onsdag 17 november 2021

BOSTADSBRIST (FÖLJETONG 5)

 Jag har i en serie inlägg kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 16 augusti). Den 15 november skriver SvD, apropå att Lidingö inte tänker bygga utlovade hyresrätter och att Länsstyrelsen i Stockholm ser ett ökat motstånd mot byggande av hyresrätter i flera kommuner, att det i Stockholms län

 tillkom över 90 000 nya bostäder i länet 2015–2020 samtidigt som befolkningen växte med 200 000.

Det stämmer bra överens med mina iakttagelser i inläggen att det normala är att det i genomsnitt bor 2 personer. Är detta rimligt? Har vi råd med en sådan bostadsstandard? 

torsdag 11 november 2021

O & B 19 FÖRSKYLLAN

Johanna Möllerström ger i en spalt i SvD den 11 november ordet FÖRSKYLLAN en ny innebörd. Kanske ett försök att ge ordet nytt liv. Det finns väl bara i uttrycket "utan egen förskyllan", som enligt SAOL betyder "utan egen skuld el. förtjänst". 

Hon skriver "...samma effekt som när en förälder inleder en uppläxning av sitt barn med en förskyllan som barnet uppfattar som orättfärdig: den uppläxade slutar att lyssna".

Tja, varför inte? Men då måste den hittillsvarande innebörden ogiltigförklaras, eftersom Möllerströms användning av ordet inte går att använda i berömmande syfte, eller för att bara konstatera att någon oavsiktligt åstadkommit något.


O & B 18

söndag 10 oktober 2021

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN 136 STATER OM BOLAGSSKATT

 Den 9 juli kom 132 länder och jurisdiktioner överens om en plan för att reformera internationella skatteregler och säkerställa att multinationella företag betalar skatt oberoende av var de är verksamma. Överenskommelsen är ett resultat av det arbete som pågått sedan 2014 under rubriken BEPS (Base Erosion, Prifit Shifting). Planen består av två "pelare". Pelare 1 syftar till att åstadkomma en rättvisare fördelning av vinster och beskattningsrätter mellan länder av de största multinationella företagen, vilka är vinnare av globaliseringen. Pelare 2 försöker att sätta ett golv för konkurrensen om företagsbeskattningen genom att införa en global minimiskattesats på 15 procent.

Förslaget fullbordades den 8 oktober då ytterligare ett antal länder slöt sig till överenskommelsen.

Det avses införas 2023.

En grundläggande idé för Pelare 1 är att "marknadsstaternas" intressen ska tillgodoses på bekostnad av produktionsstaternas och hemstaternas. En andel av vinsten (Belopp A) ska fördelas till berörda stater. Flera steg ska tas för att fastställa och allokera, t.ex. Tillämpningsområde (scope), dvs koncernnivå, Tröskel 1: globala intäkter över viss nivå och Tröskel 2: miniminivå på utländska intäkter. Ankytning till viss stat (Nexus). Intäkternas källa (revenue sourcing). Skattebas samt allokering av beskattningsbar vinst.

De verksamheter som träffas gäller Automated digital services (ADS), bl.a. sökmotorer, nätplattformar, nätspel och Consumer facing business (CFB), dvs. varor och tjänster som vanligtvis säljs till slutkonsumenter, licenser, franchising av immateriella tillgångar som är kopplade till tillhandahållandet av sådana tjänster. Läkemedel omfattas, däremot inte banker, försäkring och kapitalförvaltning.

Det är lätt att ställa sig skeptisk till möjligheterna att genomföra detta. Redan att åstadkomma en modell för koncernredovisning är ett problem. Förhandlingen om fördelningsnycklar ett annat. 

Ceterum censeo tributum limitata turmae esse delendum


måndag 16 augusti 2021

BOSTADSBRIST - FÖLJETONG 4

 Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter. 


”Bygg bort bostadsbristen” var redan då ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande – en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har bara blivit värre.

Har vi verkligen bostadsbrist 

Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum? 

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det? 

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på Statistikdatabasen/boende/bostadsbestånd/antal lägenheter efter region och hustyp. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm). 

Då kan man se att det 2020 i hela riket fanns 2 104 946 småhus, 2 585 221 lägenheter i flerbostadshus och 80 669 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 266 608 specialbostäder och 571 911 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.  

