CECILIA MALMSTRÖM, OECD OCH BESKATTNING AV DIGITALA TJÄNSTER

Cecilia Malmström uttalar sig i SvD den 3 mars i anledning av ett förväntat tillträde som generalsekreterare för OECD:

Men i fokus står samtidigt en laddad global fråga: beskattning av digitala tjänster. Ett internationellt avtal om en så kallad digitalskatt på främst hi-tech-bjässarna GAFAM (Google, Apple, Facebook, Amazon, Microsoft med flera) har varit OECD:s stora uppgift under senare år och tidsgränsen har satts till sommaren 2021.

USA har stretat emot avtalet under president Trump, men Joe Biden har gjort klart att en sådan digitalskatt nu är prioritet. Förra veckan förklarade USA:s nya finansminister Janet Yellen att man nu släpper motståndet.

– Hon var mycket tydlig med att USA vill komma överens och hitta kompromisser. Denna signal inger hopp, säger Cecilia Malmström och tillägger:

– Här måste den nya generalsekreteraren kavla upp ärmarna och försöka hitta en kompromiss.

Hon anser att det är helt fel att stora digitalföretag gör storvinster utan att betala skatt.

– Det handlar inte om att straffa Google, utan om att det är helt orimligt att stora globala företag som generar vinst i massa länder inte betalar skatt.

Malmström framhåller att G-20-länderna enhälligt sagt att digital­jättarnas skatte­agerande är fel. Det krävs en modern arkitektur på denna typ av super­globaliserade företag som inte existerade för 10-20 år sedan, menar hon.

– Det vore historiskt om vi får med 140 länder i världen på detta, inklusive stora ekonomier som Kina, USA, Japan och alla EU-länderna. Det betyder enormt mycket för att sätta nya globala spelregler. Och det vore ett jättelyft för att visa att multilateralt samarbete faktiskt lönar sig.

Sverige har klandrats för att bromsa skatteförslaget och åtgärder mot skatteflykt. Hur ser du på det?

– Det finns små superexportberoende ekonomier som Sverige som är rädda för att dessa skatter skulle bli en hämsko för handeln. Det är sant att man varit något bromsande. 

– Om jag blir generalsekreterare blir jag ju inte Sveriges röst där. Men     det är viktigt att även få med Sverige på detta avtal. Det är en             förkrossande majoritet inom OECD som vill få detta gjort.  

                       

Tänk att det ska vara så svårt att förstå. 

Inte ens Cecilia Malmström.

Bolagsskatten ger inte ett öre på lång sikt. Det är konsumenter, löntagare och aktieägare som i det långa loppet bekostar bolagens skatter. Och det är endast de bolag som gör vinst - dvs det som är i hela mänsklighetens intresse - som behöver vidarebefordra deras bidrag. Bolag som gör förlust, dvs förstör något som redan finns, behöver inte ens betala för den skada de förorsakar.

Den möjliga bolagsskattebasen är liten i förhållande till bruttonationalprodukten, varför skatten ger endast enstaka procent av totalt inflytande skatter.

Internationellt förorsakar skatten monumentala problem, som inte behöver ha att göra med företagens vilja att betala skatt, utan är en kamp mellan olika länders skattemyndigheter om skattebasen. Innan staterna kommer överens (vilket de inte behöver göra) kan företagen behöva ligga ute med pengar till flera länder för samma vinst.

Skatten försörjer arméer av skattekonsulter och akademiker, för vilka skatten är en guldgruva resp. lekstuga. Bolagsbeskattning är ett resursslukande självskadebeteende.

 

EU-KOMMISSISONENS FÖRSLAG OM FÖRETAGSBESKATTNING AVVISAS AV SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet har den 8 december avgivit yttranden över fyra förslag från EU-kommissionen som handlar om företagsbeskattning. Utskottet anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen lämnar motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen biföll utskottets förslag den 14 december.

