VAR SKAPAS JOBBEN? EN ESO-RAPPORT

FREDRIK HEYMAN, docent i nationalekonomi, PEHR-JOHAN NORBÄCK, docent i nationalekonomi och LARS PERSSON, professor i nationalekonomi, Samtliga vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) har författat rapporten Var skapas jobben? – En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009 (2013:3 ) till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

På Brännpunkt i SvD den 4 juni skriver de att deras övergripande slutsats är att mångfald i näringslivet är avgörande för en samhällsekonomiskt effektiv strukturomvandling som skapar nya arbetstillfällen. Denna mångfald gäller inte enbart förhållandet mellan små och stora företag utan också mellan unga och gamla företag och mellan små och stora arbetsställen. Avgörande i alla dessa dimensioner är dock att företag inte möter regelverk och institutioner som missgynnar produktivt företagande och jobbskapande.

Låter så självklart att man måste vara doktor i ekonomi för att bli tagen på allvar med ett sådant påstående. Men bra att det sägs högt.

Vid presentationen sade  Fredrik Heyman att de flesta jobben skapas i företag som växer och inte i nya företag.  Vi vill att man tar ett steg tillbaka till ett enklare regelverk angående skattefrågor för företag, sade Lars Persson.

Javisst. Ta ett stort steg tillbaka och avskaffa bolagsskatten. Den drabbar nämligen exklusivt de företag som växer - de där, enligt rapporten, de flesta jobben skapas. Tillväxten är vinsten - vinst är tillväxt. Varför ska vinsten beskattas? Det hejdar ju tillväxten. Det blir också ett MYCKET ENKLARE regelverk.

(S) FOKUSERAR PÅ SMÅFÖRETAG

Vi fokuserar på att stärka Sveriges konkurrenskraft så att företagen kan expandera och nyanställa. Så blir jobben fler. Till detta kommer ordning och reda i ekonomin, något vi aldrig kompromissar om.
 

Så skriver STEFAN LÖFVEN (S), partiledare, och MIKAEL DAMBERG (S), gruppledare i riksdagen, i en debattartikel i SvD den 5 april.

Det låter utmärkt.

De skriver att

mindre företag [har] särskilda förutsättningar och utmaningar som kräver en mycket bättre politik än i dag för att underlätta för dessa företag så att de kan expandera och nyanställa.

Vi vet att mindre företag kan ha svårt att nå ut på en exportmarknad, att det kan vara riskfyllt med nyanställningar och svårt att få tillgång till det kapital som behövs för att expandera.
 

Ett hinder för den eftersträvade expansionen är bolagsskatten som tar 22 procent av tillväxten.

Avskaffa bolagsskatten.

GLÖM INTE BOLAGSSKATTEN

PJ Anders Linder skriver i SvD den 22 november apropå OECDs rapport om Sveriges innovationspolitik."Vänta inte tills storföretagen har stuckit.--- Innovativa små och medelstora företag måste få mer uppmärksamhet och bättre förutsättningar", skriver han. "Ska offentliga medel satsas någonstans är det just där. Det behövs bättre tillgång på riskvilligt kapital, särskilt i bolagens tidigaste skeden. Sänkt kapitalskatt, sänkt skatt på optioner, mer pengar till Vinnova och mer välvillig behandling av investeringar i tillväxtföretag är förslag på reformer att utreda. Ta dem på allvar."

Han glömmer bolagsskatten, den skatt som riktar sig särskilt mot tillväxande företag och tar 26,3 procent av tillväxten. Varför ska först skatt dras in för att därefter betalas ut efter byråkratisk bedömning? Där någon riskerar andras pengar. Lämna ett exempel på ett företag som vuxit sig stort och framgångsrikt på det sättet.

Varför beskattas företagens vinster?

NYFÖRETAGANDE OCH TILLVÄXTHINDER

Dagens Industri den 26 september har en välformulerad ledarartikel om stödet till nyföretagande. Hur mycket skattemedel ska hamna hos växande företag?

Svenska politiker måste börja identifiera de verkliga tillväxthindren, skriver tidningen.

