda tider utan också i kristider.

Spanien tillhör Europas högskatteländer i fråga om bolagsskatt (30 - 35 procent), så driften för företagen att lägg ut verksamheten till utlandet och låta vinsterna skattas av där bör vara stor. Detta i förening med dålig lönsamhet på hemmaplan tycks ha  haft förödande effekt för beskattningsunderlaget.

Genom att sätta ned bolagsskatten skulle Spanien kunna hejda överföringen av vinsterna.http://exitbolagsskatt.blogspot.com/

måndag 1 oktober 2012

Hamilton vs. Andersson

Carl B Hamilton kommenterar i en artikel i SvD den 30 september Magdalena Anderssons kritik mot regeringen att den skullle låna till ”vidlyftiga skattesänkningar”. Andersson syftar på bolagsskatten. Hamilton skriver helt riktigt att

....bolagsskatten skulle – om man inte sänker den – medföra att skattebasen krymper. Varför det? När omvärlden har lägre bolagsskatt väljer fler företag att inte expandera i Sverige, eller att lokalisera sig utomlands. Det är alltså vilseledande att påstå att skattesänkningen ”kostar” 16 miljarder kronor eftersom dessa miljarder i växande utsträckning aldrig hade kommit in till statskassan om skattesatsen behållits på 26 procent istället för att den 1 januari 2013 sänkas till 22 procent. Att tänka kameralt och statiskt är okej på hushålls- och företagsnivå, men inte på samhällsekonomisk nivå när regeringspolitik avgör förutsättningarna för bland andra företagen.

Men det är mer än så:

Kameralt och initialt minskas statens inkomster kanske med 16 miljarder om man ser det som två bilder i ett seriealbum, före och efter, och kan anta ceteris paribus. Men det kan man inte, eftersom redan förväntningar om en förändring leder till reaktioner från företagen. Om företagen vet att de får behålla 78 procent av vinsten i stället för 73,7 får de - utan att göra något - pengar motsvarande de 4,3 procententheterna att sätta sprätt på. Det kommer att bli löner och eller utdelning. (Vi ser företagen som en enhet, så vi behöver inte bry oss om varu- och tjänsteköp.) Det blir då nya sociala avgifter, inkomstskatt och utdelningsskatt - tillsammans kanske 50 procent. Sen kommer resterande 50 procent att konsumeras, och då blir det moms och punktskatter på köpen, vilket ger ytterligare kanske 15-25 procentenheter.


När företagens räntabilitet (efter skatt) på redan gjorda investeringar ökar, kan man anta att de ökar sina investeringar och dessutom gör investeringar som tidigare inte lönade sig. Vinstbeloppen ökar, lönebetalningsförmågan ökar, utdelningskapaciteten ökar. Allt genererar ny skattebaser.

Som ovan sagts blir Sverige I förhållande till tidigare ett bättre investeringsland än andra länder, varför kapital söker sig hit och genererar ny sysselsättning och nya vinster och därmed underlag för nya löneskatter, inkomstskatter, utdelningssskatter och moms och punktskatter.

Allt det här sker i ett enda flöde, där man inte kan urskilja orsak och verkan. Somligt sker omedelbart eller redan på förväntningarna, annat sker efterhand och med eftersläpning. Somligt sker som en indirekt följd av vad som varit. Dynamiska effekter är visserligen ett förbjudet uttryck, eftersom politiker använt det för förespegligar för effekter som synbarligen uteblivit (ingen vet dock vad som skulle ha skett annars), men ALL beskattning har dynamiska effekter. Genom att höja och sänka skatter skapar och hejdar man flöden och det har effekter. Det är ju därför man sänker bolagsskatten. Det är min övertygelse att investering och sysselsättning ökar. Det ökar skattebaser och skatteintäkter. Bortfallet av 16 miljarder kommer att uppvägas av tillskott av andra skatter. Får svenska företag en lägre skattesats än utländska, kommer dessutom nytt kapital att strömma till landet och generera ytterligare skattebaser. I varje fall om utländska investorer tror att skatteskillnaden blir bestående.