EU-kommissionens förslag gäller EU-regler om en gemensam bolagsskattebas, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning och ändring av direktivet om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Skatteutskottet har prövat om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Två förslag om gemensam bolagsskattebas 2016/17:SkU16  och 2016/17:SkU17                                                                       

Kommissionen har presenterat en process i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ska införas i ett andra steg. Målen som kommissionen har angett avser båda förslagen. Det gör det svårare för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller förslaget om en gemensam bolagsskattebas konstaterar utskottet att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Vad gäller förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas delar utskottet regeringens bedömning att förslaget i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Ett enigt utskott anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning 2016/17:SkU18  

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Skatteutskottet håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om hybrida missmatchningar med tredjeländer 2016/17:SkU19  

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det gällande direktivet mot skatteundandragande innehåller regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag till ändring av detta direktiv behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Utskottet anser att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med förslaget. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsländernas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt för utskottet att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet är också starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

IFA OCH BEPS

International Fiscal Association (IFA) är en internationell organisation som verkar för att med vetenskaplig inriktning studera och vidareutveckla internationell och komparativ skatterätt. Det är den enda fristående (non-governmental) och generella  (non-sectoral) internationella organisationen som sysslar med skattefrågor. Organisationen har ca 11 000 medlemmar från ca 90 länder. Medlemmarna tillhör alla kategorier professionellt verksamma skatteexperter från departement, skattemyndigheter, domstolar, akademier, affärs- och industrivärlden och konsult- och advokatvärlden m.m. I 50 länder har underföreningar (Branches) etablerats. Medlemmarna samlas årligen till en kongress. Varje medlemsland bidrar därvid med en nationalrapport över två givna ämnen, som sammanfattas i en generalrapport, vilken presenteras och diskuteras i paneler. Därutöver ordnas ett antal seminarier över olika aktuella ämnen.

Igår presenterades och diskuterades i den svenska IFA-föreningen de svenska bidragen till IFA-kongressen i Rio nästa år. Det ena bidraget, Assessing BEPS: Origins, standards, and responses, är skrivet av professorerna Bertil Wiman och Anders Hultqvist; det andra, The Future of Transfer Pricing, av Anders Alvin från Volvo och  från Skatteverket.

Det första ämnet handlar om genomförandet av en gigantisk pågående aktivitet som sammanfattas i akronymen BEPS, uttytt Base Erosion and Profit Shifting. Det är ett förslag till åtgärdsplan, framlagt av OECD i februari 2013, med syfte att förhindra att länders skattebaser eroderas genom att internationella bolag utnyttjar olika länders nationella skattelagstiftningar och därmed kan allokera intäkter och kostnader till länder med låg eller ingen beskattning alls. Åtgärdsförslaget lades fram på förfrågan av G20-länderna och det godkändes av G20-ländernas finansministrar under deras möte i Moskva i juli 2013.För att motverka att de olika nationella lagstiftningarna öppnar för internationell skatteplanering, föreslår OECD en åtgärdsplan (actions) med 15 fokusområden, vilka OECD har identifierat som särskilt problematiska. Dessutom föreslås omfattande informationslämnande för företagen och informationsutbyte mellan ländernas skattemyndigheter. Risken för läckor är uppenbar. Det är lätt att föreställa sig konsekvenserna av att hemlig information från strategiskt viktiga företag läcker ut till allmänheten eller främmande länders myndigheter. I själva verket kan föreställningen att det går likrikta alla länders företagsbeskattningssystem liknas vid ett stort Babelstornsbygge.

Det andra ämnet är mera traditionellt i den meningen att det behandlar ett rättsområde, Transfer Pricing. Transfer pricing omfattar föreställningen att det går att fastställa korrekta avräkningsvärden vid transaktioner mellan närstående företag. Principen är att prissättningen ska ske som mellan oberoende parter (armlängdsprincipen). OECD har i decennier utarbetat "manualer", Transfer Pricing Guidelines, för vilka metoder att fastställa priser som är godtagbara för beskattningsändamål. Att det går konstruera korrekta priser är naturligtvis en illusion, och tvisterna mellan företag och skattemyndigheter och mellan olika länders skattemyndigheter är legio. Ämnet är följaktligen från olika utgångspunkter och i någon form återkommande på så gott som varje IFA-kongress. På den nyss avslutade kongressen för 2016 i Madrid var sålunda BEPS ett framträdande ämne. Ett huvudämne hade rubriken Corporate Tax Officers Respond to BEPS, där ett antal företrädare för internationella företag deltog och redovisade hur anpassningen till BEPS fortskred och vilka problem som uppkom. Därtill kom även de traditionella seminarieseanserna om IFA/EU och IFA/OECD att till stor del handla om olika aspekter av BEPS. Entusiasmen inom OECD för BEPS var inte att ta fel på. En av OECD-representanterna i panelen såg tom. den kommande utvecklingen på det internationella beskattningsområde efter BEPS som "a brave new world". Aldous Huxleys dystopiska roman med den titeln förespeglar dock knappast någon lyckosam framtid för mänskligheten. För att hålla människorna på plats och medgörliga tilldelas de dagligen en ranson av den ultimata drogen soma. Månne har alla entusiastiska BEPS-anhängare redan fått en dos av soma?