Javisst, ett direkt och omedelbart hinder är bolagsskatten. Den tar 26,3 procent av varje företags tillväxt. Skattesatsen ska visserligen sänkas till 22 procent nästa år, men varför ska företagen bestraffas för sin tillväxt med en skatt, varefter somliga av dem - efter byråkraters bedömning - ska få tillbaka en del?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

DN

BOLAGSSKATT I LÖRDAGSINTERVJU OCH GODMORGON, VÄRLDEN

Bolagsskatten har ventilerats i Ekots lördagsintervju den 8 september och i Godmorgon, världen den 9 september.

I Ekots lördagsintervju utfrågades Anders Borg av Staffan Sonning och mot slutet handlade ett avsnitt om bolagsskatten apropå den aviserade sänkningen av bolagsskattesatsen. Hur låg den blir fick vi inte veta. Däremot sade AB ordagrant att bolagsskatten är en skatt som slår direkt mot investeringarna och  att en hög bolagsskatt är skadlig för tillväxtförutsättningar.

Tyvärr ställde SS inte den självklara frågan: varför ska vi då ha en bolagsskatt över huvud taget?

I Godmorgon, världen handlade ett helt inslag om bolagsskatten (Därför tävlar Europa om bolagsskatten. Staffan Ekendahl intrevjuade skatteprofessorn Sven-Olof Lodin. Det konstaterdes att bolagsskatten halverats sedan 1990 års skattereform. Då var skattesatsen 52 procent, nu är den 26,3 procent. Man kunde dramatiserat ytterligare genom att nämna att när det var som värst i slutet av 1980-talet och vi hade en vinstdelningsskatt också, kunde skattesatsen dra i väg uppåt 60 procent. 1989 hade vi dessutom en extra vinstskatt på 15 procent. Så tillsammans med väsentliga förenklingar och upprepade sänkningar av bolagsskattesatsen har det blivit mycket bättre.

Det pågår ett race (to the bottom, borde man ha tillagt). Det uppfattas som kontroversiellt. Många företag har  också dotterbolag i lågskatteländer och kan på olika sätt föra över sina vinster till dessa, t.ex. genom räntekonstruktioner och internprissättning. SE ställde frågan om bolagen i framtiden kommer att bli skattebefriade eller näst intill?   Det trodde inte SOL. Hans drastiska förslag var att om man tog bort ränteavdragsrätten helt och hållet så skulle man kunna komma ner i en skattesats på 15 procent utan att staten skulle förlora skatteintäkter. Resonemanget var inte helt glasklart, men omvänt skulle man kunna säga att om man sätter ned skattesatsen till 15 procent skulle det inte löna sig att hitta på komplicerade skatteupplägg.

Även SOL kunde vittna om att bolagsskatten anses vara den skadligaste skatten.

SOL påstod felaktigt att Irlands skattesats om 12,5 procent är en följd av en särskild dispens av EU. Så är det inte. Irland hade tidigare denna låga skattesats för utländska företag som etablerade sig inom vissa geografiska områden i Irland (Shannon o.a.), anställde ett visst antal irlänningar och bedrev verksamhet endast mot världen utanför Irland, alltså utan att konkurrera på den irländska marknaden. Detta förbjöd EU men tillät det under viss övergångstid. Numera har alla bolag verksamma i Irland 12,5 procent skatt. Detta kan EU inte förbjuda, även om Sarcozy och Merkel på sin tid gjorde sitt yttersta för att tvinga irländarna att höja sin skattesats för att få del av EUs stöd i finanskrisen. De gav med sig, eftersom de förmodligen insåg att det bara skulle göra det svårare för Irland att tillfriskna och kunna betala tillbaka lånen.

UTAN INNOVATION STANNAR SVERIGE

Pontus Braunerhjelm,  Klas Eklund och Magnus Henrekson kommer idag ut med boken  Ett ramverk för innovationspolitiken – Hur göra Sverige mer entreprenöriellt?

I presentationen på SvD Brännpunkt skriver de bl.a.

Skattesystemet bör i högre grad utgå från ett entreprenörsperspektiv. I dag missgynnas ofta privat ägande och finansiering med eget kapital. Skattesystemet måste undvika inlåsningseffekter för potentiellt riskkapital. Optioner i innovationsföretag bör därför kapitalbeskattas, progressiviteten i inkomstskatterna minskas och likställighet bör gälla mellan låne- och egenkapitalfinansierad verksamhet. På längre sikt bör ägarskatterna anpassas till genomsnittet för konkurrentländerna.