Sen kan man gå in på Befolkning/befolkningsstatistik/folkmängd/folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. Då kan man se att det totalt bodde 10 387 483 personer i Sverige 2020.

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Jag tror att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 104 946 + 2*2 585 221 + 2*80 669  = 13 751 564 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Det bor bara 2,25 personer per bostadsenhet. 

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i Uppsala och Jämtlands län som ligger på 2,32 resp. 1,90. 


Så här förhåller det sig:
HELA RIKET

Småhus                             2 104 946               
Lgh i fl.bost.hus                2 585 221                
Lgh i övriga hus                     80 669              
Bostäder                            4 611 975              

4*småhus+ 2* lgh           13 751 564              

Specialbostäder                   266 608                
Fritidshus                             571 911           

Invånare  2020                10 378 483            
Invånare/bost.enhet              2,25                    
Genomsnittsarea/pers m2      42                       
LÄN OCH A-REGIONER
                                          AB                        C                  D

Småhus                        281 950               71 672           62 123
Lgh i fl.bost.hus          759 186                92 794          73 428
Lgh i övriga hus            18 790                 2 746             2 780
Bostäder                   1 059 926              167 212         138 331

4*småhus+ 2* lgh    2 683 752              477 768         400 908

Specialbostäder             51 679                18 505           5 170
Fritidshus                       72 808               18 062         20 237

Invånare                    2 391 841              388 076        299 329
Invånare/bost.enhet           2,26                    2,32             2,16
Genomsnittsarea/pers m2    37                       41                42


                                          E                        F                    G

Småhus                          95 597                87 765          53 521
Lgh i fl.bost.hus          122 052                73 069          35 114
Lgh i övriga hus              2 337                  2 921            2 637
Bostäder                      219 986              163 755          91 272
4*småhus+ 2* lgh       631 166              503 040        289 586

Specialbostäder             13 299                  9 784            7 982
Fritidshus                       23 004                13 671          11 868

Invånare                      467 276              364 953        202 247
Invånare/bost.enhet           2,12                    2,23             2,22
Genomsnittsarea/pers m2   43                       45                46


                                          H                        I                    K

Småhus                          69 433                17 744           44 069
Lgh i fl.bost.hus            48 540                  9 822           30 849
Lgh i övriga hus              2 174                     636             1 428
Bostäder                      120 147                28 202           76 346
4*småhus+ 2* lgh       379 160                91 892         240 830

Specialbostäder              5 725                   1 495             4 011
Fritidshus                      31 729                   12 296        13 330

Invånare                      246 033                 60 050           81 245
Invånare/bost.enhet           2,05                    2,13             2,09
Genomsnittsarea/pers m2    47                       45                46


                                         LM                       N                 OPR

Småhus                        283 954                 90 478         353 864
Lgh i fl.bost.hus          330 389                 54 874         423 775
Lgh i övriga hus              8 690                   1 992           12 575
Bostäder                      623 033               147 344         790 214
4*småhus+ 2* lgh    1 813 974               475 644      2 288 156

Specialbostäder             34 321                    6 785           38 105
Fritidshus                      44 533                  25 035           77 603

Invånare                   1 388 910                336 440      1 734 344
Invånare/bost.enhet         2,23                      2,28              2,19
Genomsnittsarea/pers m2   43                        45                 41


                                        S                           T                  U

Småhus                         76 228                 68 319            55 818
Lgh i fl.bost.hus           62 669                 72 933            72 673
Lgh i övriga hus             2 146                   3 096              2 050
Bostäder                     141 043                144 348          130 541
4*småhus+ 2* lgh      434 542                425 334          372 718

Specialbostäder              6 986                    8 497             7 373
Fritidshus                      27 235                 14 837             9 673


Invånare                     282 906                305 715          277 228
Invånare/bost.enhet        2,01                      2,12               2,12
Genomsnittsarea/pers m2   47                       44                  43


                                           W                      X                   Y

Småhus                         83 785                 75 474            63 819
Lgh i fl.bost.hus           54 569                 63 605            55 734
Lgh i övriga hus             3 239                   2 184              1 915
Bostäder                     141 593                141 263          121 468
4*småhus+ 2* lgh      450 756               433 474           370 574