De båda ämnena för kongressen i Rio tangerar varandra, eftersom transfer pricing är en viktig del i BEPS. Det föreslås dels ett omfattande dokumentationsarbete, så att företagen ska kunna motivera de använda priserna, dels regler om hur immaterialrätter, risk och kapital ska allokeras och prissättas samt hur koncernunika transaktioner kan värderas.

Genomförandet av BEPS-projektets olika delar pågår f.n. världen över och dragkampen om beskattningsunderlagen kommer att tillta. I det momentum som BEPS skapat, kommer staterna att aktualisera aspekter som gynnar dem och söka förhindra konsekvenser som  missgynnar dem. Det innebär en förändring i synen på var vinster ska anses ha uppstått. Brasilien, Indien, Indonesien och Kina och andra folkrika stater kommer att utnyttja den diskussion om fördelningsnycklar som kommer att uppkomma. De hävdar att värdet av etablerade varumärken är beroende av försäljning på deras marknader. I kraft av sin ekonomiska styrka kan de kräva att få beskatta en större andel av de multinationella företagens vinster.

Vad gäller BEPS genomförande i Sverige, varom ytterst få är  medvetna, påtalades i rapporten svårigheterna att överhuvudtaget kartlägga och beskriva arbetet. Vad som sker utförs helt och hållet i finansdepartementet och Skatteverket. Akademiska forskare, organisationen Svenskt Näringsliv och riksdagsmän, som har begärt att få ta del av finansdepartementets analyser och beräkning av utfallet, har nekats insyn. Finansministern har i ett anförande i riksdagen den 16 juni 2016 hävdat att Sverige skulle vara en vinnare. Andra hävdar att Sverige som ett lite land har mycket litet att sätta emot när de stora länderna flyttar fram positionerna. Det är ju fråga om att mäta något så efemärt som en företagskoncerns verkliga resultat - vilket till stor del innefattar framtidsbedömningar - och hur stor del därav som rätteligen tillkommer ett land där företaget (i någon svårdefinierbar mening) är verksamt. Den som skriker högst kommer att få rätt!

Det är faktiskt ganska enfaldigt att tro att just Sverige skulle gå vinnande genom processen. Finansministerns argument tycks vara att om skattereglerna likriktas över hela världen så att konkurrensvillkoren utjämnas, kommer Sverige att bli en vinnare, eftersom vi redan har en restriktiv lagstiftning mot skatteflykt och internationell skatteplanering.

Vinsten kommer dock inte att bestå i att få aktuella och förväntade intressen tillgodosedda i förhandlingarna om formuleringarna i BEPS-dokumenten, utan i om Sveriges företag i framtiden kommer att med stöd av dokumenten kunna hävda rätt till större andel av koncernvinsterna än idag. Det förefaller osannolikt. Regeringen har inte heller berett marken för en sådan utveckling. Snarare lär det bli så att Sverige får en mindre del av kakan, dvs. lägre svensk skatt. Därtill kommer att Sverige kommer att få reducera sin (lägre) skatt med den skatt som betalas till andra länder, dvs ett skattebelopp som blir högre pga. att dessa får större andel av vinsten. Två negativa effekter som gör att det kanske inte blir någon skatt alls till Sverige.

Egentligen är det egendomligt att arbetet med något så väsentligt, som att göra landet till en attraktiv plats för företagsetablering genom en gynnsam skattelagstiftning, inte görs i samverkan med dem som ska göra jobbet. Ingen frågar näringslivet vad det vill ha; ja, regeringen till om med nekar insyn i de bedömningar den gör.