Finansiering med eget kapital missgynnas i förhållande till finansiering med lånat kapital, eftersom ränta är avdragsgill. Vinsten (avkastningen av det egna kapitalet) beskattas.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen.

Inlåsning av potentiellt riskkapital.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen. Då lönar det sig inte att med skatteplanering behålla kapital i stagnerande företag. Inför rätt till avdrag från utdelningsinkomst för aktieförvärv (eller åtminstone för nyemitterade aktier).

Optioner i innovationsföretag bör kapitalbeskattas? Nja. Vad är ett innovationsföretag? Optionsaffärer är vadslagning och i princip det samma som affärsverksamhet, varför det är svårt att se att det ska kapitalbeskattas. Eftersom det är affärsverksamhet bör det beskattas endast när och om resultatet tillgodogörs företagaren för privata dispositioner. Optionsaffärer i aktiebolag blir skattefria på samma sätt om bolagsbeskattningen avskaffas.

Likställighet mellan låne- och egetkapitalfinansierad verksamhet.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen.

Varför har vi en skatt som systematiskt dämpar företagens tillväxt med 26,3 procent? Varför har vi en bolagsbeskattning? Den mest skadliga skatten för tillväxt och investeringar enligt Anders Borg. Och dessutom extremt komplicerad, rättsosäker och onödig. Avskaffa den.

SvD

ÄVEN ANNIE LÖÖF VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Nu har Annie Lööf svängt om i fråga om bolagsskatten, skriver SvD den 17 augusti. Efter att ha stretat emot de övriga i alliansen anser hon nu att det är viktigt med sänkt bolagsskatt.

Bravo. Nu finns inget princiellt motstånd i regeringen. Se nu till att sänkningen blir rejäl - minst 5 procentenheter. 20 procent kan vara ett bra första steg. Då kommer vi i nivå med EUs genomsnitt. Då minskar behovet av komplicerade regler mot räntesnurror. Då blir det inte lika dramatisk skillnad mellan finansiering med eget och lånat kapital, vilken underlättar arbetet i företagsskattekommittén.

Men helst borde bolagssskatten - denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt (enligt Anders Borg) - avskaffas helt. Varför bestraffar vi tillväxt med en skatt? Varför beskattas vinster?

Svenskt Näringsliv är kritiskt och vill hellre ha skattelättnad för ägarna. Är det inte Svenskt Näringslivs uppdrag att värna om företagens intressen? Är det så att företagens företrädare tänker mer på sig själva än på företagen?
SvD
DN

NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET

Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti överlämnat sitt betänkande SOU 2012:50 till finansminister Anders Borg. Utredningen föreslår att ett system med nystartszoner införs. Företag inom dessa zoner ska kunna få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år.

Håhåjaja.

Enligt den föreslagna förordningen om nystartszoner ska TILLVÄXTVERKET besluta vilka områden som enligt lagen (2013:00) om nystartszoner utgör nystartszoner.

Jojo.

Det finns ett mycket bättre förslag. Ta bort den beskattning som direkt och uteslutande riktar sig mot tillväxten. Anders Borg. Du som är mottagare av utredningen om nystartzoner har själv konstaterat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.

Och vilken förenkling.


 I DN frågar journalisten aningslöst utredaren Christer Sjödin:

Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?

Sjödin svarar:

Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Det är klart att företaget maximerar vinsten och kanske lyckas höja den. Det är ju vad som kan få företaget att stanna kvar eller etablera sig i ett område som annars saknar förutsättningar. Kanske höjs också lönerna eftersom företaget får bättre råd om det slipper sociala avgifter.

Det är ju vad det hela går ut på.

Vad är det att hymla om?
SvD  SvD
DN  DN

LAGRÅDSREMISS OM RÄNTESNURROR

Regeringen överlämnade sitt förslag om skärpning av reglerna om avdrag för räntekostnader till Lagrådet den 7 juni. I förhållande till departementspromemorian har vissa justeringar gjorts.

I korthet innebär lagrådsremissen följande.

1. De befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en intressegemenskap. De befintliga reglerna omfattar endast skuldsättning i samband med interna aktieförvärv.

Företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget eller om företagen står under i huvudsak gemensam ledning. Nuvarande regler innebär att företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra om 1. ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i det andra företaget, eller 2. om företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

2. Nuvarande regler innehåller ett undantag om mottagaren av räntan beskattas för den med minst 10 procent.  Den regeln kompletteras så att det gäller även om mottagaren är skattskyldig till avkastningsskatt (en särskild skatt på pensionskapital). Enligt bestämmelsen ska ränteutgifterna kunna dras av om den som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften är skattskyldig till avkastningsskatt och om den ränta som under ett beskattningsår har belöpt på skulden inte överstiger den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år med mer än hälften. Bestämmelsen är även tillämplig på utländska företag som i den stat där de hör hemma beskattas på ett likartat sätt under förutsättning att den skatt som företaget ska betala tas ut på en nivå som motsvarar avkastningsskatten.

3. Ett undantag införs från tioprocentsregeln. Undantaget innebär att ränteutgifterna inte får dras av om skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. (Undantagsregeln ska också gälla för komplementet till tioprocentsregeln för företag som beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt.)

I promemorian hade Finansdepartementet föreslagit en generell omvänd ventil innebärande att avdrag inte ska göras, trots att förutsättningarna i tioprocentregeln är uppfyllda, om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Den kritiserades häftigt av remissinstanserna som rättsosäker och oförutsebar.

På grund av den omfattande skatteplanering med stöd av tioprocentregeln som Skatteverket uppmärksammat i sina rapporter anser Regeringen i lagrådsremissen, att det inte är rimligt eller försvarbart att behålla tioprocentsregeln i sin nuvarande utformning. En begränsning av tioprocentsregeln är således nödvändig för att den ska kunna behållas.

Begränsningen konstrueras som ett undantag från tioprocentsregeln, i vilket det anges att avdrag inte får göras om syftet med skuldförhållandet till övervägande del har varit att uppnå en väsentlig skatteförmån. Till skillnad från den omvända ventilen innebär det att det i stället är företaget som ska visa att skuldförhållandet inte till övervägande del har uppkommit av skatteskäl. Därmed gäller samma regler som vid andra avdragsyrkanden. Med en sådan reglering ges företagen – om de är osäkra på om förutsättningarna för avdrag föreligger – en möjlighet att göra ett s.k. öppet yrkande om avdraget och skuldförhållandet i inkomstdeklarationen.

Jag undrar om detta är så mycket bättre. Det är ju inte så att Skatteverket självsvåldigt skulle bestämma om skuldförhållandet uppkommit för att åstadkomma en väsentlig skatteförmån. Skatteverket skulle inför domstolen ha bevisbördan för att så är fallet och företaget ha möjlighet att  bemöta detta. Nu införs en regel där företaget ska visa att skuldförhållandet inte till övervägande del har uppkommit av skatteskäl. Hur ska det gå till? Företaget har under straffansvar i sin deklaration påstått att det följer lagen. Därmed har företaget redan förklarat att  skuldförhållandet inte till övervägande del har uppkommit av skatteskäl och saken borde vara klar. Det är då Skatteverkets sak att visa att så inte är fallet.

4. Vissa andra justeringar görs för att göra lagen effektivare.

Man kan fråga sig varför så stor möda läggs ned på att försvara en basen för en skatteform som kameralt ger så obetydligt skattebelopp och som materiellt är närmast destruktiv och - som Anders Borg själv hävat - är den farligaste skatten för tillväxt och investeringar. Genom att försvara skattebasen tror finansdepartementet att skatteintäkterna för 2013 kan öka med 6,29 miljarder kr. (vilken precision!!), vilket skulle ge utrymme för sänkning av bolagsskattesatsen. Varför inte sänka skattesatsen rejält så räntesnurror inte blir effektiva? Samtidigt underlättas företagens tillväxt genom att de inte behöver skatta bort det som utgör själva tillväxten, dvs. vinsten.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

SvD

DN

ANDERS BORG VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN KRAFTIGT

Bolagsskatten ska sänkas betydligt mer än vad som hittills är känt, skriver Dagens Industri den 18 april (s. 8). Till DI säger han att han vill sänka skatten i två steg till "ett par procentenheter under 20".

Bravo. Men det kunde vara mer. Men de politiska och pedagogiska problemen är nog för stora.

Han säger:

Företagsskatteutredningen ska hitta en bred förändring som innebär att det blir väsentligt mindre av ränteavdrag och väsentligt lägre skattesats. Sverige har, om vi går den här vägen, goda förutsättningar att komma ned i en bolagsskattesats som ligger påtagligt under de andra konkurrentländerna.

