SvD skriver den 19 juni att regeringen vill sänka bolagsskatten från 22 till 20 procent. En promemoria går ut från finansdepartementet den 20 juni. Sverige blir starkare och attraktivare för investeringar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) i en debattartikel i Dagens industri. Javisst, Sverige skulle bli ännu attraktivare om bolagsskatten avskaffades helt.
Nu ska skattesatssänkningen kombineras med begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Högt belånade företag ska betala högre skatt, enligt statsråden. Varför?
Men det blir lite nytt att skatteplanera bort. Och några nya doktorsavhandlingar kan det väl bli.
Promemorian finns här. Det blir inte enklare. Om det inte är önskvärt att lånekapital är gynnat i förhållande till egetkapital, vore det väl bättre att ta bort den omständighet som förorsakar detta, dvs beskattningen av bolagens vinster. I stället ska reglerna kompliceras ytterligare med begränsning av rätten till avdrag för räntor.
Visar inlägg med etikett bolagsskatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bolagsskatt. Visa alla inlägg
måndag 19 juni 2017
tisdag 13 maj 2014
BOLAGSSKATTEN GÅR NER UNDER 20 PROCENT
Företagsskattekommittén ska komma med sitt betänkande den 16 juni, men redan nu börjar det sippra ut en del av kommitténs förslag.
SvD rapporterar den 13 maj att kommittén kommer att föreslå att bolagsskattesatsen sätts under 20 procent. Riskkapitalbolag och fastighetsbolag ska få försämrade skattevillkor genom begränsningar i avdragsrätten för räntor. Den föreslås bli som högst 25 procent av rörelsevinsten.
Det blir således nya skatteplaneringsmöjligheter till skattekonsulters och skatteakademikers glädje. Men när skattesatsen kommer ner under 20 procent blir skattevinsten kanske inte så stor att den finansierar konsultarvodena. Man kunde tycka att med så låg skattesats behövs inte någon begränsning av avdragsrätten för räntor.
Vi får se hur förslaget blir när det blir offentligt. Det är bara att hoppas på att S fullföljer förslaget om det skulle bli regeringsskifte i höst. Utredningen uppges ha haft en dialog med både regeringen och Socialdemokraterna, och enligt källorna har samtliga partier varit försiktigt positiva. Även Miljöpartiet uppges ge förslaget sitt stöd.
Fast helst borde ju bolagsskatten avskaffas helt.
SvD rapporterar den 13 maj att kommittén kommer att föreslå att bolagsskattesatsen sätts under 20 procent. Riskkapitalbolag och fastighetsbolag ska få försämrade skattevillkor genom begränsningar i avdragsrätten för räntor. Den föreslås bli som högst 25 procent av rörelsevinsten.
Det blir således nya skatteplaneringsmöjligheter till skattekonsulters och skatteakademikers glädje. Men när skattesatsen kommer ner under 20 procent blir skattevinsten kanske inte så stor att den finansierar konsultarvodena. Man kunde tycka att med så låg skattesats behövs inte någon begränsning av avdragsrätten för räntor.
Vi får se hur förslaget blir när det blir offentligt. Det är bara att hoppas på att S fullföljer förslaget om det skulle bli regeringsskifte i höst. Utredningen uppges ha haft en dialog med både regeringen och Socialdemokraterna, och enligt källorna har samtliga partier varit försiktigt positiva. Även Miljöpartiet uppges ge förslaget sitt stöd.
Fast helst borde ju bolagsskatten avskaffas helt.
tisdag 1 oktober 2013
tisdag 9 juli 2013
ASTRA ZENECAS VD PASCSAL SORIOT
Om Sverige skulle ha lägre bolagsskatt då skulle Astra Zeneca tillverka mera
här. Det säger Pascal Soriot i sin första stora Sverigeintervju med SvD den 9 juli.
Självklart. Det vet ju även du, Anders Borg. Vad väntar du på?
Självklart. Det vet ju även du, Anders Borg. Vad väntar du på?
lördag 11 maj 2013
GENUSSKATT I GRÖNKÖPING
Grönköpings damer taga blott alltför sällan sina säten i härvarande bolagsstyrelser, konstaterar hr skattechefen Elon Ramstedt i senaste numret av Grönköpings Veckoblad. Lösningen är dock inte kvotering utan beskattning, då herrar bolagsdirektörer alltid anpassa sig snabbare till skattelagstiftningen än till annan lagstiftning. Sålunda skall bolagsskatten i Grönköping m.o. vara omvänt proportionell mot andelen damer i resp. bolags styrelse.
Sålunda blir skatten för F:a Låsar och Tänger med blott 24 procent damer i styrelsen hela 76 procent, medan föredömliga Engla Sjödins Bag- & Conditori AB - där styrelsen utgörs av frkn Sjödin ensam - beskattas med 0 procent, klargör hr R.
Nima Sanandaji verkar vara inne på liknande tankegångar i SvD den 12 maj.
Full panik har utbrutit hos snickerigiganten Gårdberg & Söner Snickerifabrik AB, vars styrelse består av hr snickeridirektör Petrus Gårdberg själv med 4 söner. Härigenom skulle bolagsskatten stiga till fulla 100 proc., varför alla tillgängliga skattekonsulter tillkallats. "Ett uppkast är att byta ut allt manfolk mot mina 5 brorsdöttrar", säger hr Gårdberg.
Se där ytterligare ett exempel på bolagsskattens fördärvlighet och fiffigheter för att undgå densamma.
Sålunda blir skatten för F:a Låsar och Tänger med blott 24 procent damer i styrelsen hela 76 procent, medan föredömliga Engla Sjödins Bag- & Conditori AB - där styrelsen utgörs av frkn Sjödin ensam - beskattas med 0 procent, klargör hr R.
Nima Sanandaji verkar vara inne på liknande tankegångar i SvD den 12 maj.
Full panik har utbrutit hos snickerigiganten Gårdberg & Söner Snickerifabrik AB, vars styrelse består av hr snickeridirektör Petrus Gårdberg själv med 4 söner. Härigenom skulle bolagsskatten stiga till fulla 100 proc., varför alla tillgängliga skattekonsulter tillkallats. "Ett uppkast är att byta ut allt manfolk mot mina 5 brorsdöttrar", säger hr Gårdberg.
Se där ytterligare ett exempel på bolagsskattens fördärvlighet och fiffigheter för att undgå densamma.
måndag 6 maj 2013
NORGE HAKAR PÅ
Norge hakar på trenden och planerar en sänkning av den generella bolagsskatten med en procentenhet till 27 procent, skriver Dagens Industri den 6 maj. Inte mycket och fortfarande ganska hög procentsats. Men alltid något.
Oljebolagen får höjd skatt.