Nu kan man ju undra hur en beskattning av företagsvinst kan göras gynnsam för företagen.

Med tanke på det enorma arbete som lagts ned på BEPS och som pågår runt om i världen att implementera reglerna, måste man tro att bolagsskatterna är av fundamental betydelse för länderna. Det är de inte. I de allra flesta länderna svarar bolagsskatterna för omkring 5 procent av samtliga skatter.

Genom beskattningen omfördelas ett lands produktionsresultat. Något annat finns inte att dela på. Produktionsresultatet (bruttonationalprodukten, BNP) beräknas till summan av konsumtion och bruttoinvesteringar. Spegelbilden av BNP är bruttonationalinkomsten (BNI), som består av löner och sparande. Den stora skattebasen, lönekostnaderna, som också motsvarar konsumtionen, utgör ca 75 procent av BNP/BNI. Bruttoinvesteringarna, dvs den del av produktionen som inte konsumeras, motsvarar ca 25 procent. Om avskrivningarna beräknas till 30 procent, utgör nettoinvesteringarna, dvs. företagsvinsterna, 17,5 procent. Investeringarna/företagsvinster utgörs här inte bara av vinster in privata företag utan också av offentliga investeringar och investeringar i organisationer som inte är skattesubjekt. Om drygt hälften av alla vinster uppkommer i skattesubjekt utgör bolagsskattebasen kanske 10 procent av BNP. BNP uppgår till ca 4 tusen miljarder kronor. Med en skattesats på 22 procent skulle totala skatten bli ca 88 miljarder kronor. Enligt budgetpropositionen för 2017 s. 469 beräknas företagsskatterna för år 2016 till 105,5 miljarder kronor.

Skattebasen är kanske 10 procent av BNP, vilket innebär att staternas inkomst från bolagsskatten av ofrånkomliga rent strukturella skäl aldrig kan bli stor. Dessutom är bolagsskattebasen mycket känsligare är löne- och konsumtionsskattebaserna, eftersom investeringsbeslut baseras på avkastning efter skatt. Vidare finansieras bolagsskatten av företagens kunder, anställda och delägare, varför bolagsskatten endast är kameral. Den skatt som bolagen betalar kan ses som en förskottsbetalning av de skatter på löneinkomster, lönekostnader, räntor, utdelningar och konsumtion som i sinom tid ändå skulle komma att betalas. I det långa loppet är det bara individer som betalar skatt.

Avskaffa bolagsbeskattningen

BEPS - ETT VILLOSPÅR

Villospår i jakten på skatteplanering är rubriken på ledaren den 28 januari i Dagens Industri. Jag tror det är första gången jag ser en seriös kommentar i en svensk tidning till G 20-ländernas, OECDs och EUs kampanj mot företagens skatteplanering, BEPS, Base Erosion, Profit Shifting. Vad som pågår är nog tämligen okänt för de flesta ledande politiker och helt okänt för den stora allmänheten.
Tobias Wikström skriver på det hela taget insiktsfullt, men han missar den självklara slutsatsen  av vad han skriver:

avskaffa bolagsbeskattningen.

BEPS I EU

EU-kommissionen har idag i OECDs BEPS-kampanjs efterföljd presenterat sitt bidrag i kampen mot kringgåendet av bolagbeskattningen.
Rättvis beskattning: EU-kommissionen föreslår nya åtgärder mot skatteflykt bland företag kallas aktstycket i svensk översättning.

EU-kommissionen inleder idag ett nytt kapitel i sin kampanj för rättvis, effektiv och tillväxtvänlig beskattning i EU, med nya förslag för att bekämpa skatteflykt bland företag

skriver man. Hur kan en bolagsbeskattning kallas TILLVÄXTVÄNLIG? Bolagsbeskattningen är riktad direkt och uteslutande mot företagens vinst, dvs deras tillväxt.
Men det blir säkert tillväxt inom skattekonsultkåren och inom akademierna.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

OECD har presenterat underlaget för G20-ländernas förhandlingar om internationell skatteflykt, Base Erosion Profit Shifing (BEPS)

På initiativ av G20-ländernas ledare har OECD i 2013 års plan för kamp mot internationell bolagsskatteflykt (BEPS Action Plan) identifierat 15 områden att bearbeta. En rapport lades fram den 5 oktober för diskussion på G20-ländernas finansministermöte i Lima den 8 oktober. Stor beslutsamhet präglar arbetet och omfattande resurser har lagts ned. Förväntningarna är mycket stora; både att den internationella bolagsskatteflykten skall bemästras och att utvecklingsländer ska tillföras större del av bolagsskattekakan.