Väsentligt lägre skattesats har knappast Företagsskatteutredningen fått i uppdrag att utreda eller föreslå. I direktiven står bl.a. att

[e]n central utgångspunkt för kommittén är att bolag även fortsättningsvis ska beskattas genom traditionell inkomstbeskattning. Reglerna bör ge goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar samt utformas på ett sådant sätt att en större enhetlighet uppnås och att asymmetrier undviks i största möjliga utsträckning. Kommittén bör i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn.
De föreslagna ändringarna bör sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolagssektorn ökar vid en statisk beräkning av budgeteffekten. I sammanhanget ska även en analys göras av långsiktiga effekter av förslagen. I den mån de förslagna ändringarna skulle leda till minskade skattebetalningar från bolagssektorn ska kommittén föreslå finansiering.

Anders Borg säger i DI-intervjun att han

tror att det är fullt realistiskt att vi kan komma ett par procentenheter under 20. Men då talar vi om fem, sex, kanske sju år fram i tiden.

Men då lär vi inte "komma ned i en bolagsskattesats som ligger påtagligt under de andra konkurrentländerna". Redan nu ligger flera EU-länder under 20 och trenden är sjunkande. Se tabellen nedtill till höger.

"En bred förändring som innebär att det blir väsentligt mindre av ränteavdrag" uppnås enklast med en mycket låg bolagsskatt. Då behövs inte de extremt komplicerade regler som vi redan infört för finansiering av koncerninterna aktieförvärv och än mindre de regler som nyligen föreslagits för all koncernintern upplåning.

Anders Borg. Alla de problem du satt Företagsskattekommittén att lösa löses enkelt och effektivt genom att avskaffa bolagsbeskattningen. Och kommer inte att kosta något.

Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén tycker att dagens uteblivna styrräntesänkning från Riksbanken ökar behovet av stimulanser från finanspolitiken. En snar sänkning av bolagsskatten kan vara en åtgärd.

Varför beskattas tillväxt?

SvD
DN

STÖD TILL SMÅFÖRETAGANDE

Martin Sullivan ifrågasätter i en intressant artikel den 4 januari i Tax.com den konventionella föreställningen om småföretagens stora betydelse för ekonomisk tillväxt och jobbskapande.

Det är väl ganska självklart att ett litet företag, som är litet för att det inte har kraft eller dess ägare inte behov eller intresse av att växa, inte har särskilt stor betydelse för tillväxt eller skapar nya (dvs. tillkommande) arbetstillfällen.

Däremot är det lilla företag, som strävar efter tillväxt och har rätta förutsättningar att växa, betydelsefullt för tillväxt och sysselsättningsökning. Det gäller bara att hitta dem.

Men det gäller också att inte hindra deras tillväxt. Det är mycket lättare att åstadkomma. För närvarande hindras tillväxten systematiskt genom en skatt på vinsten (dvs. tillväxten) av 26,2 procent.

Varför?

SLÄPP FRAM VÄLSTÅNDET GENOM ATT AVSKAFFA BOLAGSSKATTEN

Här är en artikel i Wall Street Journal från den 18 november.

Så här kan argumenten formuleras på svenska.

SvD

RÄTTSSÄKERT SKATTESYSTEM

Börje Leidhammar, advokat och ordförande i Institutet för skatter och rättssäkerhet, och Katarina Fast, doktorand i offentlig rätt vid Stockholms universitet, kritiserar i en debattartikel i SvD den 24 oktober rättssäkerheten i det svenska skattesystemet. Det finns ett stort behov av att hjälpa skattskyldiga att orientera sig i en alltmer komplicerad rättslig miljö, skriver de. Därför arrangerar Institutet för skatter och rättssäkerhet den 8 november tillsammans med representanter för samtliga aktörer på skatteområdet, inklusive Skatteverket, Rättssäkerhetsdagen 2011, ett seminarium om Taxpayer's Charter. En Taxpayer's Charter är ett slags katalog över skattskyldigas rättigheter och skyldigheter. Såväl OECD som EU-kommissionen rekommenderar sina medlemmar att införa en sådan Taxpayer's Charter.