Specialbostäder              6 577                   7 167               6 047
Fritidshus                      44 927                 27 673             25 125

Invånare                      287 681              287 631           244 663
Invånare/bost.enhet         2,03                      2,04               2,01
Genomsnittsarea/pers m2   46                        45                  46


                                          Z                      AC                   BD

Småhus                         38 217                 64 641             66 475
Lgh i fl.bost.hus           29 143                 62 407             57 596
Lgh i övriga hus             1 569                   2 554               2 210
Bostäder                       68 929               129 602           126 281
4*småhus+ 2* lgh      214 292               388 486           385 512

Specialbostäder              3 258                 13 160               8 886
Fritidshus                      31 740                 32 762             29 486

Invånare                      131 064              273 220            249 649
Invånare/bost.enhet           1,90                   2,11                1,98
Genomsnittsarea/pers m2    46                      44                   45

A-REGIONER       STOCKHOLM      MALMÖ         GÖTEBORG

Småhus                         263 267             101 613             174 820
Lgh i fl.bost.hus           747 367             195 235              281 818
Lgh i övriga hus             18 466                 4 616                  5 809
Bostäder                    1 029 093             301 464              462 447
4*småhus+ 2* lgh     2 584 720             806 154           1 274 534

Specialbostäder             50 127                21 495                24 475
Fritidshus                      46 474                  7 855                20 276

Invånare                    2 282 355              653 829           1 010 098
Invånare/bost.enhet           2,18                    2,17                2,18


En genomgång av statistiken för 2014,  2017 och 2018 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare. 

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 mper person. I Stockholms län ligger genomsnittet, 37 m2, betydligt under övriga län där genomsnitten med enstaka undantag ligger mellan 44 och 46 m2

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? 44 m2 är kanske inte så märkvärdigt för ett enpersonshushåll, men 88 m2 för två och 132 mför tre?  Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi oss ett underhållsåtagande under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.


Vad behöver göras?
Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.

Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras – alla ska ju bo.

För att underlätta byteskedjor bör beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt, beskedlig.


Inget av mina förslag innebär avsteg från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning avskaffas.  Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella principer upprätthålls.

En ökad fastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och arbetsinkomster.

torsdag 5 augusti 2021

FYRA ELEFANTER ÄR STÖRRE ÄN FEM MYROR

Emanuel Örtengren påpekar i SvD den 4 augusti med rätta att politiker vurmar för småföretag, men att det är bristen på nya svenska storföretag som borde oroa. Hans rekommendationer för att komma till rätta  med problemet är att sänka de svenska skatterna på arbete.

Bra, men ännu viktigare för att företag - stora som små - ska växa (och betydligt enklare än genom att ändra på beskattningen av arbete) är att ta bort bolagsbeskattningen. Företagens tillväxt hämmas systematiskt med 20, 6 procent.
Vinstbeskattningen riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som möjliggör materiell välfärd. Den höjer avkastningskraven och motverkar därmed företagens investeringar.  Därmed begränsas sysselsättning och lönebildning, konsumtion och utdelningsbar vinst, dvs. underlagen för individbeskattning. Med bolagsbeskattning kommer skattebeloppen att bekostas av individer genom att skatten övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare – ingen vet hur; allt beroende på tillfälliga elasticiteter på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna. Den skatt, som bolagen i avsaknad av bolagsbeskattning inte betalar, kommer förr eller senare att tas in genom individbeskattning. 
Medan de företag som bidrar till världens välstånd tvingas avstå en del av sina vinster, slipper de som förstör redan befintliga tillgångar och resurser, dvs. gör förlust, betala för sitt skadliga beteende. Bolagsbeskattningen är extremt komplicerad och därmed en rättssäkerhetsrisk. Den internationella miljön gör problemen än större. 

Till den del företag bör bekosta allmänna resurser, bör det ske i relation till företagens i anspråkstagande därav eller, där det är omöjligt, schablonmässigt t.ex. i relation till ägarkapitalet.

Bolagsbeskattningen skapar konkurrenssnedvridningar. Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende. En guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för skatteakademiker. 