Oljebolagen får höjd skatt.
tisdag 23 april 2013
BOLAGSSKATTESATSENS REDUKTION SKA INTE FÅ MISSBRUKAS
Regeringen har den 18 april 2013 överlämnat skrivelsen Meddelande om kommande förslag om begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag (skr. 2012/13:149) till riksdagen. I skrivelsen aviseras kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag. I skrivelsen har regeringen bedömt att det föreligger särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa den föreslagna regeln på beskattningsår som avslutas efter den 18 april 2013, dvs. från och med dagen efter dagen då skrivelsen överlämnades till riksdagen.
Bakgrunden är att att bolagsskattesatsen sänks den 1 januari 2014 från 26,3 till 22 procent, dvs till 83,65 procent av dagens procentsats.
I en promemoria lämnar regeringen förslag om begränsningar av möjligheterna att göra avdrag för koncernbidrag. Förslaget innebär att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) under det beskattningsåret bara får dra av 83,66 procent av koncernbidrag som har lämnats till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Syftet med förslaget är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2012.
Om det nu anses lämpligt att sänka bolagsskattesatsen, varför då inte låta dem som har de praktiska förutsättningarna att åstadkomma detta så fort som möjligt göra detta?
Bakgrunden är att att bolagsskattesatsen sänks den 1 januari 2014 från 26,3 till 22 procent, dvs till 83,65 procent av dagens procentsats.
I en promemoria lämnar regeringen förslag om begränsningar av möjligheterna att göra avdrag för koncernbidrag. Förslaget innebär att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) under det beskattningsåret bara får dra av 83,66 procent av koncernbidrag som har lämnats till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Syftet med förslaget är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2012.
Procentsatsen har avrundats uppåt för att den sammantagna skattebelastningen på givaren och mottagaren inte ska bli mer än 26,3 procent. Om således ett bidrag lämnas med 100 kommer detta belopp att beskattas med 22 procent hos mottagaren. Skatten på detta belopp uppgår således till 22 (100 x 0,22). Givaren å sin sida får göra avdrag med 83,66, varefter det återstår 16,34 som beskattas med 26,3 procent. Skatten på detta belopp uppgår till 4,3 (16,34 x 0,263).
Om det nu anses lämpligt att sänka bolagsskattesatsen, varför då inte låta dem som har de praktiska förutsättningarna att åstadkomma detta så fort som möjligt göra detta?
torsdag 11 april 2013
ERIK ÅSBRINK
Erik Åsbrink, finansminsister under 1996-1999, har i en debattarktikel i DN den 11 april föreslagit en skattereform som jag har lätt att sympatisera med.
Det skatteundandragande som blir alltmer utbrett till följd av de nuvarande skillnaderna i arbets- och kapitalinkomstbeskattning skulle mer eller mindre försvinna. Detta gör det i sin tur möjligt att slopa de krångliga så kallade 3:12-reglerna, som är kopplade till fåmansbolag.
Ett sätt att motverka de fördelningspolitiska effekterna av förslaget vore att kraftigt höja grundavdraget, så att även låginkomsttagarna skulle få en skattesänkning.
Återinför en rimlig fastighetsskatt. Enligt en samstämmig uppfattning bland ekonomer är fastighetsskatten en av de bästa (eller minst skadliga) skatterna. Det är det urgamla sättet att beskatta svenska folket. I utlandet är i allmänhet fastighetsskatten betydligt högre än i Sverige. Att återskapa en normal fastighetsskatt, där skatten utgår med en enhetlig procentsats av taxeringsvärdet, skulle dessutom få positiva fördelningseffekter.
Man skulle vidare kunna återinföra en enhetlig moms och slopa förekommande nedsättningar av de sociala avgifterna. Det är möjligt att något utrymme uppstår för särskilda fördelningspolitiska insatser. En sådan kan vara att höja barnbidragen.
Ett ytterligare inslag i en skattereform vore att sänka bolagsskatten till cirka 15 procent och finansiera detta inom företagsskattesystemets ram, i första hand genom att slopa ränteavdragen.
Dessutom föreslår Åsbrink att arvs- och gåvoskatten återinförs. Det framstår för honom som närmast ett mysterium, att det var en socialdemokratisk regering som, med stöd av bland annat vänsterpartiet, avskaffade denna skatt. Arvs- och gåvoskatten är den sista skatten som nattväktarstaten avskaffar. Det finns starka rättviseskäl att återinföra en sådan skatt.
Han vill också beskatta pensionsförsäkringar med 30 procent, det vill säga samma skattesats som gäller för andra kapitalinkomster. Även denna åtgärd skulle få positiva fördelningseffekter.
För egen del kan jag instämma i de flesta förslagen. Jag förstår dock inte varför en nedsatt bolagsskatteats skulle finansieras inom företagsbeskattningens ram genom att slopa ränteavdragen. Däremot borde räntor helt undantas från skattesystemet. Varje ränteinkomst är någons räntekostnad. Eftersom många kapitalinkomsttagare är skattebefriade, skulle en sådan reform leda till en ökad skatteinkomst för staten med ca 15 miljarder kronor. En sådan reform skulle underlättas om bolagsbeskattningen helt avskaffades.
Pensionssparandet beskattas idag (normalt) med 15 procent. Beskattningen är dold och en höjning av skattesatsen till 30 procent skulle nog inte observeras av allmänheten. Vem är idag medveten om beskattningen på 15 procent?
Arvs- och gåvoskatten har principiellt en del för sig. I praktiken har den dock visat sig ineffektiv och verkningslös och har framkallat tekniker för kringgåenden. De uppfattas också som inkräktande på privatlivet.
Den ska leda till ett enkelt och begripligt skattesystem.
Den ska främja arbete och tillväxt.
Den ska vara fullt finansierad. En generell och generös välfärd går inte att förena med ett sänkt skattetryck; det kan i stället behöva höjas.
Den ska inte leda till ökade inkomstklyftor.
Den ska vara politiskt stabil, vilket gör det nödvändigt med en uppgörelse mellan partier över blockgränsen.Den statliga inkomstskatten slopas och skatten på arbetsinkomster ska således endast bestå av kommunalskatten.
Det skatteundandragande som blir alltmer utbrett till följd av de nuvarande skillnaderna i arbets- och kapitalinkomstbeskattning skulle mer eller mindre försvinna. Detta gör det i sin tur möjligt att slopa de krångliga så kallade 3:12-reglerna, som är kopplade till fåmansbolag.
Ett sätt att motverka de fördelningspolitiska effekterna av förslaget vore att kraftigt höja grundavdraget, så att även låginkomsttagarna skulle få en skattesänkning.
Återinför en rimlig fastighetsskatt. Enligt en samstämmig uppfattning bland ekonomer är fastighetsskatten en av de bästa (eller minst skadliga) skatterna. Det är det urgamla sättet att beskatta svenska folket. I utlandet är i allmänhet fastighetsskatten betydligt högre än i Sverige. Att återskapa en normal fastighetsskatt, där skatten utgår med en enhetlig procentsats av taxeringsvärdet, skulle dessutom få positiva fördelningseffekter.
