onsdag 20 maj 2015

NYA KAROLINSKA FINANSIERAS MED SKATTEUPPLÄGG

I höstas briserade den s.k. Luxleaks-skandalen, erinrar SvD om den 19 maj. Det framkom att Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) skulle vara inblandat och utnyttjat de gynnsamma luxemburgska skattebestämmelserna för att minska sin svenska skatt. Alla ansvariga svor sig dock fria. Det hade de ingen aaaning om. Nu påstår SvD att tidningen tagit del av "opublicerade ägaruppgifter som visar att landstingen måste ha fått information om skatteupplägget".




Det är svårt att bedöma vad som skett. Jag har inte sett någon detaljerad beskrivning, men två luxemburgska bolag tycks äga det svenska bolaget Swedish Hospital Partners (SHP), det projektbolag som fick kontraktet på bygget och driften av NKS. Projektbolaget ägs av ett brittiskt riskkapitalbolag och Skanska. Ingen påstår dock att något olagligt skett, och det förefaller osannolikt med tanke på projektet och de involverade kontrahenterna. Förmodligen rör det sig om att SHP betalar ränta på en skuld från de luxemburgska bolagen. Räntan är avdragsgill i Sverige och - förmodligen - skattefri i Luxemburg.




Opinionen är upprörd och oppositionspolitiker kräver revision och granskning.


Skatteprofessor Roger Persson Österman, som varit med några år i verkligheten innan han nu återvänt till akademin, är inte så överraskad. Det är så här man gör i internationella sammanhang. Så varför skulle NKS sätta sig på hasorna, när ett internationellt konsortium lämnar ett attraktivt anbud baserat - utan NKS vetskap? - bl.a. på att SHP slipper skatt på vinsten? (Nu var visst anbudet till en början inte alls attraktivt, men det förstod inte politikerna som förhandlade fram avtalet. Ilja Batljan, tidigare oppositionslandstingsråd, såg snabbt en mängd underligheter och lyckades få anbudet sänkt med många miljoner.) Nu antas att den vinst som kan uppkomma på projektet kommer att undgå bolagsbeskattning. Beroende på kontrahenternas skicklighet kommer denna vinst att delas dem emellan. Konsortiets talesman, Tim Pearson, påstår att kostnaderna för NKS skulle kunnat bli ännu högre om konsortiet strukturerat sig annorlunda, dvs. landstingen får en del av vinsten.




Varför är det sämre än att en del av produktionsresultatet på landstingsinnevånarnas bekostnad betalas till staten? Det är klart att gällande lag ska tillämpas och bolagsvinster ska beskattas. Men det finns inget standardiserat upplägg för hur ett så stort projekt som NKS ska struktureras. Beroende på hur man gör blir det olika skattekonsekvenser. När man överväger vilken verksamhetsstruktur som ska väljas, vägs fördelar mot nackdelar och kostnader mot intäkter. Det går inte att bortse från att skatteeffekterna kan bli helt olika i olika fall. I synnerhet om utländska kontrahenter är involverade och flera länders skatteregler ska tillämpas. Det är självklart att en lägre skattekostnad är en attraktiv komponent vid avgörandet av struktur. Luxemburg har insett det värdefulla i att inte stöta bort finansindustrin med ogynnsamma skatteregler. Utan särskilda naturtillgångar eller stor industri har det lilla landet blivit ett av världens rikaste per capita. Ska landet kritiseras för det?


Felet är att bolagsvinster beskattas. Om bolagsbeskattningen avskaffas kommer skatterelaterade strukturupplägg att försvinna. Några skatteförluster blir det inte, i vart fall inte på längre sikt. Bolagsskattens andel av totala skatteinkomster är i de flesta länder 5-7 procent, så den omedelbara skatteförlusten blir obetydlig relativt sett. På lång sikt händer inget annat än att de skatter bolagen nu betalar in, inte behöver finansieras med försäljningsinkomster eller reducerade lönekostnader. Ingen  tror väl att bolagsägarna accepterar lägre avkastning för att en del av vinsten måste betalas till staten som skatt. Ingen tror väl att företagens vinster på sikt ökar med det belopp som inte behöver betalas i skatt om skatten avskaffas. En praktisk vinst av att avskaffa bolagsbeskattningen blir att en armé av skattekonsulter och akademiker får ägna sig åt något annat och nyttigt för mänskligheten, att Skatteverket, domstolar och Ekobrottsmyndigheten m.fl. får sin arbetsbörda väsentligen lättad och att företagen kan strukturera sina verksamheter utan att behöva ta hänsyn till några bolagsskatteeffekter.