Se här

torsdag 29 juli 2021

LÅG SKATT FRÅN TECHJÄTTARNA

 SvD rapporterar den 28 juli om att Google och Facebook betalar för lite skatt i Sverige.

Det är klart att regler ska följas. Techjättarna konstaterar krasst ”att de följer alla lagar och regler”.

Ändå tycks stater (som disponerar över beskattningsrätten), politiker, journalister, debattörer och tyckare inte vara nöjda. Av någon anledning borde företagen betala mera i skatt än som följer av reglerna. Skatterna är en för liten del av vinsten, förefaller tanken vara.

Det tycks finnas en uppfattning att företag, liksom människor, ska göra rätt för sig och betala sin andel av det allmännas kostnader. Men beskattningens uppgift är att begränsa individernas konsumtion, så att även de som inte kan sälja sina tjänster på en marknad (statsledning, militär, rättsväsende, domstolar mm liksom barn, studerande, sjuka och gamla) ska kunna tillgodogöra sig produktionsresultatet. Förr i tiden gjordes detta genom att statsledningen tillgodogjorde sig produktionsresultatet in natura och genom vistelse på slott och storgods. Även allmogen fick betala in natura till överheter och kyrka. Arbetstagare fick ersättning i form av kost och logi. Produktionsapparaten fungerade som beskattningskälla.

Idag är denna ordning helt otidsenlig och vid närmare granskning en produkt av feltänkande: beskattningen träffar numera inte produktionen (varorna, tjänsterna) utan produktionsresultatet (vinsten).  Denna beskattning svarar för enstaka procent av de totala skatterna (och kan av fundamentala ekonomiska skäl inte annat), medan individbeskattning i form av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter svarar för den alldeles överväldigande delen.  Uppbörden av dessa skatter må ske från företag och arbetsgivare, men de är direkt relaterade till bruttobaserna arbetsinkomst och konsumtion.

Trots det ynkliga resultatet och de enorma komplikationerna att kontrollera och driva in företagsskatterna, tycks det ändå finnas en föreställning om att produktionen ska beskattas.

Varför?

Förr i tiden var beskattning av företag det enda möjliga. Ekonomin var stationär och varierade inte mellan åren, såvida det inte var missväxt.  Hela produktionen konsumerades. Arbetsersättningen var lika stor som konsumtionsefterfrågan. Någon tillväxt var det inte fråga om. De senaste tvåhundra åren har emellertid ekonomin i västvärlden - och efterhand även i stora delar av världen i övrigt - vuxit. En del av produktionsresultatet har inte behövt konsumeras, dvs. vinst har uppkommit som har kunnat behållas inom företagen och investerats i produktionsanläggningar. En stor del av mänskligheten lever därför i välstånd. Det är denna vinst som beskattningen träffar.

Vinstbeskattningen riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som möjliggör materiell välfärd. Den höjer avkastningskraven och motverkar därmed företagens investeringar.  Därmed begränsas sysselsättning och lönebildning, konsumtion och utdelningsbar vinst, dvs. underlagen för individbeskattning. Den begränsar företagens tillväxt. Den skatt som bolagen i avsaknad av beskattning inte betalar skulle för eller senare komma att tas in genom individbeskattning. Med bolagsbeskattning kommer skattebeloppen att bekostas av individer genom att skatten övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare – ingen vet hur; allt beroende på tillfälliga elasiciteter på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna. Det finns ingen anledning att begränsa företagens konsumtion eller ekonomiska handlingsutrymme.

Medan de företag som bidrar till världens välstånd tvingas avstå en del av vinsten, slipper de som förstör redan befintliga tillgångar och resurser, dvs. gör förlust, betala för sitt skadliga beteende. Till den del företag bör bekosta allmänna resurser, bör det ske i relation till företagens i anspråkstagande därav eller, där det är omöjligt, schablonmässigt t.ex. i relation till ägarkapitalet. Bolagsbeskattningen är extremt komplicerad och därmed en rättssäkerhetsrisk. Den internationella miljön gör problemen än större. Den skapar konkurrenssnedvridningar. Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende. En guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för skatteakademiker.

