fredag 30 januari 2015

DYRA DOMSTOLAR

Mårten Schultz skriver i SvD den 30 januari om kostnaderna för att få sin rätt prövad i domstol. Det kostar 900 kr i "småmål" och 2.800 kr i "vanliga" mål - struntbelopp i förhållande till biträdeskostnader visserligen, men alltså en avgift för att över huvud taget få sin rätt prövad.


Dessutom har riksdagen sänkt anslaget till domstolarna, kraftigt. Trots att domstolsverket framhållit att framtidens rättsskipning kommer att kräva mer resurser, till följd av ökad måltillströmning. Rättssäkerheten hotas.


Tag bort bolagsbeskattningen, denna fullkomligt onödiga men skadliga och tillväxthämmande beskattningsform, så försvinner ett synnerligen resurskrävande och sterilt rättsområde och frigörs resurser. Det är närmast genant vilka frågor landets ledande domstolsjurister tvingas öda sin tid på. En juridik för juridikens skull.


En juridik för att förklara varför Saltå Kvarn inte kan få avdrag för klimatkompensationskostnader. En juridik för att avgöra varför ett bolag kan får avdrag för  reklamgåvor till ett värde av högst 350 kr inklusive moms trots förbudet mot avdragsrätt för gåvor. En juridik för att avgöra omfattningen av begreppet "hel verksamhet" vid tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelse. En juridik för att avgöra hur stor del av ett sponsorsbidrag till Operan är avdragsgill resp. för att avgöra att hela bidraget till stöd för pilgrimsfalken är avdragsgill för ett bryggeri bara för att bryggeriet heter Falcon. En juridik för att förklara varför ett företag inte kan få avdrag för bidrag till en stiftelse för företagsekonomisk forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.





torsdag 29 januari 2015

AKTIEUTDELNINGAR

Nu börjar det årliga tramset om bolagens generositet mot sina aktieägare och om utdelningsfester. I år blir det ett fyrverkeri i utdelningar, skriver SvD den 27 januari.


Det är aktieägarnas pengar!!


– Det är väldigt olyckligt, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarnas Riksförbund, om Nordeas "chockhöjda" utdelning.

Det är klart att sparare och låntagare skulle vara glada åt att få en del av de pengar Nordea aktieägare tänker ta ut ur sitt bolag. Banken kunde gott ha varit generösare mot sina kunder (framför allt villaägarna, får man tro) och nöjt sig med lägre vinst, tycks tanken vara.
Det är bara bra att så mycket som möjligt av bolagens kapital görs tillgängligt för omplacering på marknaden, i den mån företagsledningarna inte anser sig ha behov av det.
Det är egendomligt att besked om utdelningsändringar faktiskt tycks ha effekt på aktiekurserna. När Atlas Copco meddelade utdelningshöjning, en superutdelning enligt SvD, steg aktiekursen med 3 procent trots att resultatet för 2014 blev sämre än förväntat.




Förstår inte aktieägarna att de är indirekta ägare till det som bolagen äger?


Den 1 februari är rubriken Utdelningsfest provocerar, men då tycks det vara LO som står bakom. Det är klart att det är provocerande om man tror att det är pengar som löntagarna egentligen borde ha.

onsdag 28 januari 2015

SLUT PÅ AVDRAGSRÄTT FÖR PENSIONSFÖRSÄKRINGSPREMIER

I en promemoria från Finansdepartementet från januari 2015 föreslås att rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per år ska slopas. Enligt

förslaget ska dock anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet även fortsättningsvis kunna göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet. Den 1 januari 2015 sänktes det fasta beloppet från 12 000 till 1 800 kronor per år.


fredag 9 januari 2015

RÄNTOR PÅ BOSTADSLÅN

Det är ganska fantastiskt.


Först avskaffar man beskattning av avkastning av bostadskapitalet. Sen upprörs man över den självklara effekten att folk investerar i bostäder så att villa- och bostadsrättspriser rakar i höjden och befarar en bostadsbubbla och prisfall. Danske Bank tror sig se ett prisfall på 5-10 procent de närmaste åren på grund av reglerna om amorteringstvång. För att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning funderar finansmarknadsminister Per Bolundbegränsningar i avdragsrätten för räntor på bostadslån. Då blir det svårare för den som inga besparingar har än för den förmögne att köpa sig en bostad. Rättvist?




När allt beror på att hushållens största kapitalplacering inte längre avkastningsbeskattas. Den tidigare sedan urminnes tider tillämpade normala och mest självklara beskattningsformen.







lördag 3 januari 2015

RÄNTESNURREREGLERNA KAN INTE PRÖVAS GENOM FÖRHANDSBESKED

Högsta förvaltningsdomstolen har undanröjt två förhandsbesked från Skatterättsnämnden om tillämpning av reglerna om förbud för avdrag för räntor på lån från närstående företag.
I ett av målen skriver HFD:
Ett ärende om förhandsbesked prövas utifrån de omständigheter som sökanden väljer att presentera i ansökningen hos Skatterättsnämnden. En prövning av om ventilen i 24 kap. 10 e § första stycket IL är tillämplig förutsätter att en mängd omständigheter, hänförliga inte bara till sökanden utan även till dennes motpart i skuldförhållandet liksom till övriga företag som ingår i en intressegemenskap, är klarlagda. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening aktualiseras därmed – i avsevärt högre utsträckning än vad som var fallet med den tidigare regleringen av ventilen – utpräglade utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för att pröva inom ramen för ett förhandsbesked. Ansökningen borde därför ha avvisats.


I det andra skriver HFD:


Ett ärende om förhandsbesked prövas utifrån de omständigheter som sökanden väljer att presentera i ansökningen hos Skatterättsnämnden. En prövning av om undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL är tillämplig förutsätter att en mängd omständigheter, hänförliga inte bara till sökanden utan även till dennes motpart i skuldförhållandet liksom till övriga företag som ingår i en intressegemenskap, är klarlagda. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening aktualiseras därmed utpräglade utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för att pröva inom ramen för ett förhandsbesked. Ansökningen borde därför ha avvisats.


Skatterättsnämnden har under 2014 lämnat förhandsbesked rörande tillämpningen av räntesnurrereglerna i ytterligare nio fall, varav två med positiv utgång för företagen. Samtliga har överklagats till HFD.  Det får antas att även dessa kommer att undanröjas så småningom.


I de fall där frågan ställts har Skatterättsnämnden ansett att de svenska reglerna inte strider mot EU-lagstiftningen. EU-kommissionen förefaller dock ha en annan uppfattning och har uppmanat den svenska regeringen att förklara hur reglerna skulle kunna anses vara EU-konforma. Om kommissionen inte övertygas av svaret kan det antas att kommissionen stämmer Sverige inför EU-domstolen i Luxemburg.



 

fredag 2 januari 2015

VÄRDET PÅ PWCs AKTIER

Även Kammarrätten avslår i domar Skatteverkets krav på beskattning av "förmån" att köpa aktier i konsultföretaget PriceWaterhouseCoopers, PWC.