Rapporten och sammandrag finns här.


Rapporten omfattar 15 Action plans.


1.  Den digitala ekonomins skatteproblem.
2.  Olika länders skilda behandling av finansiella instrument (hybrid mismatch arrangements).
3.  Skärpning av CFC-regler; beskattning av närstående utländska företag (Controlled Foreign Companies).
4.  Begränsning av avdragsrätten för räntor och andra finansiella betalningar.
5.  Motverkan av skadlig skatteplanering; informationsutbyte och substans.
6.  Motverkan av missbruk av skatteavtal, treaty shopping.
7.  Motverkan av konstlat undvikande av fast driftställe.
8 - 10. Transfer pricing avseende rättigheter och immateriella tillgångar måste knytas till värdeskapandet.
11. Insamling och analys av data om BEPS och hur det ska arrangeras.
12. Tvång för företag att avslöja sina metoder för aggressiv skatteplanering.
13. Transfer pricing dokumentation.
14. Effektivare metoder för lösning av tvister mellan ländernas skattekrav.
15. Utveckling av ett multilateral instrument för att strömlinjeforma existerande bilaterala skatteavtal.


Ambitionerna är som synes höga. Något motsvarande har väl aldrig setts. Det ska bli mycket spännande att se hur detta ska kunna genomföras.


I rapporten hävdas att skatteförlusterna skulle vara 100-240 miljarder USD årligen. Låter ofantligt mycket men sägs i rapporten motsvara 4-10 procent av globala bolagsskatteinkomster. Då ska man komma ihåg att ytterst sällan motsvarar bolagsskatteinkomsterna mer än 7-8 procent av staternas totala skatteinkomster. Så det är en LITEN  men extremt komplicerad skatt.


Min gissning är att detta är en av de sista spikarna i bolagsskattekistan. Systemet kommer att implodera under sin egen tyngd.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR NYA JOBB

Nicklas Lundblad spinner vidare i SvD den 26 maj på gårdagens tema av Henrekson och Sanandaji. Han refererar en studie från OECD som visade att det är riktigt att jobben i den europeiska återhämtningen kommer från småföretagen, men med en viktig kvalifikation. Det handlar om unga småföretag.

Ett ungt småföretag bidrar i genomsnitt - - - med dubbelt så många jobb som ett äldre. Det innebär ett aspektskifte i hur vi ser på företagarpolitiken. Där vi tidigare visste att småföretagen var viktiga saknade vi möjligheter att se vilka småföretag som verkligen skapar jobb. OECD-studien, som reproducerar resultat som vi också sett i USA, visar att det är nya, unga företag som skapar jobb.

Så är det kanske.  Men oavsett om det är ett ungt eller ett gammalt företag som vill växa, hindras deras tillväxt (i Sverige) med 22 procent.

OECD:s utmaning är enkel, skriver Lundblad:

Hur kan vi säkerställa att nyföretagandet verkligen bär den frukt det kan på arbetsmarknaden? Den politik som saknar svar på den frågan är inte värd namnet.

Börja med att fråga varför företagsvinster beskattas. Säg något viktigt skäl för att denna otroligt komplicerade, tillväxthämmande beskattningsform måste finnas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

BEPS, BRIC OCH DET INTERNATIONELLA RÄVSPELET OM BOLAGSBESKATTNINGEN

Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, erinrar i en artikel i SvD 9 dec om den öppna utfrågning som anordnas av Riksdagens skatteutskott den 10 december om det internationella projekt som går under beteckningen Base Erosion Profit Shifting (BEPS).

De fåfänga försöken att stävja internationell skatteflykt som nu kulminerar i BEPS-projektet börjar få konkurrens av bl.a. BRIC-ländernas ambitioner att kapa åt sig en större del av det beskattningsunderlag som utgörs av bolagsvinster.