Man skulle vidare kunna återinföra en enhetlig moms och slopa förekommande nedsättningar av de sociala avgifterna. Det är möjligt att något utrymme uppstår för särskilda fördelningspolitiska insatser. En sådan kan vara att höja barnbidragen.
Ett ytterligare inslag i en skattereform vore att sänka bolagsskatten till cirka 15 procent och finansiera detta inom företagsskattesystemets ram, i första hand genom att slopa ränteavdragen.
Dessutom föreslår Åsbrink att arvs- och gåvoskatten återinförs. Det framstår för honom som närmast ett mysterium, att det var en socialdemokratisk regering som, med stöd av bland annat vänsterpartiet, avskaffade denna skatt. Arvs- och gåvoskatten är den sista skatten som nattväktarstaten avskaffar. Det finns starka rättviseskäl att återinföra en sådan skatt.
Han vill också beskatta pensionsförsäkringar med 30 procent, det vill säga samma skattesats som gäller för andra kapitalinkomster. Även denna åtgärd skulle få positiva fördelningseffekter.
För egen del kan jag instämma i de flesta förslagen. Jag förstår dock inte varför en nedsatt bolagsskatteats skulle finansieras inom företagsbeskattningens ram genom att slopa ränteavdragen. Däremot borde räntor helt undantas från skattesystemet. Varje ränteinkomst är någons räntekostnad. Eftersom många kapitalinkomsttagare är skattebefriade, skulle en sådan reform leda till en ökad skatteinkomst för staten med ca 15 miljarder kronor. En sådan reform skulle underlättas om bolagsbeskattningen helt avskaffades.
Pensionssparandet beskattas idag (normalt) med 15 procent. Beskattningen är dold och en höjning av skattesatsen till 30 procent skulle nog inte observeras av allmänheten. Vem är idag medveten om beskattningen på 15 procent?
Arvs- och gåvoskatten har principiellt en del för sig. I praktiken har den dock visat sig ineffektiv och verkningslös och har framkallat tekniker för kringgåenden. De uppfattas också som inkräktande på privatlivet.
lördag 16 mars 2013
CYPRIOTISKT IDIOTISKT
Eurozonens finansministrar har nu enats om ett stödpaket värt 10 miljarder euro till Cypern. I utbyte ska landet bland annat höja bolagsskatten och införa en engångsskatt på tillgångar i banker, skriver SvD den 16 mars.
Skatten på banktillgångar kan nog vara effektiv och lär väl till stor del drabba ryssar, som antas tvätta pengar i Cypern. Det har ju varit EU-ledarnas stora problem. Hur rädda cypriotiska banker utan att skydda suspekta ryska placeringar? Enligt tidningen Financial Times kommer nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna, 25 miljarder euro, från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern. Flödet av kapital mellan Ryssland och Cypern uppgår årligen till flera hundra miljarder euro, skriver tidningen. I praktiken kommer därmed bankernas kunder (och kanske ägare) att få stå för en stor den av finansieringen.
Däremot är det beklagligt att cyprioterna tvingas höja sin bolagsskatt. Vad ska det tjäna till? Nu är den så pass låg (10 %), så att den även efter en höjning kanske inte blir så hög, och snart kommer andra länder ner mot Cyperns nivå och då kan Cypern börja sänka igen. Den ska höjas till 12,5 procent, dvs samma procentsats som Irland har.
Irland hade större framgång i sina förhandlingar om krisstöd. Frankrike, Tyskland och Storbritannien gav med sig till slut och lät Irland behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Det ska såväl dessa stater som Irland och alla vi andra vara glada för.
Risken är att 12,5 procent etableras som en erkänd lägsta skattesats för bolagsbeskattning. Det vore katastrofalt och ett intellektuellt nederlag.
http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html
DN SvD
Skatten på banktillgångar kan nog vara effektiv och lär väl till stor del drabba ryssar, som antas tvätta pengar i Cypern. Det har ju varit EU-ledarnas stora problem. Hur rädda cypriotiska banker utan att skydda suspekta ryska placeringar? Enligt tidningen Financial Times kommer nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna, 25 miljarder euro, från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern. Flödet av kapital mellan Ryssland och Cypern uppgår årligen till flera hundra miljarder euro, skriver tidningen. I praktiken kommer därmed bankernas kunder (och kanske ägare) att få stå för en stor den av finansieringen.
Däremot är det beklagligt att cyprioterna tvingas höja sin bolagsskatt. Vad ska det tjäna till? Nu är den så pass låg (10 %), så att den även efter en höjning kanske inte blir så hög, och snart kommer andra länder ner mot Cyperns nivå och då kan Cypern börja sänka igen. Den ska höjas till 12,5 procent, dvs samma procentsats som Irland har.
Irland hade större framgång i sina förhandlingar om krisstöd. Frankrike, Tyskland och Storbritannien gav med sig till slut och lät Irland behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Det ska såväl dessa stater som Irland och alla vi andra vara glada för.
Risken är att 12,5 procent etableras som en erkänd lägsta skattesats för bolagsbeskattning. Det vore katastrofalt och ett intellektuellt nederlag.
http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html
DN SvD
måndag 25 februari 2013
DANMARK SÄNKER BOLAGSSKATTEN
Helle Thorning-Schmidt statsminister i Danmarks S-ledda regering aviserar en sänkning av bolagsskatten från 25 till 22 procent. Danska näringslivet, Dansk Erhverv, jublar. Jfr Sveriges Näringsliv mycket ljumma reaktion till Sveriges sänkning av bolagsskatten.
Säkert.
Meningarna är dock delade.
Den centrumvenstreorienterade tankesmedjan Cevea
Direktør Kristian Weise, Cevea, kallar det i ett pressmeddelande
Konservative och Liberal Alliance vill gå ännu längre. K vill sänka till 15 och LA till 12,5 procent.
Det här kan bli riktigt trevligt.
Et »kapløb mod bunden« mener den tidligere overvismand, professor Christen Sørensen fra Syddansk Universitet. »Hvis man vil bevare selskabsskatten, er man nødt til at have minimumssatser på EU-plan«, konkluderer Christen Sørensen.
Ja, men varför skulle man vilja bevara bolagsskatten?
Det är ganska självklart att investeringarna stimuleras av att en kostnad bortfaller. På sikt kommer dock elasticiteter i utbud och efterfrågan att förskjuta effekten med justeringar av priser, löner och avkastningskrav. I det långa loppet är det den långsiktiga kulturellt betingade uppfattningen om rimliga relationer mellan löner och kapitalavkastning som råder. Då spelar bolagsskatten ingen roll.
Men ett stort och onödigt problem skulle försvinna och näringsklimatet förbättras för alla utom skattekonsulter och skatteakademiker. Ett fullständigt sterilt kunskapsområde minskar i betydelse eller försvinner när skattesatserna kommer ned mot 0 procent.
