fredag 29 maj 2009

IGÅR ANDERS BORG, IDAG GÖRAN JOHANSSON OCH TOMAS ÖSTROS

Man får vara glad för det lilla.

Svenskt Näringslivs framtidsmöte 2009 i går ställde Anders Borg i utsikt att regeringen – när ekonomin en dag tillåter – vill fortsätta på samma sätt som under de två första regeringsåren, med ---- gradvis nedtrappning av bolagsskatten. SvD:s Per Gudmundson tycker det var lovvärt, men inte riktigt lösningen på allt.

Socialdemokraternas Jobbkommission för Stockholm föreslog idag på ett seminarium i Riksdagshuset att bl.a. bolagsskatten ska sänkas. Göran Johansson framhåller att bolagsskatten måste vara "konkurrenskraftig". Vad menas med det? Den mest konkurrenskraftiga bolagsskatten är 0 procent. Förslaget stöds också av Tomas Östros.

Måtte nu inte SvD och den borgerliga opinionen få för sig att förslaget ska motarbetas bara för att det kommer från (S), och för att Östros hotar med förmögenhetsskatt. Om Östros får sänka bolagsskatten får vi kanske en förmögenhetsskatt. Men om Alliansen gör det kan knappast (S) i efterhand använda det som ett argument för att införa en förmögenhetsskatt. Kan vi inte få höra ett jubelrop från Per Gudmundson i morgon: Det är inte bara lovvärt! Det är ett lysande förslag! Men sänkningen bör vara rejäl - helst ett avskaffande av denna onödiga och skadliga skatt. Se även närmast föregående blogpost.

F.ö. ska det bli intressant att se hur stora bolagsskatter det blir som flyter in till statskassan. Vinsterna för 2008 var ju inte direkt lysande. Och under 2009 blir det kanske än värre.

Jag skickade den här blogposten till Per Gudmundsons blog och fick till min häpnad nedanstående reaktion, Vilken gav upphov till följande replikväxling.

gudmundson sa...
Jamen, var står det att jag tycker att Borgs linje är bra? Läs texten, förihelvete! Jag beskriver nåt, och värderar inte alls.
29/5/09 22:04

Niclas Virin sa...
Jag hoppas att det inte är mot mig du argumenterar med svordomar. Jag ser också att Anonym i inlägget före mitt använt ordet "bra" om Anders Borg. Så det är väl honom/henne du bemöter. Jag tog fasta på din bedömning om Borgs förespegling om gradvis nedtrappning av bolagsskatten. Du tyckte att det "är lovvärt". Det innebär väl en värdering.

Jag har ett ledarklipp från SvD den 17 januari 1999 Double trouble. Det handlar om dubbelbeskattningen och SvD kommer helt riktigt fram till att det är "rimligast att ta bort den del av skatten som företaget betalar, vinstskatten". Där efter följer en helt korrekt analys av bolagsskattens negativa konsekvenser. Jag hade hoppats att återuppväcka tankar av den arten med mitt inlägg. Utan onödiga kraftord.
30/5/09 10:29

gudmundson sa...
Förlåt för kraftuttrycket. Jag var onödigt grinig. Om det inte framgår av texten vad som är vad är det jag som gjort ett dåligt jobb. Jag refererade vad Borg sade, och kommenterade det hela med att hans föreslagna åtgärder, om än lovvärda, inte löser hela problemet. Detta står på intet sätt i motsats till att även dina föreslagna åtgärder vore lovvärda.
30/5/09 12:29

Gudmundson gör en pudel, som det heter numera. Jag ursäktar gärna och är inte långsint, men för den som för pennan på SvD ligger kravet på språkbruk och argumentation några nivåer över drängstugans.

tisdag 26 maj 2009

GLOBALISERINGSRÅDETS Slutrapport, Ds 2009:21

BORTOM KRISEN
Om ett framgångsrikt Sverige
i den nya globala ekonomin


Redan i förordet understryker Globaliseringsådet angelägenheten av åtgärder som stärker Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar och kompetenta människor.
En kostnadspost som stjäl 26,3 procent av avkastningen av investeringar i Sverige är bolagsskatten. Ett borttagande av bolagsskatten ökar således avkastningen av investeringar i Sverige med 35 procent. Hur kan Rådet underlåta att observera en så enkel åtgärd som att avskaffa eller drastiskt sänka bolagsskatten för att göra Sverige framgångsrikt i den nya globala ekonomin?

Varför finns det en bolagsskatt? En skatt på bolagets vinster? Varför bestraffas det beteende som Rådet och alla andra önskar premiera?

Vilka skäl finns det för skäl för beskattning av bolagsvinster?

Inga på goda, rationella överväganden baserade skäl. Så gott som alla länder beskattar visserligen vinster. Men det är inget skäl, det är möjligen en förklaring. En annan förklaring kan vara att folk uppfattar bolagsvinster som inkomster jämförbara med hushållens inkomster. Beskattas hushållens inkomster av arbete (lön, pension mm) och kapital (räntor och aktieutdelningar) är det väl inte mer än rättvist att bolagen betalar skatt på sina inkomster.