Tänk om mänskligheten kunde göra sig av med detta onödiga och skadliga gissel.


lördag 24 juli 2021

VARFÖR MÅSTE MÖLNLYCKES TILLVÄXT BEGRÄNSAS?

 

Benjamin Dousa skriver i en ledarartikel i SvD den 24 juli.

 


Eftersom bolaget (Mölnlycke) räddades så beskattas nu vinsterna i Sverige.

Vackert så. Men tänk så mycket bättre om vinsterna inte beskattats. Då skulle Mölnlycke växt och kunnat nettoinvestera 33 procent snabbare. Anställningarna och lönesumman skulle ha ökats (och beskattats med både inkomstskatt och sociala avgifter), produktionen och försäljningen skulle ha ökats (och beskattats med moms och andra konsumtionsskatter) och i den mån bolaget inte hade investeringsbehov och/eller aktieägarna krävde utdelning skulle ökade aktieutdelningar ha beskattats. De uteblivna bolagsskatterna skulle med råge ha ersatts med andra skatter.

I stället fick anställda, konsumenter och aktieägare bekosta bolagets skatter (vem skulle annars göra det?); vem som fick betala och hur mycket berodde på tillfälliga elasticitetsförhållanden på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna.

Företagsbeskattningen kräver med nödvändighet extremt komplicerade regler. Ständigt kompletteras reglerna när nya luckor och bristfälligheter upptäcks; senast ränteavdragsbegränsningarna, som inte ens Högsta förvaltningsdomstolen tycks kunna bemästra (läs t.ex. Stockholms tingsrätts dom stockholms-tr-t-17795-18-dom-2021-07-16.pdf (jk.se) ) i ett mål (Fortum Sweden AB) om skadestånd för påstådd underlåtelse av Högsta Förvaltningsdomstolen att inhämta yttrande från EU-domstolen. Målet belyser på ett tragikomiskt sätt svårigheterna att hantera både skattereglerna och de konsekvenser reglerna ger. Resurserna hos skattemyndigheter, domstolar, skattekonsulter och skatteakademiker förbrukas på något helt onödigt och sterilt.

Varför har vi en skatt på nettoinvesteringar? En skatt på den bas som utgör fundamentet för mänsklighetens stigande välfärd! Varför slipper företag som förstör det som redan finns betala för den skada de vållar?

Bolagsskatten är ett resursslukande självskadebeteende; konsulternas guldgruva och akademikernas lekstuga. 

lördag 10 juli 2021

INTERNATIONELLT AVTAL OM BOLAGSBESKATTNING RYCKER NÄRMARE.

 Katastrofen är kanske bara några år borta. 

Samtliga G20-medlemmar stöder förslaget till ett nytt globalt regelverk för hur stora multinationella bolag ska beskattas

skriver SvD den 10 juli.


Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende till glädje endast för konsulter och akademiker. Det är en skatt på företagens nettoinvesteringar - en skatt på tillväxten - och dämpar därmed tillväxten. Företag som förstör det som redan finns behöver inte betala skatt. Bolagsskatten övervältras till 100 procent på löntagare, konsumenter och aktieägare och är endast en förtida beskattning av de inkomster som skulle tillfallit dem utan bolagsskatten. Hur och när övervältringen sker beror på tillfälliga och svårbedömda elasticiteter på varu-, tjänste-, löne- och och kapitalmarknaderna. Bolagsbeskattningen sänker dessutom avkastningen av investeringar och höjer avkastningskraven och dämpar därför investeringarna. Några ytterligare skatteinkomster tillför därför inte bolagsbeskattningen samhället. Bolagsbeskattning är extremt komplicerad och är därmed en rättssäkerhetsrisk. Se http://niclasvirin.com/varforbeskattassvskt.shtml

måndag 5 juli 2021

KONTAMINATION 24

 På måndag går deadline ut för Stefan Löfvens sonderingsrunda, skriver SvD den 2 juli. 

Vart ska den gå?


Kontamination 23

torsdag 10 juni 2021

MINIMISKATTESATS FÖR GLOBALA BOLAG. 15 %

 Dessvärre har G7-länderna kommit överens om en minimiskattesats på 15 % för globala bolag, skriver SvD den 5 juni. De länder som insett fördelen att inte beskatta bolagsvinster, eller tillämpar en mycket låg skattesats, lär göra allt för att komma undan. Varför ska man bestraffa företag som nettoinvesterar och höjer landets välstånd? Kanske kan skattebasen manövreras, särskilda investeringsavdrag, forskningsavdrag mm?