Avskaffa beskattningen av företagens vinster. Avskaffa skatten på tillväxt.
BT BT BT BT Pol SvD DN
Vi er meget tilfredse med, at regeringen har lyttet til erhvervslivet og nu i lighed med blandt andet Sverige har valgt at sænke selskabsskatten. Det vil styrke erhvervslivets konkurrenceevne og tiltrække udenlandske investeringer, hvilket er forudsætningen for jobskabelse i det private,säger administrerende direktør Jens Klarskov i en skriftlig kommentar.
Säkert.
Meningarna är dock delade.
Den centrumvenstreorienterade tankesmedjan Cevea
advarer mod at tro, at lavere selskabsskat i sig selv vil føre til flere investeringer, højere vækst og flere job, efter at regeringen vil sænke skattesatsen fra 25 til 22 i forbindelse med den bebudede konkurrenceevnepakke.
Direktør Kristian Weise, Cevea, kallar det i ett pressmeddelande
for »en myte«, at lavere selskabsskat i sig selv skulle give mere vækst og skabe flere job: »Det er muligvis resultatet i økonomernes regneark og modeller. Men i den virkelige verden viser historien noget helt andet«.Chefsekonom Mads Lundby Hansen i den liberala tankesmedjan Cepos menar däremot
at sænkningen af selskabsskatten er for lille. Ambitionsniveauet fra regeringens side er ganske enkelt ikke godt nok. Det vil bidrage til at øge investeringerne i ny teknologi, maskiner og forskning. Og ad den vej vil produktiviteten og velstanden øges.
Når det er sagt burde ambitionsniveauet være større. Regeringen burde have sænket selskabsskatten til 20 procent, så vores selskabsskatteniveau blev mere konkurrencedygtigt end i Sverige, hvor satsen i år udgør 22 procent.Danska LO medger
at en lavere selskabsskat kan føre til øgede investeringer i ny produktion. Men der er en stor risiko for, at virksomhederne ikke sender pengene ud at arbejde. Selskabsskatten er fugle på taget.
Konservative och Liberal Alliance vill gå ännu längre. K vill sänka till 15 och LA till 12,5 procent.
Når regeringen nu langt om længe anerkender, at en lavere selskabsskat har positiv effekt på væksten og beskæftigelsen, så skal sænkningen være af en størrelse, der bringer os foran nabolandene. I Sverige er den 22 procent, England planlægger at sænke til 21 procent, og tyskerne har ambitioner om en halvering til cirka 16 procent. Vi skal være mindst lige så ambitiøsesäger erhvervsordfører Mette Bock (LA).
Det här kan bli riktigt trevligt.
Et »kapløb mod bunden« mener den tidligere overvismand, professor Christen Sørensen fra Syddansk Universitet. »Hvis man vil bevare selskabsskatten, er man nødt til at have minimumssatser på EU-plan«, konkluderer Christen Sørensen.
Ja, men varför skulle man vilja bevara bolagsskatten?
Det är ganska självklart att investeringarna stimuleras av att en kostnad bortfaller. På sikt kommer dock elasticiteter i utbud och efterfrågan att förskjuta effekten med justeringar av priser, löner och avkastningskrav. I det långa loppet är det den långsiktiga kulturellt betingade uppfattningen om rimliga relationer mellan löner och kapitalavkastning som råder. Då spelar bolagsskatten ingen roll.
Men ett stort och onödigt problem skulle försvinna och näringsklimatet förbättras för alla utom skattekonsulter och skatteakademiker. Ett fullständigt sterilt kunskapsområde minskar i betydelse eller försvinner när skattesatserna kommer ned mot 0 procent.
Avskaffa beskattningen av företagens vinster. Avskaffa skatten på tillväxt.
BT BT BT BT Pol SvD DN
onsdag 14 november 2012
ARLANDABANAN - DOM I KAMMARRÄTTEN
Kammarrätten i Stockholm har i sin vishet funnit att 13 procent är en marknadsmässig ränta på det lån på 35 år som det bolag som driver Arlandabanan fått av sitt moderbolag. Skatteverket som i Förvaltningsrätten tyckte att 7 procent var rimligt hade då viss framgång, men Förvaltningsrätten tyckte att 8,5 procent var lämpligare.
Var i världen kan man få fast ränta i 35 år på 13 procent på ett lån? När man dessutom till 100 procent äger låntagaren?
Vilka företag vågar planera för en avkastning på lånat kapital i 35 år på mera än 13 procent?
Det skulle vara intressant att se på vilken nivå räntan skulle hamnat om Sverige hade avskaffat bolagsbeskattningen.
Skattteverket meddelar att man inte överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen. Det vore nog f.ö. meningslöst, eftersom HFD inte prövar utrednings- och bevisfrågor utan bara principfrågor.
SvD
Var i världen kan man få fast ränta i 35 år på 13 procent på ett lån? När man dessutom till 100 procent äger låntagaren?
Vilka företag vågar planera för en avkastning på lånat kapital i 35 år på mera än 13 procent?
Det skulle vara intressant att se på vilken nivå räntan skulle hamnat om Sverige hade avskaffat bolagsbeskattningen.
Skattteverket meddelar att man inte överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen. Det vore nog f.ö. meningslöst, eftersom HFD inte prövar utrednings- och bevisfrågor utan bara principfrågor.
SvD
söndag 11 november 2012
PUERTO RICO - EKONOMISK FRIZON
Per Gudmundson skriver på ledarsidan i SvD den 11 november om Puerto Rico som ekonomisk frizon, där företagen slipper betala bolagsskatt. Puerto Rico är inte en amerikansk delstat utan ett självstyrande territorium under amerikansk kontroll. Enligt Wikipedia fick Puerto Rico 1952 en författning som deklarerar Puerto Rico som en Fritt Assiocierad Stat till USA. Nu har Puerto Rico röstat för att få bli en delstat.
Till skillnad mot de ekonomiska frizoner som föreslås i Sverige (nystartzoner) har Puerto Rico fördelen att vara enkelt att geografiskt avgränsa.
Men inte ekonomiskt.
Gudmundson skriver att Microsoft bränner cd-skivor med programvaror i Puerto Rico med några hundra anställda. I Washington har Microsoft 40 000 anställda, som - får man anta - arbetat fram underlaget. Man kan undra var det stora värdet av produktionen uppkommit. Eller behöver man undra över det?
Inom lagens ramar - fortfarande enligt artikeln - redovisas 47 procent av bolagets intäkter i Puerto Rico, och på så sätt har bolaget under de senaste åren undvikit att betala omkring 4 miljoner dollar om dagen i bolagsskatt.
Washington tycker kanske inte att det var så bra att skattefriheten skulle vara så effektiv. Nu säger Microsoft att genom möjligheten till skattefrihet för en stor del av vinsten kan bolaget "stärka sin närvaro på fastlandet". Kanske det. Vem kan påstå något annat?