Och så slipper vi dessa moralistiska utfall så fort någon vidtagit en åtgärd som reducerar skatten.


Vad är det som gör denna extremt komplicerade skatt så nödvändig? Ingenting!
Avskaffa bolagsbeskattningen.









fredag 15 maj 2015

FASTIGHETSBESKATTNING OCH RÄNTEAVDRAG

Tidningarna innehåller mindre nyhetsrapportering och mer journalisttyckande, men det är kanske en konsekvens av poststrukturalismen. Vad vet jag? Det finns ingen absolut sanning. Snart sagt varje artikel är numera signerad och innehåller starkt personliga uppfattningar och försöker driva en opinion som helst ska leda till politiska reaktioner. Det gäller som läsare att se upp.


Den 15 maj pläderar SvDs Frida Andersson i SvD Näringsliv för avskaffande av rätten till avdrag för räntekostnader. På bostadslån, får man förmoda, eftersom artikeln handlar om konsekvenserna för bostadsägare. (I så fall måste reglerna kompetteras och kompliceras med regler som definierar vad som är bostadslåneräntor och vad som är andra räntor.) Artikeln presenteras på första sidan av papperstidningen med ett jättecitattecken och texten  EN BANTNING AV RÄNTEAVDRAGET BORDE FÅ RELATIVT ÖVERKOMLIGA EFFEKTER. Vem har sagt det? Det är hon själv som skriver det i artikeln. Det har hon säkert rätt i, men vad är hon för en akutoritet? Första stycket inleds med fetstil: JUSTERING I SIKTE. Både statsministern och finansministern har dock förnekat att något sådant är i görningen.


Till skillnad mot detta till intet förpliktande pladder argumenterar professor Mats Persson gång på gång (t.ex. i SvD den 10 maj) för att behålla avdragsrätten för ränta men återinföra någon form av fastighetsbeskattning. Utan ränteavdragsrätt kommer den som saknar förmögenhet i underläge vid ett fastighetsförvärv i förhållande till den som inte behöver låna. Med ränteavdragsrätt blir de åtminstone i ett hänseende jämspelta. Ett begränsat ränteavdrag på bolånet vidgar klyftorna mellan dem som har och dem som inte har. Det är varken rättvist eller nödvändigt.


Med beskattning av avkastningsvärdet av fastighetskapitalet blir det symmetri och logik i skattesystemet. Fastigheter har I ALLA TIDER varit en självklar, stabil, uthållig och välfördelad skattebas. ALLA bor. Det är bara de senaste 7 åren som fastighetsinnehav varit löjligt lågbeskattade - dessutom regressivt. Skatten är 0,75 procent av taxeringsvärdet, dock högst 7.112 kr per år.




lördag 2 maj 2015

NY BANKSKATT

Finansminsiter Magdalena Andersson föreslog i sitt förstamajtal en ny bankskatt, skriver SvD den 2 maj. Hon anser bankerna vara underbeskattade - hur man nu ska mäta det. Hon tycks rata både en transaktionsskatt (Tobinskatt) och den skatt som Företagsskattekommittén föreslog. I stället tänker hon sig en skatt av dansk modell: skatt på lönekostnaderna i finanssektorn. Direktiv till en utredning om en bankskatt finns här.


- Nu är det tid för den svenska finanssektorn att få möjlighet att bidra lite mer, sade hon.
Generöst, kan man tycka.


Hur kan hon tro att finanssektorn skulle bidra? Varför skulle finanssektorns företag inte försöka ta ut den tillkommande kostnaden genom prissättning eller lönesättning. Går det så går det på grund av de elasticiteter som råder på marknaderna för bankernas tjänster och arbetskraft. Sen är det så att bankernas köpare av personalintensiva produkter (företagsfinansiering, värdepappershantering, juridisk expertis) är särskilt prisokänsliga. Kreditgivning ligger tidigt i produktionskedjan så företagens ökade bankkostnader kan lätt rullas vidare mot slutkonsument. Investeringar i IT mm blir relativt sett billigare och ersätter manuell hantering.