Fel! Hushållens och bolagens inkomster är inte jämförbara. Hushållsinkomsterna är till för försörjning och upprätthållande av livhanken. För att även de (barn, sjuka, gamla mm) som inte haft något arbete (eller kapital) ska kunna leva, måste vi dela med oss till dem av våra inkomster - i reala termer låta dem få en del av det som vi arbetsföra (och sparare) slitit ihop. Det gör vi med beskattning, med inkomstskatt, sociala avgifter och moms. I en penningekonomi gör vi det genom att på olika sätt dirigera våra inkomster till dessa behövande. I en primitiv ekonomi kan det göras genom utdelning av framställda produkter. Dessutom tas skatter ut på förbrukning av resurser och vissa varor som energi, drivmedel, alkohol, tobak mm.


Företagens inkomster (vinsten, dvs värdet av det som producerats under en period minskat med ersättning till produktionsfaktorägare, dvs. löntagare och kapitalister) har ingen annan funktion än att förbättra möjligheterna att producera ännu mer till (förhoppningsvis) ännu lägre kostnader per enhet. Vinsten är ett mått på det som skapats i bolaget och behållits där. Ett företag kan inte konsumera för egen del. Skulle det (eller snarast dess anställda) lättsinnigt förslösa företagets tillgångar skulle aktieägarna snart protestera.

Man kan också tänka sig att företagen bör betala skatt för den samhälleliga infrastruktur, rättssystem, försvar, allmänna kommunikationer m.m. som de drar nytta av. Men varför egentligen? Samhället har all anledning i världen att se till att just sådana funktioner finns på plats. Och varför skulle skatten baseras på vinsten? Bolag som gör förluster, dvs. förbrukar och förstör vad som redan finns, betalar inte någon skatt. Ska man bestraffa ett önskat beteende, och premiera skadegörelse? Möjligen bör ett företag självt betala för sådana samhällsfunktioner som tillskapats enkom för företaget. Men i praktiken ställer stat och kommun ofta upp med infrastrukturinsatser för att stödja näringslivet. (Av EU-skäl får de dock numera inte vara allför tydligt riktade till vissa företag. Då blir det EU-rättsstridig subventionering.) Om allmänna opinionen och politikerna vill rädda företagen i en bygd eller en näring med sysselsättningsproblem med infrastruktursatsningar, varför ska samhället ta tillbaka det stödet om det går bra? Om det inte går bra och företagen går under, betalar de ingenting för stödet. Då är det bättre att samhället tar ut ersättning i form av avgifter eller skatt på förbrukning av de offentliga resurserna.

En annan förklaring till att bolag beskattas är att de inte har någon politisk rösträtt och att talesmännen för bolagen vet att bolagsskatten ändå övervältras och bärs av kunder och anställda genom pris- och lönesättning. I den löpande verkligheten finns det därför ingen stark drivkraft för att avskaffa bolagsskatten.

Det finns helt enkelt inga goda argument för att beskatta företagsvinster. Men det är ett gigantiskt politiskt och pedagogiskt problem att övertyga allmänhet och politiker därom.

Däremot finns det en lång rad tunga argument för att företagsbeskattningen är både onödig, resurskrävande och direkt skadlig.

Ett problem är lagstiftningens komplexitet och de rättsäkerhetsproblem detta skapar. Här pågår
en kontinuerlig uppgradering av lagstiftning för att undvika skatteflykt och en jakt på luckor i skattesystemet. Ett förslag som diskuterades vid ett seminarium på Stockholms Universitet i dag var att inrätta en Skattelagskommmission (även benämnd "tätningskommission") för att snabbt utreda och genomföra anpassningar av skattelagstiftningen till uppkommande behov. Detta seminarium skall jag kommentera i kommande blogpost.

tisdag 12 maj 2009

RUNE ANDERSSON OCH ÄGARSKATTER

Rune Andersson uppmärksammade i DI den 12 maj problemen med den höga skuldsättningsgraden i företagen. Den ekonomiska krisen har framkallat en svår kreditkris för företagen. Ja, Andersson utpekar t.o.m. den höga skuldsättningsgraden som en av orsakerna till finanskrisen. Han har säkert rätt både i detta och att den höga skuldsättninggraden framkallats av att ”skattesystemen har gynnat lån framför finansiering med eget kapital”. Men det är inte, som Andersson hävdar, främst de höga ägarskatterna som är orsak till denna osunda utveckling, utan det är för att kostnaden för skuldsättning (räntan) medför avdragsrätt, medan kostnaden för det egna kapitalet (utdelningen) inte är avdragsgill.