Det gäller nu för Estland att få gehör för att deras bolagsskatt räknas som bolagsskatt och inte utdelningsskatt. I praktiken är det detsamma som 0-skatt för bolaget och definitiv källskatt för mottagaren. Två sätt att undvika dubbelbeskattningen.


måndag 24 maj 2021

BANKSKATT

I ett utkast till lagrådsremiss föreslår Regeringen en bankskatt med 0,05 % (senare 0,06 %) av bankens (i förekommandefall bankkoncernens) skulder. För svenska banker omfattas utländska koncernbolags skulder. För utländska banker omfattas endast skulder hänförliga till verksamhet i Sverige.

Det är alltså inte fråga om en inkomst-/vinstskatt utan närmast en objektskatt. Som alla företagsskatter bekostas skatten ytterst av kunder, anställda och aktieägare beroende på elasticiteter på  arbets- och kapitalmarknaderna. Till skillnad mot andra objektskatter (energi- och miljöskatter mm) ger skatten inte något incitament till önskat beteende. Möjligen tvärtom, om ett svenskt eller svenskägt företag tar upp lån i utländsk bank.

söndag 16 maj 2021

MARKBESKATTNING I STÄLLET FÖR INKOMSTBESKATTNING

 Professorerna Lars Marcus och Holger Wallbaum vid Chalmers tekniska högskola föreslår i en artikel på DN Debatt den 15 maj en beskattning av mark snarare än fastighet och att inkomstbeskattningen avskaffas. 

Tanken är inte så dum. Det vore skönt att bli av med inkomstbeskattningen med dess effekter på arbetskraftsutbudet och försök till kringgående. Inget hindrar att preliminärskatt ändå dras på lön och andra inkomstkällor motsvarande den beräknade fastighetsskatten. 

Det är framför allt markvärdena som varierar med samhällsplanering och samhällsservice. Kvadratmeterpriser och lägesvärden kan relativt enkelt bestämmas områdesvis. Skatten skulle kunna tas ut på all mark för bostadsändamål, dvs. för såväl villor som bostadsrätter och hyresfastigheter. Byggnadsvärdena kan variera individuellt beroende på byggnadens storlek och standard och vara svåra att beräkna. En beskattning av bostadsmark speglar väl en persons levnadsstandard och skatteförmåga. Jag kan också tänka mig att byggnadsvärden överstigande t. ex. 10 miljoner kronor skulle beskattas. Därigenom skulle beskattningen få en progressiv profil och kompensera den borttagna inkomstskatten.  Effekten av inkomstskattens progressivitet är synnerligen svårbedömd. En sådan progressivitet vid fastighetsbeskattningen skulle kunna dämpa kraven på återinförande av  förmögenhetsskatt och arvsskatt.

Genom att beskattningen av löner och andra arbetsinkomster tas bort försvinner också det olösliga problemet med 3:12-beskattningen.

lördag 10 april 2021

VILL USA SKÄNKA BORT BESKATTNINGSUNDERLAG?

Knappt har diskussionen om harmoniering av bolagsbeskattningen eller förbud mot för låga bolagsskatter startat förrän Biden föreslår att de stora tech-bolagen ska betala skatt i konsumtionsländerna, rapporterar SvD den 9 april. Varför vill Biden skänka bort beskattningsunderlag? Vad vill han ha i stället? Hans finansminister Janet Yellen har ju just föreslagit ett golv för bolagsskattesatser, så var ligger hans dolda avsikt.

torsdag 8 april 2021

KOMMER USA ATT HÖJA BOLAGSSKATTEN?

SvD skriver den 6 april om att USA behöver höja sin bolagsskatt för att finansiera stimulanspaketet efter Corona. Janet Yellen argumenterar för en global minimiskatt. Magdalena Andersson tycker det verkar intressant.