Alternativt, i den mån de ökade lönekostnaderna inte kan rullas över på kunder och anställda eller absorberas av investeringar, minskar investeringarna på grund av reducerad lönsamhet.


Vem tror att företag bekostar sina egna skatter? Lönsamheten avgör verksamhetens inriktning och utförande. Skatten kommer därför att ha effekter på hur den förändrade kostnadsstrukturen påverkar sättet att driva verksamheten - inte att bankerna "bidrar lite mer".


Om man vill göra arbetskraft mindre konkurrenskraftig gentemot investeringar, är en skatt på lönekostnaderna säkert effektiv och kan åstadkomma att manuell arbetskraft ersätts av maskiner. På det sättet har skatten en viss påverkan på ekonomin. En skatt på bolagens vinster är bara idiotisk.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 1 maj 2015

FÖRHANDSBESKED LÄMNAS INTE FÖR TILLÄMPNING AV REGLERNA OM BEGRÄNSNING AV RÄNTEAVDRAG

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i beslut den 27 april undanröjt ytterligare sex förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden (SRN) angående tillämpningen av reglerna i 24 kap. 10 a - 10 f §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om begränsning av avdragsrätten för räntekostnader. I samtliga mål gällde det regeln i 10 d § tredje stycket, den s.k. ventilregeln. Begäran om hörande av EU-domstolens mening om lagstiftningen bifölls inte.


Huvudregeln är att avdrag för ränta inte medges på lån till företag i intressegemenskap (10 b §). Undantag från den regeln gäller om  "inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten" (10 d § första stycket).


Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av (10 d § tredje stycket).

Det är alltså denna undantagsregel som målen avsett. Ett undantag från ett undantag. Eller ett undantag från ett undantag från ett undantag om man utgår från huvudregeln att räntor är generellt avdragsgilla.

Motiveringen är densamma som i tidigare avgjorda ärenden.


Frågan i målet är om bolaget på grund av undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL ska vägras avdrag för de aktuella ränteutgifterna. Vad Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om denna fråga bör prövas inom ramen för ett förhandsbesked.


Av förarbetena framgår bl.a. följande (prop. 2012/13:1, volym 1, s. 250 ff. och 333 f.). En bedömning ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga relevanta omständigheter som har samband med skuldförhållandet för att avgöra om det huvudsakliga skälet till att transaktionerna vidtagits och avtalsförhållandena uppstått är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Vid bedömningen ska både långivarens och låntagarens skattemässiga situation beaktas. Det kan även finnas skäl att beakta låntagarens hela skuldsituation. Andra omständigheter som bör ha betydelse är t.ex. om det är fråga om slussning av räntebetalningar genom andra företag i intressegemenskapen och förfarandet framstår som omotiverat bortsett från de skatteeffekter som uppnås. En omständighet som talar emot avdragsrätt är om skuldförhållandet får anses ha uppkommit enbart för att intressegemenskapen ska kunna utnyttja ett underskott i ett annat land. Kapitalets ursprung, t.ex. om det handlar om egenupparbetade medel som lånas ut, är också en faktor som bör ingå i bedömningen.


Ett ärende om förhandsbesked prövas utifrån de omständigheter som sökanden väljer att presentera i ansökningen hos Skatterättsnämnden. En prövning av om undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL är tillämplig förutsätter att en mängd omständigheter, hänförliga inte bara till sökanden utan även till dennes motpart i skuldförhållandet liksom till övriga företag som ingår i en intressegemenskap, är klarlagda. Enligt HFDs mening aktualiseras därmed utpräglade utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för att prövas inom ramen för ett förhandsbesked.
Det är förmodligen en riktig bedömning. Frågan är om det kan avgöras inom ramen för den normala domstolsprövningen. Då kan domstolarna emellertid inte undandra sig prövningen.  Men hur ska man kunna avgöra "om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån"? "Huvudsaklig" betyder i skattesammanhang till 75 procent; "väsentlig" betyder till 40 procent. Vad betyder "skatteförmån"? En bedömning kommer alltid att bli ett till juristspråk förklätt tyckande.