Vad är viktigast? Företagets existens eller bolagsskatten?
Samma dag kritiserar Andreas Cervenka med sin ständigt lika tröttsamt skämtande jargong den världsomspännande trenden av nedsättningar av bolagsskattesaten. Min kommentar finns här.
Till skillnad mot de ekonomiska frizoner som föreslås i Sverige (nystartzoner) har Puerto Rico fördelen att vara enkelt att geografiskt avgränsa.
Men inte ekonomiskt.
Gudmundson skriver att Microsoft bränner cd-skivor med programvaror i Puerto Rico med några hundra anställda. I Washington har Microsoft 40 000 anställda, som - får man anta - arbetat fram underlaget. Man kan undra var det stora värdet av produktionen uppkommit. Eller behöver man undra över det?
Inom lagens ramar - fortfarande enligt artikeln - redovisas 47 procent av bolagets intäkter i Puerto Rico, och på så sätt har bolaget under de senaste åren undvikit att betala omkring 4 miljoner dollar om dagen i bolagsskatt.
Washington tycker kanske inte att det var så bra att skattefriheten skulle vara så effektiv. Nu säger Microsoft att genom möjligheten till skattefrihet för en stor del av vinsten kan bolaget "stärka sin närvaro på fastlandet". Kanske det. Vem kan påstå något annat?
Vad är viktigast? Företagets existens eller bolagsskatten?
Samma dag kritiserar Andreas Cervenka med sin ständigt lika tröttsamt skämtande jargong den världsomspännande trenden av nedsättningar av bolagsskattesaten. Min kommentar finns här.
fredag 9 november 2012
MÖT VARSELVÅGEN
Varselvågen rullar över Sverige. Orsakerna är globala, men vi kan och måste agera på hemmaplan, skriver SvD på ledarplats den 9 november. Kväv inte gasellerna, skriver man.
Längre fram i artikeln hyllas det föreslagna investeraravdraget. Det kanske behövs, eftersom staten tar 26,3 procent av vinsten.
Börja med att ta bort skatten på vinsten, så kanske investeraravdraget inte behövs.
Längre fram i tidningen (i Näringsliv) kan vi läsa om en kämpande småföretagare, Emma Knaggård Wendt, som tycker att
Det skulle gå snabbare och enklare om hon inte behövde avstå 26,3 procent (eller ännu mer om hon bedriver verksamheten som enskild firma) av företagets vinst.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Var finns framtidens jobb? I de snabbväxande, innovationsdrivna och entreprenöriella företag som brukar kallas gaseller. De står för en tredjedel av alla nya jobb i landet, trots att de utgör mindre än en halv procent av aktiebolagen. Fler sådana företag kan man få genom att sänka kapitalvinstskatten, som på ett oproportionerligt sätt drabbar just snabbväxande företag.Förvisso. Men det omedelbara hindret för företagens tillväxt är skatten på själva tillväxten, bolagsskatten, dvs. skatten på bolagets vinst.
Längre fram i artikeln hyllas det föreslagna investeraravdraget. Det kanske behövs, eftersom staten tar 26,3 procent av vinsten.
Börja med att ta bort skatten på vinsten, så kanske investeraravdraget inte behövs.
Längre fram i tidningen (i Näringsliv) kan vi läsa om en kämpande småföretagare, Emma Knaggård Wendt, som tycker att
regeringen ska agera och se till att bankerna är tydliga med vad som faktiskt krävs för att få ett lån. Hon påpekar dock att det är få entreprenörer som ger upp, för det mesta hittar man ett sätt att få finansiering.
–Jag ska jobba ihop pengarna med konsultuppdrag. Det ska gå men det kommer att ta lite extra tid.
Det skulle gå snabbare och enklare om hon inte behövde avstå 26,3 procent (eller ännu mer om hon bedriver verksamheten som enskild firma) av företagets vinst.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
torsdag 8 november 2012
SÄNKTA FÖRETAGSSKATTER I FRANKRIKE
Nu ska även Frankrike sänka bolagsskatten, enligt en notis i SvD den 8 november.
Bravo.
Haka på Anders Borg. Snart är 22 procent i överkant.
Bravo.
Haka på Anders Borg. Snart är 22 procent i överkant.
onsdag 7 november 2012
SKATTEPARADISET SVERIGE
CLAES-MIKAEL JONSSON, LO-jurist, och KRISTOFFER ARVIDSSON THONÄNG, Seko-utredare, återkommer i SvD den 7 november med sin kritik mot den föreslagna nedsättningen av bolagsskattesatsen.
Särskilt om det skulle dröja några år innan bolagsskattesänkningen skulle få effekt, är det angeläget att den görs snarast. Som Leif Johansson skrev härom dagen i Dagens Industri har
Vidare skriver L och AT
Hur kan de tro att bolagsskattesänkningen hamnar i aktieägarnas fickor? Varför skulle den långsiktiga relationen mellan ersättningen till löntagare och aktieägare förändras för att bolagsskattesatsen ändras? Inte har aktieägarnas långsiktiga andel minskat i förhållande till löntagarnas bara för att bolagsskatt en gång infördes och höjdes. Inte har den ökat för att bolagsskatten sänkts. Varför skulle fackföreningarna inte framgångsrikt kunna bevaka det ökade utrymmet när bolagen blir av med en kostnad bara för att kostnaden avser bolagsskatt? På kort sikt drabbar säkerligen en höjd bolagsskatt aktieägarna, liksom de kortsiktigt kan dra fördel av en skattesänkning. Det är en fråga om övervältringseffekter och elasiticiteter. Den omedelbara effekten hamnar i företagen, vilkas räntabilitet och risknivå ändras.
Vad som sker på lite längre sikt är att skatten försvinner som kostnad och företagen slipper kalkylera med skatteeffekter vid investeringar och affärsbeslut. Den skatt som bolagen i dag betalar in bekostas av löntagare, konsumenter och aktieägare. Utan bolagsskatt kommer ett motsvarande skattebelopp att betalas direkt av dessa.
Bolagsskatten är onödig, skadlig och ger utrymme för improduktiv skatteplanering.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Genom bolagsskattesänkningen hoppas [regeringen] på ett förbättrat investeringsklimat i Sverige. Men effekterna på investeringarna kommer först på längre sikt. Enligt OECD:s utvärdering av tillväxtfrämjande reformer ger sänkt bolagsskatt på kort sikt små effekter. Efter fem till tio år är effekten fortfarande begränsad och investeringarna uppgår då till halva skattesänkningen.
Särskilt om det skulle dröja några år innan bolagsskattesänkningen skulle få effekt, är det angeläget att den görs snarast. Som Leif Johansson skrev härom dagen i Dagens Industri har
det samlade bolagsskattetrycket --- stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.Därtill kommer att om andra länder sänker bolagsskattesatsen snabbare än Sverige, går vi miste om (eller uppnår aldrig) fördelen att ha lägre skattesatser än omvärlden.