Behovet av proaktiva metoder är särskilt angeläget. Sådana kan också göra att antalet skatteprocesser minskar. Skatteverkets eget förslag om så kallad fördjupad samverkan med större företag var ett försök att öka förutsägbarheten. Förslaget blev dock på goda grunder ifrågasatt av just rättssäkerhetsskäl.

Jag ser fram emot seminariet på Rättssäkerhetsdagen.

Ett sätt att eliminiera huvuddelen av rättssäkerhetsproblemen på skatteområdet är att ta bort det i särklass största (kvantitativt och kvalitativt) rättsområdet, bolagsbeskattningen.

Bolagsbeskattningen är inte bara den kanske största källan till rättsosäkerheten på skatteområdet, den är dessutom onödig och skadlig och tillväxtfientlig. Avskaffa den.

ANNIE LÖÖF

Annie Lööf tar över efter Maud Olofsson som näringsminister.

Till DN säger hon

att förändringarna i ansvarsfördelning på näringsdepartementet syftar till att hon ska kunna ägna all kraft åt frågan hur företagens tillväxtmöjligheter ska stärkas.

Enligt Dagens Industri säger hon

att hon vill förbättra innovationsklimatet i Sverige för att "skapa tillväxt och jobb". Hon nämner också att hon vill förenkla reglerna för företagare och lyfter även fram en översyn för statliga riskkapitalbolag.

Låter utmärkt. Innovationsklimatet, tillväxten och regelförenkling löses enkelt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

GASELLER - I SVERIGE OCH IRLAND

Dagens Industri skriver på ledarplats den 28 september apropå årets Gasellundersökning att

nu är det läge för att förbättra företagsbeskattningen så att det blir förmånligare att växa med eget kapital.

Enkelt.

Ta bort bolagsbeskattningen, som direkt riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten). Det är mycket enklare att avskaffa denna oerhört komplicerade skatteform än att komplicera den ytterligare genom att ge avdrag för (viss del av) vinsten, vilket Företagsskatteutredningen har till uppgift att föreslå. Inte för att göra bolagsskatten lindrigare, utan för att likställa skatteeffekterna av finansiering med eget och lånat kapital.

Varför gå över ån efter vatten?

En skadlig skatteform (den farligaste, enligt Anders Borg) blir ännu mer komplicerad.

På sid 26-27 i papperstidningen finns en artikel om att Irlands väg ut ur krisen är ett starkt näringsliv. Kan något vara mer självklart? Låg bolagsskatt är det främsta vapnet för att locka investerare, skriver tidningen. Lika självklart.

Varför gör vi inte likadant?

ÖKAD ATTRAKTIONSKRAFT?

Dagens Industri tror på ledarsidan den 24 september att företagsbeskattningen kommer att bli mer tillväxtinriktad när Företagsskatteutredningen gjort sitt.

Företagsskatteutredningen ska framför att dels bredda skattebasen, dels eliminera skillnaderna i skatteeffekter mellan eget och lånat kapital.

Breddning av skattebasen kan knappast innebära annat än att periodiseringfonderna tas bort. Det betyder kanske inte så mycket eftersom juridiska personer numera räntebeskattas för fonderna. Men för egenföretagarna innebär ett avskaffande en skatteskärpning och - liksom för de juridiska personerna - att en villkorslös mekanism för förlustutjämning tas bort.

Elimineringen av skillnaderna mellan eget och lånat kapital ska ske genom visst avdrag för utdelning. Å andra sidan ska kommittén också förhindra överdrivna ränteavdrag, t.ex. genom att införa regler om thin capitalisation. Koncernbidragsreglerna och reglerna om underprisöverlåtelser fungerar dåligt i en internationell miljö, framför allt inom EU, eftersom reglerna inte får förbehållas svenska företag. Det lär finnas krafter i kommittén som helst ser att de reglerna avskaffas.

Hur kan en beskattning som riktar sig direkt och avsiktligt mot företagens tillväxt anses tillväxtinriktad?

En beskattning som täffar vinsten och som redan är ohyggligt komplicerad och rättsosäker ska kompliceras ytterligare, dels med en regel som skärper beskattningen ytterligare (basbreddningen), dels - till priset av ytterligare komplicering - lindrar beskattningen (avdrag för eget kapital), dels skärper beskattningen genom begränsning av rätt till vissa ränteavdrag samt komplicerar tillvaron för koncerner genom begränsningar i rätten till koncernbidrag och underprisöverlåtelser.