Men hur kan man tro att beskattningen av bolagsvinster är en bra skattebas? Bortsett från det principiellt befängda att bestraffa skapande av ny värden (vinst) med skatt och de oändlliga problemen att bestämma vinstens storlek, uppstår internationell dubbelbeskattning eftersom flera länder gör anspråk på samma skattebas.

Det är också en relativt sett obetydlig skatt. I OECD-länderna har skatten med enstaka undantag länge legat under 5 procent av de totala skatterna. Skatter på företagsvinster (vilket inkluderar vinster i enskilda firmor mm) pendlar i Sverige kring 90 miljarder kr. Det motsvarar ca 6 procent. Varken totalbeloppet eller relationstalet visar någon stigande trend. Att de svenska bolagsskatteintäkterna inte skulle uppvisat en fallande trend, som Anderssson skriver är sålunda inte korrekt, däremot att andelen av ekonomin internationellt sett är ganska hög.

BRIC-ländernas opposition mot de principer för den internationella fördelningen av beskattningsunderlaget av företagsvinster som under ett halvsekel utvecklats av OECD kanske kommer att göra dessa obsoleta och kanske välta hela BEPS-projektet. Det kan ge bolagsbeskattningen nådastöten. Gott så. Och även om det inte går så långt är det sannolikt att när dessa länder blir ekonomiskt och politiskt starkare kommer de att kräva en större del av företagens beskattningsunderlag och då kommer OECD-staterna att drabbas av motsvarande minskning.

BRIC-ländernas nya tag har kanske redan börjat visa sig i praktiken. Indiska skattemyndigheter kräver enligt upgift i SvD den 10 december Nokia på över 22 miljarder kr sedan Nokia låtit sin indiska verksamhet betala royalties till moderbolaget. Cadbury, Royal Dutch Shell och Vodafone utreds också av indiska skattemyndigheter för liknande skatteflykt.

Om nu BRIC-staterna tycker att det får för lite skatt från internationella företag, så varför inte ta skatt i form av en avgift för företagens närvaro. Skatt baserad på lönekostnader, fastighetsvärden, kvantitet utvunnen malm eller andra naturtillgångar osv. Det skulle ge en skatt oavsett resultat och oberoende av hur resultatet ska beräknas. Varför ska ett förlustföretag inte betala för sin destruktiva närvaro? Det är också en skatt som andra länder inte kan göra anspråk på.

Men varje pålaga innebär att landet blir mindre attraktivt för investeringar. Vad är viktigast: att attrahera investerare och ge befolkningen sysselsättning eller att dra in skatt?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

KAMPEN OM DEN BETYDELSELÖSA SKATTEN

OECD har för en tid sedan publicerat en rapport med en studie om hur internationella företag undgår bolagsskatt genom vinstöverföringar till lågskatteländer eller andra tekniker. Problemet har begåvats med förkortningen BEPS, vilket uttyds Base Erosion and Profit Shifting. Rapporten har begärts av G20 till dess möte i februari 2013.

Då och då uppdagas att stora företag undgår skatt, vilket upprör allmänhet och politiker. Nu måste något göras. I tämligen pompösa ordalag påtalar rapporten behovet av ökad transparens av effektiva skattesatser. Vidare behövs åtgärder på nyckelområden som

-Internationell enhetlighet ifråga om hur företagsenheter och finansiella instrument ska karakteriseras

-En begreppsapparat rörande vinster från överföringar av digitala produkter

-Hur närståendes skuldfinansiering, captive-försäkring och andra grupp-interna finansiella transaktioner ska hanteras skattemässigt

-Transfer picing - i synnerhet i samband med överföring av risker och rättigheter -, den konstlade uppdelningen av ägande av tillgångar mellan juridiska personer inom en grupp och sådana transaktioner mellan närstående som sällan äger rum mellan oberoende parter

-Effektiva metoder för att motverka skatteflykt, i synnerhet GAARs  (allmänna skatteflyktsregler), tunn-kapitalisering och regler mot missbruk av skatteavtal

-Tillgång till skadliga regler för skattestimulans

Hur många gånger har man inte hört dessa tongångar. Orden kunde lika gärna vara hämtade ur en skrift för 40 år sedan. Problemen är desamma som då, men är kanske mer frekventa idag än på 1970-talet. Problemen går inte att lösa, bl.a. för att bolagsbeskattning i grunden är en omöjlig konstruktion. Omöjlig, onödig och skadlig.