Vidare skriver L och AT
I klartext, efter fem till tio år kommer minst 8 av de 16 miljarderna, som regeringens skattesänkning kostar, att hamna i aktieägarnas egna fickor. Vid en internationell jämförelse tycks det inte heller finnas något enkelt samband mellan bolagsskattens nivå och investeringar som andel av BNP.
Hur kan de tro att bolagsskattesänkningen hamnar i aktieägarnas fickor? Varför skulle den långsiktiga relationen mellan ersättningen till löntagare och aktieägare förändras för att bolagsskattesatsen ändras? Inte har aktieägarnas långsiktiga andel minskat i förhållande till löntagarnas bara för att bolagsskatt en gång infördes och höjdes. Inte har den ökat för att bolagsskatten sänkts. Varför skulle fackföreningarna inte framgångsrikt kunna bevaka det ökade utrymmet när bolagen blir av med en kostnad bara för att kostnaden avser bolagsskatt? På kort sikt drabbar säkerligen en höjd bolagsskatt aktieägarna, liksom de kortsiktigt kan dra fördel av en skattesänkning. Det är en fråga om övervältringseffekter och elasiticiteter. Den omedelbara effekten hamnar i företagen, vilkas räntabilitet och risknivå ändras.
Vad som sker på lite längre sikt är att skatten försvinner som kostnad och företagen slipper kalkylera med skatteeffekter vid investeringar och affärsbeslut. Den skatt som bolagen i dag betalar in bekostas av löntagare, konsumenter och aktieägare. Utan bolagsskatt kommer ett motsvarande skattebelopp att betalas direkt av dessa.
Bolagsskatten är onödig, skadlig och ger utrymme för improduktiv skatteplanering.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
måndag 5 november 2012
BOLAGSSKATTEN MÅSTE SÄNKAS
Leif Johansson, numera styrelseordförande i AstraZeneca, skriver i Dagens Industri den 5 november att bolagsskatten måste sänkas. Han välkomnar förslaget om sänkningen till 22 procent och de ytterligare sänkningar till intervallet 15 - 20 procent som Anders Borg flaggat för. Från sin erfarenhet att leda svenska exportföretag och internationella bolag vågar han påstå att det samlade bolagsskattetrycket har stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.
Låter självklart men skönt att det sägs högt och tydligt. I Företagsskattekommittén sitter en näringslivsrepresentant som påstår sig inte se det sambandet.
Bra. Det börjar röra på sig. Tyvärr ställer Leif Johansson inte frågan varför vi alls ska ha någon bolagsskatt.
För många år sedan hade jag en skriftväxling med en storföretagsledare som avslutade med orden:
Det var politiskt omöjligt då och det är det kanske fortfarande. Skatteutskottets ordförande säger sig vilja försvara bolagsskattebasen.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Låter självklart men skönt att det sägs högt och tydligt. I Företagsskattekommittén sitter en näringslivsrepresentant som påstår sig inte se det sambandet.
Bra. Det börjar röra på sig. Tyvärr ställer Leif Johansson inte frågan varför vi alls ska ha någon bolagsskatt.
För många år sedan hade jag en skriftväxling med en storföretagsledare som avslutade med orden:
Ditt resonemang i mailet går en bit till med en riktigt bra argumentering varför man skulle plocka bort bolagskatterna helt. --- Jag har hittills tvekat på det eftersom det trots allt är 50 miljarder (eller om man läser Ditt mail rätt netto 35 miljarder) som kommer in i statskassan. Du argumenterar för att pengarna ändå kommer in efter ett tag, vilket ju faktiskt är rätt. Jag skall tänka på det. Sannolikt är det väl så att det vore politiskt omöjligt att föreslå detta nu, men det betyder ju inte att det inte skulle vara rätt att genomföra åtgärden.
Det var politiskt omöjligt då och det är det kanske fortfarande. Skatteutskottets ordförande säger sig vilja försvara bolagsskattebasen.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
söndag 28 oktober 2012
GÖR SVERIGE TILL ETT SKATTEPARADIS FÖR FÖRETAGEN
CLAES-MIKAEL JONSSON, jurist LO, KRISTOFFER ARVIDSSON-THONÄNG, utredare SEKO, beklagar i en debattartikel i SvD den 27 oktober att regeringen vill förbättra näringslivsklimatet i Sverige. Det blir för lönsamt att bedriva verksamhet i Sverige om bolagsskatten sänks och andra länder skadas av "osund" skattekonkurrens.
Man tar sig för pannan!
De skriver att
Vidare
Ja, säkerligen. Därmed får också löntagarna utdelning av det förbättrade näringslivsklimatet. Är det något som LO beklagar? På lite längre sikt kommer relationen mellan löner och kapitalinkomster att återställas. Det finns ju ingen anledning att tro att bolagsskattesatsen påverkar fördelningen av produktionsresultatet.
Bolagen bekostar inte sina egna skatter, lika lite som andra kostnader. Allt övervältras på löntagare, kapitalägare och konsumenter. Bolagsskatten föranleder bara en massa problem är skadlig och onödig.
Sänk bolagsskatten ännu mer eller avskaffa den helst helt. Då behövs inga regler om räntesnurror, transfer pricing, underkapitalisering, underprisöverlåtelser, uttagsbeskattning m.m. Företagen kan fördela sina investeringar i tid och rum och ordna deras finansiering utan att behöva ta hänsyn till skatteeffekter.
Gör Sverige till ett skatteparadis innan andra länder har sänkt sin bolagsskatt. Det land som kommer sist med skattesänkningen har ingen annan glädje av sänkt eller avskaffad bolagsskatt än att ett onödigt problem reduceras eller försvinner - vacket så. Men det land som går FÖRST får dessutom en konkurrensfördel och hinner att knipa en del nyinvesteringar, tills andra länder hinner ikapp. Snart inser flera att bolagsskatten kommer att försvinna.
Man tar sig för pannan!
De skriver att
[s]änkt skatt kommer alltså leda till att kapitalägarnas redan goda vinsterhm, tänk på senaste kvartalrapporterna från SKF,Volvo, Scania, Ericsson, Atlas Copco, Sandvik
kommer att bli ännu större. Eftersom sänkt bolagsskatt på kort sikt inte leder till att företagen ökar sina investeringar kommer i princip hela skattesänkningen tillfalla kapitalägarna.Även om företagen inte på kort sikt hinner öka sina investeringar kommer de ökade vinsterna att behövas för de investeringar som förhoppningsvis uppkommer på längre sikt. Varför skulle bolagen höja sina aktieutdelningar om skattesänkningen förbättrar investeringsklimatet?
Vidare
Med stigande vinster i näringslivet kommer förväntningarna om högre löneökningar att växa bland medlemmarna inför kommande avtalsrörelsen. Det är inte heller orimligt att löntagarna får ta del av de ”övervinster” som kommer att uppstå då regeringens sänkta bolagsskatt genomförs.
