STORBRITANNIEN SÄNKER BOLAGSSKATTESATSEN - OCH GREKLAND HÖJER

Enligt en notis i SvD den 9 juli aviserar den  brittiska regeringen en sänkning av bolagsskattesatsen från nuvarande 21 procent till 19 procent 2017 och 18 procent 2020.
Förhoppningsvis stimulerar det andra länder att sänka sina bolagsskattesatser. Då går det kanske ännu fortare.
Det svenska förslaget av Företagsskattekommittén att, som villkor för att sänka skattesatsen till 17,5 procent, begränsa av avdragsrätten för räntekostnader framstår därmed som utspelat. Med endast 17,5 procents skatt minskar kostnaden för överutnyttjande av ränteavdragsrätten. Med endast 17,5 procent kanske ränteströmmarna vänder.
Men helst borde bolagsskatten förstås avskaffas helt.


Grekland föreslår en höjning av bolagsskatten från 26 till 28 procent. Hur tänker man när man tror att det ska hjälpa den grekiska ekonomin? På lång sikt, när företagen kunnat kompensera sig genom löne- och prissättning, spelar det inte någon större finansiell roll, men på kort sikt är det förödande för näringslivet att bekosta höjda skatter. Och vilken uppmuntran till företagande!!  Vad tror man att Grekland ska leva av?  Men det är kanske det enda sättet att lura av privatpersoner skattebetalningar. Det är ju lättare att kontrollera företag än privatpersoner och beloppen är större för företag än privatpersoner.

TAX EVASION, TAX AVOIDANCE

The European Commission has presented an Action Plan for a more effective EU response to tax evasion and avoidance. It sets out a comprehensive set of measures, for now and for the future, to help Member States protect their tax bases and recapture billions of euros legitimately due.


Enligt EU-kommissionens beräkningar förloras inom EU varje år omkring 1 000 miljarder euro i skatteintäkter till följd av skatteundandragande och skatteflykt. Detta vill kommissionen nu komma till rätta med och den 6 december presenterade man därför en handlingsplan för effektivare EU-åtgärder på området.

Dessutom antogs två rekommendationer för att få medlemsstaterna att vidta omedelbara och samordnade åtgärder mot vissa akuta problem. Den ena rekommendationen handlar om att lägga grunden för ett starkt EU-motstånd mot skatteparadis och är mer långtgående än nuvarande internationella åtgärder. Medlemsstaterna uppmuntras att använda gemensamma kriterier för att identifiera skatteparadis och sätta upp dem på nationella svarta listor.
 

Den andra rekommendationen handlar om aggressiv skatteplanering. Olika metoder föreslås för att hantera kryphål som vissa företag, enligt kommissionen, utnyttjar för att slippa betala skatt. Medlemsstaterna uppmanas i rekommendationen också att stärka sina dubbelbeskattningsavtal.
 

Andra initiativ som föreslås ihandlingsplanen är en uppförandekod för skattebetalare, ett EU-skatteregistreringsnummer, en översyn av bestämmelserna mot skattefusk i viktiga EU-direktiv och gemensamma riktlinjer för att spåra penningflöden.
 

Handlingsplanen och rekommendationerna kommer nu att läggas fram för EU:s finansministrar och Europaparlamentet.

George Osborne, Storbritanniens finansminister, sänker bolagsskatten för att stimulera näringslivet och attrahera utländskt kapital, samtidigt som han upprörs över att företagen inte vill betala skatt i UK. Hur ska han ha det? Fortsätt att sänka så försvinner problemet med bolagsskatteflykten.