På grund av dubbelbeskattningseffekten blir, som Andersson säger, ägarbeskattningen så hög som 48 procent att jämföra med omvärldens 35 procent - även det en riktig iakttagelse av ett besvärande förhållande. Men Anderssons förslag att avskaffa utdelningsbeskattningen hos ägarna är fel recept. Ta bort bolagsskatten i stället, så blir vinstskatten/ägarskatten 30 procent, och vi blir av med de juridiska och tekniska komplikationer som dubbelbeskattningen medför. Och framför allt blir vi av med den otroligt komplicerade, skadliga och fullkomligt onödiga bolagsbeskattningen.

Huruvida och i vilken mån ägandet till svenska företag påverkas av bolagsskatt och ägarskatt är omtvistat. Andersson menar att det ”finns mycket att vinna på att företagens ägare är inhemska”. Det är klart att höga kapitalskatter kan göra att förmögna männinskor flyttar ut ut Sverige, vilket är tråkigt, i synnerhet om de tar företagen med sig. Men den svenska ägarbeskattningen påverkar knappast utländska investerares intresse av att investera i Sverige. Däremot ökar avkastningen av investeringar i Sverige dramatiskt för både svenska och utländska investerare om bolagsskatten tas bort. En mycket liten andel av det internationella kapitalet motsvarar det svenska företagskapitalet många gånger om. Ett avskaffande av bolagsskatten skulle därför innebära en dramatisk stimulans för det svenska näringslivet. Att det, som Anderson säger, skulle finnas mycket att vinna på att vinsterna genom att stanna inom landet kan beskattas här om företagens ägare är inhemska är fel. Bolagsskatten motsvarar ynka c:a 5 procent av samtliga skatter och avgifter och är extremt beroende av vinstutvecklingen. I själva verket ger bolagsskatten kanske inte något överskott alls. Adminstrationskostnaderna är extremt höga, förluster genom ekonomisk ineffektivitet p.g.a. att bolagsskatterna styr investeringsbeendet är stora. Kriminalitet och skumraskaffärer varvas med lagliga komplicerade skatteupplägg som den extremt komplicerade bolagsskattelagstiftningen inbjuder till. Detta gör skatten till en rättssäkerhetsrisk och skapar konkurrenssnedvridningar, eftersom många företag av ”politiska” skäl inte vill figurera i sådana sammanhang.

Bolagsskatten är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Bolagsskatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av det som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.

Härtill kommer det fullständigt bisarra att beskattningen bestraffar företagens eftersträvade beteende: att skapa nytt kapital och nya resurser. Varför har vi en skatt på skapande? Skulle du slå ditt barn (om det inte funnes förbud mot aga) när det gjort något bra? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?

Genom att ta bort företagsbeskattningen får det svenska näringslivet en stimulans. Inte minst i nuvarande konjunkturläge synes detta verkningsfullt. Om företagen vet att avkastningen av de investeringar de företar i dag ograverat kommer att kunna tillgodoföras företagen själva, sjunker avkastningskraven. Företag, skattemyndigheter, polis- och åklagarmyndigheter och domstolar slipper en helt onödig och synnerligen dyrbar hantering. Skattekonsulter och akademiker förlorar visserligen värdet av sin expertis, men betänk vilken nytta dessa högkvalificerade personer kunde göra på annat håll i samhället! Priset är initialt ett visst skattebortfall, men vinsterna för 2008 och 2009 torde bli så små, att statens intäkter av bolagsskatterna ändå reduceras dramatiskt. Hans Rausing påpekade i ett brev häromdagen till Anders Borg att det är ett idealiskt tillfälle att avskaffa bolagsskatten just nu.

Jag kan förstå att det är politiskt svårt att ta bort bolagsskatten. Men det måste väl ändå vara politisk lättare att stärka företagen ekonomiskt och förbättra deras möjligheter att anställa personal genom att ta bort skatten, än att ge aktieägare skattefria arbetsfria inkomster. Ett sätt att förena Anderssons önskemål med mina är att ta ut en skatt när utdelning sker och basera skatten på utdelat belopp. Det blir otroligt mycket enklare än dagens bolagsbeskattning. Om det kallas bolagsskatt eller ägarskatt är närmast en semantisk fråga. En sådant skattesystem har Estland.

lördag 9 maj 2009

HANS RAUSING

En nestor inom svenskt internationellt företagande, Hans Rausing, har talat. I ett brev till Anders Borg, relaterat i Veckans Affärer, föreslår han att bolagsbeskattningen avskaffas. Naturligtvis har han rätt. Det är ett idealiskt tillfälle nu. Rausing ser en anledning genom den nyligen föreslagna engelska skattelagstiftningen. Ett annat skäl är att skattebaserna för 2008 och 2009 förmodligen till stora delar försvunnit på grund av dramatiska resultatfall. Ett avskaffande av bolagsbeskattningen skulle också innebära en välkommen stimulans i den rådande ekonomiska krisen.

Det finns också en massa invändningar mot denna både skadliga och onödiga skatt.

Invändningarna mot beskattning av företagens vinster kan sammanfattas här.