Ja, säkerligen. Därmed får också löntagarna utdelning av det förbättrade näringslivsklimatet. Är det något som LO beklagar? På lite längre sikt kommer relationen mellan löner och kapitalinkomster att återställas. Det finns ju ingen anledning att tro att bolagsskattesatsen påverkar fördelningen av produktionsresultatet.
Bolagen bekostar inte sina egna skatter, lika lite som andra kostnader. Allt övervältras på löntagare, kapitalägare och konsumenter. Bolagsskatten föranleder bara en massa problem är skadlig och onödig.
Sänk bolagsskatten ännu mer eller avskaffa den helst helt. Då behövs inga regler om räntesnurror, transfer pricing, underkapitalisering, underprisöverlåtelser, uttagsbeskattning m.m. Företagen kan fördela sina investeringar i tid och rum och ordna deras finansiering utan att behöva ta hänsyn till skatteeffekter.
Gör Sverige till ett skatteparadis innan andra länder har sänkt sin bolagsskatt. Det land som kommer sist med skattesänkningen har ingen annan glädje av sänkt eller avskaffad bolagsskatt än att ett onödigt problem reduceras eller försvinner - vacket så. Men det land som går FÖRST får dessutom en konkurrensfördel och hinner att knipa en del nyinvesteringar, tills andra länder hinner ikapp. Snart inser flera att bolagsskatten kommer att försvinna.
onsdag 3 oktober 2012
SPANSKA BEKYMMER
Spaniens företagsskatteintäkter rasar med 65 procent, skriver SvD och DN den 3 oktober.
http://www.dn.se/ekonomi/foretagsskatter-rasar-i-spanien
Ett argument så gott som något att inte ha en sådan skatt. Skattebasen är flyktig inte bara i goda tider utan också i kristider.
Spanien tillhör Europas högskatteländer i fråga om bolagsskatt (30 - 35 procent), så driften för företagen att lägg ut verksamheten till utlandet och låta vinsterna skattas av där bör vara stor. Detta i förening med dålig lönsamhet på hemmaplan tycks ha haft förödande effekt för beskattningsunderlaget.
Genom att sätta ned bolagsskatten skulle Spanien kunna hejda överföringen av vinsterna.http://exitbolagsskatt.blogspot.com/
http://www.dn.se/ekonomi/foretagsskatter-rasar-i-spanien
Ett argument så gott som något att inte ha en sådan skatt. Skattebasen är flyktig inte bara i goda tider utan också i kristider.
Spanien tillhör Europas högskatteländer i fråga om bolagsskatt (30 - 35 procent), så driften för företagen att lägg ut verksamheten till utlandet och låta vinsterna skattas av där bör vara stor. Detta i förening med dålig lönsamhet på hemmaplan tycks ha haft förödande effekt för beskattningsunderlaget.
Genom att sätta ned bolagsskatten skulle Spanien kunna hejda överföringen av vinsterna.http://exitbolagsskatt.blogspot.com/
måndag 1 oktober 2012
Hamilton vs. Andersson
Carl B Hamilton kommenterar i en artikel i SvD den 30 september Magdalena Anderssons kritik mot regeringen att den skullle låna till ”vidlyftiga skattesänkningar”. Andersson syftar på bolagsskatten. Hamilton skriver helt riktigt att
....bolagsskatten skulle – om man inte sänker den – medföra att skattebasen krymper. Varför det? När omvärlden har lägre bolagsskatt väljer fler företag att inte expandera i Sverige, eller att lokalisera sig utomlands. Det är alltså vilseledande att påstå att skattesänkningen ”kostar” 16 miljarder kronor eftersom dessa miljarder i växande utsträckning aldrig hade kommit in till statskassan om skattesatsen behållits på 26 procent istället för att den 1 januari 2013 sänkas till 22 procent. Att tänka kameralt och statiskt är okej på hushålls- och företagsnivå, men inte på samhällsekonomisk nivå när regeringspolitik avgör förutsättningarna för bland andra företagen.
Men det är mer än så:
Kameralt och initialt minskas statens inkomster kanske med 16 miljarder om man ser det som två bilder i ett seriealbum, före och efter, och kan anta ceteris paribus. Men det kan man inte, eftersom redan förväntningar om en förändring leder till reaktioner från företagen. Om företagen vet att de får behålla 78 procent av vinsten i stället för 73,7 får de - utan att göra något - pengar motsvarande de 4,3 procententheterna att sätta sprätt på. Det kommer att bli löner och eller utdelning. (Vi ser företagen som en enhet, så vi behöver inte bry oss om varu- och tjänsteköp.) Det blir då nya sociala avgifter, inkomstskatt och utdelningsskatt - tillsammans kanske 50 procent. Sen kommer resterande 50 procent att konsumeras, och då blir det moms och punktskatter på köpen, vilket ger ytterligare kanske 15-25 procentenheter.
När företagens räntabilitet (efter skatt) på redan gjorda investeringar ökar, kan man anta att de ökar sina investeringar och dessutom gör investeringar som tidigare inte lönade sig. Vinstbeloppen ökar, lönebetalningsförmågan ökar, utdelningskapaciteten ökar. Allt genererar ny skattebaser.
Som ovan sagts blir Sverige I förhållande till tidigare ett bättre investeringsland än andra länder, varför kapital söker sig hit och genererar ny sysselsättning och nya vinster och därmed underlag för nya löneskatter, inkomstskatter, utdelningssskatter och moms och punktskatter.
Allt det här sker i ett enda flöde, där man inte kan urskilja orsak och verkan. Somligt sker omedelbart eller redan på förväntningarna, annat sker efterhand och med eftersläpning. Somligt sker som en indirekt följd av vad som varit. Dynamiska effekter är visserligen ett förbjudet uttryck, eftersom politiker använt det för förespegligar för effekter som synbarligen uteblivit (ingen vet dock vad som skulle ha skett annars), men ALL beskattning har dynamiska effekter. Genom att höja och sänka skatter skapar och hejdar man flöden och det har effekter. Det är ju därför man sänker bolagsskatten. Det är min övertygelse att investering och sysselsättning ökar. Det ökar skattebaser och skatteintäkter. Bortfallet av 16 miljarder kommer att uppvägas av tillskott av andra skatter. Får svenska företag en lägre skattesats än utländska, kommer dessutom nytt kapital att strömma till landet och generera ytterligare skattebaser. I varje fall om utländska investorer tror att skatteskillnaden blir bestående.
