KONST SOM EKONOMISK DRIVKAFT

Björn Wetterling, ordförande i Svenska galleriförbundet, kräver i en debattartikel i DN den 5 november ändrade skatteregler för konst. Hur länge ska regeringen fortsätta att blunda för konstens roll som ekonomisk drivkraft, frågar han.

Han efterlyser tre skattereformer.

1. Avdrag för avskrivning  på konst.

2. Enhetlig kulturmoms, dvs samma moms på konst som på litteratur.

3. Konstavdrag för privatpersoner liknande rot- och rutavdrag.


Faran  med differentierad moms är att alla tycker att den egna branschen ska ha minst lika fördelaktigt som andra. Senast var det krögarna som hade framgång.

Rot- och rutavdrag kan motiveras med att arbetena till stor del och med dåligt resultat annars utförs av hemmafixare eller svartjobbare. Det gäller knappast konsten.

Frågan om avdrag för avskrivning på konst löses enklast och bäst genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Då kommer investeringar och affärsbeslut att  avgöras på affärsmässiga grunder. Om det ligger något i vad BW säger om konstens roll som ekonomisk drivkraft, kommer företagen att göra de konstförvärv som behövs.

GASELLER, KONSTNÄRER OCH NYFÖRETAGARE

I Dagens Industri den 29 november skriver tidningen på ledarsidan om s.k. Gasellföretag. De har enligt tidningen skapat 167 000 jobb.

Nu är det tid att tala om de politiska förändringar som skulle kunna ge fler snabbväxare. Det handlar inte om regelförenklingar; detta i och för sig angelägna arbete fortgår i kraft av att minskat krångel inte är kontroversiellt.

De viktigaste förändringarna som behövs är definitivt inom skattepolitiken.
---
Bara genom att generellt förbättra företagandets villkor kan det blir flera gasellföretag. Och därmed fler jobb.

Björn Wetterling, ordförande för Svenska galleriförbundet, tycker i en debattartikel i samma tidning att svenska konstnärer diskrimineras hårt av skattesystemet som fortfarande inte tillåter företag att göra skattemässig avskrivning på nya konstnärliga alster.

Maria Borelius, krönikör i DI, slår ett slag för nyföretagandet. Man måste kunna behålla något bidrag under den första tiden som nybörjarföretagare, och sedan trappa av i takt med att intäkterna kommer, tycker hon.

Alla önskemålen tillgoses med samma åtgärd. Ta bort företagsskatten, så växer företag med 100 procent av vinsten och inte bara med 74,7, och det blir mindre krångel på köpet. Konstinvesteringar kan göras på affärsmässiga och inte skattemässiga villkor. Och slutligen, varför erhålla ett avtrappat bidrag för att betala skatten på företagsvinsten? Utan skatt miskar behovet av bidraget.

Avskaffa företagsbeskattningen.

Varför beskattas bolagens vinster?

AVDRAGSRÄTT FÖR KONST

KARIN WILLÉN, ordförande Konstnärernas Riksorganisation och JOHAN WINGESTAD, ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare talar sig varma för ROT-avdrag och avdragsrätt för konst i en debattartikel i SvD den 3 augusti.

Det är emellertid en avgörande skillnad mellan ROT och RUT för hushållsunderhåll och för konst. Ett skäl för ROT och RUT i nuvarande tappning är att det gör det relativt dyrare för hemmasnickaren, amatörelektrikern/rörmokaren att göra jobbet själv och sämre än att låta ett proffs göra det. Det underlättar för var och en att syssla med sin professionella gärning. Tandläkaren kan laga tänder och lärarna kan ägna sig åt undervisning medan hantverkarna och städarna kan jobba vitt.

Konstnärlig aktivitet är inte ett alternativ för oss som inte kan måla eller väva eller dreja, så vi konkurrerar inte med konstnärer. ROT-avdrag på konst skulle också ge ohanterliga avgränsningsproblem (Skatteverkets handläggare och domstolarnas domare skulle få avgöra vad som är konst och vad som inte är konst). Skulle konstnärerna få igenom sina krav skulle kraven på ytterligare spridning av ROT-avdragen till nya branscher komma som ett brev på posten. Vilka branscher är minst berättigade till ROT-avdrag?

Konst är inte avdragsgillt eftersom den inte antas underkastad värdeminskning. Ett företag som köper konst och som säljer med förlust får avdrag om det kan styrka att verksamheten haft nytta av konstinnehavet eller Skatteverket inte kan göra sannolikt att så inte varit fallet. Bevisbördans placering i ett sådant fall är oklar. Avdrag för inköp av konst som Willén/Wingestad formulerar sin i artikeln är uteslutet; det medges inte för några inventarier, utom sådana som underkastas snabb förbrukning eller vilkas anskaffningskostnad understiger ett halvt prisbasbelopp gällande året före taxeringsåret (18 kap. 4 § inkomstskattelagen).

Förslaget gillas inte av Gustaf Almkvist, vikarierande (förhoppningsvis så småningom permanent) ledarskribent på SvD den 6 augusti, som tar tillfället i akt att plädera för en stor översyn av beskattningen. Det är bara att hålla med.


Det bästa sättet att förenkla skattereglerna och göra konstmarknaden oberoende av skattereglena vore att avskaffa den mest krångliga av alla skatter: bolagsbeskattningen, som Anders Borg t.o.m. betecknat som den farligaste skatten. Då skulle företagens konstinköp kunna göras på rent företagsekonomiska grunder.