Katastrof

torsdag 4 mars 2021

HÖJD BOLAGSSKATT I UK. BEDRÖVLIGT

 SvD skriver den 4 mars att Storbritannien planerar att höja bolagsskatten från 19 till 25 procent. Visserligen bara för de mest lönsamma (hur det nu ska bestämmas). Min förhoppning hade varit att premiärministern Boris Jonson skulle överraska med att sänka eller t.o.m. avskaffa bolagsskatten för att  kompensera det brittiska näringslivets utestängning från EU.

Kanske räknar de med att Londons betydelse för finansmarknadens är så stor att företagen stannar trots en höjda skatten.

Näringslivet protesterar förstås, men marknaden stärks för konsulter och akademiker. Den höjda skatten ska  kompenseras med investeringsavdrag.

tisdag 2 mars 2021

CECILIA MALMSTRÖM, OECD OCH BESKATTNING AV DIGITALA TJÄNSTER

Cecilia Malmström uttalar sig i SvD den 3 mars i anledning av ett förväntat tillträde som generalsekreterare för OECD:


Men i fokus står samtidigt en laddad global fråga: beskattning av digitala tjänster. Ett internationellt avtal om en så kallad digitalskatt på främst hi-tech-bjässarna GAFAM (Google, Apple, Facebook, Amazon, Microsoft med flera) har varit OECD:s stora uppgift under senare år och tidsgränsen har satts till sommaren 2021.

USA har stretat emot avtalet under president Trump, men Joe Biden har gjort klart att en sådan digitalskatt nu är prioritet. Förra veckan förklarade USA:s nya finansminister Janet Yellen att man nu släpper motståndet.

– Hon var mycket tydlig med att USA vill komma överens och hitta kompromisser. Denna signal inger hopp, säger Cecilia Malmström och tillägger:

– Här måste den nya generalsekreteraren kavla upp ärmarna och försöka hitta en kompromiss.

Hon anser att det är helt fel att stora digitalföretag gör storvinster utan att betala skatt.

– Det handlar inte om att straffa Google, utan om att det är helt orimligt att stora globala företag som generar vinst i massa länder inte betalar skatt.

Malmström framhåller att G-20-länderna enhälligt sagt att digital­jättarnas skatte­agerande är fel. Det krävs en modern arkitektur på denna typ av super­globaliserade företag som inte existerade för 10-20 år sedan, menar hon.

– Det vore historiskt om vi får med 140 länder i världen på detta, inklusive stora ekonomier som Kina, USA, Japan och alla EU-länderna. Det betyder enormt mycket för att sätta nya globala spelregler. Och det vore ett jättelyft för att visa att multilateralt samarbete faktiskt lönar sig.

Sverige har klandrats för att bromsa skatteförslaget och åtgärder mot skatteflykt. Hur ser du på det?

– Det finns små superexportberoende ekonomier som Sverige som är rädda för att dessa skatter skulle bli en hämsko för handeln. Det är sant att man varit något bromsande. 

– Om jag blir generalsekreterare blir jag ju inte Sveriges röst där. Men     det är viktigt att även få med Sverige på detta avtal. Det är en             förkrossande majoritet inom OECD som vill få detta gjort.  

                       

Tänk att det ska vara så svårt att förstå. 

Inte ens Cecilia Malmström.

Bolagsskatten ger inte ett öre på lång sikt. Det är konsumenter, löntagare och aktieägare som i det långa loppet bekostar bolagens skatter. Och det är endast de bolag som gör vinst - dvs det som är i hela mänsklighetens intresse - som behöver vidarebefordra deras bidrag. Bolag som gör förlust, dvs förstör något som redan finns, behöver inte ens betala för den skada de förorsakar.

Den möjliga bolagsskattebasen är liten i förhållande till bruttonationalprodukten, varför skatten ger endast enstaka procent av totalt inflytande skatter.

Internationellt förorsakar skatten monumentala problem, som inte behöver ha att göra med företagens vilja att betala skatt, utan är en kamp mellan olika länders skattemyndigheter om skattebasen. Innan staterna kommer överens (vilket de inte behöver göra) kan företagen behöva ligga ute med pengar till flera länder för samma vinst.

Skatten försörjer arméer av skattekonsulter och akademiker, för vilka skatten är en guldgruva resp. lekstuga. Bolagsbeskattning är ett resursslukande självskadebeteende.