Hur kan sådana direktiv leda till ett företagsskattesystem som är "mer tillväxtinriktat"?

Kommittén bör i stället få tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger helt obetydliga skatteinkomster - i det långa loppet inga skatter alls. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig.

TO TAX CORPORATIONS IS TO TAX INDIVIDUALS

Maxime Bernier, canadadensisk minister för småföretag och turism har i ett anförande den 22 juni i år inför det canadensiska parlamentet anfört följande:

I would like to take a few minutes to explain corporate income tax. I think that many people here probably do not realize that taxing a company means taxing individuals and Canadians. A business is simply a collection of contracts. Businesses enter into contracts with their clients and their managers, as well as employment contracts with their employees, as the NDP members well know, since they like to defend only the one side. Thus, a business is a fiscal invention. It is a cluster of contracts that have been negotiated with employers, clients and investors.

For the business owner, taxes add to the cost of wealth creation. When a small business or large corporation is taxed, that puts an additional burden on the company, and this prevents it from creating wealth and the necessary jobs. What is important to understand is that this burden is always passed on to individuals, because the business, in a capitalist system, must be profitable. Profitability is a good thing, and I am not afraid to say that businesses should make as much profit as they can, because that profit can be reinvested in wage increases for their employees, in equipment to increase productivity and in the creation of new products. Profit is a good thing in a capitalist system, and I do not understand how the people in the NDP can be against the profits made by a small or large business owner.

When a business is taxed, this imposes an additional cost on the business owner and that cost must be passed on to real individuals. Ordinary people are the ones who pay the price. The cost is passed on to consumers, because it increases the retail price of the product, and this becomes a sort of consumption tax. So when a business is taxed, this becomes a consumption tax when the business passes the cost on to the consumer. The business can also pass it on to investors, the owners of the business, and then it becomes a tax on capital, and at the end of the day, it is the business owner, the investor, who pays the tax. The business can also pass it on to the workers, whom the NDP claims to defend. Workers are also taxed when a business is taxed. This cost is passed on to the workers, who then get a lower wage increase and therefore have less wealth.

Depending on the competitive environment the company works in, it will transfer this cost one of those three ways and at the end of the day, Canadians will pay this tax. There is therefore no distinction between corporate tax and individual tax. It is a false distinction. Everyday Canadians are the ones who pay taxes. Corporations do not pay taxes. They transfer them to consumers. We are all consumers. They transfer them to workers. We are all workers. They transfer them to investors. We are all investors through the shares we hold in our pension funds.

We are the ones who always pay taxes. When the NDP wants to increase corporate taxes, it does not tell Canadians it wants to indirectly increase individual taxes. Taxing corporations indirectly taxes individuals, and that is why we have to continue down this path. That is the mandate the Canadian public gave us. We campaigned on cutting corporate taxes from 16.5% to 15%. The NDP argued in favour of increasing corporate taxes to 19%. It argued against the workers it claims to defend, consumers and small business owners.

I also said that taxing businesses means taxing individuals, but it also means putting an additional burden on our businesses because entrepreneurs become tax collectors for the government. While they are collecting taxes to jump through all the administrative hoops imposed on them by the bureaucracy, they are not doing what they should be doing, and that is making their dreams come true, creating wealth and working for themselves. By being self-centred and working for themselves, they are working for society because they are creating wealth and hiring individuals. When we tax businesses, we undermine their creative freedom. We restrict their freedom by asking them to be agents of the state.

Kan det sägas bättre?

Hela anförandet finns här.

ANNIE LÖÖF

En av Centerns partiledarkandidater, Annie Lööf, skriver på DN Debatt den 9 augusti bl.a. att

vi ska göra det lättare för människor att fånga sin dröm – vare sig det gäller för entreprenören att driva företag

...

att förbättra för entreprenören som satsar allt på sitt företag men tvingas ägna sin tid åt att bråka med myndigheter

...

att det blir lättare för företag att växa.

Jag vill se över företagsbeskattning....för att skapa världens bästa villkor för de företag som vill vara med och ta ansvar för att svensk industri ska befinna sig i den yttersta framkanten i omställningen från ett fossilbränslesamhälle till en kretsloppsekonomi.