Om man vänder på resonemanget kan kan man fråga sig varifrån företagen skulle få pengar till att betala bolagsskatt om en sådan infördes. Från kunder, löntagare och aktieägare. Bolagen har inga egna pengar som de fått av Gud undanstuckna någonstas. Eftersom hushållen på ett eller annat sätt förser bolagen med pengar till skatten är det bättre att husållen betalar skatten direkt. Genom det instuckna mellanledet (företagen) skapas en dyrbar administration och ekonomiska och juridiska komplikationer helt i onödan. Dessutom vet inte de som bekostar skatterna (hushållen) vilka skatter de bekostar och med vilka belopp. Om man tycker att företagen ska betala för samhällsservice kan man fråga sig varför förlustföretag inte behöver göra det. Det borde snarast bestraffas extra, eftersom de förstör det som redan finns; värdet av deras produkter är lägre än värdet av ianspråkstagna resurser.
För svenskt vidkommande kommer avskaffande av bolagsskatten övergångsvis att stimulera företagandet, men i det långa loppet betyder avskaffandet av bolagsskatten ingenting annat än att ett oerhört komplicerat, rättsosäkert och fullkomligt onödigt rättsområde försvinner, vilket medför en adminsitrativ lättnad för företag, skatteförvaltning, polis- och åklagarväsende, domstolar och lagstiftare. All bolagsskatt övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare. Nu betalar dessa kategorier bolagens skatter utan att veta om det.
....bolagsskatten skulle – om man inte sänker den – medföra att skattebasen krymper. Varför det? När omvärlden har lägre bolagsskatt väljer fler företag att inte expandera i Sverige, eller att lokalisera sig utomlands. Det är alltså vilseledande att påstå att skattesänkningen ”kostar” 16 miljarder kronor eftersom dessa miljarder i växande utsträckning aldrig hade kommit in till statskassan om skattesatsen behållits på 26 procent istället för att den 1 januari 2013 sänkas till 22 procent. Att tänka kameralt och statiskt är okej på hushålls- och företagsnivå, men inte på samhällsekonomisk nivå när regeringspolitik avgör förutsättningarna för bland andra företagen.
Men det är mer än så:
Kameralt och initialt minskas statens inkomster kanske med 16 miljarder om man ser det som två bilder i ett seriealbum, före och efter, och kan anta ceteris paribus. Men det kan man inte, eftersom redan förväntningar om en förändring leder till reaktioner från företagen. Om företagen vet att de får behålla 78 procent av vinsten i stället för 73,7 får de - utan att göra något - pengar motsvarande de 4,3 procententheterna att sätta sprätt på. Det kommer att bli löner och eller utdelning. (Vi ser företagen som en enhet, så vi behöver inte bry oss om varu- och tjänsteköp.) Det blir då nya sociala avgifter, inkomstskatt och utdelningsskatt - tillsammans kanske 50 procent. Sen kommer resterande 50 procent att konsumeras, och då blir det moms och punktskatter på köpen, vilket ger ytterligare kanske 15-25 procentenheter.
När företagens räntabilitet (efter skatt) på redan gjorda investeringar ökar, kan man anta att de ökar sina investeringar och dessutom gör investeringar som tidigare inte lönade sig. Vinstbeloppen ökar, lönebetalningsförmågan ökar, utdelningskapaciteten ökar. Allt genererar ny skattebaser.
Som ovan sagts blir Sverige I förhållande till tidigare ett bättre investeringsland än andra länder, varför kapital söker sig hit och genererar ny sysselsättning och nya vinster och därmed underlag för nya löneskatter, inkomstskatter, utdelningssskatter och moms och punktskatter.
Allt det här sker i ett enda flöde, där man inte kan urskilja orsak och verkan. Somligt sker omedelbart eller redan på förväntningarna, annat sker efterhand och med eftersläpning. Somligt sker som en indirekt följd av vad som varit. Dynamiska effekter är visserligen ett förbjudet uttryck, eftersom politiker använt det för förespegligar för effekter som synbarligen uteblivit (ingen vet dock vad som skulle ha skett annars), men ALL beskattning har dynamiska effekter. Genom att höja och sänka skatter skapar och hejdar man flöden och det har effekter. Det är ju därför man sänker bolagsskatten. Det är min övertygelse att investering och sysselsättning ökar. Det ökar skattebaser och skatteintäkter. Bortfallet av 16 miljarder kommer att uppvägas av tillskott av andra skatter. Får svenska företag en lägre skattesats än utländska, kommer dessutom nytt kapital att strömma till landet och generera ytterligare skattebaser. I varje fall om utländska investorer tror att skatteskillnaden blir bestående.
Om man vänder på resonemanget kan kan man fråga sig varifrån företagen skulle få pengar till att betala bolagsskatt om en sådan infördes. Från kunder, löntagare och aktieägare. Bolagen har inga egna pengar som de fått av Gud undanstuckna någonstas. Eftersom hushållen på ett eller annat sätt förser bolagen med pengar till skatten är det bättre att husållen betalar skatten direkt. Genom det instuckna mellanledet (företagen) skapas en dyrbar administration och ekonomiska och juridiska komplikationer helt i onödan. Dessutom vet inte de som bekostar skatterna (hushållen) vilka skatter de bekostar och med vilka belopp. Om man tycker att företagen ska betala för samhällsservice kan man fråga sig varför förlustföretag inte behöver göra det. Det borde snarast bestraffas extra, eftersom de förstör det som redan finns; värdet av deras produkter är lägre än värdet av ianspråkstagna resurser.
För svenskt vidkommande kommer avskaffande av bolagsskatten övergångsvis att stimulera företagandet, men i det långa loppet betyder avskaffandet av bolagsskatten ingenting annat än att ett oerhört komplicerat, rättsosäkert och fullkomligt onödigt rättsområde försvinner, vilket medför en adminsitrativ lättnad för företag, skatteförvaltning, polis- och åklagarväsende, domstolar och lagstiftare. All bolagsskatt övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare. Nu betalar dessa kategorier bolagens skatter utan att veta om det.
onsdag 26 september 2012
NYFÖRETAGANDE OCH TILLVÄXTHINDER
Dagens Industri den 26 september har en välformulerad ledarartikel om stödet till nyföretagande. Hur mycket skattemedel ska hamna hos växande företag?
Svenska politiker måste börja identifiera de verkliga tillväxthindren, skriver tidningen.
Javisst, ett direkt och omedelbart hinder är bolagsskatten. Den tar 26,3 procent av varje företags tillväxt. Skattesatsen ska visserligen sänkas till 22 procent nästa år, men varför ska företagen bestraffas för sin tillväxt med en skatt, varefter somliga av dem - efter byråkraters bedömning - ska få tillbaka en del?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
DN
Svenska politiker måste börja identifiera de verkliga tillväxthindren, skriver tidningen.
Javisst, ett direkt och omedelbart hinder är bolagsskatten. Den tar 26,3 procent av varje företags tillväxt. Skattesatsen ska visserligen sänkas till 22 procent nästa år, men varför ska företagen bestraffas för sin tillväxt med en skatt, varefter somliga av dem - efter byråkraters bedömning - ska få tillbaka en del?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
DN
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