Men den har hållit OECDs skatteavdelning sysselsatt i decennier. Förmodligen ser OECD gärna att det kan fortsätta så i ytterligare decennier.

Rapporten innehåller en intressant sak: En sammanställning (s. 58-59), av bolagsskatteinkomsternas storlek i förhållande till BNP mellan 1990 och 2011 i alla OECD-länderna. Bortsett från i Norge har bolagsskatteinkomsterna aldrig under dessa år överstigit 5 procent i något av länderna (i något enstaka fall 6,1 eller 5,9). I de allra flesta fall har skatteinkomsterna legat på 1,5 - 3 procent av BNP. Genomsnittligt för hela OECD har skattens andel av BNP gått från 2,2 procent 1965 via 3,7 procent år 2007 till 3 procent 2011. SÅ OBETYDLIG ÄR BOLAGSSKATTEN rent kameralt för staternas skatteinkomster. Realt ger bolagsskatten ingenting. Den konsumerar bara andra beskattningsunderlag. Och genererar enorma problem. Och föranleder konkurrenssnedvridningar genom att vissa företag kan undgå avsevärda skattebelopp, vilket - med all rätt - upprör allmänheten.

Tänk om världen kunde befrias från vinstbeskattning av företag. Bara skattekonsulter och akademiker skulle drabbas negativt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

NÄR ÄR SKATTEPLANERING AGGRESSIV?

Brittiska företag som vill vara med och bjuda på offentliga upphandlingar får se upp i april. Då kommer nya regler mot bolag som sysslar med aggressiv skatteplanering, skriver SvD den 15 februari. Bolag som har funnits skyldiga till aggressiv skatteplanering kommer inte att få lämna bud i offentliga upphandlingar, enligt nya regler från brittiska motsvarigheten till finansdepartementet.

I vems ögon är skatteplanering som följer lag aggressiv? Ska bolagen betala mer skatt än länderna föreskriver i lag för att få offentliga uppdrag? Vem bestämmer vad som är lagom skatt?

Vid G 20-ländernas möte i Moskva  presenterade  Storbritannien, Frankrike och Tyskland ett gemensamt initiativ som ska förhindra att multinationella företag undanhåller sig (skriver SvD den 16 februari, men menar rimligen berörda länder) skatter. Planen, vars detaljer läggs fram av ländernas finansministrar under dagen, är ett svar på en rapport som publicerades i veckan av OECD. Den pekar på att det blir allt vanligare att multinationella företag lägger sina vinster i länder där skatterna är lägst, och OECD vill ha en övergripande översyn av internationella skatteregler för att förhindra detta.

Varför måste ett land ta ut mer skatt än det anser sig behöva?  Bör ett land med låga skatter hindra företagsbildningar i det egna landet? Varför måste det tvingas ha en skadlig skatt som bolagsskatten?

Ryck i stället undan mattan för skatteplanerarna.

GLÖM INTE BOLAGSSKATTEN

PJ Anders Linder skriver i SvD den 22 november apropå OECDs rapport om Sveriges innovationspolitik."Vänta inte tills storföretagen har stuckit.--- Innovativa små och medelstora företag måste få mer uppmärksamhet och bättre förutsättningar", skriver han. "Ska offentliga medel satsas någonstans är det just där. Det behövs bättre tillgång på riskvilligt kapital, särskilt i bolagens tidigaste skeden. Sänkt kapitalskatt, sänkt skatt på optioner, mer pengar till Vinnova och mer välvillig behandling av investeringar i tillväxtföretag är förslag på reformer att utreda. Ta dem på allvar."

Han glömmer bolagsskatten, den skatt som riktar sig särskilt mot tillväxande företag och tar 26,3 procent av tillväxten. Varför ska först skatt dras in för att därefter betalas ut efter byråkratisk bedömning? Där någon riskerar andras pengar. Lämna ett exempel på ett företag som vuxit sig stort och framgångsrikt på det sättet.

Varför beskattas företagens vinster?