Ett bra sätt att uppnå önskemålen är att ta bort bolagsskatten, den farligaste skatten, enligt Anders Borg.

SKATT FÖR TILLVÄXT, FÖRETAGANDE OCH FORSKNING

Alliansens partiledare skiver en gemensam artikel på SvD Brännpunkt den 10 april under rubriken Vi vill se över flera skatter. Man kan väl anta att det är ett uppspel inför vårpropositionen som kommer i veckan.

Tre skatteförslag antyds:

För det första en förenkling av den så kallade expertskatten. Alla personer som har rekryterats utomlands och har en månadsinkomst överstigande två prisbasbelopp (i dag 85600 kronor) ska kunna räknas som experter.

Skatten och de sociala avgifterna på expertinkomster beräknas f.n. på 75 % av lönen under tre år. Vissa löneförmåner är helt skattefria. Vem som räknas som expert är f.n. synnerligen komplicerat och subjektivt, så en beloppsgräns över vilken inkomsten klassificeras som expertinkomst kan innebära en väsentlig praktisk lättnad.

EU-rätten tillåter att diskriminera egna medborgare - inte andra EU-länders.

För det andra vill de se över möjligheten att utöka företagens avdragsrätt för utgifter för forskning och utveckling. Detta genom att företag ges rätt att av dra av kostnader för utgifter för forskning även om denna inte hör till företagets kärnverksamhet.

Tja, kanske hjälper det lite genom att avhålla Skatteverket från klåfingriga försök att pröva lagstiftningens omfattning. Redan nu är avdragsrätten tämligen vidsträckt och kan faktiskt omfatta sådant som ligger utanför kärnverksamheten.

Enligt 19 kap. 9 § gäller:

Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.

Lokutionen kan antas få innebär att Skatteverket måste visa att en kostnad är verksamhetsfrämmande för att kunna vägra avdrag. Normalt får ju ett företag antas lägga ned kostnader endast på sådant som verksamheten har nytta av.

Lagstiftningen tillkom år 1970 (prop. 1970:135) och har därefter varit föremål endast för ändringar av formell natur. Syftet med lagstiftningen var att utvidga den generella avdragsrätten för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande, så att den skulle omfatta även FoU-utgifter av mer allmän karaktär (grundforskning o.dyl.) ävensom bidrag och avgifter till FoU-verksamhet bedriven av forskningsstiftelser och branschinstitut. Utanför ligger framför allt forskning inom verksamhetsfrämmande humaniora och helt verksamhetsfrämmande forskning.

Det har dock inte hindrat Kammarrätten i Stockholm att vägra Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) avdrag för bidrag till Forskningsstiftelsen SSE-MBA vid Handelshögskolan i Stockholm. Den har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i ekonomi, företagande och ledarskap. Domen överklagades till Regeringsrätten som emellertid vägrade prövningstillstånd. Målet förefaller uppenbart vara feldömt, men det är inte skäl nog för prövning i Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). Domen har av en pessimistisk/realistisk bedömare antagits innebära att företag - oavsett bransch - kan inte räkna med att få avdag för bidrag till forskning inom företagsekonomi och angränsade områden såsom affärsutveckling, ledarskap, ledning, styrning av företag, etc. vid högskolor och universitet.

För det tredje vill de justera de så kallade 3:12-reglerna. Detta genom att höja schablonbeloppet i förenklingsregeln och införa ett tak för hur stor utdelning som ska beskattas som lön. På så sätt kan företagare öka sin utdelning och lönsamma företag får mindre krångel genom att de inte behöver ägna sig åt olika skattekonstruktioner. Parallellt ska också prövas hur villkoren för de enskilda näringsidkarna kan förbättras.

För att klara jobben, högt ställda välfärdsambitioner och en hårdnande internationell konkurrens är det nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige, säger de. Ta då bort bolagsbeskattningen - skatten på tillväxt.

DN
SvD

WAIDELICH OCH FÖRETAGENS TILLVÄXT

Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesman, intervjuas i Dagens Industri den 7 april.

På frågan: Hur ska skatterna göras mer tillväxtfrämjande? svarar han:

Fokus ska vara på företagandet. Vad är det för skatter som hämmar företagens tillväxt?

Det finns en skatt som direkt, avsiktligt och uteslutande riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten): Bolagsskatten.

Driv på Anders Borg för att avskaffa den.