Om man vänder på resonemanget kan kan man fråga sig varifrån företagen skulle få pengar till att betala bolagsskatt om en sådan infördes. Från kunder, löntagare och aktieägare. Bolagen har inga egna pengar som de fått av Gud undanstuckna någonstas. Eftersom hushållen på ett eller annat sätt förser bolagen med pengar till skatten är det bättre att husållen betalar skatten direkt. Genom det instuckna mellanledet (företagen) skapas en dyrbar administration och ekonomiska och juridiska komplikationer helt i onödan. Dessutom vet inte de som bekostar skatterna (hushållen) vilka skatter de bekostar och med vilka belopp. Om man tycker att företagen ska betala för samhällsservice kan man fråga sig varför förlustföretag inte behöver göra det. Det borde snarast bestraffas extra, eftersom de förstör det som redan finns; värdet av deras produkter är lägre än värdet av ianspråkstagna resurser.

För svenskt vidkommande kommer avskaffande av bolagsskatten övergångsvis att stimulera företagandet, men i det långa loppet betyder avskaffandet av bolagsskatten ingenting annat än att ett oerhört komplicerat, rättsosäkert och fullkomligt onödigt rättsområde försvinner, vilket medför en adminsitrativ lättnad för företag, skatteförvaltning, polis- och åklagarväsende, domstolar och lagstiftare. All bolagsskatt övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare. Nu betalar dessa kategorier bolagens skatter utan att veta om det.





torsdag 27 september 2012

KONTAMINATION 6

Kontamination eller snarare ren villervalla bland orden och uttrycken. "HQ hade vidtagit alla måttets regler för att undanröja [risken för (får man anta)] att den här typen av händelser skulle inträffa framöver",  är ord som Carolina Neurath lägger i Anne-Marie Pålssons mun i SvD den 27 september.

Nr 5

onsdag 26 september 2012

NYFÖRETAGANDE OCH TILLVÄXTHINDER

Dagens Industri den 26 september har en välformulerad ledarartikel om stödet till nyföretagande. Hur mycket skattemedel ska hamna hos växande företag?

Svenska politiker måste börja identifiera de verkliga tillväxthindren, skriver tidningen.

Javisst, ett direkt och omedelbart hinder är bolagsskatten. Den tar 26,3 procent av varje företags tillväxt. Skattesatsen ska visserligen sänkas till 22 procent nästa år, men varför ska företagen bestraffas för sin tillväxt med en skatt, varefter somliga av dem - efter byråkraters bedömning - ska få tillbaka en del?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

DN

tisdag 25 september 2012

SVINARP I HÖRBY

Som romersk legionär är kommunalrådet Lars Ahlkvist (M) i skånska Hörby avmålad – det jättelika konstverket till kommunhuset för 600 000 kronor är målat av en bekant till kommunalrådet, skriver DN den 25 september. En finansman i trakten ska också avporträtteras — som Kung Karl XI, hans sambo målas som adelskvinnan Leonora Ulfeldt.

Vi är många som nu vill lyfta blicken och se framåt. Ta ansvar; fokusera på att utveckla Hörby,
säger Ahlkvist på sin blogg.

Ahlkvist hävdar att de har kunnat kringgå lagen om offentlig upphandling eftersom konstverket anses ha krävt en mycket speciell kompetens.

En romersk legionär har väl aldrig tidigare skådats norr om Teutoburgerskogen.

Konstnären heter enligt SvD Johan Falkman
.


Hur kunde Svinarp förbise ett sådan uppslag?

KONTAMINATION 5

Ibland slår kontaminationerna knut på sig själva. I SvD den 25 september påstås att den världskände ekonomen Paul Krugman inte är rädd att skräda orden. Han är, såvitt jag förstår, inte rädd att säga vad han tycker och han brukar därvid inte precis skräda orden. Men vad är det SvD påstår om honom? Vill han helst ligga lågt?

Nr 4